Romain Rolland

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Romain Rolland Nobelpristagare
Romain Rolland 1914
Romain Rolland 1914
Född 29 januari 1866
Clamecy, Nièvre, Frankrike
Död 30 december 1944 (78 år)
Vézelay, Yonne, Bourgogne, Frankrike
Yrke Författare
Nationalitet Fransk Frankrike
Verksam 1902–1944
Framstående priser Nobelpriset i litteratur 1915
Influenser Goethe, Tolstoj

Romain Rolland, född 29 januari 1866 i Clamecy, Nièvre, död 30 december 1944 i Vézelay, var en fransk författare och nobelpristagare i litteratur 1915.[2][3]

Rolland hade från modern ärvt en musikalisk begåvning, det entusiastiska och intuitiva musiksinne som är den röda tråden i hans livsgärning; hans nästan lika starka utpräglade historiska sinne och natur känsla fick tidigt näring i Nivernais vackra minnesrika byggnader.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Vid 15 års ålder kom Rolland till Paris, genomgick École normale supérieure och var 1889–90 stipendiat vid Académie de France i Rom. Denna vistelse i Rom blev av stor betydelse för hans utveckling genom den då grundlagda kärleken till Italien och genom den därunder knutna bekantskapen med författarinnan Malwida von Meysenbug. Tyskland och tysk anda lärde han dock personligen känna genom sina djupgående musikstudier och sina resor i landet. 1895 vann Rolland doktorsgrad vid Paris-universitetet på två avhandlingar varav den ena prisbelönades av Franska akademien. Han blev nu lärare i konsthistoria vid École normale, en verksamhet som satte spår i bland annat monografin över Millet (1902). Därefter var han lärare i musikhistoria vid Sorbonne. Han tog initiativet till den första internationella kongressen för musikhistoria i Paris 1900.

Förutom de redan antydda bildningselementen med musiken som brännpunkt har hans världs- och konståskådning väsentligen påverkats av Lev Tolstoj, Jean Marie Guyau, de för-sokratiska filosoferna och Stor-Greklands tänkare, i synnerhet Empedokles. Dualismen här mäktigt påverkat honom, som energiskt sökt finna en föreningspunkt för världsutvecklingens ömsom enande, ömsom söndrande principer.

Prisbelönt[redigera | redigera wikitext]

1905 tilldelades han Prix Femina och 1915 Nobelpriset i litteratur.[2] En renhjärtad internationalism bär upp hans författarskap, främst den stora bildningsromanen och kompositörsporträttet Jean-Christophe (vol. 1–10, 1904–12), vilken också filmatiserades som fransk TV-serie 1978 med Klaus Maria Brandauer i huvudrollen. [4] Han skrev också ett antal biografier om olika personligheter.

"as a tribute to the lofty idealism of his literary production and to the sympathy and love of truth with which he has described different types of human beings" (Motivering från den officiella hemsidan)[5]

Ideologen[redigera | redigera wikitext]

Under första världskriget förde Rolland fredens talan[6] och blev senare kommunist. Han tog på 1880-talet starkt intryck av Lev Tolstojs nya folktillvända och hälsoinriktade livsväg och blev liksom denne vegetarian, skrev en biografi om honom 1911 och om Mahatma Gandhi (1924) och startade 1928 organisationen International Biogenic Society för att främja en ny utvecklingsväg av balans och medvetenhet i det inre och det yttre.[7] Han ägnade sig också åt yoga och djupstudier av indisk filosofi och andlighet.

En skrift om dem "som dött i Mussolinis fängelsehålor", Die in den Kerkern Mussolinis starben, brändes under bokbålen runt om i Nazityskland 1933.[8]

Verk av Rolland på svenska[1][redigera | redigera wikitext]

  • Michelangelo (översättning från originalets femte upplaga, Hugo Hultenberg), Norstedts, Stockholm (1916) original Vie de Michel-Ange (1907)
  • Ovan stridsvimlet (översättning Hugo Hultenberg, Norstedts, Stockholm (1916) original Au-dessus de la mêlée (1914)
  • Millet (översättning Hugo Hultenberg), Norstedts, Stockholm (1917) original François-Millet (1902)
  • Tolstoi (översättning Hugo Hultenberg), Norstedts, Stockholm (1917) original La vie de Tolstoï (1911)
  • Tre trosdramer (översättning Walborg Hedberg), Bonnier, Stockholm (1918) original 1899
  • Dagar som komma: ett fredsdrama i tre akter (översättning Hugo Hultenberg), Norstedts, Stockholm (1919)
  • Händel (översättning Hugo Hultenberg), Norstedts, Stockholm (1919) original Haendel (1910)
  • Empedokles av Agrigentum och hatets tidsålder (översättning Hugo Hultenberg), Norstedts, Stockholm (1920) original L'âge de la haine (1918)
  • Föregångsmännen (översättning Hugo Hultenberg), Norstedts, Stockholm (1920) original Les précurseurs (1919)
  • Pierre och Luce (översättning Sigrid Elmblad), Bonnier, Stockholm (1921) original Pierre et Luce (1920)
  • Mahatma Gandhi (översättning Hugo Hultenberg), Norstedts, Stockholm (1924) original Mahatma Gandhi (1924)
  • Den förtrollade själen. 3:1–2, Mor och son (översättning Hugo Hultenberg), Bonnier, Stockholm (1928) original L'âme enchantée. 3, Mère et fils (1924)
  • Ramakrishnas liv : essay över det levande Indiens mystik och gärning : 1 (översättning Hugo Hultenberg), Norstedts, Stockholm (1931) original La vie de Ramakrishna (1929)
  • Vivekanandas liv och det universella evangeliet : essay över det levande Indiens mystik och gärning (översättning Hugo Hultenberg), Norstedts, Stockholm (1931) original La vie de Vivekananda et l'évangile universel (1930)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Verk av Rolland, Romain”. Svenskt Översättarlexikon. http://www.oversattarlexikon.se/listor/avupphovsman/Default.aspx?a=Rolland%2C+Romain. Läst 1 januari 2015. 
  2. ^ [a b] ”Romain Rolland (1866-1944)” (på engelska). http://www.kirjasto.sci.fi/rolland.htm. Läst 1 januari 2015. 
  3. ^ Rolland, Romain. Bokförlaget Bra Böcker AB, Höganäs. 1995. ISBN 91-7024-619-X 
  4. ^ ”Romain Rolland (1866-1944)” (på engelska). imdb.com. IMDb - Internet Movie Database. http://www.imdb.com/name/nm0738081/. Läst 1 januari 2015. 
  5. ^ ”Romain Rolland – Facts” (på engelska). nobelprize.org. http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/literature/laureates/1915/rolland-facts.html. Läst 1 januari 2015. 
  6. ^ ”Hatad och älskad för sin pacifism författare=Eva-Karin Josefsson”. svd.se. Svenska Dagbladet. 4 mars 2008. http://www.svd.se/kultur/understrecket/hatad-och-alskad-for-sin-pacifism_936807.svd. Läst 1 januari 2015. 
  7. ^ IVU historik om vegetariskt mm
  8. ^ ”Bücherlesung - Liste der "verbrannten" Autoren” (på tyska). bucherlesung.de. http://www.buecherlesung.de/liste.htm. Läst 1 januari 2015. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]