Danska köket

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Danska frikadeller - en traditionell dansk maträtt, som ofta framhävs som den mest typiska delen av det danska matbordet.

Det danska köket betecknar den kokkonst och matkultur som är karakteristisk i Danmark. Det danska köket är känt för sina smörrebröd, frikadeller och bakverket kransekage. I dryckesväg är Danmark känt för sin öl (Carlsberg och Tuborg är världskända bryggerier), sin akvavit och bittern Gammel Dansk.

Dagliga måltider[redigera | redigera wikitext]

Vanligtvis är danskarnas måltider fördelade på tre huvudmåltider: frukost (morgenmad), lunch (frokost) och middag (aftensmad). Huvudmåltiderna kombineras med två mellanmål, men middagen är för de flesta den största och viktigaste måltiden.[1]

Frukost (morgenmad)[redigera | redigera wikitext]

En traditionell frukost äts typiskt i hemmet och kan bestå av smörat rågbröd eller vetebröd, dansk skæreost (hårdost i skivor), till exempel Havarti, Danbo eller Tilsiter, en krämig vit färskost eller marmelad/ sylt och kaffe. Ibland serveras kallskuret som rullepølse, korv och dansk salami. Bröd finns i många varianter. Vitt franskbröd, bullar (boller, birkes, rundstykker) eller croissanter. Idag äter många danskar någon form av frukostflingor, müsli, havregryn eller cornflakes med mjölk eller den yoghurtliknande mjölkprodukten ymer. Andra traditionella rätter är, populära speciellt bland barn och äldre, är havregrynsgröt och øllebrød.

Att äta frukost utanför hemmet är inte speciellt vanligt, men hotellrestauranger brukar servera frukost för sina gäster. I städerna blir det vanligare och vanligare att gå ut och äta brunch på helgerna.

Lunch (frokost)[redigera | redigera wikitext]

Lunchen intas vanligtvis mitt på dagen på arbetsplatsen eller på utbildningsinstitutionen. Den kan bestå av en lunchlåda (madpakke) med rågbrödssmörgås med olika smörgåspålägg. Alternativt kan lunch erbjudas på självbetjäningsrestauranger eller cafeterior. Snabbmatsutbud som hamburgare, kebab eller hotdogs är också vanligt. Den mer traditionella lunchbuffén är karakteristiska för jul- och påskluncherna och kallas det store kolde bord.

Smörrebröd[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Smörrebröd
Urval av olika smörrebrød.

Grunden i smörrebröd (ursprungligen smør og brød) är vanligen en skiva smörat mörkt fullkornsrågbröd (rugbrød). På brödet läggs pålægsom kan vara kallskuret, kött, fisk eller ost som dekoreras till en visuellt tilltalande rätt. Mängden varianter är i det närmaste oändliga, men typiska exempel på smörrebröd är:

  • Dyrlægens natmad ("Veterinärens nattamad") -- På en skiva rågbröd läggs ett lager av leverpastej, toppat med en skiva salt kött, och en skiva köttaladåb. Detta dekoreras med råa lökringar samt smörgåskrasse. Detta smörrebröd är förmodligen det mest kända av alla. Det har fått sitt namn efter framlidne stadsveterinären i Köpenhamn, Sigurd Keigaard, som efter långa arbetsdagar besökte världsberömda Oscar Davidsens Smörrebrödsrestaurant där han var stamgäst och åt "aftenmad" varje kväll på restaurangen efter att ha sett till hästarna på Cirkus Miehe och Det Kongelige Stalde. Lökringarna ingick inte i originalet, de har tillkommit senare.
  • Ål -- rökt ål på rågbröd, toppat med äggröra och örter.
  • Leverpostej -- ljummen grovhackad leverpastej på rågbröd, toppat med fläsk och svampstuvning.
  • Rostbiff -- tunnskivad rostbiff serverad på rågbröd, toppat med remouladsås och dekorerat med hackad rädisa och rostad lök.
  • Tartarmad -- råbiff med salt och peppar, serverat på rågbröd, toppad med lökringar, grovrivna rädisor samt rå äggula.
  • Laks -- skivad kallrökt eller gravad lax på vitt bröd, toppat med skalade räkor och dekorerat med en skiva citron och dillkvistar.
  • Stjerneskud ("stjärnfall") -- på en bas av vitt franskbröd läggs två bitar fisk, en ångad vitfisk och en panerad rödspättefilé bredvid varandra. Detta toppas med skalade räkor som dekoreras med en klick majonnäs, röd kaviar och en citronskiva.

Middag (aftensmad)[redigera | redigera wikitext]

Middagen är den viktigaste och största av måltiderna och intas tidigt på kvällen. Middagen fyller i Danmark en social funktion, 82 procent av danska familjer och hushåll strävar efter att äta middag tillsammans minst fem gånger i veckan (2002).[1] Middagen serveras varm och består till vardags av en enda maträtt, som kan vara traditionell dansk husmanskost, men numera är det också vanligt med pasta, pizza, ris- och nudelrätter.

Dansk julmat[redigera | redigera wikitext]

Danskt julbord med typiska rätter. Anka med flyllning gjord av äpple och sviskon, griljerade revbensspjäll, potatis, rödkål och sås. Desserten är den traditionella rätten risalamande.

På julafton äts en traditionell julmiddag som oftast består av flæskesteg (med spröd svål) eller anka (gås och kalkon förekommer också) som serveras med rødkål, brysselkål, kanderad potatis (sk brunede kartofler), vinbärsgélé och tjock sås. Efterrätten består av risalamande (Ris a la Malta) med hackade mandlar som serveras med varm körsbärssås. På juldagen äts julbord, rikligare än ett svenskt med fler fiskrätter.

Traditionella rätter i urval[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Danskerne holder fast ved familiemåltidet, DTU Fødevareinstituttet
  2. ^ Wienerbröd - spröda och frasiga danskar, DN

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]