Blåbär
| Blåbär | |
 Blåbär | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Ljungordningen Ericales |
| Familj | Ljungväxter Ericaceae |
| Släkte | Blåbärssläktet Vaccinium |
| Art | Blåbär V. myrtillus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Vaccinium myrtillus | |
| Auktor | Linné |
| Synonymer | |
| Myrtillus nigra Gilib | |
Blåbär (Vaccinium myrtillus) är ett ris som växer vilt i större delen av Europa (saknas i Medelhavsområdet) och delar av Asien. Det täcker stora ytor av skogsmark. Det blå bäret plockas allmänt för användning i bland annat sylt och blåbärssoppa.
Beskrivning
Växten är ett cirka 30 cm högt ris, undantagsvis ända upp till 70 cm.
I Sverige blommar blåbärsris i maj/juni och bären är i söder mogna i juli, i norr i augusti. På småländska höglandet några veckor senare än övriga Götaland.
Blåbär är normalt överdragna med en tunn vaxhinna som skyddar bäret mot fukt och uttorkning och ger dem en matt, ljusblå färg.
Fullmogna blåbär har ett saftigt fruktkött, som trots växtens namn är mörkt vinrött. Smaken är söt med obetydlig syra.
Blåbär innehåller antioxidanter, bland annat 8 mg askorbinsyra per 100 g (rekommenderat dagsbehov 75…100 mg).[1] Näringsinnehållet i bären är ringa, och som överlevnadskost är det huvudsakligen vätskeinnehållet som är av värde.
Mycket sällsynt förekommer en hybrid med lingon (Vaccinium vitis-idaea): (blingon, även kallad blågon, V.×intermedium[2]). Hybriden har vintergröna blad och violetta bär.[3]
Habitat
Blåbär är en av de vanligaste växterna i Sverige och beräknas täcka omkring 17 % landets yta.[4]
Biotop
Blåbär trivs bäst i granskog och är en typisk skuggväxt, där bladen vrider sig i riktning mot det starkaste ljuset. På torrare mark blir riset mindre högt och bären torrare och mindre välsmakande.
Genetiska defekter
Vissa bär saknar anlaget för vaxöverdraget (eproinosum) och är därför blanka och svartblå. Sådana bär brukar kallas skomakarbär.
Vita blåbär saknar helt anlaget för den blå färgen (eucocarbum). Om visst blåanlag dock finns, men är svagt, blir bären gröna och rosa
Förväxlingsarter
Blåbär ska inte sammanblandas med amerikanskt blåbär (Vaccinium corymbosum, på engelska blueberry, och V. angustifolium), vilka är andra arter inom släktet. På engelska heter det europeiska blåbäret bilberry.
Blåbär förväxlas ibland med odon, men det finns väsentliga skillnader mellan dem. Bland annat är odonets trubbiga blad blådaggiga på undersidan och de tämligen smaklösa bärens saft är färglös, medan hos blåbär är undersidan på de spetsiga bladen grön och saften från bären är violett. Odonet har vidare trinda gråbruna grenar, medan blåbärets är gröna och kantiga. Odon är dessutom ofta mera högvuxet än blåbär och förekommer vanligen på fuktigare mark.
Användning
Blåbär är ett populärt bär och kan användas till bland annat paj, saft, sylt, marmelad, kräm, tesurrogat, blåbärsvin och soppa.
Färska bär har kort hållbarhet, men i frystorkad form är hållbarheten mycket god.
Teknisk användning
Bären kan användas inom textilfärgningen för färgning av ylle. Betat med alun ger de en lila eller rödaktig färg. Blåbär har också använts för färgning av faner.
Blåbärsrisets innehåll av garvämnen har hantverksmässigt använts för läderbearbetning.
I gamla timrade hus smetade man ofta lera på innerväggarna (lerklining), som sedan vitkalkades. Därefter dekorerade man genom att spräcka blåbär mot väggen så att bärsaften gav en färgfläck i kalken.
