Sjundedagsadventisterna

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Sjundedagsadventister)
Hoppa till: navigering, sök
Sjundedagsadventisterna
Förkortning SDA
Grundad 1863
Typ Kristet samfund
Officiella språk Engelska
Denna artikel är en del i Wikipedias serie om

Church of the Nativity, Bethlehem, Israel 04155u original.jpg
Födelsekyrkan i Betlehem, Palestinska myndigheten.

 
Jesus Kristus
Jesu liv enligt Nya testamentet  · Korsfästelsen  · Uppståndelsen  · Påsk
Bibeln och bakgrund
Gamla testamentet  · Nya testamentet  · Evangelium  · Kanon  · Kyrkan  · Apostlarna
Guds rike · Tidsaxel · Paulus · Petrus
Teologi
Gud: (Fadern  · Sonen  · Helige Ande)  · Treenighetsläran  · Teologihistoria  · Mariologi  · Frälsning  · Dop  · Apologetik
Historia och traditioner
Kyrkofäderna · Konstantin · Koncilier · Trosbekännelserna · Mission · Stora schismen 1054 · Korståg · Reformationen
Riktningar
Allmänt
Predikan · Bön · Ekumenik · Musik · Konst · Liturgi och riter · Kalender · Symboler
P christianity.svg Kristendomsportalen

Sjundedagsadventisterna (engelska: Seventh-day Adventist Church) är en kristen frikyrka, bildad 1863 i USA. Det finns ungefär 18 miljoner medlemmar runtom i världen.[1] Då är inte odöpta barn medräknade.[2] Kyrkan har många medlemmar i Syd- och Centralamerika och Afrika; 39% av adventisterna är afrikaner.[3]

I Sverige finns ungefär 2 800 döpta medlemmar fördelade på 36 församlingar.[4] Sjundedagsadventister firar biblisk sabbat och har sin vilodag på lördagen. Det finns även andra kristna grupper som firar den bibliska sabbaten. På senare tid har antalet sabbatsfirande ökat även utanför adventistsamfundet.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Adventismen har sina rötter i baptistsamfundet och den bibelskolerörelse där William Miller med flera beräknade datumet för Kristi återkomst till den 22 oktober 1844 genom tolkningar av Daniels bok. De historiska banden finns också till metodismen.

Den stora besvikelsen som inträffade efter att detta datum passerats ledde till intensiva bibelstudier, där Ellen G. White fick sina första uppenbarelser. Sjundedagsadventisterna tror att hon var en profet och hennes skrifter har betytt mycket för adventismen, liksom Martin Luther för protestantismen. Hennes böcker är översatta till många olika språk. På svenska finns bland annat böckerna vägen till Kristus och Vändpunkten. Vändpunkten är en bok som handlar om Jesu liv. Konfrontationen en annan av hennes böcker är en kyrkohistorisk översikt från Jesu tid tills Kristi återkomst.

Före 1863 var det en oorganiserad grupp; de mest betydelsefulla var Ellen G White, hennes man James White och Joseph Bates. Efter intensiva diskussioner organiserades 1863 en formell kyrka the Seventh-day Adventist Church i Battle Creek i Michigan.

1874 skickade samfundet sin första missionär J. N. Andrews till Schweiz.

Till Sverige kom adventrörelsen från Norge då Jonas Pehrson Rosquist och Olof Johnson döptes i Christiania (nuvarande Oslo) och flyttade tillbaka till Sverige 1880 där de samma år grundade den första svenska adventförsamlingen i Grythyttan. 1893 byggde församlingen i Grythyttan den första av adventisternas kyrkobyggnader i Sverige.

Adventkyrkan är snabbt växande. 2009 uppgav rörelsen att de hade drygt 16 miljoner medlemmar.[2] Många av medlemmarna finns i utvecklingsländer där rörelsen har bedrivit omfattande mission. Stora väckelser äger rum i både Afrika och Latinamerika.

Tro[redigera | redigera wikitext]

Adventisterna har alltid uppmuntrat egna bibelstudier. Bibeln är grunden till det man tror, det finns 28 lärosatser som sammanfattar vad de flesta adventister tror på.[5] Namnet sjundedagsadventister kommer från att man håller lördagen som sabbatsdag, samt att man väntar på Jesu snara återkomst. Medlemskap förvärvas genom troendedop.

