SSAB
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2012-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| SSAB AB | |
 SSAB Domnarvet i Borlänge | |
| Org.nr | 556016-3429 |
|---|---|
| Typ | Publikt aktiebolag Nasdaq Nordic: SSAB A |
| Huvudkontor |  Stockholm, Sverige |
| Nyckelpersoner | Bengt Kjell Styrelseordförande Martin Lindqvist Koncernchef Vd |
| Bransch | Stål |
| Produkter | Färgbelagt stål Höghållfast tunnplåt Konstruktionsplåt Skyddsplåt Slitplåt Verktygs- och maskinstål M.fl. |
| Antal anställda | 14 515 – December 2015 |
| Historik | |
| Grundat | 1978 |
| Grundare | Sveriges riksdag |
| Avknoppat från | Gränges AB Norrbottens Järnverk AB Stora Kopparbergs Bergslags AB |
| Ekonomi | |
| Omsättning | ▲ 57,558 miljarder SEK |
| Rörelseresultat | ▼ -243 miljoner SEK |
| Vinst efter skatt | ▲ -505 miljoner SEK |
| Tillgångar | ▼ 85,158 miljarder SEK |
| Eget kapital | ▲ 44,393 miljarder SEK |
| Struktur | |
| Dotterbolag | Division Grovplåt Division Tunnplåt Plannja AB Tibnor Division IPSCO |
| Övrigt | |
| Webbplats | SSAB.se |
| Fotnoter | Statistik från 2015 års bokslut.[1] |
SSAB AB, tidigare Svenskt Stål AB, är en stålkoncern som idag är Nordens största tillverkare av handelsstål.
Verksamhet
SSAB:s tillverkningsorter är i Luleå, Borlänge, Oxelösund, Finspång, Brahestad, Tavastehus, Montpelier (Iowa, USA) och Mobile (Alabama, USA), huvudkontoret finns i Stockholm. År 2015 hade SSAB cirka 14 500 anställda. Företaget tillverkar cirka 5,7 miljoner ton malmbaserat råstål per år (2010). Masugnar finns i Luleå och Oxelösund. SSAB:s huvudprodukter är tunnplåt, som tillverkas i Luleå och Borlänge, och grovplåt, som görs i Oxelösund, med inriktning på höghållfast konstruktions- och slitstål. Bland dotterbolagen kan nämnas Dickson Plåt Service Center (klippning av bland annat tunnplåt), Plannja (byggplåtsprodukter) samt Tibnor, som är SSAB:s handelsföretag. VD och koncernchef är sedan 2011 Martin Lindqvist.
Historik
Svenskt Stål bildades 1978 efter ett riksdagsbeslut, som en del i omstruktureringen av svensk stålindustri. Stålverksamheten i Stora Kopparbergs Bergslags AB (gruvor och Domnarvets Jernverk), Gränges AB (gruvor, järnverket i Oxelösund och järnvägsrörelsen TGOJ) samt statliga Norrbottens Järnverk AB (NJA) i Luleå övertogs av SSAB. Vid tidpunkten arbetade cirka 18 000 anställda i järnverk, gruvor, grossistföretag och järnvägar. Gruvorna, som till största delen låg i Bergslagen, lades ned ganska omgående. Grängesbergs och Dannemora gruvor kom dock att brytas i ytterligare ett antal år, och lades ned 1989 respektive 1992. Även järnvägsföretaget TGOJ avyttrades i två steg, 1982 och 1989, till Statens Järnvägar.
1970-talets stålkris blir starten för SSAB
Den under 1970-talet rådande internationella stålkrisen blev utgångspunkt för SSAB:s bildande. Domnarvets järnverk hade en komplicerad och splittrad produktion och saknade medel till nödvändiga investeringar. Statliga Norrbottens Järnverk AB (NJA) var förhållandevis omodernt och ständigt förlustdrabbat, samtidigt som Gränges AB med Oxelösunds Järnverks AB var konkursmässigt. Ingen av ägarna ville investera mer pengar i sina företag. Den av staten tillsatta Handelsstålsutredningen under ledning av Lars Nabseth föreslog en ny sammanslagen statlig stålkoncern och NJA:s verkställande direktör Björn Wahlström fick i uppdraget att leda förhandlingar om detta.
