Lista över romerska kejsare

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Romersk kejsare)
Hoppa till: navigering, sök
Romarriket
Roman SPQR banner.svg

En del av Romportalen
Romarrikets statsskick och förvaltning

Historiska perioder
Romerska kungadömet
753509 f.Kr.

Romerska republiken
50927 f.Kr.
Romerska kejsardömet
27 f.Kr.395 e.Kr.

Västromerska riket
395476

Östromerska riket
3951453

Ordinära magistrater
Konsul (Rom)
Praetor
Prokonsul
Propraetor
Edil
Kvestor
Tribun
Censor
Curator
Extraordinära magistrater
Diktator
Magister Equitum
Ståthållare
triumviri
Decemvir
Ämbeten, titlar och hederstitlar
Kejsare
Legatus
Dux
Officium
Prefekt
Praetorianprefekt
Vicarius
Vigintisexviri
Liktor
Magister militum
Imperator
Princeps senatus
Pontifex maximus
Tetrark
Augustus
Augusta
Africanus
Caesar
Dekurion
Dominus
Domina
Institutioner och juridik
Romerska senaten
Cursus honorum
Romerska folkförsamlingen
Romersk rätt
Romerskt medborgarskap
Imperium
Auktoritet
Kollegialitet

Även om titeln Romersk kejsare är ett modernt begrepp är det en adekvat benämning för att summera de personer som innehade makten i det Romerska kejsardömet. Detta rike utvecklades ur den Romerska republiken efter att denna hade blivit den dominerande stormakten i Europa och kännetecknas av att makten samlades hos en enda person, snarare än hos "Senaten och folket i Rom". Emellertid var Augustus, som allmänt anses ha varit den förste kejsaren, noga med att upprätthålla bilden av republikanskt styre och antog ingen särskild titel för att markera början på sitt styre (som började 27 f.Kr.).[1] Istället koncentrerade han helt enkelt den makt som redan fanns bland de romerska magistraterna till sig själv och övertog den existerande hederstiteln "Princeps Senatus" (den förste i senaten).[1] Denna regeringsform, som varade i nästan 300 år, kallas därför för "Principatet". Ordet för "kejsare" i flera moderna språk, såsom engelskans "emperor" och franskans "empereur" kommer från titeln "Imperator", som en armé kunde ge åt en framgångsrik general; som sådan måste "Princeps" under kejsardömets första tid fortfarande förtjäna titeln. Även om termen "emperor/empereur" är modern, används den i engelska och franska, för att beskriva kejsarna i det Romerska kejsardömet, eftersom den dels betonar de starka banden mellan härskaren och armén (på vars stöd härskarens makt berodde), dels inte gör någon skillnad på de olika styrelsesätten under kejsardömets olika faser. Det svenska ordet "kejsare" kommer, liksom det tyska "kaiser" och det ryska "tsar", från ättnamnet Caesar, som i klassiskt latin uttalades "Kajsar". Detta namn bars av Augustus adoptivfar Gaius Julius Caesar och blev sedermera också en hederstitel åt kejsarna. Det används i denna lista, eftersom det har samma funktion och konnotation som det engelska "emperor".

Efter den romerska krisen på 200-talet, formaliserade och förskönade Diocletianus den senaste tidens kejserliga styrelsesätt, genom att etablera det så kallade "Dominatets" period i det romerska kejsardömet. Detta kännetecknas av att makten uttryckligen lades på kejsarens person och att man började använda titeln "Dominus Noster" ("Vår herre"). Från och med Diocletianus fanns det ofta flera kejsare samtidigt, som delade makten över det vidsträckta riket mellan sig. Efter Theodosius I:s död 395 e.Kr. delades riket permanent i en västlig och en östlig halva.[2] De var dock inte juridiskt åtskilda och kejsaren i det mer stabila östliga riket utövade ofta makt över den västra halvan. Västrom upplevde stora problem efter 395 e.Kr. och föll samman fullständigt efter 455 e.Kr. – den siste västromerske kejsaren abdikerade 476 e.Kr., varefter Östrom fortsatte att hävda anspråk på Västroms förra territorium. Östrom fortlevde till 1453 och Osmanska rikets erövring av Konstantinopel.[3] De östromerska kejsarna, som i modern tid allmänt kallas bysantinska kejsare, fortsatte en obruten rad av romerska kejsare. Listan över östromerska kejsare på denna lista fortsätter fram till 610 e.Kr., vilket numera brukar vara gränsår för när man slutar kalla riket för det östromerska och övergår till att kalla det för det bysantinska. För östromerska kejsare från 610 till 1453 hänvisas därför till lista över bysantinska monarker.

De kejsare som upptas på denna lista är de som allmänt anses ha varit "legitima" (alltså inte usurpatorer etc.). Emellertid är det inte lätt att definiera vilka personer som var "legitima", eftersom kejsartiteln var ganska vagt definierad juridiskt; många av de "legitima" kejsarna tillskansade sig makten på olaglig väg och många "illegitima" pretendenter hade legitima krav på posten. Följande kriterier kan användas för att bestämma listan:

  • En person som ovedersägligt härskade över hela kejsardömet vid någon tidpunkt måste anses som en legitim kejsare (1).
  • En person som utsågs till tronarvinge eller medkejsare av en legitim kejsare (1) och efterträdde den förre av egen hävd räknas som en legitim kejsare (2).
  • Om det fanns flera pretendenter och ingen var legitim arvinge, räknas den som accepterades av den romerska senaten som härskare, som legitim kejsare (3), åtminstone under Principatet.

Till exempel var Aurelianus, även om han tog makten genom på olaglig väg, ensam och obestridd härskare mellan 274 och 275 e.Kr., varför han räknas som legitim kejsare. Trots att Gallienus inte styrde över hela riket och plågades av andra pretendenter, var han legitim arvinge till (den legitime kejsaren) Valerianus. Även om Claudius II Gothicus grep makten på illegal väg och inte härskare över hela riket var han den ende pretendent, som accepterades av senaten och var därför, under sin regeringstid, den legitime kejsaren. På samma sätt blev alla pretendenter under fyrkejsaråret vid någon tidpunkt accepterade av senaten och inkluderas därför, även om de inte var obestridda; däremot blev varken Pescennius Niger eller Clodius Albinus under femkejsaråret accepterade av senaten och inkluderas därför inte. Det finns några exempel på personer, som utsågs till medkejsare, men aldrig utövade någon makt av egen hävd (särskilt barn till kejsare); dessa är legitima, men upptas bara tillsammans med den övergripande kejsaren.

