Stig Grybe

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Stig Grybe
Stig Grybe  i juni 2015.
Stig Grybe i juni 2015.
Född Stig Rudolf Grybe
18 juli 1928 (87 år)
Maria Magdalena församling, Stockholm[1]
IMDb SFDb

Stig Rudolf Grybe, född 18 juli 1928 i Stockholm,[1] är en svensk skådespelare och komiker.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Stig Grybe är son till urmakare Erik Grybe (1890-1959) och Hilma Näsström (1900-1987).[2][3] Han är utbildad vid Calle Flygare Teaterskola i Stockholm. Sedan följde engagemang på Tantolundens friluftsteater i Stockholm, Svenska Teatern i Vasa och stadsteatern i Uppsala. Hans komiska talang upptäcktes när han spelade i farsen Gröna Hissen på Folkteatern i Göteborg 1951. Grybe slog igenom på allvar i rollen som "Ante Nordlund från Mobacken" (författare Bengt Linder) i radion 1957. Antes funderingar blev så populära att figuren fick en egen TV-show Antes Supersjå 1963. Stig kom till Knäppupp 1961 och medverkade där i flera säsonger. Det var i Knäppupprevyn Ursäkta handsken som han för första gången gjorde sin klassiska monolog Fågelskådaren. Under några år på 1960-talet gestaltade han Kung Sune i radioprogrammet Mosebacke Monarki.

1970-talet kunde man se honom berätta historier i TV-programmet Pratmakarna. Han medverkade i den bejublade Karl Gerhard-kavalkaden på Vasan 1974 och i Hagge Geigerts revy i Göteborg 1981. Stig Grybe har varit flitigt anlitad på privatteatrarna och har medverkat i farser och komedier som till exempel Spanska fluganVasan, Skaffa mig en tenor, Kuta och kör och Oj då, en till!, samtliga på Folkan. Han spelade också fröken Bock i Astrid Lindgrens barnmusikal Karlsson på taketGöta Lejon 1992 och gjorde den svenska rösten till Oppfinnar-Jocke i Disneys populära tecknade serie Duck Tales (Ankliv eller Knatte, Fnatte och Tjatte på äventyr).

1987 gjorde han rollen som kriminalintendent Vesper Johnson i Stieg Trenter-filmatiseringarna I dag röd, Lysande landning och Träff i helfigur på TV. Han medverkade också i TV-serien Snoken som Snokens pappa. På senare år har Grybe medverkat i flera musikaler på Nöjesteatern i Malmö bland annat My Fair Lady, Me and my girl (som gav honom en Guldmask) och I hetaste laget, samt spelat mycket lokalrevy. Tillsammans med Robert Gustafsson gjorde han sketcher i TV-programmet Grogg.

2003 medverkade Grybe på Malmö stadsteater i Hårda bud av Anthony Neilson.[4] och hösten 2007 gjorde Grybe sin senaste scenroll som teaterkatten Gus i CatsNöjesteatern i Malmö. I 2008 års julkalender i SVT, Skägget i brevlådan, gjorde Stig Grybe rollen som jultomten.

Stig Grybe är sedan september 2013 bosatt i Gävle.[5] Han sommarpratade i Sveriges Radio P1 31 juli 2015, precis 40 år efter att ha debuterat som sommarpratare 31 juli 1975.

Stig Grybes son Stefan Grybe var verksam som barnskådespelare under 1970-talet och medverkade bland annat i filmen Niklas och figuren 1971. Dottern Isabella Grybe är programledare på SVT.

Filmografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

TV-serier[redigera | redigera wikitext]

