Kollektivtrafik i Stockholms län
För kollektivtrafiken inom Stockholms län ansvarar Region Stockholm. Regionens trafiknämnd fattar beslut om den landbaserade trafiken, som marknadsförs under namnet SL, och den sjögående trafiken, som marknadsförs under namnet Waxholmsbolaget. Trafiken utförs av entreprenörer.
Den landbaserade kollektivtrafiken består dels av busstrafik, dels av spårtrafik i form av pendeltåg som framförs på Trafikverkets järnvägar, samt spårtrafik som framförs på regionägda banor: tunnelbana, Roslagsbanan, Saltsjöbanan, Tvärbanan, Nockebybanan, Spårväg City och Lidingöbanan.
Förutom regionens trafik finns fjärr- och regionaltåg, framför allt i SJ:s regi, men även till exempel Arlanda Express och enstaka privata busslinjer.
Transportsystem[redigera | redigera wikitext]
| Trafikslag | Spårinnehavare | Trafik- huvudman |
Operatör | Trafikriktning | Elsystem/
Drivmedel |
Maxhastighet | Spårvidd | Största längd | Trafikstart | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Fjärrtåg och regionaltåg | Järnväg | Trafikverket | Flera olika | Flera olika | Vänstertrafik | 15 000 V AC | 200 km/h | 1 435 mm | cirka 350 m[1] | 1860 |
| Expresståg (Arlanda Express) | Järnväg | A-Train, Trafikverket |
A-Train | A-Train | Vänstertrafik | 15 000 V AC | 200 km/h | 1 435 mm | 93 m | 1999 |
| Pendeltåg | Järnväg | Trafikverket | SL | MTR Pendeltågen | Vänstertrafik | 15 000 V AC | 160 km/h | 1 435 mm | 214 m | 1968 |
| Tunnelbana | Tunnelbana | SL | SL | MTR Tunnelbanan | Vänstertrafik | 650 V - 750 V DC |
80 km/h | 1 435 mm | 140 m | 1950[2] 1964[3] 1975[4] |
| Lokaltåg (Roslagsbanan) | Järnväg | SL | SL | Transdev | Vänstertrafik | 1 500 V DC | 80 km/h | 891 mm | 120 m | 1885 |
| Lokaltåg (Saltsjöbanan) | Järnväg | SL | SL | VR Sverige | Vänstertrafik | 750 V DC | 80 km/h | 1 435 mm | 105 m | 1893 |
| Spårvagn (Lidingöbanan) | Spårväg | SL | SL | AB Stockholms Spårvägar | Höger- och vänstertrafik, samt enkelspårstrafik | 750 V DC | 80 km/h | 1 435 mm | 40 m | 1914 |
| Spårvagn (Tvärbanan) | Spårväg | SL | SL | VR Sverige | Högertrafik | 750 V DC | 80 km/h | 1 435 mm | 60 m | 2000 |
| Spårvagn (Nockebybanan) | Spårväg | SL | SL | VR Sverige | Höger och vänstertrafik | 750 V DC | 50 km/h | 1 435 mm | 30 m | 1914-1929 |
| Spårvagn (Spårväg City) | Spårväg | SL | SL | AB Stockholms Spårvägar | Högertrafik | 750 V DC | 50 km/h | 1 435 mm | 30 m | 2010[5] |
| Spårvagn (Djurgårdslinjen) | Spårväg | SL | AB Stockholms Spårvägar | AB Stockholms Spårvägar | Högertrafik | 750 V DC | 50 km/h | 1 435 mm | 45 m | 1877[6] 1904[7] 1991[8] |
| Buss (SL-Buss) | Buss | - | SL | Keolis | Högertrafik | RME/Diesel
Etanol Biogas El |
100 km/h | - | 18,75 m | 1919 |
| Flygbuss | Buss | - | Flygbussarna | Flygbussarna | Högertrafik | RME/Diesel | 90 km/h | - | 18 m | 1960 |