Ovanstående regler är giltiga fram till 395, då riket delades i en västlig och en östlig halva. Därefter fortsätter de att gälla med förbehållet att en legitim kejsare hade obestridd kontroll över ena halvan av riket. Mot slutet av det Västromerska riket (efter 455) upphörde kejsarens relevans och det fanns tidvis ingen pretendent. För den historiska fullständighetens skull inkluderas alla västromerska kejsare efter denna tidpunkt även om Romulus Augustus, som traditionellt anses ha varit "den siste romerske kejsaren", egentligen var usurpator.

Principatet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Principatet

Julisk-claudiska ätten[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Julisk-claudiska ätten
Namn
Svenska/kortform Fullständig latinsk form
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Augustus
(född Gaius Octavius Thurinus)
GAIVS IVLIVS CAESAR AVGVSTVS
Empereur Auguste Portrait.jpg 23 september 63 f.Kr. i Rom
son till Gajus Octavius och Atia Balba Caesonia (sedermera adopterad av Julius Caesar)
16 januari 27 f.Kr. 19 augusti 14 e.Kr. i Nola
naturliga orsaker
Tiberius
TIBERIVS IVLIVS CAESAR AVGVSTVS
Tiberius NyCarlsberg01.jpg 16 november 42 f.Kr. i Rom
son till Tiberius Claudius Nero och Livia Drusilla
18 september 14 16 mars 37 i Misenum
troligtvis ålder, möjligen mördad
Caligula
GAIVS IVLIVS CAESAR AVGVSTVS GERMANICVS
Gaius Caesar Caligula.jpg 31 augusti 12 i Antium
son till Germanicus och Agrippina d.ä.
18 mars 37 24 januari 41Palatinen i Rom
mördad i en konspiration mellan delar av senaten och praetoriangardet
Claudius
TIBERIVS CLAVDIVS CAESAR AVGVSTVS GERMANICVS
Claudius (M.A.N. Madrid) 01.jpg 1 augusti 10 f.Kr. i Lugdunum i Gallia Lugdunensis
son till Nero Claudius Drusus och Antonia d.y.
25 eller 26 januari 41 e.Kr. 13 oktober 54 e.Kr. i Rom eller Sinuessa
troligtvis förgiftad av sin maka Agrippina d.y.
Nero
NERO CLAVDIVS CAESAR AVGVSTVS GERMANICVS
Nero 1.JPG 15 december 37 i Antium
son till Gnaeus Domitius Ahenobarbus och Agrippina d.y.
13 oktober 54 9 juni 68 utanför Rom
självmord
Namn
Svenska/kortform Fullständig latinsk form
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Fyrkejsaråret och flaviska dynastin[redigera | redigera wikitext]

Namn
Svenska/kortform Fullständig latinsk form
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Galba
SERVIVS SVLPICIVS GALBA CAESAR AVGVSTVS
Stockholm - Antikengalerie 4 - Büste Kaiser Galba.jpg 24 december 3 f.Kr. i Terracina
son till en konsul av okänt namn och Mummia Achaica
8 juni 68 15 januari 69 i Rom
mördad av praetoriangardet, lett av Otho
Otho
MARCVS SALVIVS OTHO CAESAR AVGVSTVS
Oth001.jpg 28 april 32 i Ferentinum
son till Lucius Otho och Albia Terentia
15 januari 69 16 april 69 i Rom
självmord
Vitellius
AVLVS VITELLIVS GERMANICVS AVGVSTVS
Pseudo-Vitellius Louvre MR684.jpg 24 september 15 i Rom
son till Lucius Vitellius och Sextilia
16 april 69 20 december 69 i Rom
mördad av Vespasianus trupper
Vespasianus
TITVS FLAVIVS CAESAR VESPASIANVS AVGVSTVS
Vespasianus01 pushkin edit.png 17 november 9 i Falacrine
son till Titus Flavius Sabinus och Vespasia Polla
1 juli 69 23 juni 79 i Rom
naturliga orsaker
Titus
TITVS FLAVIVS CAESAR VESPASIANVS AVGVSTVS
Head Titus Glyptothek Munich 338.jpg 30 december 39 i Rom
son till Vespasianus och Domitilla den äldre
24 juni 79 13 september 81 i Rom
död i pesten
Domitianus
TITVS FLAVIVS CAESAR DOMITIANVS AVGVSTVS
Bust Domitian Musei Capitolini MC1156.jpg 24 oktober 51 i Rom
son till Vespasianus och Domitilla den äldre
14 september 81 18 september 96 i Rom
mördad av hovfunktionärer
Namn
Svenska/kortform Fullständig latinsk form
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Nervansk-antoninska dynastin[redigera | redigera wikitext]