  • Vilandet på den sjunde dagen, lördagen, går tillbaka på att det i Bibeln står att Gud vilade på den sjunde dagen efter att han skapat världen. Att den sjunde dagen är vilodagen återkommer även i de tio budorden.
  • Bibelns profetior om tidens slut och Jesu återkomst har en central plats i sjundedagsadventisternas undervisning. Adventist härleds ur latinets adventus, vilket betyder ankomst, syftande på Kristi återkomst. Kristi återkomst skrivet på många ställen i bibeln ex Matt 24-25, Mark 13, Luk 21 och Uppenbarelseboken.
  • Adventister tror att Bibeln är det enda rättesnöret för tro, liv och lära.

Gud, Jesus och frälsningen, Bibeln[redigera | redigera wikitext]

Adventismen är en kristen rörelse, och man bekänner sig till grundläggande kristna trossatser som tron på en treenig Gud, att Jesus är världens frälsare. Och att människan genom Guds kraft och gåva får en personlig tro från Gud. Bibeln är den enda grunden för tro och lära, och man anser att Bibeln är realinspirerad.

Adventismen är en kristen rörelse[6], och dessa centrala delar av adventistisk tro beskrivs därför inte mer här.

Sabbaten[redigera | redigera wikitext]

De första adventisterna firade som många kristna söndagen som helgdag. Men efter ivriga bibelstudier kom de fram till att sabbaten är den sjunde dagen dvs. lördagen. I samband med att man försökte förstå misstaget med 1844 studerade man Bibeln grundligt i så kallade bibelkonferenser. En annan förståelse, än William Millers, av vad som hände 1844 lades fram i dessa bibelkonferenser. William Miller hade uppfattat att "templet att få sin upprättelse" i Daniel 8:14 handlade om att jorden skulle renas i eld vid slutet av de profetiska 2 300 kvällarna och morgnarna. De första adventisternas studier ledde dem däremot in i Gamla testamentets tempeltjänst och försoningsdagen, som avslutar gudstjänståret. I adventisternas förståelse av Daniel 8:14 är 1844 förknippat med Jesus översteprästerliga tjänst som beskrivs i Hebreerbrevet, särskilt den tjänst som utförs vid nådens tron (Hebr. 4:16; förbundsarken i Gamla testamentet) under försoningsdagen. I förbundsarken förvarades de tio budorden och vid närmare studium av Guds lags funktion i domen och i förhållande till Guds nåd upptäckte man sabbaten.

Adventister menar att:

  • Sabbaten i Bibeln inte endast är knuten till Guds förbund med det judiska folket. Sabbaten har en universell giltighet för den instiftas redan i skapelsen: "Gud välsignade den sjunde dagen och gjorde den till en helig dag, ty på den dagen vilade Gud sedan han utfört sitt skapelseverk" (1 Mos. 2:3).
  • Sabbaten är den dag i skapelseveckan som avslutar Guds skapelseverk och påminner människan om hennes ursprungliga relation till Skaparen.
  • Sabbaten påminner människan om hennes värde i Guds ögon, som inte bygger på prestationer utan på att hon är skapad till Guds avbild och att hon finner sin avsikt i sabbatsvilan.
  • Sabbaten är ett sökande tillbaka till den oförstörda relationen mellan Gud och människan, vilket Hebr. 4:9-11 påminner om. Den fullkomliga relationen med Skaparen fanns där innan syndafallet och den återupprättas i Kristus, och sabbatsdagen är den ständigt återkommande påminnelsen eller konkretiseringen av denna fullkomliga och försonade relation. "Så har Guds folk alltjämt en sabbat att vänta" (Heb. 4:11) pekar på att sabbatsvila ännu inte helt och fullt nått sin profetiska uppfyllelse, utan den pekar fram mot Jesus återkomst, då löftet om "nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor" förverkligas (2 Pet. 3:13).

Man menar vidare att sabbaten firas genom att människan lägger ner sina sysslor är också en konkret påminnelse om hur räddningen i Kristus går till: "av nåd är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det" (Ef. 2:8). Det är också en funktion som sabbatsfirandet har redan i Gamla testamentet: "Dessutom gav jag dem mina sabbater till ett tecken som förenar mig och dem, för att de skall inse att det är jag, Herren, som helgar dem" (Hes. 20:12).

