Hoppa till innehållet

Inlandsbanan

Från Wikipedia
Inlandsbanan
inlandsbanan-2.png
Allmänt
PlatsSverige
SträckaGällivareKristinehamn
Anslutande linjerMalmbanan
Järnvägslinjen Jörn–Arvidsjaur
Järnvägslinjen Storuman–Hällnäs
Järnvägslinjen Forsmo–Hoting
Mittbanan
Järnvägslinjen Bollnäs–Orsa
Dalabanan
Älvdalsbanan
Västerdalbanan
Bergslagsbanan
Värmlandsbanan
Historiska
Limedsforsen–Särna järnväg
Falun–Rättvik–Mora Järnväg
Hedebanan
Historiska smalspår
Nordmark–Klarälvens Järnvägar
Säfsnäs Järnväg
Organisation
ÄgareSvenska staten
Infrastruktur­förvaltareInlandsbanan AB (Mora–Gällivare), Trafikverket (Kristinehamn–Persberg)
TrafikoperatörInlandsbanan AB
Tågab
Tekniska fakta
Längd1 288 kilometer
Antal spårEnkelspår
Spårvidd1 435 millimeter (normalspår)
Största tillåtna axellast22,5/20 ton
ATCNej
Ja, gemensam del med Mittbanan 15 km
FjärrblockeringNej, System M
Ja, gemensam del med Mittbanan 15 km
ElektrifieradDelvis:
Kristinehamn–Daglösen 50 km
Brunflo–Östersund V 15 km Mittbanan
Matning16 kV 16 2/3 Hz
LastprofilA
Linjekarta
 v  r 
Continuation backward
MalmbananBoden
Station on track
1295 Gällivare
Unknown BSicon "CONTgq" Unknown BSicon "ABZgr"
MalmbananKiruna
Stop on track
Porjus
Unknown BSicon "hKRZWae"
Stora Lule älv(Luleälvsbron) 185 m lång
Stop on track
Harsprånget
Unknown BSicon "hKRZWae"
Stenvalvsbro över Pakkojåkkå
Station on track
Jokkmokk
Enter and exit short tunnel
 Nyborgstunneln 47 m
Unknown BSicon "STR+GRZq"
1188 Polcirkeln
Station on track
Kåbdalis
Small non-passenger station on track
Piteälvsbron
Unknown BSicon "hKRZWae"
Pite älvGemensam med landsväg
Station on track
Moskosel
Unknown BSicon "ABZl+l" Unknown BSicon "KBHFxeq" Unknown BSicon "exCONTfq"
1022 ArvidsjaurSpår mot Jörn
Station on track
Slagnäs
Station on track
Sorsele
Stop on track
Blattnicksele
Stop on track
Sandsjönäs
Non-passenger station/depot on track
Lomselenäs
Station on track
861 Storuman
Unknown BSicon "ABZgl" Unknown BSicon "CONTfq"
Järnvägslinjen Storuman-Hällnäs
Station on track
Vojmån
Station on track
Vilhelmina
Station on track
Meselefors
Unknown BSicon "hKRZWae"
Ångermanälven
Station on track
Dorotea
Unknown BSicon "ABZg+l" Unknown BSicon "CONTfq"
Järnvägslinjen Forsmo-Hoting
Stop on track
Hoting
Unknown BSicon "ENDEaq" Unknown BSicon "ABZg+r"
Strömsund
Stop on track
664 Ulriksfors
Station on track
Sikås
Station on track
Lit
Small non-passenger station on track
Åskott
Unknown BSicon "CONTgq" Unknown BSicon "ABZg+r"
MittbananTrondheim
Station on track
549 Östersund C
Unknown BSicon "LSTR"
Mittbanan
Station on track
527 Brunflo
Unknown BSicon "ABZgl" Unknown BSicon "CONTfq"
MittbananSundsvall C
Unknown BSicon "eHST"
Tandsbyn
Station on track
504 Fåker
Unknown BSicon "eHST"
Hackås
Unknown BSicon "ABZgl" Unknown BSicon "ENDEeq"
481 SkuckuvikenBergs kommun industrispår
Unknown BSicon "eHST"
Skanderåsen
Station on track
475 Svenstavik
Stop on track
Svenstavik CentrumHållställe
Unknown BSicon "eHST"
Rörösjön
Small non-passenger station on track
Brånan
Station on track
459 Åsarna
Unknown BSicon "eHST"
Kvarnsjö
Small non-passenger station on track
Röjan
Unknown BSicon "eHST"
Nederhögen
Unknown BSicon "eHST"
Sörtjärn
Stop on track
Överhogdal
Unknown BSicon "KRW+l" + Unknown BSicon "lBST~F"
