Wendes artilleriregemente

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Wendes artilleriregemente
(A 3)
Wendes artilleriregemente vapen.svg
Vapen för Wendes artilleriregemente tolkat efter dess blasonering.
Officiellt namnWendes artilleriregemente
Datum1794–2000
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypArtilleriet
RollUtbildningsförband
StorlekRegemente
FöregångareArtilleriregementet
EfterföljareArtilleriregementet
Del avSödra militärområdet [a]
HögkvarterHässleholms garnison
FörläggningsortHässleholm
ÖvningsplatsRinkaby skjutfält
BeskyddareSankta Barbara
Valspråk"Nulli secundus"
("Aldrig tvåa")
FärgerVitt     
Marsch"Siegestrophäen" (Friedemann) [b]
Årsdagar6 september [c], 4 december [d]
DekorationerWendARMSM [e]
SegernamnLeipzig (1813)
Grossbeeren (1813)
Dennewitz (1813)
Befälhavare
RegementschefRolf Ohrlander [f]
Framstående befälhavareCarl von Cardell [g]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg
FörbandsstandarAM.088692.jpg
Truppslagstecken m/1960Truppslagstecken för artilleriet.jpg
TilläggsteckenMILI.009816.jpg

Wendes artilleriregemente (A 3) var ett artilleriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1794–2000. Förbandsledningen var från 1994 förlagd i Hässleholms garnison i Hässleholm.[2][3][4][5][6]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Löjtnant Carl Gustaf Flodin bärandes regementets uniform m/1815 för det ridande batteriet. På bröstet bär han riddartecknet för Svärdsorden samt ryska Sankt Georgsorden. Porträtt från 1816 av Johan Way.

Wendes artilleriregemente organiserades 1794 när Artilleriregementet delades upp i fyra regementen, och var då förlagt till Stralsund i norra Tyskland. Regementet bestod av åtta kompanier och ett ridande batteri. Regementet utökades 1809 med tre kompanier från det upplösta Finska artilleriregementet. År 1815 överfördes Wendes återstående delar i Pommern till Kristianstad.

Den rangordning som fastställdes första gången mellan regementena i 1634 års regeringsform, började med freden i Fredrikshamn den 17 september 1809 att halta och skapa luckor, då Finland tillföll Ryssland och de svenska regementen i Finland upplöstes. Därmed fanns det ett behov med att skapa ett nytt system. Under kronprins Karl Johans tid infördes 1816 ett nytt numreringssystem, där de svenska regementena genom en generalorder den 26 mars 1816 tillfördes ett officiellt ordningsnummer. Dock infördes det nya numreringssystem endast vid infanteriet och kavalleriet, först 1830 infördes numreringssystem även vid artilleriet.[7] Där Wendes artilleristerna blev № 3 Wendes artilleriregemente. Till grund för numreringen låg inte bara ett regementes status, utan också de svenska landskapens inbördes ordning, samt att Svealand, Götaland och Norrland skulle varvas. De lägsta ordningsnumren tilldelades "liv- och hus- trupperna". Dessa nummer hade dock ingenting med rangordningen att göra, vilket bland annat framgår av gamla förteckningar där infanteri- och kavalleriförband är blandade just med hänsyn till rang och värdighet.[8]

Den 1 juli 1830 infördes även en ny organisation inom artilleriet, där Svea artilleriregemente organiserades på fyra ridande batteriet om åtta kanoner, jämte två depåbatterier. Genom 1872 års organisation utökades regementet med fyra åkande batterier förlagda i Landskrona och sex ridande i Kristianstad, alla om sex kanoner. Genom 1892 års härordning fick regementet avdela ett batteri vardera till de nybildade Andra Svea artilleriregemente och Andra Göta artilleriregemente, därefter utgjordes Wendes artilleriregemente av sex åkande och två ridande batterier. Genom 1901 års härordning ökades det till 14 batterier, av vilka var tre ridande, alla om fyra kanoner. År 1919 avdelades ett ridande batteri till Norrlands artilleriregemente som bergsbatteri.[6]

I samband med 1914 års härordning justerades 1914 samtliga ordningsnummer inom armén. För Wendes artilleriregemente innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen A 3. Justeringen av beteckningen gjordes för att särskilja regementen och kårer mellan truppslagen. Det med bakgrund till att namn och nummer som till exempel № 3 Livregementets grenadjärkår och № 3 Livregementets husarkår kunde förefalla egendomliga för den som inte kände till att förbanden ifråga tillhörde skilda truppslag.[9]

Runt 1914 var Wendes artilleriregemente troligen världens största artilleriregemente, med 14 batterier om vardera fyra pjäser. Den 31 december 1927 upplöstes och utgick regementets ridande division samt musikkår. Den 23 februari 1943 var hela regementet motoriserat och den 11 juni 1954 avfördes den sista hästen från regementet.[4]