Folkmedicinsk användning
Inom folkmedicinen används bladen vid mild diabetes. Bären används invärtes vid diarré och utvärtes vid munhåle- eller svalginflammationer. Preparat med blåbärsantocyaniner används invärtes vid kapillärblödningar. [5]
Medicinsk verkan är svagt blodsockersänkande hos bladen medan bären har en antidiarroisk, vitamin P-effekt. Aktiva ämnen i bären är organiska syror (äppel-, citron-, kinasyra), garvämnen av tannintyp, antocyaninpigment (cyanin, delphinidin, malvidin, petunidin) samt vitamin A och C. Aktiva ämnen i bladen är organiska syror (bensoe-, äppel-, bärnstens-, kinasyra), triterpensyror (ursol-oleanolsyra), garvämnen av katekintyp: neomyrtillin. [5]
På apotek kunde man förr köpa Baccæ Myrtill, som ansågs vara febernedsättande.
Blåbär som nyckelart
Blåbär är en viktig växt för andra arters överlevnad, alltså en så kallad nyckelart. Riset betas av bland annat rådjur och älg, medan bären äts av en mängd olika fågelarter och björn. Tjäderkycklingar kan också hitta fjärilslarver på grenarna, vilket är en mycket näringsrik föda. Blommornas nektar utnyttjas av humlor och fjärilar. Blåbär har alltså en stor betydelse för den biologiska mångfalden i skogen[6].
Etymologi
Myrtillus är latin för liten myrten.
Bygdemål
| Namn | Trakt | Folktro |
|---|---|---|
| Klyngon, klyngen [7] | Skåne | |
| Slyngon | ? | |
| Om svarta, vaxlösa bär | ||
| Årmslekber | Västerbotten | Ormar har slickat bort vaxhinnan på svarta blåbär |
| Häraslickebär | Ångermanland | Harar har slickat bort vaxhinnan på svarta blåbär |
| Skomakarbär | Allmänt | |
| — | ? | Kor eller rävar har urinerat på bären |
Enligt folktron är svarta blåbär giftiga eller åtminstone oätliga. I själva verket är de fullgoda.
Varför skomakare förknippats med vaxlösa blåbär är oklart.
Uttryck
Uttrycket blåbär som används på nybörjare eller amatörer inom sport härstammar från 60-talet. Mindre duktiga åkare i Vasaloppet stannade gärna vid stationerna med blåbärssoppa och spillde lite vid varje tillfälle så vid målgång såg de till slut ut som "blåbär". [8] Uttrycket har även äldre anor. I bondesamhället var alla vuxna upptagna med skörden medan barnen fick andra sysslor. En syssla som inte krävde muskelkraft eller erfarenhet var att plocka bär i skogen. Skördetid och bärtid sammanföll varför de yngsta och minst erfarnas arbetskraft togs till vara genom att låta dem plocka blåbär, därav uttrycket att en oerfaren är ett "blåbär".
Se även
Referenser
- Kardell, Eriksson: Skogsskötselmetodernas inverkan på blåbär och lingon. Sveriges Lantbruksuniversitet.
- "Kvävets effekter på förekomsten av blåbär, lingon och kruståtel", Fakta Skog nr 13, 2002
- Strengbom, Nordin: "Gödsling orsakar långvariga förändringar av skogsmarksvegetationen". Fakta Skog nr 7, 2008
- Effekter av kvävenedfall på skogsekosystem, Naturvårdsverket, rapport 5066. 2000
Noter
- ^ ”Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas version 2012-01-26”. Livsmedelsverket. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120818030008/http://www7.slv.se/Naringssok/Naringsamnen.aspx. Läst 16 augusti 2012.
- ^ T.G. Tutin et al., 1972, Flora Europaea, vol.3, sid 13. ISBN 052108489X.
- ^ Bo Mossberg, Lennart Stenberg (2003). Den nya nordiska floran. ISBN 91-46-17584-9
- ^ "blåbär". NE.se. Läst 8 september 2014.
- ^ [a b] Örtmedicin och växtmagi, Reader’s Digest AB, 1983
- ^ Grönare skog av Johnny de Dong, Marie Larsson-Stern och Hans Liedholm. Skogsstyrelsens Förlag 1999
- ^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 330 [1], Gleerups, Lund 1862…1867, faksimilutgåva Malmö 1962
- ^ http://www.aftonbladet.se/sportbladet/kronikorer/wennerholm/article14769143.ab
Externa länkar
- Den Virtuella Floran
- Blåbär i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
Wikimedia Commons har media som rör Blåbär.