| Färja (Skärgårdstrafiken) | Båt | - | Waxholmsbolaget | Flera | Högertrafik | Diesel | 22 knop | - | 40 m | 1849 |
| Färja (Djurgårdsfärjan) | Båt | - | Waxholmsbolaget | Blidösundsbolaget | Högertrafik | Diesel | 8 knop | - | 27 m | 1786 |
| Färja (Hammarbyfärjan) | Båt | - | Trafikkontoret, Stockholms kommun | Ressel Rederi | Högertrafik | Diesel | 8 knop ? | - | 27 m | 2000 |
| Färja (Sjövägen) | Båt | - | Högertrafik | Diesel | - | 2010 |
Buss[redigera | redigera wikitext]
Det finns ett tätt nät med busslinjer i Stockholms län. Det finns huvudsakligen fyra olika typer av busslinjer inom SL:
- Blåbusslinjer i innerstan (stombuss)
- Blåbusslinjer i förort
- Övriga reguljära busslinjer
- Servicebusslinjer
Blåbusslinjerna[redigera | redigera wikitext]
| Linje | Sträckning | Längd | Hållplatser |
|---|---|---|---|
| 1 | Stora Essingen – Frihamnen | 9,8 km | 32 |
| 2 | Sofia – Norrtull | 8 km | 24 |
| 3 | Södersjukhuset – Karolinska sjukhuset | 9,5 km | 28 |
| 4 | Gullmarsplan  – Radiohuset
|
12,5 km | 29 |
| 6 | Karolinska Institutet – Ropsten | 7 km | 17 |
Blåbussar agerar som stomlinjer, i innerstadsvarianten går de igenom stora delar av Stockholms innerstad, och i förortsvarianten utgör de huvudsaklig kollektivtrafikanslutning till centrala Stockholm från de förorter de opererar i. De kallas för blåbussar för att bussarna som är i drift på dessa linjer är målade blå, till skillnad från den röda färgen på vanliga bussar. Servicebusslinjerna är anpassade för gamla människor och finns i flera bostadsområden. Längs vissa sträckor på dessa finns istället för vanliga hållplatser så kallade vinkområden, där man kan stanna bussen genom att vinka till dess förare.
De vanliga busslinjerna betjänar områden utan spårbunden trafik, både i och utanför Stockholms kommun. Det finns flera stora bussterminaler vid vissa tunnelbanestationer, till exempel Slussen, Gullmarsplan, Liljeholmen, Tekniska Högskolan, Danderyds sjukhus och Brommaplan. Även vid vissa pendeltågsstationer finns det stora bussterminaler, till exempel Älvsjö, Huddinge, Jakobsberg, Södertälje C, Märsta och Handen.
Nummer 5 är en redan inritad och planerad linje. Kan bli verklighet i framtiden och kommer då att ersätta buss 50 (Hornsberg – Stora Lappkärrsberget).[9]
Tunnelbana[redigera | redigera wikitext]
Stockholms tunnelbana består av tre nät: Gröna linjen, röda linjen och blå linjen.
| Linje | Sträckning | Längd | Stationer |
|---|---|---|---|
| 10 | Kungsträdgården – Hjulsta | 15,1 km | 14 |
| 11 | Kungsträdgården – Akalla | 15,6 km | 12 |
| 13 | Norsborg – Ropsten | 26,6 km | 25 |
| 14 | Fruängen – Mörby centrum | 19,5 km | 19 |
| 17 | (Åkeshov –) Odenplan – Skarpnäck | 19,6 km | 24 |
| 18 | (Vällingby –) Alvik – Farsta strand | 18,4 km | 23 |
| 19 | Hässelby strand – Hagsätra | 28,6 km | 35 |
Sträcka inom parentes trafikeras ej på helger.