Namn
Svenska/kortform Fullständig latinsk form
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Nerva
MARCVS COCCEIVS NERVA CAESAR AVGVSTVS
Nerva Tivoli Massimo.jpg 8 november 30 i Narni
son till Marcus Cocceius Nerva och Sergia Plautilla
18 september 96 27 januari 98 i Horti Sallustiani i Rom
naturliga orsaker
Trajanus
CAESAR MARCVS VLPIVS NERVA TRAIANVS AVGVSTVS
Traianus Glyptothek Munich 336.jpg 18 september 53 i Italica i Hispania Baetica
son till Marcus Ulpius Traianus och Marcia
28 januari 98 7 augusti 117 i Selinus i Kilikien
naturliga orsaker
Hadrianus
CAESAR PVBLIVS AELIVS TRAIANVS HADRIANVS AVGVSTVS
Bust Hadrian Musei Capitolini MC817.jpg 24 januari 76 i Italica i Hispania Baetica
son till Publius Aelius Hadrianus Afer och Paulina
11 augusti 117 10 juli 138 i Baiae
naturliga orsaker
Antoninus Pius
CAESAR TITVS AELIVS HADRIANVS ANTONINVS AVGVSTVS PIVS
Antoninus Pius Glyptothek Munich 337.jpg 19 september 86 nära Lanuvium
son till Titus Aurelius Fulvus och Arria Fadilla
10 juli 138 7 mars 161 i Lorium
naturliga orsaker
Lucius Verus
CAESAR LVCIVS AVRELIVS VERVS AVGVSTVS
Lucius verus.jpg 15 december 130 i Rom
son till Lucius Aelius och Avidia Plautia
7 mars 161
medkejsare till Marcus Aurelius till sin död
Januari 169 i Altinum
död i pesten
Marcus Aurelius
CAESAR MARCVS AVRELIVS ANTONINVS AVGVSTVS
Marcus Aurelius Glyptothek Munich.jpg 26 april 121 i Rom
son till Marcus Annius Verus och Domitia Lucilla
7 mars 161
Lucius Verus medkejsare till sin död
Commodus medkejsare från 177
17 mars 180 i Vindobona eller Sirmium
naturliga orsaker
Commodus
CAESAR MARCVS AVRELIVS COMMODVS ANTONINVS AVGVSTVS
Commodus Musei Capitolini MC1120.jpg 31 augusti 161 i Lanuvium
son till Marcus Aurelius och Faustina d.y.
177
medkejsare till Marcus Aurelius
17 mars 180
ensam kejsare vid Marcus Aurelius död
31 december 192 i Rom
mördad i en konspiration
Namn
Svenska/kortform Fullständig latinsk form
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Femkejsaråret och Severiska dynastin[redigera | redigera wikitext]

Huvudartiklar: Femkejsaråret och Severiska dynastin
  • Notera att det under femkejsaråret fanns totalt fem pretendenter till den romerska kejsartronen, men att endast tre av dem listas här. Clodius Albinus och Pescennius Niger lyckades endast hävda makt över vissa provinser och erkändes inte av senaten, så de räknas inte som legitima. Albinus fick dela titeln Caesar med Septimius Severus 193 i utbyte mot sitt stöd till Severus mot Niger.
Namn
Svenska/kortform Fullständig latinsk form
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Pertinax
CAESAR PVBLIVS HELVIVS PERTINAX AVGVSTVS
Bust of the consul Gaius Fulvius Plautianus at Museo Pio-Clementino.jpg 1 augusti 126 i Alba
son till Helvius Successus
1 januari 193 28 mars 193 i Rom
mördad av praetoriangardet
Didius Julianus
CAESAR MARCVS DIDIVS SEVERVS IVLIANVS AVGVSTVS
DidiusJulianus.jpg 30 januari 133 eller 2 februari 137 i Milano
son till Quintus Petronius Didius Severus och Aemilia Clara
28 mars 193 1 juni 193 i Rom
avrättad på senatens order
Septimius Severus
CAESAR LVCIVS SEPTIMIVS SEVERVS PERTINAX AVGVSTVS
Septimius Severus busto-Musei Capitolini.jpg 11 april 145 i Leptis Magna i Tripolitanien (nuvarande Libyen)
son till Publius Septimius Geta och Fulvia Pia
9 april 193
motkejsare till Didius Julianus
1 juni 193
ensam kejsare vid Didius Julianus död
198
Caracalla medkejsare
209
Geta medkejsare
4 februari 211 i Eboracum i Britannien
naturliga orsaker
Caracalla
CAESAR MARCVS AVRELIVS SEVERVS ANTONINVS PIVS AVGVSTVS
Arte romana, busto di caracalla, III sec. ca. 02.JPG 4 april 188 i Lugdunum (nuvarande Lyon) i Gallia Lugdunensis
son till Septimius Severus och Julia Domna
198211
medkejsare till Septimius Severus
Geta medkejsare 209211
26 december 211
ensam kejsare vid Getas död
8 april 217 nära Harran i Syria
mördad i en konspiration av Macrinus
Geta
CAESAR PVBLIVS SEPTIMIVS GETA AVGVSTUS
Publius Septimius Geta Louvre Ma1076.jpg 7 mars 189 i Rom
son till Septimius Severus och Julia Domna
209
medkejsare till Septimius Severus och Caracalla
19 december 211 i Rom
mördad på Caracallas order
Macrinus
MARCVS OPELLIVS SEVERVS MACRINVS AVGVSTVS PIVS FELIX
Macrinus 1887.jpg Omkring 164 eller 165 i Iol Caesarea i Mauretania
son till en romersk equites (kavallerist)
11 april 217
sonen Diadumenianus utnämnd till medkejsare i maj samma år
8 juni 218 i Rom
avrättad (tillsammans med sonen) på Heliogabalus order
Heliogabalus
MARCVS AVRELIVS ANTONINVS AVGVSTVS
Elagabalo (203 o 204-222 d.C) - Musei capitolini - Foto Giovanni Dall'Orto - 15-08-2000.jpg Omkring 203 i Emesa i Syria
son till Sextus Varius Marcellus och Julia Soaemias
8 juni 218 11 mars 222 i Rom
mördad av praetoriangardet
Alexander Severus
CAESAR MARCVS AVRELIVS SEVERVS ALEXANDER AVGVSTVS
Alexander severus.jpg 1 oktober 208 i Arca Caesarea i Iudaea
son till Marcus Julius Gessius Marcianus och Julia Mamaea
13 mars 222 18 mars 235 i Moguntiacum (nuvarande Mainz) i Germania Superior
mördad av sina soldater
Namn
Svenska/kortform Fullständig latinsk form
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Soldatkejsarna under sexkejsaråret och krisen på 200-talet[redigera | redigera wikitext]

