Trängselskatt i Göteborg

Betalzon i Göteborg.

Trängselskatt i Göteborg är en skatt som tas ut från och med den 1 januari 2013 på utvalda platser i Göteborg, enligt ett beslut fattat av riksdagen den 26 maj 2012. Huvudsyftena med trängselskatten är att minska fordonsträngseln i Göteborgs centrum, förbättra framkomligheten och miljön i innerstaden och på utvalda sträckor samt bekosta stora infrastruktursatsningar i Göteborgsområdet. Göteborgs kommun beslutade i frågan den 29 januari 2010. I maj 2013 beslöt kommunfullmäktige i Göteborg att det skulle hållas en folkomröstning om trängselskatterna.

Historik och genomförande

Inför valet 2006

Se även: Folkomröstningen om trängselskatt i Stockholm.

Betalstationen på Polstjärnegatan på Lindholmen.

För att bli ett stödparti åt Socialdemokraterna efter valet 2002 krävde Miljöpartiet att trängselskatt skulle införas i Stockholm, något som Socialdemokraterna i Stockholm innan valet hade lovat inte skulle ske. Det hela slutade med att Socialdemokraterna i Stockholm tvingades bryta sitt ord och acceptera ett införande av trängselskatt av Socialdemokraterna centralt.

Inför valet 2006 hade Vänsterpartiet och Miljöpartiet lokalt i Göteborg tagit ställning för trängselskatt. De borgerliga partierna var emot medan Socialdemokraterna var delade, men "väldigt, väldigt tveksamma". Socialdemokraterna i Göteborg hade en överenskommelse med Vänsterpartiet och Miljöpartiet om att trängselskatt inte skulle införas under den kommande mandatperioden 2006-2010, men när Miljöpartiet centralt tog med trängselskatt i Göteborg som en punkt i sitt valmanifest gick det lokala S-distriktet ut och krävde en folkomröstning i samband med valet. Enligt en artikel distribuerad av TT den 28 januari 2006 var Socialdemokraterna i Göteborgs krav på en folkomröstning att se som ett "skydd mot överkörning av partiledningen", något som man från S-distriktet öppet medgav.

Enligt TT-artikeln var förslaget om folkomröstning i samband med valet 2006 även ett sätt att "köpa [sig] skydd mot interna regionala partibråk", detta genom att själva inte behöva ta ställning frågan om trängselskatt utan lämna över det till väljarna på valdagen. Men de andra partierna i Göteborg deklarerade omgående att de inte tänkte bidra till en folkomröstning för att Socialdemokraterna skulle slippa ta i tu med frågan om trängselskatten internt och avvisade därmed förslaget om folkomröstning. Frågan levde trots det kvar. Företrädare för några av de borgerligt styrda kranskommuner gick ut och hotade med egna lokala folkomröstningar för det fall Göteborg valde att gå vidare. Borgerliga partiföreträdare hann till och med göra en ansats involvera Göteborgsregionens kommunalförbund, då man menade att "om det ändå skulle bli en folkomröstning i frågan måste kranskommunerna få delta." Vidare menade man "kommunalförbundets roll i trafikfrågorna är viktig, inte minst för att få igång bygget av en älvtunnel och en Västlänk snarast." En TT-artikel från den 8 april berättar att Socialdemokraterna i Göteborg backade från kravet om hålla folkomröstning redan samband med valet 2006, ett beslut som togs i samband med partidistrikts årsmöte samma dag. "Frågan om trängselskatt i Göteborg ska avgöras av göteborgarna i en folkomröstning. Om skatten blir aktuell. Inte förr." Anledningen som öppet anfördes var ett uttalade från Göran Persson, där han klart uttryckt att frågan om "trängselskatt i Göteborg ska avgöras av göteborgarna själva". Frågan om trängselskatten sköts därmed på framtiden. Socialdemokraterna anslöt sig till allianspartiernas nej till trängselskatt, "i alla fall under nästa politiska mandatperiod".

Västsvenska paketet

Under år 2008 började frågan om vägtullar och trängselavgifter åter debatteras av kommunpolitiker i Göteborg. Den 20 februari, samma dag som partiledningen för Socialdemokraterna i Göteborg enades kring att stödja idén om trängselskatt, skrev Göteborgs-Posten att "Alla partier i Göteborg är just nu beredda att diskutera någon form av vägavgifter i Göteborgstrafiken." Tidningen Punkt SE hade dagen efteråt en artikel med en ingress som inleddes: "Här är anledningen till att Göteborgs politiker återigen tar upp frågan om biltullar." Enligt uppgifter från Trafikkontoret i Göteborg och Vägverket hade trafiken "i det närmaste dubblats" under de tio föregående åren och enligt miljöförvaltningen var det svårt att klara kraven på luftkvalité och bullernivåer i innerstan. En normal vardag 2007 åkte nästan en halv miljon bilar genom centrala Göteborg. I varje bil satt i snitt 1,1 personer. På årsmötet den 4 april 2008 röstade Socialdemokraterna "ja" till trängselskatt och "ja" till en folkomröstning i frågan tidigast 2010.