Unknown BSicon "KRWgr"
Överhogdals grusgrop
One way leftward + Unknown BSicon "lBST~G"
Unknown BSicon "ABZgr"
Station on track
397 Ytterhogdal
Unknown BSicon "eHST"
Älvros
Unknown BSicon "exCONTgq" Unknown BSicon "eABZg+r"
HedebananHede
Station on track
357 Sveg
Unknown BSicon "hKRZWae"
LjusnanGemensam med landsväg (Mankellbron)
Unknown BSicon "eHST"
Bäckedal
Unknown BSicon "eHST"
Bodarsjön
Station on track
324 Fågelsjö
Unknown BSicon "eHST"
Sidertjärn
Stop on track
Tandsjöborg
Unknown BSicon "eHST"
Lillhamra
Unknown BSicon "eHST"
Vassjön
Station on track
285 Älvho
Stop on track
Björnidet
Unknown BSicon "eHST"
Emådalen
Unknown BSicon "hKRZWae"
Ämån. Utsikt över Storstupet34m hög
Small non-passenger station on track
Tallhed
Unknown BSicon "hKRZWae"
Oreälven
Unknown BSicon "ABZg+l" Unknown BSicon "CONTfq"
Bollnäs-OrsaBollnäs
Station on track
234 Orsa
Unknown BSicon "eHST"
Vattnäs
Unknown BSicon "eHST"
Mora Lasarett
Unknown BSicon "ABZgxl+l" Unknown BSicon "CONTfq"
DalabananaBorlänge-Uppsala
Unknown BSicon "hKRZWae"
Österdalälven
Station on track
220 Mora
Stop on track
219 Morastrand
Unknown BSicon "CONTgq" Unknown BSicon "ABZgr"
Älvdalsbanan
Unknown BSicon "KBSTxe"
216 Lomsmyren
Unknown BSicon "exHST"
Brintbodarna
Unknown BSicon "exCONTgq" Unknown BSicon "exABZgr"
BibanaMalung
Unknown BSicon "KBSTxa"
152 Dalasågen
Unknown BSicon "hKRZWae"
Vanån
Unknown BSicon "ABZg+l" Unknown BSicon "CONTfq"
VästerdalsbananBorlänge
Station on track
157 Vansbro
Unknown BSicon "CONTgq" Unknown BSicon "xABZgr"
VästerdalsbananMalung
Unknown BSicon "exHST"
Sågen
Unknown BSicon "XPLTaq" + Unknown BSicon "exHST"
Unknown BSicon "XPLTeq" + Unknown BSicon "exKHSTa"
Neva
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "exCONT2+g"
Säfsnäs JärnvägHörken
Unknown BSicon "exHST"
Oforsen
Unknown BSicon "exHST"
Lesjöfors
Unknown BSicon "KBSTxa"
Persberg
Unknown BSicon "eKRWgl" Unknown BSicon "exKRW+r"
Persberg-Filpstad8 km byggt 1964
Unknown BSicon "exLCONTg" Straight track Unknown BSicon "exSTR"
Nordmark-Klarälvens JärnvägarHagfors
Unknown BSicon "exLSTR" Unknown BSicon "hKRZWae" Unknown BSicon "exSTR"
Skillerälven
Unknown BSicon "exSTR" Straight track Unknown BSicon "exBHF"
Nyhyttan
Unknown BSicon "exSTR" Straight track
Unknown BSicon "exSTR" + Unknown BSicon "exCONT3+g"
till Filipstad Östra
Unknown BSicon "exKXBHFe-L" Unknown BSicon "XBHF-R" Unknown BSicon "exSTR"
57 Filipstad(Västra)
Straight track Unknown BSicon "xABZg+l" Unknown BSicon "CONTfq"
BergslagsbananBorlänge-Gävle
Straight track Unknown BSicon "eBHF"
Herrhult
Unknown BSicon "CONTgq" Unknown BSicon "ABZg+r" Straight track
BergslagsbananKil-Göteborg
Station on track Unknown BSicon "LSTR"
49 Daglösen
Unknown BSicon "hKRZWae" Unknown BSicon "LSTR"
Asphytteälven
Unknown BSicon "eBST" Unknown BSicon "LSTR"
HornkullenAnslutning till Nykroppa 1964
One way leftward Junction both to and from right
Triangelspår mot Kristinehamn2002
Station on track
40 Nykroppa
Stop on track
28 Storfors
Unknown BSicon "hKRZWae"
Nässundet
Unknown BSicon "eHST"
17 Nässundet
Unknown BSicon "ABZg+l" Unknown BSicon "CONTfq"
VärmlandsbananLaxå
Station on track
0 Kristinehamn
Continuation forward
VärmlandsbananKarlstad C
a Ombyggt 1921

