Försvarsområden
Försvarsområden (förkortat Fo) var nivån närmast under militärområde och kallades försvarsområde. Inom varje försvarsområde ingick ett antal försvarsområdesgrupper (Fogrupp), vilka var en sammansatt stridsgrupp som i styrka var något under en brigad, det vill säga gruppen bestod av mellan en och fyra stridande bataljoner. Ett försvarsområde leddes av försvarsområdesbefälhavaren, som i regel även var chef för ett försvarsområdesregemente.
Historik[redigera | redigera wikitext]
Försvarsområdena tillkom genom 1942 års försvarsbeslut, och följde i stort sett länsindelningen, och bestod till en början av de tidigare landstormsförbanden. Försvarsområdena tillkom ursprungligen med syftet att underlätta territorialförsvarets samordning med civilförsvaret. Försvarsområdena motsvarades tidigare av inskrivningsområdena från 1885.
Försvarsområdesregemente[redigera | redigera wikitext]
Åren 1973–1975 reformerades försvarsområdena, genom organisation i lägre regional och lokal instans (OLLI). Tanken med omorganisationen var att minska antalet mobiliseringsmyndigheter, då varje regemente inom ett försvarsområde före reformen ansvarat för sin mobilisering. Med OLLI-reformen knöts merparten av försvarsområdena samman med ett utbildningsregemente som därigenom bildade ett försvarsområdesregemente. Försvarsområdesregementet blev ett så kallat A-förband, medan övriga förband inom försvarsområdet blev så kallat B-förband. A-förbandet ansvarade därför för hela mobiliserings- och materialansvaret inom försvarsområdet. Till exempel hade Värmlands regemente (I 2) och Bergslagens artilleriregemente (A 9), som båda tillhörde Värmlands försvarsområde (Fo 52), före reformen sitt eget mobiliseringsansvar. Genom reformen slogs Värmlands regemente (I 2) samman med Värmlands försvarsområde (Fo 52) och bildade Värmlands regemente (I 2/Fo 52). Det blev därigenom ett A-förband och övertog mobiliseringsansvaret från Bergslagens artilleriregemente (A 9). Bergslagens artilleriregemente blev ett B-förband.
Reformen innebar även att regementschefen i egenskap av försvarsområdesbefälhavare (Fobef) kunde samordna mobiliseringen av brigaderna och försvarsområdesförbanden (Fo-grupper), vilket gav bättre förutsättningar för samordnad krigsplanering inom försvarsområdet.[1]
Antalet mobiliseringsmyndigheter reducerades genom OLLI-reformen. Fyra nya myndigheter inrättades: försvarsområdesregemente, utbildningsregemente (inom samma ort som försvarsområdesregementet), utbildningsregemente (inom samma försvarsområde fast på annan ort) och Norrbottens gränsjägare (saknade utbildningsregemente).
Förbanden som organiserades inom respektive försvarsområde var i regel "utmönstrade" fältförband. 8-10 år efter grundutbildning av förbanden till brigaderna, överfördes personalen till försvarsområdesförband (Fo-grupper). Fo-grupperna ledde i regel i strid förband av bataljons storlek. I vissa fall förekom även förband av brigads storlek. Ett exempel är 6. pansargruppen, som avvecklades som brigad, men där pansarbataljonerna kvarstod i organisationen.
Genom Försvarsutredning 1988, Försvarsbeslutet 1992 och Försvarsbeslutet 1996 återkom försvarsområdena som självständiga staber. Detta genom att regementen som fick sina brigader avvecklade genom försvarsbesluten, men även genom återuppsättning av regementen och avskiljning från regementen.