Namn
Svenska/kortform Fullständig latinsk form
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Maximinus Thrax
CAESAR GAIVS JVLIVS VERVS MAXIMINVS AVGVSTVS
Maximinus Thrax Musei Capitolini MC473.jpg Omkring 173 i Thrakien eller Moesia
möjligen son till Micca och Ababa
20 mars 235
Gordianus I och Gordianus II motkejsare från mars till april 238
April 238 i Aquileia
mördad av praetoriangardet
Gordianus I
CAESAR MARCVS ANTONIVS GORDIANVS SEMPRONIANVS AFRICANVS AVGVSTVS
Gordian I Musei Capitolini MC475.jpg Omkring 159 möjligen i Frygien
möjligen son till Maecius Marullus eller Marcus Antonius och Ulpia Gordiana eller Sempronia Romana
22 mars 238
motkejsare till Maximinus Thrax
medkejsare till Gordianus II
12 april 238 i Karthago i Africa
självmord vid budet om Gordianus II:s död
Gordianus II
CAESAR MARCVS ANTONIVS GORDIANVS SEMPRONIANVS ROMANVS AFRICANVS AVGVSTVS
GordianusIIsest.jpg Möjligen omkring 192 på okänd plats
son till Gordianus I och möjligen Fabia Orestilla
22 mars 238
motkejsare till Maximinus Thrax
medkejsare till Gordianus I
12 april 238 i Karthago i Africa
stupad i slaget vid Karthago
Pupienus
CAESAR MARCVS CLODIVS PVPIENVS MAXIMVS AVGVSTVS
Pupienus Musei Capitolini MC477.jpg Omkring 165 eller 170 på okänd plats
möjligen son till Marcus Pupienus Maximus och Clodia Pulchra
22 april 238
medkejsare till Balbinus och Gordianus III
29 juli 238 i Rom
mördad av praetoriangardet
Balbinus
CAESAR DECIMVS CAELIVS CALVINVS BALBINVS PIVS AVGVSTVS
Balbinus Hermitage.jpg Okänt födelseår på okänd plats
son till okända föräldrar
22 april 238
medkejsare till Pupienus och Gordianus III
29 juli 238 i Rom
mördad av praetoriangardet
Gordianus III
CAESAR MARCVS ANTONIVS GORDIANVS AVGVSTVS
Bust Gordianus III Louvre Ma1063.jpg 20 januari 225 i Rom
son till en romersk senator med okänt namn och Antonia Gordiana
22 april 238
Pupienus och Balbinus medkejsare till 29 juli samma år
11 februari 244 i Zaitha
möjligen mördad på Filip Arabens order
Filip Araben
CAESAR MARCVS IVLIVS PHILLIPVS AVGVSTVS
Bust of emperor Philippus Arabus - Hermitage Museum.jpg Omkring 204 i Shahba i Syria
son till Julius Marinus
Februari 244
sonen Filip II utnämnd till medkejsare under sommaren 247
September eller oktober 249 nära Verona
antingen stupad i ett fältslag eller mördad av praetoriangardet
Vid budet om hans död blev sonen Filip II dödad av praetoriangardet, elva år gammal
Decius
CAESAR GAIVS MESSIVS QVINTVS TRAIANVS DECIVS AVGVSTVS
Emperor Traianus Decius (Mary Harrsch).jpg Omkring 201 i Budalia i Pannonia Inferior
av okända föräldrar
September eller oktober 249
sonen Herennius Etruscus utnämnd till medkejsare i början av 251
1 juli 251 nära Abritus i Moesien (nuvarande Bulgarien)
båda stupade i slaget vid Abritus
Hostilianus
CAESAR CAIVS VALENS HOSTILIANVS MESSIVS QVINTVS AVGVSTVS
082 Hostilianus.jpg Okänt födelseår i Sirmium i Dalmatien
son till Decius och Herennia Etruscilla
Juli 251
erkänd av senaten
motkejsare till Trebonianus Gallus
Hösten 251 i Rom
död i pesten
Trebonianus Gallus
CAESAR GAIVS VIBIVS TREBONIANVS GALLVS AVGVSTVS
Ritratto di trebonianno gallo III sec. dc. 01.JPG 206 i Perugia
son till en romersk senator
Juli 251
utropad till kejsare av legionerna vid Donau
Hostilianus motkejsare till hösten samma år
sonen Volusianus utnämnd till medkejsare under hösten samma år
Augusti 253 i Interamna
mördad tillsammans med sonen av sina egna trupper
Aemilianus
CAESAR MARCVS AEMILIVS AEMILIANVS AVGVSTVS
Aemilian1.jpg Omkring 207 i Africa
son till okända föräldrar
Augusti 253
utropad till kejsare av legionerna vid Donau
erkänd efter Trebonianus Gallus död
Oktober 253 nära Spoletium
mördad av sina egna trupper
Valerianus
CAESAR PVBLIVS LICINIVS VALERIANVS AVGVSTVS
ValarianusIsest.jpg Omkring 193, 195 eller 200 på okänd plats
son till en romersk senator
Oktober 253
utropad till kejsare av legionerna vid Rhen efter Trebonianus Gallus död
erkänd efter Aemilianus död
medkejsare till Gallienus
260 tillfångatagen av sassanider i slaget vid Edessa 260 eller 264 i Bishapur eller Gundeshapur
död i fångenskap hos sassaniderna
Gallienus
CAESAR PVBLIVS LICINIVS EGNATIVS GALLIENVS AVGVSTVS
Gallienus.jpg 218 på okänd plats
son till Valerianus och Egnatia Mariniana
Oktober 253
erkänd efter Aemilianus död
Valerianus medkejsare till 260
sonen Saloninus kortvarigt medkejsare i juli 268
September 268 vid Aquileia
mördad av sina befälhavare
Claudius II Gothicus
CAESAR MARCVS AVRELIVS CLAVDIVS AVGVSTVS
104 Claudius II Gothicus.jpg 10 maj 213 eller 214 i Sirmium
son till okända föräldrar
September 268
tog makten efter Gallienus död
Januari 270 i Sirmium
död i pesten
Quintillus
CAESAR MARCVS AVRELIVS CLAVDIVS QVINTILLVS AVGVSTVS
Antoninianus Quintillus-s3243.jpg Omkring 220 i Sirmium
son till okända föräldrar (bror till Claudius II Gothicus)
Januari 270
tog makten efter brodern Claudius II Gothicus död
270 i Aquileia
under oklara omständigheter
antingen mördad eller begick självmord
Aurelianus
CAESAR LVCIVS DOMITIVS AVRELIANVS AVGVSTVS
Aureliancoin1.jpg 9 september 214 eller 215 i Sirmium
son till okända föräldrar
Möjligen i september 270
utropad till kejsare av legionerna vid Donau efter Claudius II Gothicus död i opposition mot Quintillus
September 275 i Caenophrurium
mördad av praetoriangardet
Tacitus
CAESAR MARCVS CLAVDIVS TACITVS AVGVSTVS
EmpereurTacite.jpg Omkring 200 i Interamna
son till okända föräldrar
25 september 275
vald av senaten till Aurelianus efterträdare efter några dagars interregnum
Juni 276 i Tyana i Kappadokien
naturliga orsaker eller möjligen mördad
Florianus
CAESAR MARCVS ANNIVS FLORIANVS AVGVSTVS
Florianus-Antoninianus(3.6g)-Lugdunum-276(CNG).jpg Okänt födelseår på okänd plats
son till okända föräldrar (möjligen halvbror till Tacitus på mödernet)
Juni 276
vald av armén till Tacitus efterträdare, då han var dennes halvbror
Möjligen i september 276 i Tarsus
mördad av sina egna trupper
Probus
CAESAR MARCVS AVRELIVS PROBVS AVGVSTVS
Probus Musei Capitolini MC493.jpg Omkring 19 augusti 232 i Sirmium
son till Dalmatius
Möjligen i september 276
utropad till kejsare av legionerna vid Donau i opposition mot Florianus
September eller oktober 282 i Sirmium
mördad av sina egna trupper
Carus
CAESAR MARCVS AVRELIVS CARVS AVGVSTVS
Caro - dritto aureo.jpg Omkring 224 eller 230 i Narbo i Gallia Narbonensis
son till okända föräldrar
September eller oktober 282
tog makten antingen strax innan eller strax efter mordet på Probus
Slutet av juli eller början av augusti 283 i Sirmium
naturliga orsaker (möjligen träffad av ett blixtnedslag)
Numerianus
CAESAR MARCVS AVRELIVS NVMERIVS NVMERIANVS AVGVSTVS
NumerianusAntoninianus.jpg Omkring 253 på okänd plats
son till Carus
Slutet av juli eller början av augusti 283
bror och medkejsare till Carinus
November eller december 284 i Emesa i Syria
under oklara omständigheter, möjligen mördad
Carinus
CAESAR MARCVS AVRELIVS CARINVS AVGVSTVS
Montemartini - Carino 1030439.JPG Omkring 250 på okänd plats
son till Carus
Slutet av juli eller början av augusti 283
bror och medkejsare till Numerianus (till december 284)
Juli 285 vid floden Margus
stupad i slaget vid Margus mot Diocletianus
Namn
Svenska/kortform Fullständig latinsk form
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Dominatet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Dominatet

