Sankt Ansgars kyrka, Bromma

Sankt Ansgars kyrka
Kyrka
Sankt Ansgars kyrka i maj 2008
Sankt Ansgars kyrka i maj 2008
Land Sverige Sverige
Län Stockholms län
Ort Stockholm
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Stockholms stift
Församling Västerleds församling
Plats Alvik
 - koordinater 59°20′4.3″N 17°58′41″Ö / 59.334528°N 17.97806°Ö / 59.334528; 17.97806
Invigd 1963
Bebyggelse‐
registret
21300000021951
Kyrkans entrégaller ritades av konstnären Berndt Helleberg. Markbeläggningen består av sexkantiga betongstensplattor som bildar formen av blommor. Trappor och avsatser är i granit, markbeläggningen har även inslag av smågatsten placerade i rader.
Kyrkans entrégaller ritades av konstnären Berndt Helleberg. Markbeläggningen består av sexkantiga betongstensplattor som bildar formen av blommor. Trappor och avsatser är i granit, markbeläggningen har även inslag av smågatsten placerade i rader.
Kyrkans entrégaller ritades av konstnären Berndt Helleberg. Markbeläggningen består av sexkantiga betongstensplattor som bildar formen av blommor. Trappor och avsatser är i granit, markbeläggningen har även inslag av smågatsten placerade i rader.

S:t Ansgars kyrka är en kyrka som ligger i Västerleds församling i Stockholms kommun. Kyrkan ligger vid Vidängsvägen 11 i stadsdelen Alvik i Bromma, väster om Stockholm.

Kyrkobyggnaden

Kyrkan är den yngsta och minsta av Västerleds församlings tre kyrkor. Den ritades av arkitekten Olof Malmgren och invigdes på Kyndelsmässodagen 1963. Kyrkan ligger i direkt anslutning till ett 16 våningars höghus vid Alvik. Höghuset från 1961, ritat av Olof Malmgren, rymde först studentbostäder för KFUM, men är nu bland annat hotell. Intill kyrkan ligger Västerleds församlingshus, som även det är ritat av Olof Malmgren.

Kyrkobyggnadens planform är rektangulär och smalnar av något mot den sida där koret ligger. Vid nordöstra hörnet finns ett klocktorn som är en förlängning av norrväggen. Kyrkklockan väger 340 kilo och bär inskriptionen "Ring in gudstjänsttid - Sjung in arbetstid - Bed in hjärtefrid - Bedjom in evig frid!" Orden kommer från ärkebiskopen Nathan Söderbloms psalm. Klockan kallar oss till gudstjänst och den påminner varje helg om att kyrkan finns där.

Kyrkan har en utskjutande placering i öst-västlig riktning och är uppförd i lättbetong med konstensputsad exteriör. Kyrkotomten är liten och har gestaltats av trädgårdsarkitekten Gunnar Johansson. Anläggningen avgränsas mot gatan i form av en stenmur i granit med en bred granittrappa som leder upp till ett litet torg, inramat av de tre byggnaderna höghuset, Västerleds församlingshus och kyrkan. Höghuset är sammanlänkat med församlingshemmet och bildar en avgränsning av tomten mot söder och öster. Hela anläggningen är uppförd vid samma tid och ritade av arkitekten Olof Malmgren. Torget är terrasserat med ett sparat berg i dagen samt gräs och några lövträd. Rester av en liten bassäng finns framför kyrkan. Markbeläggningen består av sexkantiga betongstensplattor som bildar formen av blommor. Trappor och avsatser är i granit, markbeläggningen har även inslag av smågatsten placerade i rader.[1]

Interiörer

Det stora glasfönstret i mosaik är det som dominerar det inre av kyrkan. Glasfönstret föreställer Kristi liv och är komponerat av konstnären Berndt Helleberg. Han har även ritat kyrkans entrégaller. Det färgrika mosaikfönstret skimrar belyst inifrån eller utifrån. I motivet kan vi följa kyrkoåret uppifrån och ned, motiven är hämtade från Jesu liv och verksamhet. Jesu födelse symboliseras av Betlehemsstjärnan, som strålar högst upp. De tre vise männen och svärdet ser vi snett därunder. Svärdet är symbolen för Herodes och barnamorden, som tvingade Josef och Maria att fly med Jesus till Egypten. Därunder kommer bilden där Jesus bespisar folket och därunder senapskornets tillväxt som symbol för Jesu liknelser. Snett nedanför symboliserar törnekronan profetian om Jesu lidande. Intåget i Jerusalem, korset och döden kommer därunder. Längst ner kommer till sist den tomma graven, det är Jesu uppståndelse.[2]

Dopfunten är gjuten av massivt glas och formgiven av Jonas Torstensson. Dopfunten står framför katedralfönstret, den fångar upp det mångfärgade ljuset från det höga glasfönstret. Bredvid dopfunten står ett stort ljus, det är en symbol för Jesus, "världens ljus". Det stora ljuset tänds för barnet när det döps och barnet får ett ljus som minne av sitt dop.