Beteckning | Namn | Aktiv | Anmärkning |
---|---|---|---|
I 11/Fo 16 | Kronobergs regemente | 1992–1997 | Regementet reducerades 1992 till försvarsområdesstab |
Fo 18 | Kalmar regemente | 1994–1997 | Återuppsatt 1994 som försvarsområdesstab |
I 14/Fo 21 | Hälsinge regemente | 1994–1997 | Regementet reducerades 1994 till försvarsområdesstab |
Fo 48 | Västmanlands regemente | 1994–1997 | Återuppsatt 1994 som försvarsområdesstab |
I 3/Fo 51 | Livregementets grenadjärer | 1992–2000 | Regementet reducerades 1992 till försvarsområdesstab |
I 20/Fo 61 | Västerbottens regemente | 1998–2000 | Regementet reducerades 1998 till försvarsområdesstab |
Fo 63 | Bodens försvarsområde | 1994–2000 | Avskild 1994 från Bodens artilleriregemente |
Samtliga försvarsområden avvecklades i samband med Försvarsbeslutet 2000. Försvarsområdenas uppgifter övertogs till viss del av de nybildade Militärdistriktsgrupperna, till exempel Västerbottensgruppen och Livregementets grenadjärgrupp. Genom försvarsbeslutet 2004 avvecklades militärdistriktsgrupperna, och ersattes av utbildningsgrupper. Dessa grupper är endast en stödjande funktion för Hemvärnet. Den 1 januari 2013 upprättas fyra stycken militärregioner, vilka kommer organiseras på liknande sätt som de tidigare försvarsområdena. Det vill säga i den formen att de kommer att vara underställda och knutna till ett regemente.
Fo 1–[redigera | redigera wikitext]
Beteckning | Namn | Aktiv | Försvarsområdesregemente | Chefer | Anmärkning |
---|---|---|---|---|---|
Fo 11 | Malmö försvarsområde | 1942–1975 [2] | Överste Gunnar af Sillén 1942-1947 [3]
Överste Börje Wickbom 1947-48 [4] Överste Erik Drakenberg 1948-1951 [5] Överste Olof Häger 1951-1954 [6] Överste David Hermelin 1954-1957 [7] Överste Carl von Horn 1957- 1958 [8] Överste Gustaf Wilhelm Reutersvärd t.f.1958 ord.1963-1967 [9] Överste Stig Erik Magneberg 1967-1970 [10] Överste Sten-Olle Tegmo 1970-1973 [11] |
||
Fo 11 | Malmö försvarsområde | 1976-1996 | Södra skånska regementet (1976-1997) | Uppgick 1997 i Skånes försvarsområde | |
Fo 12 | Ystads försvarsområde | 1942–1946 [12] | Överstelöjtnant Sigfrid Gyllengahm 1942-1946 [3] | Uppgick 1946 i Malmö försvarsområde | |
Fo 13 | Helsingborgs försvarsområde | 1942–1945 [13] | Överste Bengt Reutersköld 1942-1945 [3] | Uppgick 1945 i Malmö och Kristianstads försvarsområde | |
Fo 14 | Kristianstads försvarsområde | 1942–1975 [14] | Överste Eric Dahlberg 1942-1945 [15]
Överste Axel Ståhle 1945-54 [16] Överste Folke Francke 1954-1966 [17] Överste Åke Wahlgren 1966-1970 [10] Överste Åke Lundberg 1970- 1974[18] |
||
Fo 14 | Kristianstads försvarsområde | 1975–1997 | Norra skånska regementet (1975–1994) Skånska dragonregementet (1994–1997) |
Uppgick 1997 i Skånes försvarsområde | |
Fo 14 | Skånes försvarsområde | 1997–2000 | Skånska dragonregementet (1997–2000) | ||
Fo 15 | Blekinge försvarsområde | 1942–1947 | Konteramiral Gösta Ehrensvärd 1942-1943
Överste Gösta Möller 1943- 1947 [19] |
Marint försvarsområde | |
Fo 15 | Karlskrona försvarsområde | 1947–2000 | Överste Alf Nyman 1947-1957[20] Överste Swen Lagerberg 1957-1963
Överste Carl-Fredrik Gillberg 1963-1969 [21] Överste Björn Engvall 1969-1979 [22] Överste av 1. graden Jean-Carlos Danckwardt 1979-1983 |