Pendeltåg[redigera | redigera wikitext]
Stockholms pendeltåg består av fyra linjer med i allmänhet 15-minuterstrafik på sträckorna Kungsängen – Västerhaninge, samt Märsta – Södertälje centrum. I rusningstrafik på morgnar och eftermiddagar går det på vissa sträckor upp emot åtta tåg per timme och riktning. Ungefär 50 % av Sveriges samtliga tågresor görs med SL:s pendeltåg.
| Linje | Sträcka | Restid | Längd | Stationer | Stannar ej vid |
|---|---|---|---|---|---|
| 40 | Uppsala C – Stockholm City – Södertälje centrum | 1:41 | km | 25 | |
| 41 | Märsta – Stockholm City – Södertälje centrum | 1:24 | 74 km | 24 | |
| 42X | Märsta – Stockholm City – Nynäshamn | 1:27 | km | 21 | Trångsund, Skogås, Vega, Jordbro |
| 43 | Bålsta – Stockholm City – Nynäshamn | 1:45 | 105 km | 29 | |
| 43X | Kallhäll – Stockholm City – Nynäshamn | 1:22 | 84 km | 21 | Trångsund, Skogås, Vega, Jordbro |
| 44 | (Bro –) Kallhäll – Stockholm City – Tumba | 0:52 (1:01) | km | 15 (17) | |
| 48 | Södertälje centrum – Gnesta | 0:24 | 30 km | 6 | |
| Hela pendeltågssystemet | 211 km | 54 | |||
Stationerna Gnesta, Bålsta, Knivsta och Uppsala ligger inte i Stockholms län, men trafikeras av SL:s pendeltåg. Gnesta och Bålsta ingår dock i SL enhetstaxa, medan sträckan Arlanda-Uppsala ingår i UL:s taxa. För att resa mellan Arlanda-Knivsta-Uppsala, behövs det en tilläggsbiljett, liksom för avstigning på Arlanda C.
Lokaltåg[redigera | redigera wikitext]
Stockholm har fem lokaltågslinjer som går på Roslagsbanan och Saltsjöbanan.
| Linje | Bana | Sträckning | Längd | Stationer |
|---|---|---|---|---|
| 25 | Saltsjöbanan | Slussen – Saltsjöbaden
|
16 km | 14 |
| 26 | Saltsjöbanan | Igelboda – Solsidan | 3 km | 5 |
| 27 | Roslagsbanan | Stockholms östra – Kårsta
|
42 km | 18 |
| 28 | Roslagsbanan | Stockholms östra – Österskär
|
29,5 km | 18 |
| 29 | Roslagsbanan | Stockholms östra – Näsbypark
|
11,8 km | 12 |
Spårvagn[redigera | redigera wikitext]
Stockholm har fem spårvägslinjer, Nockebybanan, Lidingöbanan, Tvärbanan, Spårväg City samt museispårvägen Djurgårdslinjen.
| Linje | Bana | Sträckning | Längd | Hållplatser | Öppnad |
|---|---|---|---|---|---|
| 7 | Spårväg City | T-Centralen – Waldemarsudde
|
3,8 km | 11 | 2010 |
| 7N | Djurgårdslinjen | Norrmalmstorg – Skansen | 2,9 km | 7 | 1991 |
| 12 | Nockebybanan | Nockeby – Alvik 
|
5,7 km | 10 | 1914 |
| 21 | Lidingöbanan | Ropsten – Gåshaga brygga 
|
9,2 km | 13 | 1914 |
| 30 | Tvärbanan | Sickla – Alvik - Solna Station
|
18,9 km | 26 | 2000 |
| 31 | Tvärbanan | Alviks strand – Alvik - Bromma flygplats
|
6 (4 gemensamma med linje 30) |
2021 |
Djurgårdslinjen är en turist/museispårväg som är i bruk huvudsakligen under sommarhalvåret. Banan sköts av Spårväg City på uppdrag av SL, medan trafiken sköts av Svenska Spårvägssällskapets Stockholmsavdelning. [
Regionaltåg[redigera | redigera wikitext]
Regionaltåg mot andra län ingår inte i SL:s nät utan SJ kör denna trafik i egen regi eller åt Mälardalstrafik. Det finns linjer mot Uppsala, Gävle, Eskilstuna, Linköping, Västerås mm. Dessa regionaltåg stannar på flera platser i Stockholms län, varav en, Nykvarn, saknar lokal tågförbindelse, och kan användas även inom länet med mycket kortare restid än SL, även om framför allt periodkort är mycket dyrare än SL. Det finns ett biljettsamarbete kallat Movingo, vilket innebär periodkort som gäller på en viss tågsträcka plus lokaltrafik i de län biljettens ändpunkter ligger i.