Inlandsbanan är en svensk järnväg som ursprungligen gick mellan Kristinehamn i söder och Gällivare i norr, totalt en sträcka av 1 288 kilometer (om sträckan ÖstersundBrunflo, vilken är 15 kilometer och gemensam med Mittbanan, räknas in).

Numera består Inlandsbanan av sträckorna Kristinehamn–Filipstad och Mora–Gällivare. Sträckan mellan Filipstad och Lomsmyren strax söder om Mora, är helt nedlagd för trafik. Spåret ligger dock helt kvar, och sommartid har även dressincykling förekommit på delar av banavsnittet.[1] Sträckan Kristinehamn–Nykroppa har rustats upp och ingår som en normal del av Trafikverkets nät.

Passagerartåg på Inlandsbanan.
Inlandsbanemonumentet, Kåbdalis.

De första tankarna om en förbindelse mellan landets nordligaste delar och de sydvästliga delarna presenterades i slutet av 1800-talet. År 1907 fattade riksdagen beslut om att bygga den första länken: ÖstersundUlriksfors, klar 1912. År 1911 kom beslut om nästa etapp, Ulriksfors–Vilhelmina). Året därefter gavs klartecken till sträckan SvegBrunflo, där trafiken startades 1922. Den nordligaste delen, Vilhelmina–Gällivare, beslutades 1917 och tog lång tid att bygga; den blev klar 1937. Banan stod klar till Dorotea 1915, till Vilhelmina 1918, till Storuman 1923 och till Arvidsjaur 1928. Sträckan Jokkmokk−Gällivare var klar 1937.

Staten köpte in de enskilda järnvägarna på sträckan Sveg–Kristinehamn åren 1916–1918. De enskilda järnvägarna invigdes 1857 för Kristinehamn–Sjöändan (Christinehamn–Sjöändans Järnväg, 1850 med häst), 1876 för Sjöändan–Persberg (Östra Värmlands Järnväg), 1891 för Persberg–Mora (Mora–Vänerns Järnväg) och 1909 för Orsa–Sveg (Orsa–Härjeådalens Järnväg).

Det skulle ta många år att slutföra det 931 kilometer långa bygget. Ursprungligen var banan planerad att invigas 1924, men beroende på en mängd faktorer som krig, brist på arbetskraft, lågkonjunktur m.m. blev bygget mycket försenat. Regeringen ville efter hand inte anslå så mycket pengar till bygget av nämnda skäl. Inte förrän den 6 augusti 1937 kunde SJ:s generaldirektör Axel Granholm hålla invigningstalet, vilket skedde i Kåbdalis.[2]

Banan stod alltså helt klar 1937. Detta var också slutet på den första järnvägsbyggnadsepoken i Sverige. Med undantag av den försenade linjen Ulricehamn–Jönköping och ett par kortare godsbanor, dröjde det till 1990-talet innan någon ny järnväg av betydelse byggdes.

Kostnaderna för inlandsbanebygget uppgick till 136 miljoner kronor, varav 26 miljoner gick till inköpet av de privata järnvägarna.

Grundtanken med Inlandsbanan var en inre stambana som skulle stärka näringslivet i norra och mellersta Sveriges inland, men samtidigt i krigstid en viktig militär avlastningslinje för Norra stambanan. Järnvägsbygget hade dock dragit ut på tiden, och sedermera visade det sig att banan hade en så låg teknisk standard att den aldrig skulle kunna överta stambanans trafik. Framgångarna under 1800-talet med att skapa industri i glesbefolkade områden i södra Sverige upprepades inte här. Avstånden var för långa för att ha annan industri än sådan som baserades på lokala råvaror. Den mest betydande dylika längs banan var trä, men träindustri fanns redan vid kusten, och träindustrin i inlandet hade svårare att konkurrera. Godstrafiken längs banan blev mest träråvara till industrier på andra håll, inte så mycket varor från eller till lokal industri.