Marint försvarsområde, sammanslaget med Blekinge kustartilleriförsvar 1956. | |
Fo 16 | Växjö försvarsområde | 1942–1943 [23] | Överste Börje Gustaf Wickbom [24] | Uppgick 1943 i Växjö/Jönköpings försvarsområde | |
Fo 16 | Kronobergs försvarsområde | 1974–1997 | Kronobergs regemente | Uppgick 1997 i Smålands försvarsområde | |
Fo 17 | Jönköpings försvarsområde | 1942–1943 | |||
Fo 16/17 | Växjö/Jönköpings försvarsområde | 1943-1946 | Överste Börje Wickbom [24] | ||
Fo 17 | Jönköpings försvarsområde | 1974–1997 | Smålands regemente | Namnändrat 1997 till Smålands försvarsområde | |
Fo 17 | Smålands försvarsområde | 1997–2000 | Smålands regemente | ||
Fo 18 | Kalmar försvarsområde | 1942–1946 | Överste Carl Magnus Björkman 1944-46 [25] | Uppgick 1947 i Kalmar/Växjö försvarsområde | |
Fo 18/16 | Kalmar/Växjö försvarsområde | 1947-1974 | Överste Carl Magnus Björkman 1946-52 [25]Överste Åke Grahnberg 1953-1960 [26]
Överste Fredrik Ljunggren 1961-1966 [27] |
||
Fo 18 | Kalmar försvarsområde | 1974–1994 | Kronobergs regemente | ||
Fo 18 | Kalmar försvarsområde | 1994–1997 | Kalmar regemente | Uppgick 1997 i Smålands försvarsområde |
Fo 2–[redigera | redigera wikitext]
Beteckning | Namn | Aktiv | Försvarsområdesregemente | Chefer | Anmärkning |
---|---|---|---|---|---|
Fo 21 | Gävle försvarsområde | 1942–1966 | Överste Erik Johan Edlund 1944- | Beteckningsbyte 1966 till Fo 49 på grund av överflyttning till Milo Ö | |
Fo 21 | Gävleborgs försvarsområde | 1982–1997 | Hälsinge regemente | Uppgick 1998 i Dalarnas och Gävleborgs försvarsområde | |
Fo 22 | Östersunds försvarsområde | 1942–1974 | Överstelöjtnant Gustaf Arvid Liljeblad 1942- | ||
Fo 22 | Jämtlands försvarsområde | 1974–1997 | Jämtlands fältjägarregemente | Överste 1. gr. Ingvar Gustafsson 1992–1994 | Uppgick 1998 i Västernorrlands och Jämtlands försvarsområde |
Fo 23 | Härnösands försvarsområde | 1942–1974 | Överstelöjtnant Oskar Gösta Ströman 1942- | ||
Fo 23 | Västernorrlands försvarsområde | 1974–1997 | Västernorrlands regemente | Namnändrat 1998 till Västernorrlands och Jämtlands försvarsområde | |
Fo 23 | Västernorrlands och Jämtlands försvarsområde | 1998–2000 | Västernorrlands regemente | ||
Fo 24 | Hemsö försvarsområde | 1942–1957 | |||
Fo 25 | Sundsvalls försvarsområde | 1947–1955 |
Fo 3–[redigera | redigera wikitext]
Beteckning | Namn | Aktiv | Försvarsområdesregemente | Chefer | Anmärkning |
---|---|---|---|---|---|
Fo 31 | Halmstads försvarsområde | 1942–1958 | Överste Fritz Ekelund 1942- | ||
Fo 31 | Hallands försvarsområde | 1958–1975 | |||
Fo 31 | Hallands försvarsområde | 1975–2000 | Hallands regemente | ||
Fo 32 | Göteborgs försvarsområde | 1942–1958 | Överste Erik Gustaf Claesson Grill 1942- | ||
Fo 32 | Göteborgs och Bohus försvarsområde | 1958–1980 | Uppgick år 1981 i Västkustens marinkommando | ||
Fo 32 | Västra Götalands försvarsområde | 1998–2000 | Västkustens marinkommando | ||
Fo 33 | Göteborgs skärgårds försvarsområde | 1942–1958 | |||
Fo 34 | Uddevalla försvarsområde | 1942–1958 | Överste Sixten Georg Wockatz 1942- | ||
Fo 34 | Älvsborgs försvarsområde | 1958–1997 | Älvsborgs regemente (1975–1998) | Uppgick 1998 i Västra Götalands försvarsområde | |
Fo 35 | Skövde försvarsområde | 1942–1974 | Överstelöjtnant Måns Frans Robert Santesson 1942- | ||
