Stig Grybe

Från Wikipedia
Stig Grybe
Stig Grybe i juni 2015.
Stig Grybe i juni 2015.
FöddStig Rudolf Grybe
18 juli 1928
Maria Magdalena församling, Stockholm[1]
Död1 februari 2017 (88 år)
Bomhus distrikt, Gävle
Utbildad vidCalle Flygare Teaterskola
Aktiva år1947–2015
SläktingarStefan Grybe (son)
Isabella Grybe (dotter)
Betydande roller
Ante Nordlund från Mobacken
Vesper Johnson i Stieg Trenter-serien
IMDb SFDb

Stig Rudolf Grybe, född 18 juli 1928 i Stockholm,[1] död 1 februari 2017[2] i Bomhus distrikt i Gävle, var en svensk skådespelare och komiker. Han var far till Stefan Grybe och Isabella Grybe.

Biografi

Stig Grybe var son till urmakare Erik Grybe (1890-1959) och Hilma Näsström (1900-1987).[3][4] Han utbildade sig vid Calle Flygares Teaterskola i Stockholm 1946–1948 och turnerade därefter med Stockholms skolteater. Därpå följde Maxwell Andersons Johanna från Lothringen med mera på Riksteatern, engagemang på Tantolundens friluftsteater, Wasa Teater och Uppsala Stadsteater. Hans komiska talang upptäcktes när han spelade i farsen Gröna hissenFolkets Hus-teatern i Göteborg 1951. Grybe slog igenom på allvar i rollen som den komiske figuren "Ante Nordlund från Mobacken", som han 1956 uppfann på en turné i folkparkerna och som sedan med hjälp av författaren Bengt Linder blev till radiofigur i Sveriges Radio 1957. Antes funderingar blev så populära att figuren fick ett eget underhållningsprogram i Sveriges Television, Antes Supersjå 1963 och slutligen blev till långfilmen Drömpojken 1964. Grybe kom till Knäppupprevyerna 1961 och medverkade där i flera säsonger. Det var i Knäppupprevyn Ursäkta handsken som han för första gången gjorde sin klassiska monolog Fågelskådaren. Under några år på 1960-talet gestaltade han Kung Sune i radioprogrammet Mosebacke Monarki.

På 1970-talet kunde man se honom berätta historier i TV-programmet Pratmakarna. Han medverkade i den bejublade Karl Gerhard-kavalkaden på Vasateatern 1974 och i Hagges revy i Göteborg 1981. Stig Grybe har varit flitigt anlitad på privatteatrarna och har medverkat i farser och komedier som till exempel Spanska flugan på Vasateatern, Skaffa mig en tenor, Kuta och kör och Oj då, en till!, samtliga på Folkan. Han spelade också fröken Bock i Astrid Lindgrens barnmusikal Karlsson på taketGöta Lejon 1992 och gjorde den svenska rösten till Oppfinnar-Jocke i Disneys populära tecknade serie Duck Tales (Ankliv eller Knatte, Fnatte och Tjatte på äventyr).

1987 gjorde han rollen som kriminalintendent Vesper Johnson i Stieg Trenter-filmatiseringarna I dag röd, Lysande landning och Träff i helfigur på Sveriges Television. Han medverkade där också i TV-serien Snoken som Snokens pappa. På senare år spelade Grybe i flera musikaler på Nöjesteatern i Malmö bland annat My Fair Lady, Me and my girl (som gav honom en Guldmask) och I hetaste laget, samt spelat mycket lokalrevy såsom i Helsingborgsrevyn. Tillsammans med Robert Gustafsson gjorde han sketcher i SVT:s Grogg.

1994 var Grybe tillbaka på Riksteatern i dramat Kain & Abel och 2003 medverkade han på Malmö stadsteater i Hårda bud av Anthony Neilson.[5] Hösten 2007 gjorde Grybe sin sista scenroll som teaterkatten Gus i Cats på Nöjesteatern i Malmö. I 2008 års julkalender i SVT, Skägget i brevlådan, gjorde Stig Grybe rollen som jultomten.

