Kristen mystik

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Kristen mystik är den mystik (grekiska μυστικός, mystikos, fördold, initierad; latin mysticus) som förekommer inom kristendomen.

Mystik är en samlingsterm för erfarenheter av möten eller enhetsupplevelser med det absoluta, den yttersta verkligheten eller Gud. Mystik förekommer i många kulturer, men relationen till institutionaliserade religioner har ibland varit ansträngd. I reformatorisk kristendom har exempelvis länge funnits viss skepsis mot mystik. I romersk-katolsk och grekisk-ortodox tradition har funnits större öppenhet.

Ordet mysterion nämns 27 gånger i Nya testamentet, av allt att döma med betydelsen "det som är fördolt och endast öppet för de invigda.[1]

I exempelvis buddhistisk och hinduisk meditation är enhetsupplevelser, samadhi (hopsättning) ett mål. Att i kristen mystik eftersträva enhetsupplevelse, unio mystica, enhet mellan människa och Gud, inte bara ett möte "ansikte mot ansikte", har varit problematiskt, vilket har att göra med den traditionella synen på synd i kristendom. Identitetsupplevelse mellan människa och Gud, utplånandet av distansen dem emellan, uppfattades som kätteri av kyrkan under medeltiden.

För att skilja mellan österländsk enhetsupplevelse och kristendomens personliga gudserfarenhet ställde Nathan Söderblom termen "oändlighetsmystik" mot "personlighetsmystik" (Robert Charles Zaehner använde termerna "enhetsmystik" och "teistisk mystik" på motsvarande sätt).

Kristna formuleringar är visio beatifica (latin, 'det saliggörande skådandet'), där "upplysningen" förbereds av en själens "rening" och kontemplation.

Svenska kyrkan har under senare tid officiellt öppnat sig allt mer för kristen mystik, delvis under inflytande från Dag Hammarskjöld och K. G. Hammar, vilket ibland mött viss kritik.[2][3][4]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Traditionellt var det profeterna som förmedlade uppenbarelser från Gud.[5] Inom religioner med en helig skrift är denna vanligtvis den huvudsakliga förmedlaren av uppenbarelse, inom kristendomen finns dessa skrifter samlade i Bibeln. Profeternas uppenbarelser finns beskrivet i Gamla Testamentet, som är en del av den kristna religiösa traditionen. Dock inte bara vissa utvalda profeter som upplever Guds andes närvaro i Bibeln utan även vanliga människor. Själva uppenbarelsen, där lekmannen eller profeten är i närkontakt med Gud (bortom tid och rum), påverkade mycket starkt de som beskrev händelsen.[6]

Några exempel på kristna mystiker är Dionysios Areopagita på 500-talet, Mäster Eckhart[7] på 1200-1300-talet, Katarina av Siena, italiensk mystiker från 1300-talet författare till skriften "Dialog", Jacob Böhme (1575-1624), tysk religionsfilosof och mystiker, Teresa av Ávila, en av den spanska mystikens stora namn på 1600-talet, Madame Guyon (1648-1717) fransk författare och mystiker, samt företrädare för kvietismen och William Blake, engelsk visionär skald, målare och grafiker.[8]

Intresse för mystik har funnits bland teologer i Svenska kyrkan under lång tid, exempel är Bergmankretsen [9] och Stockholmsmystiken[10][11][12][13]. Hans Hof (1922-2011), teolog och professor i religionspsykologi, grundare av stiftelsen Mäster Eckhart Sällskapet, har haft stor betydelse för den kristna mystiken i Sverige.[14] Men framför allt har enskilda lekmän framträtt som mystiker.

Många författare inom kristen mystik får uppenbarelser, alternativ kunskapsgrund vid sidan om empirisk och rationalistisk kunskap, med gudomligt eller andligt ursprung. För kristna mystiker är oftast Jesus, Maria, änglar, helgon och Gud som är källor till dessa visoner, autitioner eller uppenbarelser.

Den religiösa innerligheten och insikt går just under namnet "gnosis", som betyder insikt, av de kristna gnostikerna. Andra kristna skulle beskriva det som fullständig "frälsning". [15] Ofta är språket som huvudströmningarna inom religionerna är otillräckliga för att beskriva och förklara erfarenheter och förhållanden. Dessa uppenbarelser är mycket individuella, och ibland det etablerade religiösa begrepp och ortodoxins språk inte räcker till, därmed har det ofta funnits en viss spänning mellan mystikernas direkta upplevelser och den etablerade kristna ortodoxiens ledare. Mystiken tar inte sällan hjälp av paradoxer just för att språket inte räcker till.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Mattias Dahlén, Antoon Geels, Olav Hammer, Anne-Christine Hornborg, Dan Larhammar, Mystik och andlighet. Kritiska perspektiv, Dialogos, 2013.
  • Antoon Geels, Berusad av Gud, Mediaprint, 2011.
  • Antoon Geels, Kristen mystik. Ur psykologisk synvinkel. Del 2. Från Heliga Birgitta till Thomas Merton, Norma, 2003.
  • Antoon Geels, Medvetandets stilla grund. Mystik och spiritualitet i världens religioner, Studentlitteratur, 2008.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sakrament i NE.
  2. ^ BibelFokus.se Mystik – en falsk frälsningsväg!
  3. ^ BibelFokus.se Mystik och andlig utveckling.
  4. ^ BibelFokus.se Den mystika religionens renässans i Sverige
  5. ^ online edition Mysticism: A Study in Nature and Development of Spiritual Consciousness
  6. ^ [Urban T. Holmes, III, A History of Christian Spirituality: An Analytical Introduction, Seabury, 1980, ISBN 0-86683-890-2]
  7. ^ SvD Eckhart ser Gud födas i varje människa.
  8. ^ Religionslexikonet, Edwald, Denzler, Lohner, Graf, Beskow, Svensson. ISBN 91-37-10913-8
  9. ^ Jacob Wiren Bergmankretsen – om mystiker och hovpredikanter, Lunds universitet, 2001.
  10. ^ Stockholmsmystiken och gammalkyrkligheten, del 1, Kyrka & Folk 2014.
  11. ^ Stockholmsmystiken och gammalkyrkligheten, del 2, Kyrka & Folk 2014.
  12. ^ Stockholmsmystiken och gammalkyrkligheten, del 3, Kyrka & Folk 2014.
  13. ^ Stockholmsmystiken och gammalkyrkligheten, del 4, Kyrka & Folk 2014.
  14. ^ Hans Hofs bibliotek på Sigtunastiftelsen.
  15. ^ Berusad av Gud, Antoon Geels, Mediaprint, Uddevalla ISBN 91-27-08522-8

Se även[redigera | redigera wikitext]