Fo 35 | Skaraborgs försvarsområde | 1974–1997 | Skaraborgs regemente | Uppgick 1998 i Västra Götalands försvarsområde |
Fo 4–[redigera | redigera wikitext]
Fo 5–[redigera | redigera wikitext]
Beteckning | Namn | Aktiv | Försvarsområdesregemente | Chefer | Anmärkning |
---|---|---|---|---|---|
Fo 51 | Örebro försvarsområde | 1942–1975 | Överste Gustaf Ivar Axelsson af Sillén 1942- | ||
Fo 51 | Örebro försvarsområde | 1975–2000 | Livregementets grenadjärer | ||
Fo 52 | Karlstads försvarsområde | 1942–1973 | Överste Folke Hjalmar Pira 1942- | ||
Fo 52 | Värmlands försvarsområde | 1973–2000 | Värmlands regemente | ||
Fo 53 | Falu försvarsområde | 1942–1973 | Överste Karl Hörnfelt 1942- | ||
Fo 53 | Kopparbergs försvarsområde | 1973–1997 | Dalregementet | Namnändrat 1998 till Dalarnas och Gävleborgs försvarsområde | |
Fo 53 | Dalarnas och Gävleborgs försvarsområde | 1998–2000 | Dalregementet | ||
Fo 54 | Mora försvarsområde | 1942–1953 | Överste Karl Hörnfelt 1942- |
Fo 6–[redigera | redigera wikitext]
Beteckning | Namn | Aktiv | Försvarsområdesregemente | Chefer | Anmärkning |
---|---|---|---|---|---|
Fo 61 | Umeå försvarsområde | 1942–1973 | Överstelöjtnant Axel Fritiof Fredlund 1942– | ||
Fo 61 | Västerbottens försvarsområde | 1973–2000 | Västerbottens regemente | ||
Fo 62 | Storumans försvarsområde | 1942–1966 | |||
Fo 63 | Bodens försvarsområde | 1942–1997 | Bodens artilleriregemente (1975–1997) | Överstelöjtnant Gustaf Richard Zandrén 1943– Öv 1.gr Göran Honkamaa 1994–1997 | Namnändrat 1998-01-01 till Norrbottens försvarsområde |
Fo 63 | Norrbottens försvarsområde | 1998–2000 | Öv 1.gr Göran Honkamaa 1998–1999
Öv 1.gr Ulf Nordlander 1999–2000 |
||
Fo 64 | Luleå försvarsområde | 1942–1946 | |||
Fo 65 | Jokkmokks försvarsområde | 1942–1975 | |||
Fo 66 | Kiruna försvarsområde | 1942–1997 | Lapplands jägarregemente | Överstelöjtnant Anders Engelbrekt Flodström 1944- | Uppgick 1998 i Norrbottens försvarsområde |
Fo 67 | Morjärvs försvarsområde | 1942–1946 | Överstelöjtnant Carl Gerhard Qvennerstedt 1943- | ||
Fo 67 | Kalix försvarsområde | 1947–1994 | Namnändrat 1998 till Norrbottens gränsjägare | ||
Fo 67 | Norrbottens gränsjägare | 1994–1997 | Uppgick 1998 i Norrbottens försvarsområde |
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Riksdagen.se Kungl. Maj:ts proposition nr 75 år 1973 angående vissa organisations- och anslagsfrågor m. m. rörande försvaret; given Stockholms slott den 16 februari 1973 Läst 6 augusti 2011
- ^ ”Riksarkivet - Nationell Arkivdatabas”. Arkiverad från originalet den 8 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160508202129/https://sok.riksarkivet.se/Home/Arkivsok?Sokord=SE%2fKrA%2f2779&EndastDigitaliserat=false&BegransaPaTitelEllerNamn=false&lk=Ladda+kategorier&AvanceradSok=False&page=2&postid=ArkisRef+SE%2fKrA%2f2779&tab=post&FacettState=undefined%3ac%7c&type=2&s=TARKIS08_Balder. Läst 21 april 2016.
- ^ [a b c] ”Sveriges statskalender 1945”. http://runeberg.org/statskal/1945/0301.html. Läst 21 april 2016.
- ^ ”Sveriges statskalender 1947”. http://runeberg.org/statskal/1947/0312.html. Läst 21 april 2016.
- ^ ”Harnesk, Paul - Vem är vem? Stockholm 1964”. http://runeberg.org/vemarvem/sthlm62/0314.html. Läst 21 april 2016.