Stig Grybe var från september 2013 till sin död bosatt i Gävle.[6] Han sommarpratade i Sveriges Radios Sommar i P1 31 juli 2015, precis 40 år efter att ha debuterat som sommarpratare 31 juli 1975. Grybe är begravd på Bomhus kyrkogård.[7]

Priser och utmärkelser

Filmografi (urval)

TV-produktioner

Filmografi röstskådespelare

Teater

Roller (ej komplett)

År Roll Produktion Regi Teater
1950 Julia i farten
Sigge Fischer
Sigge Fischer Tantolundens friluftsteater[8]
1951 Karusellen på Björkeby
Sigge Fischer
Sigge Fischer Tantolundens friluftsteater[9]
1952 Han valsade en sommar
Sigge Fischer
Sigge Fischer Tantolundens friluftsteater[10]
1958 Medverkande Revy-Tut
Evert Lindberg, Rune Ek, Stig Grybe och Bengt Janzon
Stig-Ossian Ericson Casinoteatern[11]
1960 Medverkande 11 44 99, revy
Stig-Ossian Ericson Casinoteatern[12]
Medverkande Skräck och skratt, revy
Bengt Linder
Sven Paddock Casinoteatern[13]
1961 Medverkande Ursäkta handsken, revy
Karl Gerhard
Tage Danielsson Idéonteatern[14]
Medverkande I hatt och strumpa, revy
Hans Alfredson, Tage Danielsson, Owe Thörnqvist, Povel Ramel
Mille Schmidt Idéonteatern[15]
1962 Medverkande Tält Side Story, revy
Hans Alfredson, Tage Danielsson, Owe Thörnqvist, Povel Ramel, Beppe Wolgers
Mille Schmidt Turné[16]
Jonathan Pappa, pappa, stackars pappa, mamma har hängt dig i garderoben och jag känner mig så nere
Arthur L. Kopit
Hans Lagerkvist Idéonteatern[17]
1964 Den stora effekten
Robert Dhery
Stig Ossian Eriksson Idéonteatern
Medverkande Nya ryck i snöret, revy
Emil Norlander, Povel Ramel, Beppe Wolgers
Åke Falck Idéonteatern
1965 Hysterium En kul grej hände på väg till Forum
Stephen Sondheim, Burt Shevelove, Larry Gelbart
Gösta Bernhard Idéonteatern[18]
Medverkande Ta av dej skorna, revy
Povel Ramel och Beppe Wolgers
Egon Larsson Turné[19]/
Idéonteatern[20]
1966 Medverkande Bom krasch, revy
Beppe Wolgers
Johan Bergenstråhle Idéonteatern
1967 Medverkande Svendska revyn, revy
Svend Asmussen och Beppe Wolgers
Mille Schmidt Idéonteatern
Karl Milda makter!
Clark Gesner
Jackie Söderman Idéonteatern[21]
1968 Medverkande De sista entusiasterna, revy
Povel Ramel och Beppe Wolgers
Hasse Ekman Idéonteatern[22]/
Turné[23]
1969 Doktor Dreyfuss Ungkarlslyan
Burt Bacharach, Hal David och Neil Simon
Ivo Cramér Oscarsteatern[24]
1970 Inte just nu, älskling
Ray Cooney och John Chapman
Hasse Ekman Intiman[25]
1971 Upp i smöret
Terence Frisby
Isa Quensel Intiman[26]
Medverkande Vad är det för fel på 1933 års modell?, revy
Carl Zetterström
Lars Amble Scalateatern[27]
1972 Medverkande Sånt folk!, revy
Carl Zetterström
Lars Amble Maximteatern[28]
1974 Medverkande Hej på dig, du gamla primadonna
Karl Gerhard-kavalkad
Per Gerhard Vasateatern[29]
1976 Leopold Vita hästen
Hans Müller och Ralph Benatzky
Jackie Söderman Oscarsteatern[30]
1978 Karlsson Karlsson på taket
Astrid Lindgren
Staffan Götestam
Sven Lindberg
Folkan [31]
1979 Drake Annie
Charles Strouse, Thomas Meehan och Martin Charnin
Stig Olin Folkan[32]
Gepetto Pinocchio
Staffan Götestam och Peter Flack
Folkan[33]
1982 Vimlund Spanska flugan
Franz Arnold och Ernst Bach
Per Gerhard Vasateatern[34]
1983 Kommissarie Rooney Arsenik och gamla spetsar
Joseph Kesselring
Lars Amble Maximteatern[35]
1984 Anton Svensson Emil i Lönneberga
Astrid Lindgren
Staffan Götestam Göta Lejon[36]
1986 Hotelliggaren
Ray Cooney
Tony Verner Folkan[37]
1987 Betjänten James Oj då!... en till?!
Ray Cooney och Tony Hilton
Chris Johnston Folkan[38]
1988 Det stannar i familjen
Ray Cooney
Brian Howard Folkan[39]
1990 Skaffa mig en tenor
Ken Ludwig
Piv Bernth Folkan[40]
1992 Farbror Nilsson Madicken
Astrid Lindgren
Pernilla Skifs Göta lejon[41]
Allan Svensson Ryck mig i slipsen
Staffan Götestam och Sture Nilsson
Staffan Götestam Göta Lejon[42]
1993 Fröken Bock Karlsson på taket
Astrid Lindgren
Pernilla Skifs Göta Lejon[43]