Båt[redigera | redigera wikitext]
Waxholmsbolaget har ett stort antal linjer i Stockholms skärgård, flera av dessa trafikeras året runt.[10][11] På Djurgårdsfärjan mellan Slussen och Djurgården gäller SL:s normala taxa, det vill säga periodkort och enkelbiljetter. Passagerarbåten Sjövägen går Frihamnen-Lidingö(Larsberg)-Nacka strand-Finnboda-Djurgården-Nybroplan och omfattas även den av SL:s biljettaxa. Mellan Södermalm och Hammarby Sjöstad finns den kostnadsfria Hammarbyfärjan.
Trafik till och från flygplatser[redigera | redigera wikitext]
Arlanda Express[redigera | redigera wikitext]
Arlanda Express tillhandahåller en snabbtågstjänst mellan Stockholm och Stockholm-Arlanda flygplats via Arlandabanan. Resan tar 20 minuter. SL-biljetter gäller inte.
Flygbussarna[redigera | redigera wikitext]
Flygbussarna tillhandahåller bussar till och från alla de fyra flygplatserna associerade med Stockholm; Stockholm-Arlanda flygplats, Stockholm-Bromma flygplats, Stockholm-Västerås flygplats och Stockholm-Skavsta flygplats. Resan tar cirka 40 minuter. SL-biljetter gäller inte.
Pendeltåg[redigera | redigera wikitext]
Det går SL pendeltåg sedan 2012 utan byte mellan Älvsjö och Uppsala via Arlanda med stopp på alla pendeltågsstationer längs sträckan. 2006–2012 kunde man åka lokaltåg (Upptåget) på samma sträcka med byte i Upplands Väsby. För att stiga av eller på vid Arlanda tillkommer en särskild avgift.
Lokalbuss[redigera | redigera wikitext]
Det finns lokalbuss, linje 583, mellan Arlanda och Märsta med relativt hög turtäthet. De stannar vid Märsta järnvägsstation och vid ett antal hållplatser i Arlandaområdet, terminal 2, 3 och 5 och några som inte betjänas av annan kollektivtrafik. I Märsta finns byte till SL pendeltåg. Detta är det billigaste resesättet. Hela resan ingår i SL:s periodbiljetter och enkelbiljetter.
Till Bromma flygplats finns Tvärbanans linje 31 från Alviks strand.
Biljettsystem[redigera | redigera wikitext]
SL:s biljettsystem[redigera | redigera wikitext]
SL har två huvudsakliga former av biljetter, dessa används i all SL:s kollektivtrafik i hela Stockholms län.
- Periodbiljett giltig i 24 timmar, 72 timmar, 7 dagar, 30 dagar, 90 dagar eller 365 dagar. Periodbiljetten gäller i hela länet plus resor med pendeltågen till och från Bålsta samt Gnesta. Periodbiljetten gäller inte på SJ:s regionaltåg (till skillnad från i en del andra län).
- Enkelbiljett — Giltig under 75 minuter från början av resan. Biljetten är giltig för byten, förutsatt att en delsträcka påbörjas innan biljetten tagit slut. Enkelbiljetterna finns i sex varianter:
- Engångskort, köps hos SL-ombud. Engångskort som är giltiga i upp till ett år, dock endast 75 minuter från dess att kortet valideras första gången. Korten ska slängas efter att de har använts.
- Reskassa, laddas hos SL-ombud eller på online. Man fyller på ett SL Access-kort med pengar, och sedan dras pengar från kortet varje gång man validerar kortet. Läs mer nedan.
- Mobilbiljett, måste köpas innan man börjar resa. Går att köpa i appen "SL-Reseplanerare och biljetter" för Android och Iphone.[12]
- Automatbiljett, köps i biljettautomater som finns placerade vid vissa busshållplatser samt alla tunnelbanestationer och vissa pendeltågsstationer. Betalning sker med betalkort. Skrivs ut på ett kvitto som måste visas för kontrollpersonal (exempelvis spärrexpeditör vid tunnelbanan).