Genom försvarsbeslutet 1936 beslutades att uppföra ett nytt kasernetablissement i Norra Åsum söder om Kristianstad.[10] Den 1 juli 1946 överfördes 1:a, 2:a och 3:e artilleridivisionerna vid regementet till Norra Åsum. Den 6 september 1953 var hela regementet på plats i Norra Åsum.[4]

I samband med OLLI-reformen, vilken genomfördes inom försvaret åren 1973–1975, bildades A-förband samt B-förband. A-förbanden var regementen som tillfördes ansvaret för ett försvarsområde och med det blev ett försvarsområdesregemente. Försvarsområdesregementet tillfördes samtidigt mobiliserings- och materialansvaret inom försvarsområdet. Detta medförde att Wendes artilleriregemente som ingick i Kristianstads försvarsområde (Fo 14) kom att bli ett B-förband (utbildningsregemente), medan Norra skånska regementet (P 6) sammanslogs den 1 juli 1975 med Kristianstads försvarsområde (Fo 14) och bildade ett A-förband.[11]

Inför både försvarsbeslutet 1977 och försvarsbeslutet 1982 undantogs Wendes artilleriregemente för utredning av Försvarets rationaliseringsinstitut. Vid 1977 års försvarsbeslut ansågs det att Wendes artilleriregemente var hårt knuten till sitt militärområde på grund av sina utbildningsuppgifter. Istället ansåg Försvarets rationaliseringsinstitut att Smålands artilleriregemente (A 6) med Artilleriets kadett- och aspirantskola (ArtKAS) samt miloverkstaden i Jönköping skulle avvecklas. Detta skulle då medföra att grundutbildningskontingenten vid A 6 skulle kunna fördelas på Wendes artilleriregemente (A 3), Bergslagens artilleriregemente (A 9), Norrlands artilleriregemente (A 4) och Bodens artilleriregemente (A 8). Värnpliktsstyrkan vid A 3, A 4 och A 9 skulle då bli tillräckligt stor för att medge grundutbildning av en fältstark bataljon. Dock ansåg överbefälhavaren och chefen för armén att inget artilleriregemente skulle avvecklas. Istället föreslog chefen för armén en utvidgning av skjulfältet för Wendes artilleriregemente.[12] Inför 1982 års försvarsbeslut undantogs Bodens artilleriregemente, Gotlands artilleriregemente, Norrlands artilleriregemente, Wendes artilleriregemente samt Bergslagens artilleriregemente från granskning gällande att finna en kostnadsreducering inom artilleriet. Bakgrunden till att Wendes artilleriregemente undantogs, ansågs vara behovet att pansarartilleriutbildningen kvarstod i Skåne.[13]

Inför försvarsbeslutet 1992 föreslogs i regeringens proposition 1991/92:102 att Norra Skånska regementet skulle avvecklas. Vid en avveckling av Norra Skånska regementet skulle Wendes artilleriregemente bli ensamt kvar och utgöra en solitär i Kristianstad. Och för att nå en rationaliserad produktionen av artilleriförband mot krigsorganisationens behov, ansåg både regeringen och överbefälhavaren att Wendes artilleriregemente skulle omlokaliseras till Hässleholm och där samlokaliseras med Skånska dragonregementet (P 2). Omlokaliseringen och avvecklingen av kasernetablissement i Kristianstad skulle vara genomförd senast 30 juni 1994.

Inför försvarsbeslutet 2000 föreslog regeringen i sin proposition 1999/2000:30 att Wendes artilleriregemente skulle avvecklas. Dock ansågs regementet ha en god kompetens gällande utbildning av artilleriförband för den mekaniserade striden. Regeringen bedömde även att regementet hade en god infrastruktur, men att det dock låg på ett betydande avstånd från Älvdalens skjutfält. Ett skjutfält som regeringen då ansåg skulle få särskild betydelse för framtidens artillerifunktionen. Då regeringen i samma proposition föreslog en avveckling av Skånska dragonregementet (P 2), utgick samtidigt möjligheterna till garnisonssamordning i Hässleholm, samtidigt som regeringen bedömde att A 3 inte kunde utgöra huvudenhet för artillerifunktionen. Den 30 juni 2000 upplöstes och avvecklades regementet.[14] Från den 1 juli 2000 övergick verksamheten till en avvecklingsorganisation, fram till att avvecklingen skulle vara slutförd senast den 31 december 2001. Avvecklingsorganisationen upplöstes i sin tur den 30 juni 2001, då avvecklingen av förbandet var slutförd.[15]