Tetrarkin och den konstantinska dynastin[redigera | redigera wikitext]

Huvudartiklar: Tetrarki och Konstantinska dynastin
Namn
Svenska/kortform Fullständig latinsk form
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Diocletianus
CAESAR GAIVS AVRELIVS VALERIVS DIOCLETIANVS AVGVSTVS
Istanbul - Museo archeol. - Diocleziano (284-305 d.C.) - Foto G. Dall'Orto 28-5-2006.jpg Omkring 22 december 244 i Salona i Dalmatien
son till okända föräldrar
20 november 284
utnämnd av armén efter Numerianus död i opposition mot Carinus
1 maj 305
abdikerad
3 december 311 i Spalatum i Dalmatien
naturliga orsaker
Maximianus
CAESAR GAIVS AVRELIVS VALERIVS MAXIMIANVS AVGVSTVS
Toulouse - Musée Saint-Raymond - Maximien Hercule1.jpg Omkring 250 nära Sirmium
son till okända föräldrar
1 april 286
utnämnd till medkejsare av Diocletianus
1 maj 305
abdikerad
310 i Massilia
påtvingat självmord
Constantius I Chlorus
CAESAR GAIVS FLAVIVS VALERIVS CONSTANTIVS AVGVSTVS
Const.chlorus02 pushkin.jpg 31 mars omkring 250 i Dardanien
son till Eutropius och Claudia
293
utnämnd till undermedkejsare av Maximianus
1 maj 305
utnämnd till full kejsare tillsammans med Galerius vid Diocletianus och Maximianus abdikation
25 juli 306 i Eboracum i Britannien
naturliga orsaker
Galerius
CAESAR GALERIVS VALERIVS MAXIMIANVS AVGVSTVS
Romuliana Galerius head.jpg Omkring 260 i Felix Romuliana eller Serdica
son till en thrakisk far och en dakisk mor (Romula)
1 mars eller 21 maj 293
utnämnd till undermedkejsare av Diocletianus
1 maj 305
utnämnd till full kejsare tillsammans med Constantius I Chlorus vid Diocletianus och Maximianus abdikation
5 maj 311 i Serdica
naturliga orsaker
Severus II
FLAVIVS VALERIVS SEVERVS AVGVSTVS
127 Severus II.jpg Okänt födelseår i Illyrien
son till okända föräldrar
305
utnämnd till undermedkejsare av Constantius I Chlorus
Sommaren 306
efterträdde Constantius I Chlorus vid dennes död i opposition mot Konstantin den store och Maxentius
16 september 307 i Tres Tabernae
tillfångatagen av Maxentius och tvingad att begå självmord (eller mördad)
Maximinus Daia
CAESAR GALERIVS VALERIVS MAXIMINVS AVGVSTVS
Daza01 pushkin.jpg 20 november omkring 270 i Dacia Aureliana
son till en dakisk bonde och Galerius halvsyster
305
utnämnd till undermedkejsare av Galerius
1 maj 311
efterträdde Galerius vid dennes död tillsammans med Licinius
Juli eller augusti 313 i Tarsus
självmord efter att ha blivit besegrad av Licinius i slaget vid Tzirallum den 30 april
Konstantin den store
CAESAR FLAVIVS CONSTANTINVS VALERIVS AVGVSTVS
Rome-Capitole-StatueConstantin.jpg 27 februari omkring 272 i Naissus i Moesia Superior
son till Constantius I Chlorus och Helena
25 juli 306
utnämnd till undermedkejsare av Constantius I Chlorus trupper
306
accepterad av Galerius
16 september 307
befordrad till full medkejsare över västra delen av riket av Maximianus vid Severus II:s död
309
självutnämnd till kejsare över hela riket
April 311
accepterad som kejsare över östra delen av riket
19 september 324
oomstridd kejsare över hela riket efter slaget vid Chrysopolis
22 maj 337 i Nikomedia
naturliga orsaker
Maxentius
MARCVS AVRELIVS VALERIVS MAXENTIVS AVGVSTVS
Maxentius02 pushkin.jpg Möjligen omkring 278 på okänd plats
son till Maximianus och Eutropia
28 oktober 306
tog makten efter Constantius I Chlorus död i opposition mot Severus II och Konstantin den store
307
utnämnd till undermedkejsare av Maximianus efter Severus död
28 oktober 312
stupad i slaget vid Pons Mulvius mot Konstantin den store
Licinius
CAESAR GAIVS VALERIVS LICINIVS AVGVSTVS
Licinius1.jpg Omkring 250 i Felix Romuliana
son till dakiska bönder
11 november 308
utnämnd till medkejsare i västra delen av riket av Galerius i opposition mot Maxentius
311
medkejsare i östra delen av riket tillsammans med Maximinus Daia vid Galerius död
313
ensam kejsare i östra delen av riket vid Maximinus Daias död i opposition mot Konstantin den store
utnämnde i slutet av 316 Valerius Valens och i juli 324 Sextus Martinianus till sina medkejsare i västra delen av riket; båda avsatta och avrättade efter några månader
19 september 324
abdikerad efter att ha blivit besegrad av Konstantin den store i slaget vid Chrysopolis dagen innan
Våren 325
avrättad på Konstantin den stores order
Konstantin II
CAESAR FLAVIVS CLAVDIVS CONSTANTINVS AVGVSTVS
Campidoglio, Roma - Costantino II cesare dettaglio.jpg Februari 316 i Arles
son till Konstantin den store (möjligen illegitim)
317
utnämnd till undermedkejsare vid ett års ålder av Konstantin den store
22 maj 337
kejsare tillsammans med sina bröder Constans och Constantius II vid Konstantin den stores död
340
stupad i strid mot Constans
Constans