- Betalkort, valideras i en separat biljettautomat på bussarna eller i spärrarna i tunnelbana och pendeltåg. Biljettpriset dras en gång per dygn från betalkortet i stället för att använda separat reskassa och gäller i 75 minuter.
- Grönt kort, ett kort som på sikt ska ersätta SL Access. Kortet introducerades i september 2021 och biljettköp kan endast göras via appen "SL-Reseplanerare och biljetter". Kortet valideras i samma automat som betalkorten.
För resor över Stockholms länsgräns med pendeltåg till Bålsta eller Gnesta krävdes tidigare en extrabiljett. Dessa är numera borttagna och en periodbiljett eller enkelbiljett är alltid giltiga för resor till och från Bålsta samt Gnesta med pendeltåget. För resor inom dessa orter behövs dock en lokal biljett från respektive trafikbolag (Upplands Lokaltrafik eller Sörmlandstrafiken).
SL-kort var tidigare en generisk benämning på olika typer av mängdköpsbiljetter, t.ex. månadskort. Beroende på sammanhang kunde alltså kort avse antingen det fysiska färdbeviset eller det logiska färdbeviset. Numera använder SL alltid ordet biljett för det logiska färdbeviset och ordet kort används bara om blå SL Access och "grönt SL-kort" som på sikt ska ersätta SL Access.
Reskassan[redigera | redigera wikitext]
Reskassan är systemet som ersatte de fysiska remsorna 2013. Reskassan finns på alla SL Access-kort. Man fyller på Reskassan med pengar som man sedan kan åka med. När man använder reskassan första gången så anger man om kortet ska användas för helt pris eller rabatterat, och därefter dras 39 eller 26 kronor varje gång kortet valideras (en biljett är giltig i 75 minuter). [13] Ska en annan priskategori dras eller om fler personer åker på samma kort måste detta göras med hjälp av personal eller en SL Access-maskin.
Aktuellt biljettsystem[redigera | redigera wikitext]
Det aktuella systemet, kallat SL Access, baseras på smartkort med RFID-teknologi[14].
Waxholmsbolagets biljettsystem[redigera | redigera wikitext]
Även Waxholmsbolaget har i princip två typer av biljetter
- Kontantbiljett, priset beror på resans längd
- Periodbiljett
Periodbiljetterna laddas även de på SL Access-kort. Kontantbiljetterna köps på båten, antingen med kort/kontant eller med reskassan på SL Access.
Djurgårdslinjen[redigera | redigera wikitext]
Djurgårdslinjen är en turist/museispårväg som är i bruk huvudsakligen under sommarhalvåret. Den sköts av Svenska Spårvägssällskapets Stockholmsavdelning, men fyller delvis en reguljär trafikuppgift, och sedan sista april 2011 gäller enbart SL:s biljetter på spårvagnen samt medlemskort i Svenska Spårvägssällskapet.
Trafikutövare[redigera | redigera wikitext]
De trafikutövare som SL för närvarande (2022) använder sig av är i huvudsak (uppdelat i avtalsområden):[15]
Keolis Sverige (busstrafik)
- Botkyrka
- Huddinge
- Lidingö
- Nacka
- Salem
- Stockholm, innerstaden
- Stockholm, söderort
- Värmdö
Nobina (busstrafik)
- Haninge
- Järfälla
- Nykvarn
- Nynäshamn
- Södertälje
- Tyresö
- Upplands-Bro
- Pendeltågstrafik
- Tunnelbanan
Stockholms Spårvägar (spårtrafik)
- Spårväg city
- Lidingöbanan
Transdev (busstrafik)
- Danderyd
- Norrtälje
- Sigtuna
- Täby
- Upplands Väsby
- Vallentuna
- Vaxholm
- Österåker
Transdev (spårtrafik)
- Roslagsbanan
VR Sverige (busstrafik) (tidigare Arriva Sverige)
- Ekerö
- Sollentuna
- Solna
- Stockholm, västerort
- Sundbyberg
VR Sverige (spårtrafik) (tidigare Arriva Sverige)
- Nockebybanan
- Saltsjöbanan
- Tvärbanan
Fjärrtrafik[redigera | redigera wikitext]
Artikeln behandlar i första hand kollektivtrafik inom Stockholms län, men även fjärrtrafiken kan nämnas. Följande stationer och terminaler finns för fjärrtrafik till och från Stockholms län:
- Flyg:
- Stockholm-Arlanda flygplats är Sveriges största flygplats, både inrikes, inom Europa, och vissa interkontinentala förbindelser.