Förläggningar och övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

Förläggning[redigera | redigera wikitext]

När Wendes artilleriregemente bildades 1794 förlades huvuddelen av regementet till Norra kasernen på Norra Kaserngatan i Kristianstad. Den 23 december 1814 förlades även delar till Södra kasernen på Västra Storgatan. Den 9 november 1841 förlades delar av regementet till Kronhuset på Östra Storgatan. Den 4 oktober 1897 förlades delar av regementet till den nya södra kasernen på Södra Kaserngatan. Mellan 1794 och 1879 var del av regementet även förlagt till Adolf Fredriks kasern på Slottsgatan i Landskrona under olika perioder.[16] Den 6 september 1906 förlades delar av regementet återigen till Kronhuset på Östra Storgatan.[4]

Den 1 juli 1946 påbörjades flytten till Norra Åsum. Kasernområdet i Norra Åsum skiljer sig åt jämfört med de tre äldre kasernetablissementen i Kristianstad, då det uppfördes efter 1940 års militära byggnadsutrednings typritningar, vilka ej byggde på en sammanhållen bebyggelse för att bilda en kaserngård. Istället uppfördes kasernetablissementet utspridd utan någon synbar plan, i syfte att det från luften inte skulle skilja sig från civil bebyggelse. De första värnpliktiga förlades till Norra Åsum den 1 juli 1946. År 1947 lämnade de sista värnpliktiga Östra kasern. År 1953 stod kasernetablissementet helt färdigt, då även regementsstaben flyttade in den 6 september.[10]

Kasernetablissementet i Norra Åsum lämnades den 30 juni 1994 och regementet omlokaliserades till Hässleholm. I Hässleholm övertogs kasernerna från det avvecklade Skånska trängbataljonen (T 4). Kasernetablissementet i Norra Åsum såldes 1995 till Kristianstads kommun, som öppnade gymnasieprogram från Allöskolan och Milnerskolan.[10][4]

Övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

Regementet övade från 1794 på Beckhovet, från 1795 på Näsby fält och från 1900 på Rinkaby.

Heraldik och traditioner[redigera | redigera wikitext]

I samband med att regementet skulle upplösas och avvecklas, instiftades 2000 Wendes artilleriregementes minnesmedalj i silver (WendARMSM).[17]

Namnet Wendes[redigera | redigera wikitext]

Namnet härstammar från ett folkslag som bebodde de delar i norra Tyskland som senare benämns Pommern, och som tillföll Sverige vid Westfaliska freden 1648. Detta folkslag kallades för vender och landet kallades för Vendland eller Venden. Regementets vapensköld pryds av en lindorm.

Hedersstandar[redigera | redigera wikitext]

Kungl Wendes artilleriregementes ridande division tilldelades 1815 ett hedersstandar av Karl XIII för sina insatser under Napoleonkrigen i vilka de deltog med stor framgång på de allierades sida mot Napoleon I. Regementet leddes av överste Carl von Cardell och var en del av den allierade Nordarmén, som stod under befäl av den svenska kronprinsen Karl Johan (senare Karl XIV Johan). Standaret har regementets tre segernamn inbroderade i guld. Då regementet lades ner år 2000, förs numera detta standar av Artilleriregementet (A 9). Vilka även för regementet minne och traditioner vidare, vilket bland annat återspeglades under åren 2000–2005, då en av Artilleriregementets bataljoner hette Wendes artilleribataljon.[18]

Material vid förbandet[redigera | redigera wikitext]

Pjäser

Fordon

Stridsfordon

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

Namn, beteckning och förläggningsort[redigera | redigera wikitext]

Namn
Kungl. Wendes artilleriregemente 1794-06-23 1974-12-31
Wendes artilleriregemente 1975-01-01 2000-06-30
Avvecklingsorganisation 2000-07-01 2001-06-30
Beteckningar
№ 3 1830-??-?? 1914-09-30
A 3 1914-10-01 2000-06-30
Förläggningsorter, detachement och övningsfält
Kristianstads garnison (F) 1794-06-23 1994-06-30
Stralsunds garnison (F) 1794-06-23 1814-12-31
Hässleholms garnison (F) 1994-07-01 2000-06-30
Beckhovet (Ö) 1794-??-?? 1795-??-??
Näsby fält (Ö) 1795-??-?? 1900-??-??
Rinkaby skjutfält (Ö) 1900-??-?? 2000-06-30
Skillingaryds skjutfält (Ö) 1960-??-?? 2000-06-30
Hovdala skjutfält (Ö) 1994-??-?? 2000-06-30