Kritiker har gjort gällande att man i sin historia lagt för stor vikt vid de tio budorden, så att rättfärdiggörelsen av Guds nåd genom tro kommit i skymundan. Adventister ser inte sabbaten som en fråga enbart om lydnad, utan som en fråga om tillbedjan. Sabbatsfirandet är en frukt av tron, att vilja vila i Kristus. Älsken i mig så hållen i mina bud. Räddningen är tryggad genom tron och tilliten till Jesus och Guds nåd genom Jesus; människans svar är att tillbe och tjäna osjälviskt. Sabbatsfirandet är en del av adventisternas tillbedjan och gudstjänst. Adventisterna knyter sitt sabbatsfirande till den profetiska uppmaning som ges till alla människor i Upp. 14:7: "Tillbe honom som har skapat himlen och jorden och havet och vattenkällorna", som för tankarna tillbaka till sabbatsbudet i 2 Mos. 20:11.

En invändning mot sabbatsfirandet som en del kristna har är att Jesus tycks behandla sabbaten nedlåtande, inte minst i konflikter med fariséerna. Jesus säger att den som bryter mot ett av buden, bryter mot alla och att inte en prick av lagen upphör före himmel och jord förgår Matt 24:35-36. Adventisterna menar att en del kristna har missförstått sabbatens betydelse i Jesu liv och gärning. Jesus återupprättar sabbatens betydelse och det är det som kommer fram i konflikten med fariséerna. Genom sina sju sabbatsunder bekräftar Jesus syftet med sabbaten som en dag för människan. Jesus är Herre över sabbaten Mark 2:28.

Sabbaten är inom adventismen inte bara en minnesdag över skapelsen, utan också en dag som påminner om räddningen i Jesus. Dels har det sin grund i de två versionerna av de tio budorden som finns i Bibeln. Den första, i 2 Mos 20 motiverar sabbatsfirandet med skapelsen och att Skaparen vilade den sjunde dagen. Den andra versionen, i 5 Mos. 5, motiveras sabbatsbudet med befrielsen från slaveriet i Egypten, som i Nya testamentet återkommer som en förebild på räddningen från synden genom Jesus död på korset under påsken. Sabbaten under påsken då Jesus offras är inramad av hans frälsargärning, han dör på förberedelsedagen kort innan solen går ner och sabbaten börjar och uppstår efter att solen gått ner och sabbaten gått ut, den första dagen (Matt. 28:1, Joh. 20:1). Jesus dör för att befria oss från synd och skuld och uppstår för att befria oss från döden och ge oss hopp om evigt liv. Däremellan vilar han i graven från sitt verk.

Adventister betonar själva vilandet, att vila i det Gud och Jesus har gjort för människan. Sabbaten är till för människan och inte tvärtom (Mark 2:27).

Sabbaten börjar vid solnedgången på fredagen och slutar vid solnedgången på lördagen. Sabbaten är en vila i Kristus, inte vad vi kan åstadkomma, utan vad Kristus gjort för oss. Jesus vilade själv i graven under sabbaten.

Verksamheter och livsstil[redigera | redigera wikitext]

Musiken[redigera | redigera wikitext]

Adventisterna i Sverige använder sedan 1986 den samfundsgemensamma psalmboken Psalmer och Sånger, varav de 325 första är gemensamma med Svenska kyrkans psalmer i 1986 års psalmbok. 1890 kom den första svenskspråkiga egna psalmboken, importerad från tryck i Amerika och med översättningar av i huvudsak amerikanska psalmer. Psalmboken hade, och bibehöll till 1986, namnet Sions sånger, liksom læstadianernas och de ännu tidigare Herrnhutarnas psalmböcker. 1914 gav man ut en egen version av Sions sånger i två upplagor vilken sedan reviderades omfattande vid den tredje upplagan 1948 då cirka hälften av de gamla psalmerna behölls. Genom åren har några särtryck gjorts, för tältmöten och mindre sammankomster.

Kost och hälsa[redigera | redigera wikitext]

Adventisterna förespråkar en hälsosam livsstil och rekommenderar avhållsamhet från alkohol och tobak. I Sverige har man därför ett organiserat samarbete med Blåbandsrörelsen.

Många är vegetarianer och avhåller sig från koffein. Man har gjort sig känd för att driva hälsohem.

I Sverige fanns Nyhyttans Rehab Center utanför Nora, samt Hultafors Sanatorium mellan Borås och Göteborg. Under 1990-talet skedde en successiv avveckling av dessa verksamheter beroende på minskat antal patienter som kunde besöka kurorterna med landstingsbidrag. Vad som återstår av samfundets verksamhet på dessa orter idag är de lokala adventistförsamlingarna.

Samfundet har också drivit ett hälsokostföretag, Svenska Nutana AB (tidigare ESDA-kost) dit även varumärket Hälsans Kök var knutet. Under 2006 avvecklades också denna verksamhet, inte för att den var olönsam, men för att man såg en möjlighet att omfördela resurser och satsa mer på evangelisk verksamhet.