- ^ ”Åke Davidsson (huvudred.), Vem är vem - Skåne, Halland, Blekinge 1966 - sid 377”. http://runeberg.org/vemarvem/skane66/0401.html. Läst 22 april 2016.
- ^ ”Lagerström, Sten (red.) - Vem är det: Svensk biografisk handbok 1969 dif 415”. http://runeberg.org/vemardet/1969/0415.html. Läst 22 april 2016.
- ^ ”VEM ÄR DET Svensk biografisk handbok 1969 sid 426”. http://runeberg.org/vemardet/1969/0442.html. Läst 25 april 2016.
- ^ ”Sveriges statskalender 1964”. http://runeberg.org/statskal/1964/0348.html. Läst 22 april 2016.
- ^ [a b] ”Sveriges statskalender 1970”. http://runeberg.org/statskal/1970/0393.html. Läst 22 april 2016.
- ^ ”VEM ÄR DET Svensk biografisk handbok 1993 - sid 1088”. http://runeberg.org/vemardet/1993/1088.html. Läst 22 april 2016.
- ^ ”Riksarkivet - Nationel Arkivdatabas”. https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE%2fKrA%2f2780&vol=n%2cn%2cn&type=2&s=TARKIS08_Balder. Läst 21 april 2016.
- ^ ”Riksarkivet - Nationell arkivdatabas”. https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE%2fKrA%2f2781&vol=n%2cn%2cn&type=2&s=TARKIS08_Balder. Läst 21 april 2016.
- ^ ”Riksarkivet - Nationell arkivdatabas”. https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE%2fKrA%2f2784&vol=n%2cn%2cn&type=2&s=TARKIS08_Balder. Läst 21 april 2016.
- ^ ”Vem är Vem? Götalandsdelen utom Skåne 1948 sid 207”. http://runeberg.org/vemarvem/gota48/0207.html. Läst 25 april 2016.
- ^ ”Vem är vem? - Skåne, Halland, Blekinge 1966 sid 788”. http://runeberg.org/vemarvem/skane66/0812.html. Läst 22 april 2016.
- ^ ”Davidsson, Åke (huvudredaktör), Vem är vem? Skåne Halland Blekinge”. http://runeberg.org/vemarvem/skane66/0273.html. Läst 22 april 2016.
- ^ ”Statskalendern 1972”. http://runeberg.org/statskal/1972/0396.html. Läst 22 april 2016.
- ^ ”Sveriges statskalender 1945”. http://runeberg.org/statskal/1945/0389.html. Läst 21 april 2016.
- ^ Kjellander, Rune (2007). Svenska marinens högre chefer 1700–2005. Chefsbiografier och befattningsöversikter samt Kungl Örlogsmannasällskapets ämbetsmän och ledamöter 1771–2005. Stockholm: Probus Förlag. sid. 129. ISBN 978-91-87184-83-3.
- ^ ”VEM ÄR DET Svensk biografisk handbok 1993 - sid 377”. http://runeberg.org/vemardet/1993/0377.html. Läst 22 april 2016.
- ^ ”Sveriges statskalender 1972 sid 422”. http://runeberg.org/statskal/1972/0422.html. Läst 22 april 2016.
- ^ ”Riksarkivet - Nationella arkivdatabasen”. https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE%2fKrA%2f2772&vol=n%2cn%2cn&type=2&s=TARKIS08_Balder. Läst 21 april 2016.
- ^ [a b] ”Vem är vem - Skåne 1948 sid 589”. http://runeberg.org/vemarvem/skane48/0589.html. Läst 1 maj 2016.
- ^ [a b] ”Sveriges statskalender 1950”. http://runeberg.org/statskal/1950/0319.html. Läst 21 april 2016.
- ^ ”Vem är det - Svensk biografisk handbok 1963 - sid 363-364”. http://runeberg.org/vemardet/1963/0380.html. Läst 30 april 2016.
- ^ ”Vem är det - Svensk biografisk handbok 1993”. http://runeberg.org/vemardet/1993/0699.html. Läst 30 april 2016.
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris länk. ISBN 91-972209-0-6
- Svensk soldat, 1994 års utgåva. M7742-712011
Webbkällor[redigera | redigera wikitext]
|
|