- Stockholm-Bromma flygplats är Sveriges femte största flygplats, mest med inrikestrafik.
- Tåg:
- Stockholms centralstation är Sveriges största station, och tåg går till alla delar av landet.
- Vid Flemingsbergs station och Södertälje Syd stannar vissa fjärrtåg söderut och söderifrån.
- Vid Sundbyberg stannar vissa fjärrtåg västerut och västerifrån.
- Vid Märsta och Arlanda stannar vissa fjärrtåg norrut och norrifrån.
- Vid Nykvarn stannar i stort sett samtliga tåg längs Svealandsbanan mot Eskilstuna.
- Buss:
- Cityterminalen ligger nära centralstationen och har långväga bussförbindelser.
- Båt:
- Från Värtahamnen, den närliggande Frihamnen, nordöst om stadskärnan, samt från Stadsgården på Södermalm går bilfärjor till Finland och Estland.
- Från Nynäshamn går bilfärjor till Gotland och Lettland.
- Från Kapellskär utanför Norrtälje går bilfärjor till Åland, Finland och Estland.
Planerad utbyggnad[redigera | redigera wikitext]
Stockholmsregionens tillväxt, trycket på befintliga linjer och miljö- och klimatmål skapar ett behov av nya spår- och busslinjer. Några spår som håller på att byggas eller planeras är:
- Utbyggnad för pendeltågstrafiken
- Mälarbanan, utbyggnad från dubbelspår till fyrspår mellan Kallhäll och Tomteboda.
- Förlängning av Tvärbanan:
- Planerad förlängning från Norra Ulvsunda till Kista och Helenelund. Byggstart skedde i februari 2018[16].
- Utbyggnad av Spårväg City:
- Planerad utbyggnad Djurgårdsbron till Ropsten, efter 2020 [17].
- Ny bro för Spårväg City/Lidingöbanan mellan Ropsten och Torsvik, klart cirka 2020.
- Spårväg syd på sträckan Älvsjö–Fruängen–Kungens kurva–Flemingsberg. Byggstart förväntas ske 2024.[18]
- Utbyggnad av tunnelbanan:
- Ny linje, gul, från Odenplan till Arenastaden. Byggstart 2019, klart 2024[19].
- Utbyggnad av blå linjen från Kungsträdgården till Nacka. Omfattar även nedläggning av stationerna Globen samt Enskede gård, och Hagsätralinjen byter från grön till blå färg. Ny station, Sofia, mellan Kungsträdgården och Gullmarsplan. Sofia blir även bytespunkt för resande ut mot Nacka centrum, linjens slutstation. Byggstart 2019, klart 2025[20].
- Utbyggnad av blå linjen från Akalla till Barkarby. Byggstart 2018, klart 2024[21].
Föreslagna utbyggnader:
Se även: Infrastrukturprojekt i Stockholms län 2018–2029
Källor[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Not: Norrlandståget kan vara 506 m, 2 lok och 18 vagnar.
- ^ Not: Tunnelbana 1 Gröna linjen.
- ^ Not:Tunnelbana 2 Röda linjen.
- ^ Tunnelbana 3 Blåa linjen.
- ^ Not: 23 Augusti 2010.
- ^ Not: hästspårväg
- ^ Not: elektrisk drift fram till nedläggningen i samband med högertrafikomläggningen 1967.
- ^ Not: återupptagen veterantrafik.
