Tyresö kommun

Version från den 28 november 2017 kl. 07.42 av LarskeBot (Diskussion | Bidrag) (→‎Utländsk bakgrund: enligt Wp:Wikipediafrågor, replaced: utrikesfödda → utrikes födda (2), inrikesfödda → inrikes födda med AWB)
Tyresö kommun
Kommun
Vapen för Tyresö kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Slogan: Trygga, trivsamma Tyresö
Land Sverige Sverige
Län Stockholms län
Landskap Södermanland
Läge 59°14′N 18°13′Ö / 59.233°N 18.217°Ö / 59.233; 18.217
Centralort Bollmora (del av tätorten Stockholm)
Areal 72,62 km² (2015-01-01)[1]
276:e största (av 290)
 - land 69,23 km²
 - vatten 3,39 km²
 - storstadsområde 6 519 km²(juni 2010)
Folkmängd 49 173 (2023-12-31)[2]
53:e största (av 290)
 - storstadsområde 2 454 821 (2023[2])del av Stor-Stockholm
Befolkningstäthet 710,28 invånare/km²[2][1]
15:e högsta (av 290)
 - storstadsområde 377 invånare/km²
Geonames 2666778
Kommunkod 0138
Tätortsgrad (%) 100 (2015)[3]
Antal anställda 2 675 (2014-11)[4]
Webbplats: www.tyreso.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Lantmäteriets kommunavgränsning

Tyresö kommun är en kommun i Stockholms län. Kommunens förvaltning är belägen i Tyresö centrum i kommundelen Bollmora.

Kommunen är belägen på ön Södertörn i de nordöstra delarna av landskapet Södermanland med Östersjön och Stockholms skärgård i öster. En del av kommunen ingår i tätorten Stockholm och hela kommunen ingår i Storstockholm. Kommunen gränsar i norr till Nacka kommun, i nordöst till Värmdö kommun, i söder till Haninge kommun samt i väster till Huddinge kommun och Stockholms kommun, alla i Stockholms län.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar Tyresö socken där Tyresö landskommun bildades vid kommunreformen 1862. Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.

Tyresö kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Tyresö landskommun.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 1974 i Södertörns tingsrätts domsaga, från 1974 till 2007 i Handens tingsrätts domsaga och kommunen ingår sedan 1 april 2007 i Nacka tingsrätts domsaga.[6]

Kommunvapnet

Blasonering: I fält av guld en av vågskuror bildad röd ginbalk, belagd med tre vattenhjul av guld och ovan åtföljd av en röd oxpanna med horn och öron.

Tyresö kommunvapen innehåller symboler för släkten Oxenstierna och för tidig, vattenkvarnsdriven, industri. Det fastställdes för den dåvarande Tyresö landskommun 1954.

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Tyresö kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
27 112
1975
  
29 366
1980
  
31 061
1985
  
32 161
1990
  
33 973
1995
  
36 627
2000
  
39 071
2005
  
41 134
2010
  
42 947
2015
  
46 177
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 9 165, eller 20,19 % av befolkningen (hela befolkningen: 45 390 den 31 december 2014).[7]

Historia

Tyresö slott

De första människorna anlände till det som nu är Tyresö kommun någon gång kring 3000-talet f.Kr.. Permanenta boplatser uppstod inte förrän någon gång runt 600-talet. Det finns gravar och andra lämningar från denna förhistoriska tid.

Tyresögodset har sitt ursprung i 1300-talet. Godset var som störst under 1600-talet, då nästan all nutida kommunarea tillhörde det. Det var under detta århundrade som Tyresö slott och Tyresö kyrka byggdes.

Tyresö var ett viktigt industriellt centrum i Stockholmsområdet mellan 1500-talet och 1800-talet tack vare vattenkraftverken som kunde byggas på strömmarna mellan sjöarna. Vattenhjulen i kommunvapnet representerar de tre verken vid Nyfors, Uddby och Follbrinksströmmen. Industrierna inkluderade kvarnar, valsverk, pappersbruk, smedjor, sågar, och tegelbruk. Inget av dessa gamla vattenkraftverk finns kvar. Uddby kvarn brann upp 1895 och i dess ställe byggdes ett vattenkraftverk för att producera el. Elkraftverket finns kvar än i dag och är det enda av sitt slag i Stockholmstrakten.

I början av 1900-talet började Tyresögodsets stora landarealer att styckas upp och man började bygga fritidshus. Några rätt exklusiva fritidshus byggdes i Brevikstrakten. De första decennierna ökade byggtakten kraftigt. Från 1950-talet och framåt började fritidshusen byggas om till åretruntboende i rask takt.

Från 1950-talet och framåt upplevde Bollmora en enorm tillväxt, särskilt efter lagstiftningen Lex Bollmora som tillät kommunala fastighetsbolag att verka i kommuner andra än den egna. Ett kommuncentrum bildades i Bollmora, Bollmora Centrum, vilket invigdes 1965. Miljonprogrammet satte sin särprägel på Tyresö, särskilt Bollmora, många av bostadsområdena är från det programmet.

I början av 1990-talet byggdes Bollmora Centrum om till en galleria och döptes om till Tyresö Centrum.

En stor skogsbrand förstörde cirka 15 % av Tyresta nationalpark i augusti 1999.

Indelningar

Köpcentrumet Tyresö Centrum
Tyresö Centrum
Vy från Telegrafberget mot Stockholm. Globen kan ses på horisonten.