CAESAR FLAVIVS IVLIVS CONSTANS AVGVSTVS
Emperor Constans Louvre Ma1021.jpg Omkring 320 eller 323 på okänd plats
son till Konstantin den store och Fausta
22 maj 337
kejsare tillsammans med sina bröder Konstantin II och Constantius II vid Konstantin den stores död
Januari 350 i Vicus Helena i Pyreneerna
dödad av generalen Magnentius
Constantius II
CAESAR FLAVIVS IVLIVS CONSTANTIVS AVGVSTVS
Bust of Constantius II (Mary Harrsch).jpg 7 augusti 317 i Sirmium
son till Konstantin den store och Fausta
22 maj 337
kejsare tillsammans med sina bröder Konstantin II och Constans vid Konstantin den stores död
3 november 361 i Mopsuestia i Kilikien
naturliga orsaker
Vetranio Maiorina-Vetranio-siscia RIC 281.jpg Okänt födelseår i Moesien
son till okända föräldrar
1 mars 350
utropade sig själv till kejsare i opposition mot Constantius II efter Constans död på begäran av deras syster Constantina
25 december 350
abdikerad efter en uppgörelse med Constantius II
Omkring 356 i Bithynien
som privat romersk medborgare
Julianus Apostata
CAESAR FLAVIVS CLAVDIVS IVLIANVS AVGVSTVS
IVLIANVS.gif 331 eller 332 i Konstantinopel
son till Constantius I Chlorus son Julius Constantius och Basilina
355
utnämnd till undermedkejsare i västra delen av riket
Februari 360
utropad till full medkejsare av sina trupper
3 november 361
ensam kejsare vid Constantius II:s död
26 juni 363 i Maranga i Mesopotamien
dödligt sårad i slaget vid Samarra
Jovianus
CAESAR FLAVIVS IOVIANVS AVGVSTVS
Jovianus.jpg 331 i Singidinum
son till Varronianus
26 juni 363
utnämnd till kejsare av sina trupper vid Julianus Apostatas död
17 februari 364 i Dadastana
rökförgiftad
Namn
Svenska/kortform Fullständig latinsk form
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Valentinianska dynastin[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Valentinianska dynastin
  • Notera att tronpretendenterna Magnus Maximus och Eugenius inte upptas i nedanstående lista, eftersom de enligt ovanstående kriterier inte kan anses som legitima.
Namn
Svenska/kortform Fullständig latinsk form
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Valentinianus I
FLAVIVS VALENTINIANVS AVGVSTVS
Solidus de Valentinien MAN.jpg 321 i Cibalae
son till Gratianus den äldre
26 februari 364
vald till Jovianus efterträdare av armén
28 mars 364
kejsare över västra delen av riket vid Valens val till kejsare över östra delen
17 november 375 i Brigetio
slaganfall
Valens
FLAVIVS IVLIVS VALENS AVGVSTVS
Valens Honorius Musei Capitolini MC494.jpg 328 i Cibalae
son till Gratianus den äldre
28 mars 364
kejsare över östra delen av riket
9 augusti 378 i Adrianopel
stupad i slaget vid Adrianopel mot goterna
Gratianus
FLAVIVS GRATIANVS AVGVSTVS
Gratian Solidus.jpg 18 april eller 23 maj 359 i Sirmium
son till Valentinianus I och Marina Severa
4 augusti 367
utnämnd till undermedkejsare över västra delen av riket av sin far
17 november 375
kejsare över västra delen av riket med brodern Valentinianus II som undermedkejsare vid Valentinianus I:s död
9 augusti 378
kejsare över hela riket med brodern Valentinianus II som medkejsare
19 januari 379
kejsare över västra delen av riket med brodern Valentinianus II som medkejsare vid Theodosius I:s val till kejsare i öst
25 augusti 383 i Lugdunum
mördad av en upprorisk arméfraktion
Valentinianus II
FLAVIVS VALENTINIANVS INVICTVS AVGVSTVS
Statue of emperor Valentinian II detail.JPG 371 i Milano
son till Valentinianus I och Marina Severa
17 november 375
kejsare över västra delen av riket med brodern Gratianus som övermedkejsare vid Valentinianus I:s död
9 augusti 378
kejsare över hela riket med brodern Gratianus som medkejsare
19 januari 379
kejsare över västra delen av riket med brodern Gratianus som medkejsare vid Theodosius I:s val till kejsare i öst
15 maj 392 i Vienna
möjligen mördad eller begick självmord
Namn
Svenska/kortform Fullständig latinsk form
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Theodosianska dynastin[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Theodosianska dynastin
Namn
Svenska/kortform Fullständig latinsk form
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Theodosius I
FLAVIVS THEODOSIVS AVGVSTVS
Theodosius.jpg 11 januari 347 i Cauca eller Italica
son till Theodosius den äldre och Thermantia
19 januari 379
utnämnd till kejsare över östra delen av riket av Gratianus efter Valens död
15 maj 392
ensam kejsare över hela riket vid Valentinianus död
17 januari 395 i Milano
naturliga orsaker
Namn
Svenska/kortform Fullständig latinsk form
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Västromerska riket[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Västromerska riket