- ^ Michael Toll, Jonna Claesson (25 oktober 2017). ”NYA BUSSEN: Alla detaljer kring linje 6”. StockholmDirekt. https://www.stockholmdirekt.se/nyheter/nya-bussen-alla-detaljer-kring-linje-6/repqjy!aLy5nSw1zdI1rNdIDFM4yw/. Läst 24 februari 2018.
- ^ ”Tidtabeller”. SL.se. 2010 – 2019. Arkiverad från originalet den 12 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190212011732/https://waxholmsbolaget.se/tidtabeller. Läst 11 februari 2019.
- ^ ”Kollektivtrafik-regionalt” (pdf). SLL Trafiknämnd. maj 2013. Arkiverad från originalet den 11 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190211015115/https://www.sll.se/globalassets/6.-om-landstinget/styrande-dokument/3-karnverksamhet/kollektivtrafik/kollektivtrafik-regionalt-trafikforsorjningsprogram-pa-vatten.pdf.
- ^ ”Att köpa biljett med mobilappen”. AB Storstockholms Lokaltrafik. Arkiverad från originalet den 6 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180506040144/https://sl.se/sv/info/biljetter/biljett-app/biljett-appen/. Läst 5 maj 2018.
- ^ ”Storstockholms Lokaltrafik”. SL. Arkiverad från originalet den 1 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190201195625/https://sl.se/sv/kop-biljett/. Läst 10 mars 2017.
- ^ ”På gång: Nytt betalsystem SL Access”. AB Storstockholms Lokaltrafik. Arkiverad från originalet den 15 juni 2010. https://web.archive.org/web/20100615063531/http://sl.se/templates/Page.aspx?id=4284. Läst 27 juni 2007.
- ^ ”Information om trafikförvaltningens förslag på trafikförändringar inför T23” (PDF). Trafikförvaltningen Region Stockholm. 8 mars 2022. sid. 8. https://www.regionstockholm.se/globalassets/5.-politik/politiska-organ/trafiknamnden/2022/2022-03-15/18.--trafikforandringsremiss-t23.pdf. Läst 2 juli 2022.
- ^ ”Tvärbanan till Kista och Helenleund”. Stockholms Läns Landsting. Arkiverad från originalet den 22 december 2015. https://web.archive.org/web/20151222112924/http://www.sll.se/tvarbanan-kista-helenelund/. Läst 10 mars 2017.
- ^ ”Spårväg City”. Stockholms Läns Landsting. http://www.sll.se/verksamhet/kollektivtrafik/Aktuella-projekt/Sparvag-City/. Läst 17 januari 2016.
- ^ ”Spårväg syd”. Region Stockholm. https://www.sll.se/verksamhet/kollektivtrafik/aktuella-projekt/Sparvag-syd/. Läst 21 april 2019.
- ^ ”Tunnelbana till Arenastaden”. Stockholms Läns Landsting. http://www.nyatunnelbanan.sll.se/arenastaden. Läst 18 januari 2016.
- ^ ”Tunnelbana till Nacka och söderort”. Stockholms Läns Landsting. http://www.nyatunnelbanan.sll.se/sv/nackasoderort. Läst 18 januari 2016.
- ^ Emelie Henricson (21 juni 2016). ”Tunnelbanan till Barkarby försenas tre år”. Järfälla Tidning. http://www.stockholmdirekt.se/nyheter/tunnelbanan-till-barkarby-forsenas-tre-ar/aRKpfu!PnJTr@iYNC@m72WmO99Og/. Läst 25 februari 2018.
- ^ Bäck, Bettina (20 augusti 2017). ”MP: Bygg ut Kårstalinjen mot Rimbo”. Norrtelje tidning. https://www.norrteljetidning.se/artikel/mp-bygg-ut-karstalinjen-mot-rimbo. Läst 21 april 2019.
- ^ Kristoffersson, Louise (22 augusti 2018). ”M samlar sig för Roslagsbana till Arlanda”. Mitt i. Arkiverad från originalet den 21 april 2019. https://web.archive.org/web/20190421013046/https://mitti.se/nyheter/trafik/samlar-roslagsbana-arlanda/. Läst 21 april 2019.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||||||||||||||