Trafikskylt för betalväg

I juni 2008 meddelade företrädare för Göteborgs kommun, Göteborgsregionen (GR), Västra Götalandsregionen och Vägverket att de tillsammans skulle snabbutreda möjligheten att använda vägavgifter som ett alternativt finansieringssätt för den planerade Marieholmstunneln i Göteborg, i tid till regeringens beslut om närtidssatsningar i september. I slutet av augusti stod det klart att det fanns en politisk enighet mellan de borgerliga partierna och Socialdemokraterna inom Göteborgsregionen att införa vägavgifter. I det skedet dock begränsat till Tingstadstunneln och Marieholmstunneln. Göran Johansson, socialdemokratiskt kommunalråd i Göteborg, menade att detta inte var samma sak som en mer allmän trängselskatt och därför inte behövde röstas om. Marieholmstunneln var dock inte alls populär hos Vänsterpartiet och Miljöpartiet, partierna som Socialdemokraterna i Göteborg samregerar med. Företrädare för Vänsterpartiet menade att uppgörelsen var en "eftergift för billobbyn i Göteborg" och något som var menat att skjuta frågan om allmän trängselskatt i sank.

På hösten 2006 gav den då nytillträdda borgerliga regeringen de dåvarande motsvarigheterna till Trafikverket i uppdrag att tillsammans med regionerna ta fram ett inriktningsunderlag för den långsiktiga infrastrukturplanen, det som blev nationell transportplan 2010-2021. I september 2008 lämnade Västra Götalandsregionen in sin prioriteringsordning, där Västlänken placerades högst. Det stod dock tidigt klart att Västlänken inte skulle komma med som ett prioriterat objekt. Genom att vara dyrt och med dålig samhällsekonomisk lönsamhet skulle det tränga ut alltför många andra billigare och lika angelägna satsningar ur budgeten. Regeringen öppnade dock för att inkludera projektet om man från regionen bidrog med medfinansiering. Tidigt 2009 började diskussioner på nytt. Kent Johansson, centerpartistisk ordförande för Västra Götalandsregionen var tidig med att signalera sin organisations beredvillighet att bidra till medfinansiering ihop med andra parter. Jan Hallberg, moderat ordförande i Göteborgsregionen öppnade också för olika typer av "kreativ finansiering". Göran Johanssons efterträdare i Göteborg, Anneli Hulthén menade dock att Västlänken var statens ansvar. Socialdemokraterna omvärderade dock sin ståndpunkt senare under våren.

Genom Socialdemokraternas omsvängning i april 2009 inleddes förhandlingar mellan representanter för Göteborg, omgivande kommuner, regionen och Vägverket (som talade för det blivande Trafikverket och i förlängningen regeringen). Under augusti 2009 lanserades ett förslag, där Marieholmstunneln, Västlänken och en rad andra delprojekt medfinansierades till hälften av Göteborgs kommun och berörda regioner. Huvuddelen av denna medfinansiering klarades genom införande av trängselskatt. För att komma med i den då nära förestående nationella transportplanen krävdes det dock att bindande beslut om finansieringen togs snabbt, det vill säga innan den 1 november 2009. De omgivande kommunerna ställde sig positiva. Stefan Svensson, moderat kommunalråd i Partille: "Rent generellt och principiellt tycker jag inte det är bra att ta ut avgifter. Men om man ser på trafiksituationen i Göteborgsregionen så är det nödvändigt med någon form av avgiftsfinansiering för att få till stånd en infrastrukturlösning." Socialdemokraterna, som fortfarande var för en folkomröstning drog tillbaka kravet. Anna Johansson, ordförande för Socialdemokraterna i Göteborg: "Det är ett helt paket nu. Det blir svårt att bryta loss frågan om trängselavgifter [...] Antingen får vi allt eller inget. Då är det viktigt att vi ser realistiskt på detta. Det blir mycket svårt att säga nej, även om vi inte kan hålla en folkomröstning."

Under vintern 2010 klubbade ett nästan enigt kommunfullmäktige igenom beslutet att införa trängselavgift så snart som möjligt. Det enda parti som röstade emot var Sverigedemokraterna. Beslutsprocessen skilde sig från Stockholms där det tog flera år att komma fram till ett beslut. Från att Vägverket fått klartecken från Finansdepartementet att genomföra en utredning tog det sex månader till att beslutet togs.

Man hade från början två modeller för var vägtullarna skulle placeras.^{[källa behövs]} Antingen en mindre ring i centrala Göteborg eller en ännu mindre ring i centrum samt avgift på alla älvöverfarter. Efter att Västra Götalandsregionen, Halland, Göteborgsregionens kommunalförbund och kommunstyrelsen i Göteborg bestämt sig för det senare förslaget beslutade även Göteborgs kommunfullmäktige om att införa detsamma. Den 26 maj 2012 fattade riksdagen, på begäran, beslut om att trängselskatten skulle införas i Göteborg den 1 januari 2013.