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] Sveriges befolkning 1990: Grybe, Stig Rudolf
  2. ^ DN.se 2 februari 2017: Skådespelaren Stig Grybe är död, läst 2 februari 2017
  3. ^ 1890 års män i ord och bild: en bokfilm 1890-1940 och biografiskt lexikon, fil mag John Karlzén, amanuens Nils Olsson, Gustaf Gottschalk, K G Lindeström, Svenska Kulturförlaget 1940 s. 337
  4. ^ Sveriges dödbok 1947-2003, (CD-ROM version 3.0) Sveriges Släktforskarförbund, Riksarkivet 2003
  5. ^ ”Malmö Stadsteaters hemsida”. Arkiverad från originalet den 21 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150721020530/http://www.malmostadsteater.se/pa_scen/arkiv/10/. 
  6. ^ Sorri, Elina. ”Grybe slår sig till ro i Gävle”. Arbetarbladet. http://www.arbetarbladet.se/gastrikland/gavle/grybe-slar-sig-till-ro-i-gavle. Läst 17 augusti 2015. 
  7. ^ SvenskaGravar
  8. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 27. 14 juni 1950. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1950-06-14/157/27. Läst 15 februari 2016. 
  9. ^ ”Teater Musik Film: Friluftspremiär i kväll”. Dagens Nyheter: s. 5. 9 juni 1951. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1951-06-09/152/5. Läst 6 mars 2016. 
  10. ^ Perpetua (9 juni 1952). ”Teater Musik Film: Friluftspremiär”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1952-06-09/154/7. Läst 6 mars 2016. 
  11. ^ ”Uppsaliensiskt på Casino”. Dagens Nyheter: s. 14. 18 oktober 1958. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1958-10-18/283/14. Läst 21 januari 2016. 
  12. ^ S B-l (5 januari 1960). ”Stig Grybe & Co”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1960-01-05/4/10. Läst 21 januari 2016. 
  13. ^ S B-l (1 oktober 1960). ”'Skräck och skratt' på Casino”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1960-10-01/267/14. Läst 21 januari 2016. 
  14. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 46. 14 april 1961. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-04-14/100/46. Läst 21 januari 2016. 
  15. ^ Barbro Hähnel (18 november 1961). ”Ransonerad flugighet på Ideon”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-11-18/313/12. Läst 21 januari 2016. 
  16. ^ Barbro Hähnel (13 maj 1962). ”'Knäppupp' i tält”. Dagens Nyheter: s. 23. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1962-05-13/128/23. Läst 21 januari 2016. 
  17. ^ Ebbe Linde (11 oktober 1962). ”Jag satsar en dollar på Mr Kopit”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1962-10-11/276/12. Läst 21 januari 2016. 
  18. ^ Pygmé Musikförlags faktasida om "En kul grej hände på väg till Forum" Arkiverad 6 februari 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  19. ^ Barbro Hähnel (17 maj 1965). ”Texttorka men fin musik i 'Ta av dej skorna'”. Dagens Nyheter: s. 19. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1965-05-17/132/19. Läst 22 januari 2016. 
  20. ^ Barbro Hähnel (25 september 1965). ”Skärpt ton på Idéon”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1965-09-25/260/14. Läst 22 januari 2016. 
  21. ^ Bengt Jahnsson (18 november 1967). ”Snobben på Idéon: En intelligent serie som blir inställsam”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1967-11-18/313/16. Läst 22 januari 2016. 
  22. ^ Bengt Jahnsson (11 april 1968). ”Luftspel på Idéon: Sydow förträfflig i rolig första akt”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1968-04-11/100/14. Läst 22 januari 2016. 
  23. ^ Bengt Jahnsson (26 juni 1968). ”Ny klassiker av Martin Ljung”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1968-06-26/170/12. Läst 22 januari 2016. 
