Röllika
| Rölleka | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växtriket Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Asterales |
| Familj | Korgblommiga växter Asteraceae |
| Släkte | Röllikesläktet Achillea |
| Art | Röllika A. millefolium |
| Vetenskapligt namn | |
| § Achillea millefolium | |
| Auktor | L., 1753 |
| Hitta fler artiklar om växter med | |
Röllika eller rölleka (Achillea millefolium, ibland stavat Achillaea — eller Achillæa — millefolium) är en art av korgblommiga växter.
Hos röllikesläktets två nordiska arter har både mitt- och kantblommorna vit blomkrona, hos röllikan ibland rödlätt. Korgarna är ganska små, men åtminstone hos röllikan så talrika att de tätt förenade blir till en jämntoppad samling. Anmärkningsvärt är kantblommornas ringa antal, ungefär fem stycken, och deras korta, breda form. I holken mellan blommorna finns ganska stora blomstödblad (jämför med släktet Anthemis), som har en svartbrun kant på samma sätt som holkfjällen. När frukterna mognar, växer blomfästet på längden, och de inre fjällen når över de yttre, och korgen får en gråbrun färg som gör att den påminner om en liten kotte. Fröna är aerodynamiskt formade så att de skall få ett större spridningsområde (flyger med vinden). Den förtorkade örten står kvar hela vintern på samma sätt som många andra korgväxter.
Röllikan har en stark kryddlukt eftersom den innehåller en flyktig blåfärgad olja och bitterämnet achillein. Avkok på röllikan användes inom folkmedicinen som ett läkemedel mot diarré, smärtstillande, mot reumatism och som abortframkallande medel.
Innehåll |
[redigera] Underarter
Det finns några underarter till röllika:
- Fjällröllika, A. millefolium ssp. sudetica (Opiz) E Weiss
- Plymröllika, A. millefolium ssp. lanulosa (Nutt) Piper
- Vanlig röllika, A. millefolium ssp. millefolium
[redigera] Namn
Millefolium betyder med tusen blad och syftar på det mycket stora antalet kronblad i en hel blomflock (blomställning).
Dialektalt har röllika benämnts backhumla, vilket ska skiljas från backhumle, som är ett alternativt namn för brunört. (Backhumla är även en insekt.)
Ett trivialnamn är soldatblomma med hänsyftning på att enligt grekisk mytologi Akilles soldater utnyttjade röllikans medicinska egenskaper för sårbehandling.
Andra dialektala namn är:
- brokskit (Jämtland)
- bryddjstuppor (Älvdalen)[1]
- bryggtoppa [2]
- flengräs
- galentara (Lima)[3]
- galentåra (Transtrand)[3]
- gantola (Älvdalen)[3]
- garntola (Lima)[4]
- garntora (Särna)[3]
- karibacka, karibacke (egentligen sammandrag av Kajsa på backe) (Västmanland, Dalarna)[2]
- Lass i tompt (Våmhus)[1]
- luddröllika
- näsegräs
- näsgräs
- Per i backa (Älvdalen)[1]
- skogshumle [2]
- Namnförklaring
- Backhumla, bryggtoppa och skogshumle (kanske även bryddjstuppor) med anledning av att rölleka använts i stället för humle som smaksättare vid ölbryggning.
- Flengräs har fått sitt namn, därför att växten ansetts kunna bota flen, en rosartad svullnad (folkmun i Norrbotten, Östergötland); hos kor en svullnad i juvret (folkmun i Västerbotten). Ett liknande namn är fleinsgräs, som dock avser en annan art, smörblomma (Ranunculus acris), men med samma medicinska verkan. [5]
- Galentåra jämte förvrängningarna härav: galentara, gantola, garntola, garntora syftar på att blommornas ampra doft, djupt inandad, ger rinnande ögon och yrsel.
- Näsegräs och näsgräs syftar på användningen av torkade och malda röllekablad som tillsats i luktsnus. Framkallar nysning. [6]
[redigera] Referenser
- ^ [a b c] Bryddjs-tuppur i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
- ^ [a b c] ”Karibacka”. Institutet för språk och folkminnen. http://www.sofi.se/2975. Läst 3 juni 2011.
- ^ [a b c d] Tuobas-bliommä i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
- ^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 187, Gleerups, Lund 1862…1867, faksimilutgåva Malmö 1962 [1]
- ^ Flen i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
- ^ Den virtuella floran - Röllika
[redigera] Externa länkar
- Den virtuella floran - Röllika
- Carl von Linnés digitala växtbibliotek
- Rölleka i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (2:a upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
- Wikimedia Commons har media som rör Röllika