Vägval och folkinitiativ

Kritik mot trängselskatten i Göteborg och vissa av de projekt den är tänkt att finansiera har framförts från olika håll, främst från partiet Vägvalet med underorganisationer, Motormännen, samt tidningen GT.

GT har under perioden 16 augusti 2012 till 15 februari 2013 drivit en kampanj för en folkomröstning. Detta har resulterat i att 57475 giltiga namnunderskrifter samlats in. Efter en fem timmar lång debatt beslutade kommunfullmäktige i Göteborg att det skulle hållas en folkomröstning om trängselskatterna.

Områden med betalstationer

De områden där det finns betalstationer är de centrala delarna av Göteborg (inklusive Lindholmen) samt älvöverfarterna Älvsborgsbron, Göta älvbron och Tingstadstunneln.

Till skillnad från Stockholm kommer även de som passerar staden på de flesta huvudvägarna, bland annat E6 och E20 att beskattas. Detta kan leda till att vissa bilister nyttjar vägar utanför den egentliga avgiftsringen, som inte är anpassade för genomfartstrafik. Därför beskattas även vissa vägar, som annars skulle drabbas av mycket mer trafik. Det gäller vägar i Backa, Örgryte och Skår.^{[källa behövs]} De som bor där får betala skatt både för att komma ut ur staden och för att komma till centrum.^{[källa behövs]}

Avgifter

Tid	Belopp
06:00–06:30	8 kr
06:30–07:00	13 kr
07:00–08:00	18 kr
08:00–08:30	13 kr
08:30–15:00	8 kr
15:00–15:30	13 kr
15:30–17:00	18 kr
17:00–18:00	13 kr
18:00–18:30	8 kr
18:30–06:00	0 kr

Avgiften är 13 eller 18 kronor under rusningstid samt 8 kronor övrig tid, se tabell. Avgifter tas ut mellan 06.00 och 18.30 helgfria vardagar. Utlandsregistrerade fordon är undantagna från skatt eftersom det bedöms som för kostsamt att försöka driva in skatt från utlandsregistrerade fordon, även om vissa andra länder gör så. Frågan håller på att utredas.

Det finns en så kallad flerpassageregel i Göteborg vilket Riksdagen beslutade den 15 juni 2011 om att införa. Den innebär att om man passerar flera betalstationer inom ett tidsintervall på 60 minuter betalar man endast en gång. Man beskattas då för passagen med det högsta beloppet. Det maximala beloppet trängselskatt för ett fordon per dag är 60 kronor. Motiveringen till den regeln är beskattningen av passager förbi staden, eftersom det varit omöjligt att ordna stationerna så att alla passerar högst en station per passage.

Administrationskostnader

Kostnaderna för att driva in trängselskatten och underhålla betalstationerna beräknas till 25% av det totala inflödet av trängselskatter.

Infrastruktur

Trängselskatten är tänkt att medfinansiera stora infrastrukturprojekt i Göteborgsregionen som staten utan medfinansiering från Göteborgs stad inte kommer kunna genomföra på mycket lång tid.^{[källa behövs]} Genom att delbetala med hjälp av inkomster från trängselskatterna kan vissa projekt tidigareläggas. Bland annat vill man bygga Västlänken och Marieholmstunneln. Man vill även kraftigt utöka kollektivtrafiken i Göteborgsområdet.

 Västlänken

Västlänken är en planerad järnvägstunnel med stationer under centrala Göteborg vars syfte är att förenkla kommunikationerna inom Göteborg, Västra Götaland och nationellt. Utan Västlänken går det inte att få full effekt av bland annat järnvägsutbyggnaden till Landvetter flygplats^{[källa behövs]}.

Göteborgs kommun har under hela planprocessen varit tydlig med att man anser att Västlänken är en statlig angelägenhet och att staden och regionen därför inte kommer att betala någonting. Den 15 april 2009 gjorde kommunfullmäktige dock en helomvändning och beslutade att stå bakom ett beslut att medfinansiera tunneln. Initiativet kom från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet men stöddes av de borgerliga partierna. Även Västra Götalandsregionen är beredda att satsa en eller flera miljarder på projektet, men stora delar kommer att finansieras av trängselskatten.

Marieholmstunneln

Marieholmstunneln är en planerad vägtunnel under Göta älv i Göteborg i anslutning till Partihallsförbindelsen. Tunneln kommer att ligga norr om Tingstadstunneln och beräknas kosta runt 3,5 miljarder kronor (2008). En del av finansieringen beräknas komma från trängselavgifter som kommer att tas ut på samtliga älvförbindelser. Efter att regeringen presenterade infrastrukturbudgeten den 11 september 2008 beslutades det om byggstart 2010, och tunneln beräknas vara färdig 2016.

Se även

• Infrastrukturprojekt i Göteborg 2010-2021
• Trängselskatt i Stockholm