Filmografi röstskådespelare[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (urval)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1958 Medverkande Revy-Tut
Evert Lindberg, Rune Ek, Stig Grybe och Bengt Janzon
Stig-Ossian Ericson Casinoteatern[6]
1960 Medverkande 11 44 99, revy
Stig-Ossian Ericson Casinoteatern[7]
1960 Medverkande Skräck och skratt, revy
Bengt Linder
Sven Paddock Casinoteatern[8]
1961 Medverkande Ursäkta handsken, revy
Karl Gerhard
Tage Danielsson Idéonteatern[9]
1961 Medverkande I hatt och strumpa, revy
Hans Alfredson, Tage Danielsson, Owe Thörnqvist, Povel Ramel
Mille Schmidt Idéonteatern[10]
1962 Medverkande Tält Side Story, revy
Hans Alfredson, Tage Danielsson, Owe Thörnqvist, Povel Ramel, Beppe Wolgers
Mille Schmidt Turné[11]
1962 Jonathan Pappa, pappa, stackars pappa, mamma har hängt dig i garderoben och jag känner mig så nere
Arthur L. Kopit
Hans Lagerkvist Idéonteatern[12]
1965 En kul grej hände på väg till Forum
Stephen Sondheim, Burt Shevelove, Larry Gelbart
Gösta Bernhard Idéonteatern[13]
1965 Medverkande Ta av dej skorna, revy
Povel Ramel och Beppe Wolgers
Egon Larsson Turné[14]/
Idéonteatern[15]
1967 Karl Milda makter!
Clark Gesner
Jackie Söderman Idéonteatern[16]
1968 Medverkande De sista entusiasterna, revy
Povel Ramel och Beppe Wolgers
Hasse Ekman Idéonteatern[17]/
Turné[18]
1969 Doktor Dreyfuss Ungkarlslyan
Burt Bacharach, Hal David och Neil Simon
Ivo Cramér Oscarsteatern[19]
1971 Upp i smöret
Terence Frisby
Isa Quensel Intiman[20]
1971 Medverkande Vad är det för fel på 1933 års modell?, revy
Carl Zetterström
Lars Amble Scalateatern[21]
1972 Medverkande Sånt folk!, revy
Carl Zetterström
Lars Amble Maximteatern[22]
1974 Medverkande Hej på dig, du gamla primadonna
Karl Gerhard-kavalkad
Per Gerhard Vasateatern[23]
1976 Leopold Vita hästen
Hans Müller och Ralph Benatzky
Jackie Söderman Oscarsteatern[24]
1979 Annie
Charles Strouse, Thomas Meehan och Martin Charnin
Stig Olin Folkan[25]
1979 Gepetto Pinocchio
Staffan Götestam och Peter Flack
Folkan[26]
1983 Kommissarie Rooney Arsenik och gamla spetsar
Joseph Kesselring
Lars Amble Maximteatern[27]
1986 Hotelliggaren
Ray Cooney
Tony Verner Folkan[28]
1987 Oj då!... en till?!
Ray Cooney och Tony Hilton
Chris Johnston Folkan[29]
1988 Det stannar i familjen
Ray Cooney
Brian Howard Folkan[30]
1990 Skaffa mig en tenor
Ken Ludwig
Piv Bernth Folkan[31]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Sveriges befolkning 1990: Grybe, Stig Rudolf
  2. ^ 1890 års män i ord och bild: en bokfilm 1890-1940 och biografiskt lexikon, fil mag John Karlzén, amanuens Nils Olsson, Gustaf Gottschalk, K G Lindeström, Svenska Kulturförlaget 1940 s. 337
  3. ^ Sveriges dödbok 1947-2003, (CD-ROM version 3.0) Sveriges Släktforskarförbund, Riksarkivet 2003
  4. ^ ”Malmö Stadsteaters hemsida”. http://www.malmostadsteater.se/pa_scen/arkiv/10/. 
  5. ^ Sorri, Elina. ”Grybe slår sig till ro i Gävle”. Arbetarbladet. http://www.arbetarbladet.se/gastrikland/gavle/grybe-slar-sig-till-ro-i-gavle. Läst 17 augusti 2015. 
  6. ^ Uppsaliensiskt på Casino”. Dagens Nyheter: s. 14. 18 oktober 1958. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1958-10-18/283/14. Läst 21 januari 2016. 
  7. ^ S B-l (5 januari 1960). ”Stig Grybe & Co”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1960-01-05/4/10. Läst 21 januari 2016. 
  8. ^ S B-l (1 oktober 1960). ”'Skräck och skratt' på Casino”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1960-10-01/267/14. Läst 21 januari 2016. 
  9. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 46. 14 april 1961. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-04-14/100/46. Läst 21 januari 2016. 
  10. ^ Barbro Hähnel (18 november 1961). ”Ransonerad flugighet på Ideon”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-11-18/313/12. Läst 21 januari 2016. 