Domnarvet, NJA och Oxelösund blir ett företag
Ägandet i det nya företaget fördelades 1978 på de tidigare ägargrupperingarna med 50 procent på Statsföretag och 25 procent vardera på Gränges och Stora Kopparberg. Till verkställande direktör valdes Björn Wahlström med uppdrag att omstrukturera företaget. Tillverkningsenheter lades ned och investeringar koncentrerades till ett fåtal produkter och till ett fåtal orter. År 1982 blev det första vinståret. Stora Kopparbergs och Gränges andelar i SSAB löstes ut 1981 respektive 1986.
En av landets största industriinvesteringar genomfördes med en tunnplåtsanläggning i Borlänge för att göra bilplåt med högre kvalitet.
SSAB Tunnplåt och SSAB Oxelösund bildas
På basis av en ny strukturplan 1987 beslöts att koncentrera verksamheten till tunnplåtsområdet och att avveckla olönsamma produktionsenheter och produktprogram. Således avvecklades gruvverksamheten i Grängesberg och Dannemora 1989 respektive 1992.
Under 1988 omorganiserades återigen SSAB. Stålverken i Luleå och Borlänge slogs ihop till dotterbolaget SSAB Tunnplåt AB. Oxelösunds stålverk blev ett dotterbolag under namnet SSAB Oxelösund AB. Ett tredje dotterbolag, SSAB Profiler, bildades också, men såldes senare till Ovako Steel. Eftersom en överkapacitet fanns inom metallurgin, nedlades Domnarvets elektrostålverk 1989 och fokus lades på valsning av ämnen tillverkade i Luleå.
Efter det att verksamheten vänts till vinst, börsnoterades företaget 1989 och 1992 sålde staten resterande aktier i SSAB.
År 1989 förvärvades Korrugals bandlackeringslinje i Finspång och en ny stegbalksugn byggdes i Borlänge. Samma år invigdes den femte och nya strängjutningslinjen, så kallade Sträng 5 (Sträng 4 fanns sedan 1980) i Luleå, varpå stränggjutningsanläggningen lokalt kommit att kallas Sträng 45. 1993 togs även en s.k. CAS-OB-anläggning i bruk i Luleå. SSAB Laminated Steel AB i Ronneby som tillverkar laminerad tunnplåt under produktnamnet Dobel införlivades 1992 med SSAB Tunnplåt och 1994 invigdes Betsträcka 3 i Borlänge. Två av de hittills största investeringarna i SSAB är det nya förvalsparet i tandemverket i Borlänge 1999 och den nya masugnen (Masugn 3) i Luleå 2000.
Samgående med Rautaruukki
Aktieägarna i det finländska stålföretaget Rautaruukki erbjöds i januari 2014 att byta sina aktier till aktier i SSAB.[2]
Verkställande direktörer
- 1978-1981: Björn Wahlström
- 1987?-1998: Leif Gustafsson
- 1998-2000: Torsten Sandin
- (t.f. 2000) 2001-2006: Anders Ullberg
- 2006-2010: Olof Faxander
- 2011- Martin Lindqvist
Källor
Noter
- ^ ”Bokslut & Nyckeltal – SSAB AB”. Allabolag.se. http://www.allabolag.se/5560163429/bokslut.
- ^ ”SSAB köper Rautaruukki”. Dagens industri. 22 januari 2014. http://www.di.se/artiklar/2014/1/22/ssab-koper-rautaruukki/. Läst 22 januari 2014.
Se även
Vidare läsning
- Jonsson, Sverker (2009). Skuta på stormigt hav: SSAB under tre decennier. Jernkontorets bergshistoriska skriftserie, 0347-4283 ; 45 (1. uppl.). Stockholm: Jernkontoret. Libris 11323587. ISBN 978-91-977783-0-5 (inb.)
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör SSAB.- SSAB:s webbplats
| |||||||||||
| |||||