Fadern

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För Strindberg-pjäsen, se Fadren.
Denna artikel är en del i Wikipedias serie om

Church of the Nativity, Bethlehem, Israel 04155u original.jpg
Födelsekyrkan i Betlehem, Palestinska Myndigheten.

 
Jesus Kristus
Jesu liv enligt Nya testamentet  · Korsfästelsen  · Uppståndelsen  · Påsk
Bibeln och bakgrund
Gamla testamentet  · Nya testamentet  · Evangelium  · Kanon  · Kyrkan  · Apostlarna
Guds rike · Tidsaxel · Paulus · Petrus
Teologi
Gud: (Fadern  · Sonen  · Helige Ande)  · Treenighetsläran  · Teologihistoria  · Mariologi  · Frälsning  · Dop  · Apologetik
Historia och traditioner
Kyrkofäderna · Konstantin · Koncilier · Trosbekännelserna · Mission · Stora schismen 1054 · Korståg · Reformationen
Riktningar
Allmänt
Predikan · Bön · Ekumenik · Musik · Konst · Liturgi och riter · Kalender · Symboler
P christianity.svg Kristendomsportalen

Denna artikel är en del i Wikipedias serie om

Vatican Tiber View 2003-06-08.jpg
Peterskyrkan i Vatikanstaten, Rom.

 
Organisation
Påven: Franciskus
Heliga stolen  · Vatikanstaten
Kardinalskollegiet  · Biskopskollegiet
Ekumeniska koncilier  · Kanoniska rätten
Latinska kyrkan  · Katolska östkyrkor
Bakgrund
Tio budorden · Katolicism · Kyrkohistoria
Apostolisk succession · Kyrkofäderna
Kyrkolärare · Jesu: korsfästelse, uppståndelse, himmelsfärd; Maria
Teologi
Treenigheten: Fadern, sonen, helig ande
Frälsning · Dop · Bibeln · Sakramenten
Apologetik · Mariologi · Helgon
Liturgi
Trosbekännelsen  · Bön · Eukaristin
Bibelkanon · Liturgiskt år

Riter: romersk, armenisk, alexandrinsk, byzantisk, antiokensk, västsyrisk, östsyrisk

Katolska kyrkan i Sverige
Stockholms katolska stift  · Biskop Anders Arborelius  · Kyrkohistoria  · Katolska domkyrkan  · Newmaninstitutet  · Caritas Sverige  · Vikariatet för de östkatolska kyrkorna  · Nordiska biskopskonferensen
Stockholms katolska stifts heraldiska vapen

Fadern är den första personen (hypostasen) i Gud eller i Treenigheten, enligt treenighetsläran, som är central för de flesta kristna kyrkor och samfund. De andra två är Sonen Jesus och Den Helige Ande.

Det var framför allt Jesus som använde namnet Fadern om Gud, till exempel i bönen Fader vår (Matteusevangeliet 6:9-13). Han ville på så sätt betona de kärleksfulla, innerliga och omsorgsfulla dragen hos Gud. Den allmänt accepterade kristna trosprincipen är att Jesus blev människa för att förklara vem Gud är, eftersom ingen någonsin sett Fadern (Johannesevangeliet 1:18). Enligt kristendomen får den troende vara Guds barn (Johannesevangeliet 1:12-13; Romarbrevet 8:14-17).

Kristendomen förespråkar tron på en enda Gud (monoteism, Femte Mosebok 6:4), emedan en stor majoritet av de kristna håller för sant att det inom denne ende Gud tillika finns tre gudomliga "personer": Fadern, Sonen och den Helige Ande. Fadern anses vara alltings ursprung och källa och har funnits i all evighet. Sonen är "född av Fadern före all tid" (nicaenska trosbekännelsen). Sonen blev vid vår tideräknings början människan Jesus (Kristus). Anden "utgår av Fadern" enligt östkyrklig tradition, och "av Fadern och Sonen" enligt den västkyrkliga (nicaenska trosbekännelsen, se vidare filioque).

Faderns huvuduppgift var att skapa världen. Men allt de gudomliga personerna gör, gör de tillsammans med varandra. Sonen (Johannesevangeliet 1:1-3, 14; Kolosserbrevet 1:15-17; Hebreerbrevet 1:1-3) och Anden (1 Mosebok 1:2) tros därför ha varit delaktiga även i skapelsen. På samma sätt är Fadern delaktig i frälsningen och helgelsen, som är de två andra gudomliga personernas huvuduppgifter.

Se även[redigera | redigera wikitext]