Theodosianska dynastin[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Theodosianska dynastin
Namn
Svenska/kortform Fullständig latinsk form
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Honorius
FLAVIVS HONORIVS AVGVSTVS
Consular diptych Probus 406.jpg 9 september 384 i Konstantinopel
son till Theodosius I och Aelia Flaccilla
23 januari 393
utnämnd till undermedkejsare över västra delen av riket av Theodosius I efter Valentinianus II:s död
17 januari 395
full kejsare över Västromerska riket vid Theodosius I:s död
15 augusti 423 i Ravenna
naturliga orsaker
Constantius III
FLAVIVS CONSTANTIVS AVGVSTVS
Solidus Constantius III-RIC 1325.jpg Okänt födelseår i Naissus
son till okända föräldrar
8 februari 421
utnämnd till medkejsare av Honorius, då han var gift med dennes syster Galla Placidia
2 september 421 på okänd plats
naturliga orsaker
Johannes Solidus Johannes-s4283.png Okänt födelseår på okänd plats
son till okända föräldrar
27 augusti 423
utropad till kejsare av Castinus efter Honorius död
Maj 425
avsatt av Valentinianus III
Juni eller juli 425 i Aquileia
avrättad på Valentinianus III:s order
Valentinianus III
FLAVIVS PLACIDIVS VALENTINIANVS AVGVSTVS
Valentinianus III tremissis 631581.jpg 2 juli 419 i Ravenna
son till Constantius III och Galla Placidia
23 oktober 424
utnämnd till motkejsare av den östromerske kejsaren Theodosius II efter Honorius död i opposition mot Johannes
Maj 425
ensam kejsare vid Johannes avsättning
16 mars 455 i Rom
mördad, möjligen på Petronius Maximus order
Namn
Svenska/kortform Fullständig latinsk form
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

De sista västromerska kejsarna[redigera | redigera wikitext]

Namn
Svenska/kortform Fullständig latinsk form
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Petronius Maximus
FLAVIVS ANICIVS PETRONIVS MAXIMVS AVGVSTVS
Solidus Petronius Maximus-RIC 2201.jpg Omkring 396 på okänd plats
möjligen son till Anicius Probinus
17 mars 455
utropade sig själv till kejsare med arméns stöd efter Valentinianus III:s död
31 maj 455 i Rom
troligtvis stenad till döds av pöbeln
Avitus
EPARCHIVS AVITVS AVGVSTVS
Tremissis Avitus-RIC 2402.jpg Omkring 385 på okänd plats
son till Flavius Julius Agricola
9 juli 455
utropad till kejsare av den visigotiske kungen Theoderik II efter Petronius Maximus död
17 oktober 456
avsatt av Ricimer
Mördad vid okänd tidpunkt på okänd plats
Majorianus
IVLIVS VALERIVS MAIORIANVS AVGVSTVS
Maggioriano - MNR Palazzo Massimo.jpg November 420 på okänd plats
son till okända föräldrar
April 457
utropad till kejsare av Ricimer
2 augusti 461
avsatt av sina trupper (troligen på Ricimers order)
7 augusti 461 på okänd plats
död under oklara omständigheter
Libius Severus
LIBIVS SEVERVS AVGVSTVS
Libius Severus solidus 612158.jpg Okänt födelseår i Lukanien
son till okända föräldrar
19 november 461
utropad till kejsare av Ricimer
15 augusti 465 på okänd plats
troligtvis naturliga orsaker, möjligen mördad av Ricimer
Anthemius
PROCOPIVS ANTHEMIVS AVGVSTVS
Anthemius.jpg Omkring 420 i Konstantinopel
son till okända föräldrar
12 april 467
utropad till kejsare av Ricimer och godkänd av östromerske kejsaren Leo I
11 juli 472 i Rom
avrättad av Ricimer
Olybrius
FLAVIVS ANICIVS OLYBRIVS AVGVSTVS
Anicius Olybrius.png Omkring 420 i Rom
son till okända föräldrar
23 mars eller 11 juli 472
utropad till kejsare av Ricimer i egenskap av svåger till Valentinianus III
22 eller 23 oktober eller 2 november 472 på okänd plats
ödem
Glycerius
FLAVIVS GLYCERIVS
Glicerio - MNR Palazzo Massimo.jpg Omkring 420 på okänd plats
son till okända föräldrar
Omkring 3 mars 473
utropad till kejsare av Ricimers efterträdare Gundobad
Juni 474
avsatt av Julius Nepos
Efter 480 på okänd plats
okänd dödsorsak
Julius Nepos
JVLIVS NEPOS
Tremissis Julius Nepos-RIC 3221.jpg Omkring 430 på okänd plats
son till Nepotianus och en syster till Marcellinus
Juni 474
utropad till kejsare av sin hustrus systers man, den östromerske kejsaren Leo I vid Glycerius avsättning
28 augusti 475
avsatt i Italien (fortsatt kejsare över Gallien och Dalmatien till sin död)
25 april, 9 maj eller 22 juni 480 i Spalatum
mördad
Romulus Augustulus
ROMVLVS AVGVSTVLVS
RomulusAugustus.jpg Möjligen omkring 460 på okänd plats
son till Orestes
31 oktober 475
utropad till kejsare av sin far efter Julius Nepos avsättning i Italien
4 september 476
avsatt av visigotkungen Odovakar, som sedan härskade i Julius Nepos namn till dennes död 480
Efter 476, möjligen kring 500, men troligtvis före 488 på okänd plats
under okända förhållanden
Namn
Svenska/kortform Fullständig latinsk form
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Östromerska riket[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Bysantinska riket