I omslagsartikeln till National Geographic 2005 diskuteras adventisters långa levnadslängd som i genomsnitt är 4-10 år längre än icke-adventister. Adventister är, tillsammans med naturinvånare i Okinawa och Sardinien, en av de folkgrupper i världen som har längst beräknad livslängd, något som tillskrivs sunda levnadsvanor och sabbaten som en stressreducerande faktor. Studien är gjord på adventister i Kalifornien och genomförd av amerikanska NIH (National Institutes of Health).[7]

Inom Sjundedagsadventistsamfundet uppmuntras en vegetarisk kost då vissa djur ses som orena att äta eftersom de omnämns som orena i Bibeln; fläskkött och skaldjur utgör två exempel.

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Verksamheten är främst koncentrerad till de lokala församlingarna. Utöver gudstjänster och bibelstudier driver församlingarna olika verksamheter, beroende på respektive församlings förutsättningar.

Inom Adventistsamfundet finns ett barn- och ungdomsarbete besläktat med scoutrörelsen.

I Sverige är det anslutet till scoutrörelsen genom KFUK-KFUMs Scoutförbund. De har egna scoutskjortor, märken, utbildning och samverkar endast blygsamt på lokalnivå med övriga scoutrörelsen.

Adventistsamfundet är huvudman för Ekebyholmsskolan, en friskola belägen utanför Rimbo.

Samfundet har även stor hjälpverksamhet inom många olika områden runt om i världen som till exempel katastrofhjälp, hjälp till utbildning och vård. Hjälporganisationen heter ADRA (Adventist Development and Relief Agency) och verkar i 125 länder.

Fristående institutioner[redigera | redigera wikitext]

I Sverige finns idag LifeStyleTV som är en TV-kanal som sänder via Thor 6-satelliten och streaming över internet[8]. Kanalen strävar efter att föra ut Bibelns budskap och man riktar sig till Skandinavien. Många av programmen är på engelska. LifeStyleTV arbetar i harmoni med Sjundedagsadventistsamfunden i Skandinavien och drivs i form av en stiftelse.

Adventistsamfundet drev tidigare brevskolan Hoppets Röst. Den lades först ner, men återuppstod sedan som ett initiativ från medlemmar i Adventkyrkan i Borås.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

En demokratisk ordning har valts som var aktuell i Nordamerika i mitten av 1800-talet och som i sin början utgick från Metodistkyrkans dåvarande ordning.

Mycket av materialet som används inom kyrkan, och särskilt SDA:s sabbatsskola, bygger på material utformat i USA.

I Sverige finns en redaktionskommitté som gör ändringar och anpassar materialet till den kultur och de frågeställningar som finns här.

Generalkonferensen[redigera | redigera wikitext]

Den globala kyrkan kallas för Generalkonferensen. Generalkonferensens generalförsamling samlades senast sommaren 2010 i Atlanta. Ted Wilson valdes till ordförande för sjundedagsadventistsamfundet i juli 2010. Han är född i Takoma Park, Maryland 10 maj 1950.

Adventistsamfundet i Sverige representerades av två svenska delegater.

Divisioner[redigera | redigera wikitext]

Den världsvida Sjundedagsadventistkyrkan är indelad i tretton administrativa divisioner, som geografiskt omfattar världsdelar, eller delar av kontinenter. De tretton divisionerna (med högkvarter) är:

  • Nordamerika (Silver Spring, USA)
  • Interamerika (Miami, USA)
  • Sydamerika (Brasilia, Brasilien)
  • Norra Asien-Stilla havet (Koyang, Sydkorea)
  • Södra Asien-Stilla havet (Cavite, Filippinerna)
  • Södra Oceanien (Wahroonga, Australien)
  • Eurasien (Moskva, Ryssland)
  • Transeuropa (St Albans, Storbritannien)
  • Eurafrika (Bern, Schweiz)
  • Södra Asien (Tamil Nadu, Indien)
  • Öst-Centralafrika (Nairobi, Kenya)
  • Väst-Centralafrika (Abidjan, Elfenbenskusten)
  • Södra Afrika-Indiska Oceanen (Harare, Zimbabwe)

Den svenska unionen ingår i den transeuropeiska divisionen (TED).

Unioner[redigera | redigera wikitext]

Divisionerna är indelade i unioner, vars högsta beslutande organ är unionsmötet. I Norden finns fyra unioner, de svenska, finska, norska och danska. Adventisterna på Island, Grönland och Färöarna tillhör den danska unionen.

