Janssons frestelse

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För andra betydelser, se Janssons frestelse (olika betydelser).
Janssons frestelse
Janssons frestelse.jpg
Janssons frestelse färdig för servering.
LandSverige Sverige
StadStockholm
UpphovsmanSofie Pauline Brogårde
År1928
Huvudinnehållpotatis, ansjovis, lök, grädde
Matsortgratäng
Serveras somvarmrätt, vickning, smörgåsbord
Serveringstemperaturvarm
Influenser frånPer Adolf "Pelle" Janzon

Janssons frestelse är en gratäng av svenskt ursprung, gjord på potatis, lök och ansjovis (skarpsill). Den finns beskriven 1928 och kan ha namngetts efter en populär biograffilm. Även den matglade operasångaren Per Janzon kan ha inspirerat till namnet.

Tillagning[redigera | redigera wikitext]

Potatis och lök skalas, potatisen skärs till stavar eller i tunna skivor och löken till tunna ringar. Allt varvas i en ugnsfast smord form och överöses med grädde i valfri fetthalt. Överst strör man skorpmjöl. Anrättningen gräddas i ugnen. Rätten är främst tänkt för vickning men passar lika bra på jul-, midsommar- eller påskbordet.

Olika varianter finns på grundreceptet.[1] Utan ansjovis är maträtten i princip en potatisgratäng, fast med en särskild kryddning. Bland de typiska "Janssons-kryddorna" finns senap, lager, kryddpeppar, kryddnejlika och ingefära.[2]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Enligt vissa källor har rätten tillskrivits operasångaren Per Adolf "Pelle" Janzon (1844–1889).[3] Han gjorde sig känd för att bjuda på en sexa med öl, snaps och ansjovisgratäng,[a] vilket skulle ha givit upphov till namnet Janzons frestelse på denna typ av gratäng. Han skulle ha inspirerats av "ansjovislådor" med snarlikt innehåll.[1] Dock blev rättens namn inte allmänt accepterat förrän 40 år efter Janzons död.

Svenska gastronomiska akademien har i Gastronomisk kalender 1989 förklarat namnet på ett annat sätt. En östermalmsfru, Elvira Stigmark (1886–1953), skulle på en bjudning låtit kokerskan fru Sofie Pauline Brogårde ge ansjovisgratängen namnet Janssons frestelse efter en film med samma namn (från 1928).[5] I filmen hade Stigmarks favoritskådespelare Edvin Adolphson huvudrollen.[1] Stigmark hade varit på bio med några väninnor (de hade sett just filmen Janssons frestelse), och på den efterföljande vickningen hade det bjudits på varm smörgås med kokt potatis, ett ägg och två ansjovisfiléer lagda i kors.[6]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Vid ett tillfälle skulle han vid en bjudning med några vänner endast haft potatis, ansjovis, lök och lite grädde att bjuda på.[4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”7 klassiska maträtter - historien bakom namnen”. Mitt Kök. 8 maj 2015. https://mittkok.expressen.se/artikel/matratter-namn/. Läst 13 december 2018. 
  2. ^ Jönsson, Karoline (17 november 2014). ”Vego Janssons frestelse”. Det gröna skafferiet. https://karoline.femina.se/vego-janssons-frestelse/. Läst 13 december 2018. 
  3. ^ Mannerström, Leif (2006). Husmanskonst. Stockholm: Prisma. sid. 139. ISBN 978-91-518-4462-6 
  4. ^ ”Janssons frestelse (Meny)”. sverigesradio.se. oktober 2006. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=950&artikel=968765. Läst 13 december 2018. 
  5. ^ Elmquist, Pernilla (13 december 2016). ”Varför heter det Janssons frestelse?”. Allers. https://www.allers.se/varfor-heter-det-janssons-frestelse/. Läst 13 december 2018. 
  6. ^ Lager, Göran (20 september 2006). ”Folklig föda”. Popularhistoria.se. https://popularhistoria.se/vardagsliv/mat-dryck/folklig-foda. Läst 13 december 2018. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]