Älvsborgs försvarsområde

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Älvsborgs försvarsområde
(Fo 34)
Älvsborgs regemente vapen.svg
Vapen för Älvsborgs regemente tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namnÄlvsborgs försvarsområde
Datum1942–1997
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypFörsvarsområde
RollFörsvarsområdesregemente
StorlekRegemente
EfterföljareVästra Götalands försvarsområde
Del avÄlvsborgs regemente [a]
HögkvarterBorås garnison
FörläggningsortBorås
Befälhavare
FörsvarsområdesbefälhavareMatts Uno Liljegren [b]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg
Truppslagstecken m/1960AM.090956 (guld).jpg
Förbandstecken m/1960AM.090975-I 15 (02).jpg

Älvsborgs försvarsområde (Fo 34) var ett svenskt försvarsområde inom Försvarsmakten som verkade i olika former åren 1942–1997. Försvarsområdesstaben var förlagd i Borås garnison i Borås.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Älvsborgs försvarsområde bildades den 1 oktober 1942 som Uddevalla försvarsområde och var direkt underställd militärbefälhavaren för III. militärområdet. I samband med OLLI-reformen, vilken genomfördes inom försvaret åren 1973–1975, sammanslogs Älvsborgs försvarsområde med Älvsborgs regemente. Och från den 1 juli 1975 bildade försvarsområdesregementet I 15/Fo 34. Detta medförde att Älvsborgs regemente blev ett A-förband (försvarsområdesregemente). Inom Älvsborgs försvarsområde var Älvsborgs regemente ensamt förband. Inom ett försvarsområde tillfördes A-förbanden det samlade mobiliserings- och materialansvaret och B-förband svarade endast som ett utbildningsförband.[2]

Inför försvarsbeslutet 1996, etapp 2, föreslog regeringen för riksdagen att reducera antalet försvarsområdesstaber från 24 till 16 staber. Bland annat föreslogs att Älvsborgs försvarsområde (Fo 34) skulle upplösas och avvecklas.[3] Och i regeringens budgetproposition 1997/98:1 föreslog regeringen även att Skaraborgs försvarsområde (Fo 35) med stab i Skövde skulle upplösas och avvecklas. Det med bakgrund till att Västra Götalands län därmed skulle bilda ett försvarsområde, Västra Götalands försvarsområde, med försvarsområdesstab i Göteborg vid Västkustens marinkommando.[4] I dess ställe för de två före detta försvarsområdesstaberna i Borås och Skövde bildades Skaraborgsgruppen och Älvsborgsgruppen. Som ett vidare beslut i försvarsbeslutet 1996 kom även Öresunds marindistrikt föreslogs även att skulle inordnas i Västkustens marinkommando. Den nya organisationen, vilken riksdagen antog vid två tillfällen, kom att gälla från den 1 januari 1998, där Västkustens marinkommando fick det lite ovanligt långa namnet "Västkustens marinkommando inklusive Öresunds marindistrikt samt Västra Götalands försvarsområde (MKV/Fo 32)".[3]

Förläggningar och övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

När försvarsområdet bildades förlades staben till Norra Drottninggatan 21 i Uddevalla. Den 1 juli 1958 flyttades staben till Vänersborg där staben förlades till Drottninggatan 38 samt med förrådsverksamhet vid Skyttegatan 6. Från den 1 juli 1975 förlades staben till Borås där den samlokaliserades med regementsstaben för Älvsborgs regemente.[1]

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

Förbandschefen titulerades försvarsområdesbefälhavare och fick i samband OLLI-reformen tjänstegraden överste 1. graden.

  • 1942–1946: Sixten Wockatz
  • 1946–1975: ???
  • 1975–1981: Överste 1. graden Åke Ingmar Lundberg
  • 1981–1986: Överste 1. graden Sven Henry Magnusson
  • 1986–1989: Överste 1. graden Per Blomquist
  • 1989–1992: Överste 1. graden Svante Bergh
  • 1992–1998: Överste 1. graden Matts Uno Liljegren

Namn, beteckning och förläggningsort[redigera | redigera wikitext]

Namn
Uddevalla försvarsområde 1942-10-01 1975-06-30
Älvsborgs försvarsområde 1975-07-01 1997-12-31
Beteckningar
Fo 34 1942-10-01 1997-12-31
Förläggningsorter
Uddevalla garnison (F) 1942-09-15 1958-06-30
Vänersborgs garnison (F) 1958-07-01 1975-06-30
Borås garnison (F) 1975-01-01 1997-12-31

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Åren 1942–1966 var staben fristående och underställd chefen för III. militärområdet, åren 1966–1975 chefen för Västra militärområdet, åren 1975–1997 chefen för Älvsborgs regemente.
  2. ^ Liljegren blev sista försvarsområdesbefälhavare för försvarsområdet.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Holmberg (1993), s. 73
  2. ^ ”Kungl, Maj:ts proposition 1974:135”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-angaende-vissa_FX03135. Läst 13 juli 2019. 
  3. ^ [a b] ”Regeringens proposition 1996/97:4”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/totalforsvar-i-fornyelse---etapp-2_GK034/html. Läst 13 juli 2019. 
  4. ^ ”Regeringens proposition 1997/98:1 – Utgiftsområde 6”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/budgetpropositionen-for-1998_GL031D6. Läst 13 juli 2019. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris länk. ISBN 91-972209-0-6