Kommundelar

Tyresö kommun delas vanligen in i fem områden:

  • Bollmora i nordväst – bestående av cirka 2-8 våningar höga flerbostadshus, radhus och villor, samt några industriområden. Här ligger även kommuncentrumet Tyresö centrum och bostadsområdet Krusboda/Fårdala.
  • Trollbäcken ligger i väst – består nästan uteslutande av villabebyggelse.
  • Tyresö strand, tidigare benämnt Gamla Tyresö numera en del av ligger i öst – bestående av villor, parhus och radhus. Här finns Brevikshalvön, Tyresö slott och Tyresö kyrka från 1600-talet.
  • Östra Tyresö ligger i sydost och är en del av Tyresös innerskärgård och till stor del bebyggd med fritidshushus av vilka en stor del har omvandlats till åretruntboende under de senaste decennierna.
  • Tyresta nationalpark och naturreservat som ligger I syd är ett stort naturmarksområde, till stor del gammelskog som till hälften är beläget i Tyresö kommun och till andra hälften i Haninge kommun. Området upphöjdes till nationalpark respektive naturreservat 1993 tillsammans med Hammarbergets naturreservat. Delar av området är riksintresse för naturvården.

För befolkningsrapportering

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Tyresö församling

Från 2016 indelas kommunen i ett enda distrikt, Tyresö distrikt.[8]

Geografi

Huvuddelen av Tyresö kommun ligger på halvön Södertörn och några öar i Östersjön, av vilka Ägnö och Härsö är de största. Ett flertal insjöar finns i Tyresö, varav några tillhör Tyresåns sjösystem. I söder vidtar Storskogen med inslag av urskog som ingår i Tyresta nationalpark samt det omkransande Tyresta naturreservat.

Terrängen är typisk för området, sprickdalslandskap med låga kullar och dalar, förutom en brant topografi med berg och virvlande forsar vid Uddbyfallet och Follbrinkströmmen, en hisnande natur som formades under istiden. Högsta punkten är vid Telegrafberget, 84 m ö.h.

På land gränsar Tyresö till Stockholm i nordväst, Nacka i norr och Haninge i söder. Kommunen har även en sjögräns över Drevviken till Huddinge i väster, och en havsgräns till Värmdö i öster och nordost.

Tätorter

Huvuddelen av bebyggelsen ingår sedan 1975 i Stockholms tätort. Tidigare fanns, vid sidan av Trollbäcken som redan då ingick i tätorten Stockholm, bebyggelse i tätorten Bollmora, som 1965 bildats av tätorterna Tyresö i centrala Tyresö kommun och Lindalen som sedan 1975 ingår i Stockholms tätort. 1970 återuppstod en tätort med namnet Tyresö för bebyggelsen öster om Bollmora i Tyresö strand och på norra delen av Brevikshalvön. Även denna tätort är sedan 1995 sammanvuxen med Stockholms tätort. 2015 uppgick så de "sista" separata tätorterna i östra delen av kommunen i tätorten Stockholm

Tyresö är även en informell användning för den centrala bebyggelsen i Tyresö kommun, främst i kommundelarna Bollmora och Trollbäcken.

Sjöar och dammar

Se även Lista över insjöar i Tyresö kommun

Öar, grynnor och holmar

  • Brandholmen
  • Djäknesäcken
  • Fårholmen
  • Gimmerstaholmen
  • Gloskärskobben
  • Gnetholmen
  • Grisselholmen
  • Hallonholmen
  • Södra Norrholmen
  • Notholmen (Fiskarholmen)
  • Rumpholmen
  • Stora Sandholmen
  • Lilla Sandholmen
  • Stora Trätsholmen
  • Ägnö

Vattendrag

Kommunikationer

Tyresö är en av få kommuner helt utan spårtrafik i Stockholms län. Kollektivtrafiken består av ett stort antal busslinjer. Några av huvudbusslinjerna till Tyresö är 805, 807, 815, 802, 873, 875 från Gullmarsplan, högtrafiklinjerna 812, 813, 815C, 818 från Stockholms centralstation, 840 från Haninge och Nacka samt nattbuss 491 eller 890 till Sergels torg. Huvudvägarna till Tyresö är länsväg 229 – en motorväg till Stockholm, och länsväg 260 söderut till Haninge och norrut till Nacka.

Politik

Mandatfördelning i Tyresö kommun, valen 1970–2014

ValårVSMPSDNYDKRTCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19703206115
3206115
4589,6
369
19733181077
3181077
4592,0
3213
1976319878
319878
4590,9
2916
19794205511
4205511
4589,3
2520
198232024214
32024214
4589,8
2619
1985318232512
318232512
4588,7
2619
1988320323713
32033713
5185,0
2823
199121822225117
18517
5185,7
2724
1994322221417
322417
5185,3
2823
19984183114218
4183418
5181,78
2526
2002419217216
419716
5181,21
2823
2006216324222
163422
5183,18
2724
20102144215221
144521
5184,50
2724
20142145424218
1454418
5185,91
2724
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Utbildning

I kommunen finns Tyresö gymnasium och vuxenskolan C3L

Sevärdheter

Vänorter

Se även

Referenser

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b c] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024. 
  3. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Trolle Önnerfors, Elsa. ”Domsagohistorik - Handens tingsrätt” (pdf). Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa;jsessionid=EF4E4D7DFF5DECB6F0CD654A58F91B59?dokumentId=21000001424780&thumbnail=false. Läst 1 december 2014. 
  7. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 11 december 2015)
  8. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

Externa länkar