Den svenska unionen är i Sverige registrerad som ett trossamfund. Vid det svenska unionsmötet (som hålls vart fjärde år) väljer man en samfundsstyrelse som leder samfundets arbete mellan unionsmötena.

Konferenser[redigera | redigera wikitext]

Unionerna är indelade i lokala konferenser eller distrikt, som organiserar församlingar inom ett land eller ett geografiskt område. Konferenserna ordinerar och avlönar pastorer samt förvaltar egendom. På Island finns en konferens som tillhör den danska unionen.

I Sverige finns dock inga konferenser, utan unions- och konferensnivåerna är hopslagna.

Församlingar[redigera | redigera wikitext]

Varje troendedöpt adventist är medlem av en lokal församling, med en av medlemmarna vald församlingsstyrelse.

En församling är i Sverige vanligtvis konstituerad som en ideell förening. De lokala församlingarna skickar valda representanter till distriktskonferenserna (eller som i Sverige: det nationella unionsmötet).

Sjundedagsadventisterna i Sverige[redigera | redigera wikitext]

En av de främsta profilerna i Sverige var Ingrid Albiner Palm. Ledare för adventistsamfundet i Sverige är Bobby Sjölander från 2009-2013.

Adventistsamfundet har i Sverige församlingar i 36 kommuner från norr till söder och en egen grundskola och gymnasieskola, Ekebyholmskolan, 5 km från Rimbo i Roslagen.

Utbrytare och interna strömningar[redigera | redigera wikitext]

Genom sjundedagsadventisternas hela historia har några grupper blivit uteslutna eller själva valt att lämna kyrkan. I en del fall har detta lett till nya samfundsbildningar.

1925 bildades Sjundedagsadventisternas reformationsrörelse av tyskar som, under första världskriget 1914 blivit uteslutna ur kyrkan, på grund av vapenvägran.[9]

1929 bildades den davidiska sjundedagsadventismen sedan Victor Houteffs bok "Herdens stav" avvisats som villolärande. Efter Houteffs död splittrades dessa i sin tur i flera olika sekter, varav davidianerna ju är den mest ökända.

De australiska bröderna John och Robert Brinsmead uteslöts i början av 1960-talet och bildade "Sanctuary Awakening Fellowship".[10]

En annan riktning är progressiva adventister som ser vissa företeelser inom adventismen som adiafora, det vill säga moraliskt neutrala och inte nödvändiga för frälsning.[11] Den "progressiva" adventismen identifierar sig gärna som evangelikal, och betonar grunderna i den kristna tron som man delar andra kristna. Man ser sig som arvtagare till samfundets pionjärer genom en ständig omprövning av bibelförståelsen, och genom att söka ge Bibelns svar på omvärldens faktiska behov. Till exempel betonas sabbaten som en gudagiven gåva i ett stressigt samhälle (vilket även den "historiska" adventismen gör), medan man - i motsats till den "historiska" adventismen - tonar ner eller förkastar den del av teologin som kopplar ihop sabbaten/söndagen med vilddjurets märke.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Seventh-day Adventist World Church Statistics, adventist.org, läst 17 maj 2014
  2. ^ [a b] Adventist Church adds 1 million members sixth year in a row, Adventist News Network, 11 oktober 2009
  3. ^ The World Church, adventist.org, läst 12 december 2012
  4. ^ Sjundedagsadventistsamfundets hemsida http://www.adventist.se/ (2006)
  5. ^ Seventh-day Adventists Believe... A Biblical Exposition of 27 Fundamental Doctrines Potomac Adventist Book Center (May 1988) ISBN 0-8280-0466-8
  6. ^ Denna slutsats drog bl.a. sektforskaren Walter Martin kring 1960, se engelska Wikipedia om Walter Martin
  7. ^ Buettner D. The Secrets of Long Life National Geographic November 2005 vol 208 nummer 5 sid 2-27 ISSN 0027-9358
  8. ^ Lifestyle TVs hemsida
  9. ^ "The S.D.A. Reformation of 1914" by Henry Dering
  10. ^ Schwarz, Richard W. (1979). Light Bearers to the Remnant. Boise, Idaho; Oshawa, Ontario, Kanada: Pacific Press and General Conference Department of Education. Sid. 456–461 
  11. ^ Madelynn Jones-Haldeman (September 2001). ”Progressive Adventism”. Adventist Today. http://www.atoday.com/magazine/2001/09/progressive-adventism. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]