  11. ^ Barbro Hähnel (13 maj 1962). ”'Knäppupp' i tält”. Dagens Nyheter: s. 23. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1962-05-13/128/23. Läst 21 januari 2016. 
  12. ^ Ebbe Linde (11 oktober 1962). ”Jag satsar en dollar på Mr Kopit”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1962-10-11/276/12. Läst 21 januari 2016. 
  13. ^ Pygmé Musikförlags faktasida om "En kul grej hände på väg till Forum"
  14. ^ Barbro Hähnel (17 maj 1965). ”Texttorka men fin musik i 'Ta av dej skorna'”. Dagens Nyheter: s. 19. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1965-05-17/132/19. Läst 22 januari 2016. 
  15. ^ Barbro Hähnel (25 september 1965). ”Skärpt ton på Idéon”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1965-09-25/260/14. Läst 22 januari 2016. 
  16. ^ Bengt Jahnsson (18 november 1967). ”Snobben på Idéon: En intelligent serie som blir inställsam”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1967-11-18/313/16. Läst 22 januari 2016. 
  17. ^ Bengt Jahnsson (11 april 1968). ”Luftspel på Idéon: Sydow förträfflig i rolig första akt”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1968-04-11/100/14. Läst 22 januari 2016. 
  18. ^ Bengt Jahnsson (26 juni 1968). ”Ny klassiker av Martin Ljung”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1968-06-26/170/12. Läst 22 januari 2016. 
  19. ^ Barbro Hähnel (13 september 1969). ”Variationsrik Kulle i 'Ungkarlslyan': Rush, fart och annorlunda musik”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1969-09-13/248/12. Läst 22 augusti 2015. 
  20. ^ Barbro Hähnel (14 mars 1971). ”En fräckis - inte mer”. Dagens Nyheter: s. 13. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1971-03-14/71/13. Läst 22 januari 2016. 
  21. ^ Leif Zern (4 september 1971). ”Carl Zetterströms revy: Befriande och löftesrikt”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1971-09-04/239/11. Läst 22 januari 2016. 
  22. ^ Leif Zern (9 september 1972). ”Carl Z på Maxim: Revy med toppar och svackor”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1972-09-09/245/15. Läst 23 januari 2016. 
  23. ^ Bengt Jahnsson (22 september 1974). ”Vasans Karl Gerhard-kavalkad: Satiren utslätad men visorna håller”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1974-09-22/258/15. Läst 23 augusti 2015. 
  24. ^ ”Vita hästen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24828&pos=166. Läst 12 juni 2015. 
  25. ^ Nytt om nöjen”. Dagens Nyheter: s. 9. 2 mars 1979. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1979-03-02/59/9. Läst 20 augusti 2015. 
  26. ^ 17-åriga Louise från Kärrtorp nya Pinocchio”. Dagens Nyheter: s. 21. 12 december 1979. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1979-12-12/337/21. Läst 20 augusti 2015. 
  27. ^ Bengt Jahnsson (1 oktober 1983). ”Dötrist på Maxim”. Dagens Nyheter: s. 22. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1983-10-01/266/22. Läst 25 januari 2016. 
  28. ^ Bengt Jahnsson (2 januari 1986). ”Förvirrad fars på Folkan: Ekman i högform”. Dagens Nyheter: s. 25. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1986-01-02/1/25. Läst 22 augusti 2015. 
  29. ^ Marcus Boldeman (20 september 1987). ”Ny fars på Folkan: Männens afton på scen”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1987-09-20/255/20. Läst 22 augusti 2015. 
  30. ^ Marcus Boldemann (16 september 1988). ”Kluven storsatsning”. Dagens Nyheter: s. 28. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1988-09-16/252/28. Läst 22 augusti 2015. 
  31. ^ Marcus Boldemann (2 januari 1990). ”Fars med smidigt hopfogad intrig”. Dagens Nyheter: s. 28. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1990-01-02/1/28. Läst 22 augusti 2015.