Altaret är ett bord av kalksten. Det är sammanfogat av nio mindre plattor, som är prydda med fem kors. Korsen ska påminna om Jesu sår. Som en symbol för det insegel som rämnade när Jesus dog på korset är den stora plattan spräckt mitt itu. Krucifixet på altaret är gjort av olivträ.

Predikstolen består av en pulpet som är prydd av ett kläde i grått och guld. Ovanpå predikstolen finns ett hänge med den liturgiska färgen för tiden på kyrkoåret.

Klocktornet vid S:t Ansgars kyrkas nordöstra hörn är en förlängning av norrväggen. Kyrkklockan väger 340 kilo och klingar i b, den syns på långt håll. Inskriptionen på kyrkklockan är "Ring in gudstjänsttid, Sjung in arbetsid, Bed in hjärtefrid".

Ett processionskors används i kyrkan vid högtidliga tillfällen, såsom vid till exempel konfirmation. Processionskorset pryds av ett silverkors med fem röda rosor. Det ska minna om Jesu sår och är formgivet av Östen Boström, som då var diakon i församlingen.

Triptyken ovanför altaret är målad av konstnären Birger Mörk. Tavlan är äldre än kyrkobyggnaden. Den användes i Ansgarsgården och i Alviksskolans högtidssal som tjänstgjorde som kyrklokal innan S:t Ansgars kyrka byggdes. Triptyken återger tre motiv ur Nya testamentet. De tre motiven är Den förlorade sonen, Jesus går på vattnet och Den barmhärtige samariten.

En enkel gipsskulptur av biskop Ansgar, "Nordens apostel", är utförd av skulptören Carin Nilson 1934, den står på fönsterbänken i nordvästra hörnet i kyrkan. En liten ljusbärare finns i kyrkans nedre del. Där man tänder ljus i saknad och hågkomst eller i förbön.

Historik om belägenheten

Sankt Ansgars kyrka (1963), Västerleds församlingshus och höghuset (1961) är alla belägna på Vidängsvägen i Alvik. Vidängen var ett torp under Ulvsunda beläget söder om korsningen mellan Ulvsunda Slottsväg och Tranebergsvägen. Mellan Sankt Ansgars kyrka och nuvarande Alviks tunnelbanestation låg torpet Alviken (Ahlwiiken, Ahlwijken). Torpet Ahlwijken är omskrivet 1720. Torpet var ett dagsverkstorp 1743. Stugan hörde under Ulvsunda till ca 1812. 1787 omvandlades torpet till Krogen Alvik (Ahlwijken) är på en lantmäterikarta från 1789 flyttad till platsen, där idag Alviksvägen 7-13 ligger. Det är platsen för den gård som byggdes där. Alvikens nybyggda gård övertog sedan torpets namn. Gården bildades 1812 genom sammanslagning av torpen Alviken, Asplund och Vidängen till Alviks säteri. Vidängen eller Widängen fanns i det område, som sedan blev Stockholms lokaltrafiks spårvagnsdepå i nuvarande stadsdelen Alvik. I mitten av 1800-talet var Widängen ett tunnland. 1867 sålde Lars Montén, ägare till Alviks säteri, frälselägenhetern Widängen till en trädgårdsmästare. Widängen var under början av 1900-talet en handelsträdgård. Husen revs 1943 då spårvägsstallarna uppfördes.[3] Vidängen var 1936 "namn å en här belägen koloniträdgård", enligt Namnberedningen.[4]

Bilder

Referenser

  1. ^ Bebyggelseregistret (BBR), Riksantikvarieämbetet, beskrivning.
  2. ^ Svenska kyrkan, Sankt Ansgars kyrka, Bromma.
  3. ^ Nils Ringstedt, Torpen i Bromma, Historik, lägen och lämningar. Bromma Hembygdsförenings skrift nr 3, 2010. ISBN 978-91-85671-70-0.
  4. ^ Stockholms gatunamn, 1992. ISBN 91-7031-042-4.

Källor

Svenska kyrkan, Sankt Ansgars kyrka, Bromma.

Externa länkar