Utveckling under efterkrigstiden

[redigera | redigera wikitext]

Under 1950- och 1960-talen ökade bilinnehavet kraftigt i Sverige och en långsam järnväg med låg turtäthet var inte lika attraktiv för en bilägare. Därmed gick passagerarantalet ned.

En stor omläggning skedde 1964 då sträckan NykroppaHerrhultPersberg nedlades. I stället byggdes en förbindelse från Nykroppa till HornkullenBergslagsbanan, som tågen följde till Daglösen, vidare på den befintliga bibanan till Filipstad, därpå via en nybyggd sträcka till Persberg. På det sättet kunde tågen gå via Filipstad i stället för genom glesbygden längre österut.

Övertagande av IBAB 1993

[redigera | redigera wikitext]

Under årens lopp kom sedan person- och godstrafiken att minska successivt. Avregleringen av järnvägstrafiken i början av 1990-talet gjorde att ett tiotal kommuner utmed banan kunde gå samman och överta den då nedläggningshotade Inlandsbanan mellan Mora och Gällivare från Banverket. För detta ändamål bildades Inlandsbanan AB (IBAB) 1993, som har såväl nyttjanderätt till som ansvar för banan. Bolaget ägs av nitton kommuner längs Inlandsbanan och ansvarar för förvaltning av banan. Bolaget ska verka för att trafiken på Inlandsbanan ökar och att tvärbanorna öppnas för trafik.[3]

Bolaget får statliga bidrag för drift och underhåll.[4]

NATO-inträde

[redigera | redigera wikitext]

I samband med NATO-inträdet 2024 har NATO framfört önskemål om att järnvägsinfrastrukturen i Sverige förstärks för att möta logistiska behov. Även Inlandsbanan anses intressant i detta sammanhang, bl.a. för att dess lägre tekniknivå anses göra den mindre sårbar.[5]

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]
Bro vid Pakkojåkkå.
Bron över Piteälven.
Järnvägshotellet i Storuman är numera bibliotek.
Sikås järnvägsstation i Jämtland, cirka 1915.
Inlandsbanans högsta punkt i Orsa Finnmark vid Koppången

Det finns över 250 järnvägsbroar längs med Inlandsbanan. Många av dem är intressanta exempel på ganska långt driven ingenjörskonst. Banan går särskilt i norr genom terräng som genomkorsas av stora älvar och andra större vattendrag. Banan har två stycken kombibroar, dvs. broar med gemensam trafikbana för både bil- och tågtrafik, den ena i Sveg i Härjedalen – den s.k. Mankellbron över Ljusnan –, den andra är Piteälvsbron vid Hundforsen i Lappland, norr om Moskosel i Arvidsjaurs kommun. Fyra ytterligare sådana finns i Sverige, Oxbergsbron vid Oxberg i Dalarna, bron vid Rossön i Ångermanland, Hamnbron i Norrköping samt bron vid Roma Kungsgård på Gotland. Fram till 1973 var även Inlandsbanans bro över Luleälven kombinerad.[6]

År 2010 invigdes den första nya bron på Inlandsbanan sedan 1940-talet, i Nässundet i Värmland. Bron innebar en stor standardförbättring, och den segelfria höjden på Bergslagskanalen i området höjdes därmed från 1,5 m till 2,2 m[7].

Elektrifiering

[redigera | redigera wikitext]

Den sydligaste delen, Kristinehamn–Nykroppa, elektrifierades med byggstart sommaren 2010 och trafikstart i januari 2012. Första eltåget på sträckan gick den 8 januari 2012, och en invigningsceremoni med Carl-Jan Granqvist hölls den 16 januari.[8][9][10][11] Samtidigt startade Tågab persontrafik på linjen. Från 2012 körs persontåg FalunKarlstadGöteborg på veckosluten.

Inlandsbanans enda tunnel är ca 50 m lång och finns ca 1,5 kilometer sydost om Jokkmokks station.

Persontrafik

[redigera | redigera wikitext]

Inlandsbanan trafikeras sommartid med turisttrafik Mora–Gällivare. Mellan Mora och Östersund går även trafik under vintersportsäsongen.[12] Från säsongen 2012/2013 trafikerar även Snälltåget med reguljära nattåg via Östersund till Röjan med bussanslutning till Vemdalen.[13] Busstrafiken står dock för merparten av kollektivtrafiken längs sträckan.