Theodosianska dynastin[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Theodosianska dynastin
Namn
Svenska/kortform Fullständig latinsk form
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Arcadius
FLAVIVS ARCADIVS AVGVSTVS
Arcadius Istanbul Museum.PNG Omkring 377 i Hispanien
son till Theodisius I och Aelia Flaccilla
Januari 383
utropad till undermedkejsare i östra delen av riket av sin far
17 januari 395
full kejsare över Östromerska riket vid faderns död
1 maj 408 på okänd plats
naturliga orsaker
Theodosius II
FLAVIVS THEODOSIVS AVGVSTVS
Theodosius II Louvre Ma1036.jpg 10 april 401 i Konstantinopel
son till Arcadius och Aelia Eudoxia
1 maj 408
kejsare vid faderns död
28 juli 450 på okänd plats
i sviterna av en ridolycka
Marcianus
FLAVIVS MARCIANIVS AVGVSTVS
Marcian.jpg 392 eller 396 i Thrakien eller Illyrien
son till en soldat
Sommaren 450
utropad till kejsare efter Theodosius II:s död av dennes syster Pulcheria, som han var gift med
27 januari 457 på okänd plats
av sjukdom (möjligen kallbrand)
Namn
Svenska/kortform Fullständig latinsk form
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Leoninska dynastin[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Leoninska dynastin
Namn
Svenska/kortform Fullständig latinsk form
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Leo I
FLAVIVS VALERIVS LEO AVGVSTVS
Leo I Louvre Ma1012 n2.jpg Omkring 401 på okänd plats (möjligen i Thrakien)
son till thrakiska föräldrar
7 februari 457
utropad till kejsare av magister militum Aspar vid Marcianus död
18 januari 474 på okänd plats
naturliga orsaker
Leo II
FLAVIVS LEO IVNIOR AVGVSTVS
Leo (474)-coin.jpg 467 möjligen i Konstantinopel
son till Zeno och Leo I:s dotter Aelia Ariadne
18 januari 474
kejsare vid Leo I:s död
Zeno medkejsare från 9 februari samma år
17 november 474 på okänd plats
under oklara omständigheter, möjligen mördad
Zeno
FLAVIVS ZENO PERPETVVS AVGVSTVS
Zeno.png Omkring 425 i Zenonopolis i Isaurien
son till Kodisa och Lallis
9 februari 474
medkejsare till Leo II
9 januari 475
avsatt av Flavius Basiliskos
Flavius Basiliskos
FLAVIVS BASILISCVS AVGVSTVS
Basiliscus.jpg Okänt födelseår på okänd plats
son till okända föräldrar (bror till Leo I:s hustru Aelia Verina)
9 januari 475
kejsare vid Zenos avsättning
Augusti 476 i Kappadokien
besegrad, tillfångatagen och avrättad av Zeno
Zeno
FLAVIVS ZENO PERPETVVS AVGVSTVS
Zeno.png Augusti 476
återinsatt vid Flavius Basiliskos avrättning
9 april 491 i Konstantinopel
av dysenteri eller epilepsi
Anastasios I
FLAVIVS ANASTASIVS AVGVSTVS
Anastasius I (emperor).jpg Omkring 430 eller 431 i Dyrrhachium
son till Pompeius och Anastasia Constantina
9 april 491
utropad till kejsare vid Zenos död av dennes syster Ariadne, som han var gift med
9 juli 518 i Konstantinopel
naturliga orsaker
Namn
Svenska/kortform Fullständig latinsk form
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Justinianska dynastin[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Justinianska dynastin
Namn
Svenska/kortform Fullständig latinsk form
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Justinus I
FLAVIVS IVSTINVS AVGVSTVS
JustinI.jpg Omkring 450 i Bederiana nära Naissus
son till thrakiska föräldrar
9 juli 518
utropad till kejsare med stöd av armén vid Anastasios I:s död, då han var befälhavare för palatsgardet
1 augusti 527 på okänd plats
naturliga orsaker
Justinianus I
FLAVIVS PETRVS SABBATIVS IVSTINIANVS AVGVSTVS
Meister von San Vitale in Ravenna.jpg 11 maj 483 i Tauresium i Dardanien
son till Sabbatius och Vigilantia
1 april 527
utnämnd av Justinus I till medkejsare och efterträdare, då denne var sjuklig och Justinianus var hans brorson
13 eller 14 november 565 I Konstantinopel
naturliga orsaker
Justinus II
FLAVIVS IVSTINIVS IVNIOR AVGVSTVS
Justin II.jpg Omkring 520 på okänd plats
son till Dulcido och Vigilantia
13 eller 14 november 565
kejsare vid Justinianus I:s död, då han var dennes brorson
Tiberios II medkejsare och verklig makthavare från december 574 då Justinus blev galen
5 oktober 578
naturliga orsaker
Tiberios II
FLAVIVS TIBERIVS CONSTANTINVS AVGVSTVS
Tiberius II.jpg Omkring 520 på okänd plats
son till okända föräldrar
December 574
utsedd till medkejsare och praktiken ensam regent, då Justinus II hade blivit galen
5 oktober 578
formellt kejsare vid Justinus II:s död
14 augusti 582 på okänd plats
av sjukdom
Maurikios
FLAVIVS MAVRIKIVS TIBERIVS AVGVSTVS
Emperor Maurice.jpg 539 i Arabissus i Kappadokien
son till Paulus
14 augusti 582
utnämnd till kejsare av Tiberios II på dennes dödsbädd
27 november 602 i Chalcedon
avsatt och avrättad av Fokias
Fokas
FLAVIVS PHOCAS AVGVSTVS
Phocas (emperor).jpg 564 möjligen i Thrakien
son till en okänd man och Domentia
27 november 602
utropad till kejsare vid Maurikios avsättning
4 oktober 610 i Konstantinopel
avrättad av efterträdaren Herakleios
Namn
Svenska/kortform Fullständig latinsk form
Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Rubicon. Holland, T. Abacus, 978-0349115634
  2. ^ Chester G. Starr, A History of the Ancient World, Second Edition. Oxford University Press, 1974. pp. 670–678.
  3. ^ Asimov, [title?], p. 198.

Se även[redigera | redigera wikitext]