  24. ^ Barbro Hähnel (13 september 1969). ”Variationsrik Kulle i 'Ungkarlslyan': Rush, fart och annorlunda musik”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1969-09-13/248/12. Läst 22 augusti 2015. 
  25. ^ Bengt Jahnsson (12 september 1970). ”Vill vi betala för detta gyckel?”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/tidning/1970-09-12/247/16. Läst 30 oktober 2016. 
  26. ^ Barbro Hähnel (14 mars 1971). ”En fräckis - inte mer”. Dagens Nyheter: s. 13. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1971-03-14/71/13. Läst 22 januari 2016. 
  27. ^ Leif Zern (4 september 1971). ”Carl Zetterströms revy: Befriande och löftesrikt”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1971-09-04/239/11. Läst 22 januari 2016. 
  28. ^ Leif Zern (9 september 1972). ”Carl Z på Maxim: Revy med toppar och svackor”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1972-09-09/245/15. Läst 23 januari 2016. 
  29. ^ Bengt Jahnsson (22 september 1974). ”Vasans Karl Gerhard-kavalkad: Satiren utslätad men visorna håller”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1974-09-22/258/15. Läst 23 augusti 2015. 
  30. ^ ”Vita hästen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24828&pos=166. Läst 12 juni 2015. 
  31. ^ Christina Zaar (23 december 1978). ”Karlsson på taket svävar över Folkan”. Dagens Nyheter: s. 40. https://arkivet.dn.se/tidning/1978-12-23/348/40. Läst 3 december 2017. 
  32. ^ ”Nytt om nöjen”. Dagens Nyheter: s. 9. 2 mars 1979. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1979-03-02/59/9. Läst 20 augusti 2015. 
  33. ^ ”17-åriga Louise från Kärrtorp nya Pinocchio”. Dagens Nyheter: s. 21. 12 december 1979. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1979-12-12/337/21. Läst 20 augusti 2015. 
  34. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 60. 19 september 1982. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1982-09-19/254/60. Läst 17 april 2016. 
  35. ^ Bengt Jahnsson (1 oktober 1983). ”Dötrist på Maxim”. Dagens Nyheter: s. 22. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1983-10-01/266/22. Läst 25 januari 2016. 
  36. ^ Lars Linder (19 februari 1984). ”'Emil i Lönneberga' på Göta Lejon: Hyss utan drivkraft”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1984-02-19/48/18. Läst 17 september 2016. 
  37. ^ Bengt Jahnsson (2 januari 1986). ”Förvirrad fars på Folkan: Ekman i högform”. Dagens Nyheter: s. 25. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1986-01-02/1/25. Läst 22 augusti 2015. 
  38. ^ Marcus Boldeman (20 september 1987). ”Ny fars på Folkan: Männens afton på scen”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1987-09-20/255/20. Läst 22 augusti 2015. 
  39. ^ Marcus Boldemann (16 september 1988). ”Kluven storsatsning”. Dagens Nyheter: s. 28. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1988-09-16/252/28. Läst 22 augusti 2015. 
  40. ^ Marcus Boldemann (2 januari 1990). ”Fars med smidigt hopfogad intrig”. Dagens Nyheter: s. 28. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1990-01-02/1/28. Läst 22 augusti 2015. 
  41. ^ Lars Linder (20 september 1992). ”Välkända Madicken”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/teater/valkanda-madicken/. Läst 17 september 2016. 
  42. ^ Per Mortensen (30 oktober 1992). ”Komedi med ytterst få skämt”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1992-10-30/296/20. Läst 18 september 2016. 
  43. ^ Ingegärd Waaranperä (19 oktober 1993). ”Fördomsfullt om barns humor”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/teater/fordomsfullt-om-barns-humor/. Läst 17 september 2016.