Kända personer som gjort värnplikt på A 3[redigera | redigera wikitext]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Åren 1833–1893 var regementet underställt chefen för 1. militärdistriktet, åren 1893–1901 chefen för 1. arméfördelningen, åren 1902–1927 chefen för I. arméfördelningen, åren 1928–1936 chefen för Södra arméfördelningen, åren 1937–1942 chefen för I. arméfördelningen, åren 1942–1966 chefen för I. militärområdet, åren 1966–2000 chefen för Södra militärområdet.
  2. ^ Förbandsmarschen fastställdes 1953 genom arméorder 33/1953.[1]
  3. ^ 6 september är årsdagen av Slaget vid Dennewitz
  4. ^ 4 december är helgondagen för Sankta Barbara.[2]
  5. ^ Minnesmedaljen i silver instiftades 2000.
  6. ^ Holmstedt blev sista chefen vid regementet.
  7. ^ Cardell var regementschef åren 1807–1821.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sandberg (2007), s. 32
  2. ^ [a b] Braunstein (2003), s. 189–191
  3. ^ Kjellander (2003), s. 333
  4. ^ [a b c d e] Holmberg (1993), s. 27
  5. ^ ”Wendes artilleriregemente”. riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=Wendes+artilleriregemente&EndastDigitaliserat=false&AvanceradSok=False&page=1&postid=Arkis+FB745509-CBFF-42D1-B82C-1ED1239D7724&tab=post&FacettState=undefined%3Ac%7C#tab. Läst 24 april 2018. 
  6. ^ [a b] Wendes artilleriregemente i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
  7. ^ von Konow (1987), s. 19
  8. ^ Björkenstam (1994), s. 10-11
  9. ^ von Konow (1987), s. 18
  10. ^ [a b c] Berg (2004), s. 175-188
  11. ^ ”Kungl, Maj:ts proposition 1973:75”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-angaende-vissa_FW0375. Läst 9 juli 2016. 
  12. ^ ”Regeringens proposition 1977/78:65”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-vissaa-organisationsfragor-mm-rorande_G10365. Läst 10 juli 2016. 
  13. ^ ”Regeringens proposition 1981/82:102”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-sakerhets--och-forsvarspolitiken-samt_G503102. Läst 10 juli 2016. 
  14. ^ ”Regeringens proposition 1999/2000:30”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/det-nya-forsvaret_GN0330. Läst 10 juli 2016. 
  15. ^ ”Årsredovisning 2002: Underbilaga 2.1”. forsvarsmakten.se. Arkiverad från originalet den 13 april 2019. https://web.archive.org/web/20190413091329/https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/arsredovisningar/arsredovisning-2002/ar02_ubilaga_2_1.pdf. Läst 29 april 2018. 
  16. ^ Högskolan i Halmstad, Skånska husarernas Landskronaavdelning, sid.13
  17. ^ ”WendARMSM”. medalj.nu. http://medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={640F2D01-6A1E-4CFC-B2AB-48786281E76F}&listmode=0&medal={133623A0-B59C-4F99-967A-1B637E022DF7}. Läst 24 april 2018. 
  18. ^ ”Kungl Norrlands artilleriregemente”. a4.artilleri.se. http://a4.artilleri.se/. Läst 10 juli 2016. 
  19. ^ Olsson, Kenth (1 oktober 2007). ”Gripande men trögläst”. Kristianstadsbladet. http://www.kristianstadsbladet.se/article/20071001/KULTUR/710010020. Läst 8 april 2009. [död länk]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Mankell, Julius (1866). Anteckningar rörande svenska regementernas historia (2. uppl.). Örebro: Lindh. sid. 146-166. Libris 1549756. http://runeberg.org/mjantreg/ 
  • Ossiannilsson, Sölve (1944). Wendes regementes historia. Kristianstad: [Littorins bokh.]. Libris 8219641 
  • Scheutz, Sven, red (1993). Kunglig Wendes artilleriregementes historia 1794-1994. Kristianstad: Wendes artilleriregemente. Libris 1837655 
  • Scheutz, Sven (2004). Kungl Wendes artilleriregementes underofficerskår 1794-1972 och kompaniofficerskår 1972-1983. Kristianstad: Wendes militärhistoriska förening. Libris 9793847 
  • Scheutz, Sven; Weinsjö, Ulf (1998). Kungl Wendes artilleriregementes officerskår 1794-1972. Kristianstad: Wendes militärhistoriska fören. Libris 2645342 
  • Vultée, Lars Åke von; Wollinger, Susanne;Jönsson, Janne (1994). A 3: sista året i Norra Åsum. [Kristianstad]: [Zebra]. Libris 7450406. ISBN 91-630-3125-6 
  • Ask, Olle; Nyberg, Lennart, red (2000). Wendes sista år. Hässleholm: Wendes artilleriregemente. Libris 7455245. ISBN 91-631-0312-5 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]