Tidigare fanns en mer omfattande och reguljär persontrafik på banan, men flera linjer lades ned under 1970- och 1980-talen. Lesjöfors–Mora nedlades 1969; Kristinehamn–Lesjöfors 1985. För turisttrafiken finns det sommartid även en bussförbindelse längs den nedlagda sträckan Persberg–Mora samt mellan Kristinehamn och Persberg.[14]

Kristinehamn–Filipstad trafikerades tidigare året runt med ordinarie lokaltåg, men det upphörde i mitten av 1990-talet. Persontrafik mellan Kristinehamn och Nykroppa bedrevs därefter av Värmlandstrafik, men sedan 2012 består persontrafiken på sträckan av fjärrtåg i Tågabs regi, på de nya linjerna Falun–Kristinehamn–Karlstad–Göteborg[15] och Falun–Kristinehamn–Skövde–Göteborg.

Vildmarkståget

[redigera | redigera wikitext]

Under åren 1993–1994 kördes loktåg med vagnar i turisttrafiken sommartid mellan Östersund och Arvidsjaur. Man körde ett loktåg med TMX som dragkraft och A2-vagnar. Man hade även en restaurangvagn och cafévagn. Tåget kallades för Vildmarkståget. Sommaren 1993 kördes även ett nattåg mellan Östersund och Arvidsjaur som kallades Midnattssolståget. Resenärerna var dock inte tillräckligt många, och sommaren 1994 kördes det sista Vildmarkståget.

Efter ett uppehåll sedan 1990-talet började sedan Vildmarkståget att gå igen under 2020-talet, i samarbete med Gävles järnvägsmuseum.[16]

Samarbete med Hurtigruten

[redigera | redigera wikitext]

Sedan början av 2000-talet samarbetar Inlandsbanan med norska Hurtigruten, vilket innebär att det blivit vanligare att utländska turister tar Hurtigruten norrut längs norska kusten, för att sedan åka Inlandsbanan söderut genom Sverige.

Nattåg till Härjedalens skidorter

[redigera | redigera wikitext]

Den 17 januari 2012 med retur den 21 januari kördes på försök nattåg från Malmö och Göteborg via Mora och vidare på Inlandsbanan till Röjan i Härjedalen för kort busstransfer till Klövsjö och Vemdalsskalet[17]. Från och med 2013 var försöket permanent efter investeringar i fler liggvagnar. Brist på liggvagnar hindrade delvis att trafiken kom i gång redan säsongen 2011/2012.[18] Se även Snötåget.

Permanent vintertrafik Mora–Östersund

[redigera | redigera wikitext]

I juni 2012 beslutade Regionförbundet i Jämtlands län att ge ekonomiskt stöd för permanent vintertrafik på sträckan Mora–Östersund. Det innebär att sträckan kommer att trafikeras reguljärt med tåg både vardagar och helger, under vintersäsongen. Tanken är delvis att underlätta för skidturister att ta sig till området, men tåget ska också underlätta vardagspendlingen i området. Tåget ska rulla från 31 december till 21 april, med start säsongen 2012/2013.[19]

  • Ursprungligen användes ånglok.
  • Från 1950-talet användes dieseldrivna motorvagnar av typ Y6 och Y8.
  • Sedan 1980-talet används dieseldrivna motorvagnar av typ Y1, tillverkade av Fiat och Kalmar Verkstad.
  • Diesellok och vagnar har förekommit enligt ovan.
  • År 2019 köpte Inlandsbanan fem begagnade Alstom LINT 41-motorvagnar av typ Y41 från Nederländerna.

Godstrafik går nu Kristinehamn–Filipstad [20], Mora–Östersund–Arvidsjaur och de korta sträckorna Lomsmyren–Mora och VansbroDalasågen (Vansbro ligger på den nedlagda sträckan men trafikeras via Västerdalsbanan från Borlänge). De viktigaste varorna för godstransporterna är skogsprodukter, träråvara (timmer/massaved), flis, pellets, torv[21] m.m.

Godståg trafikerar sträckan Kristinehamn–Nykroppa efter elektrifieringen i januari 2012, vilket förkortar sträckan mellan Ställdalen och Kristinehamn med 90 kilometer för elloken.[8] Den 1 oktober 2020 offentliggjorde Inlandsbanan ett samarbete med norska Nordlaks för transporter av färsk fisk genom Sverige på Inlandsbanan.[22] Den 24 november 2020 offentliggjorde Inlandsbanan och norska Nor-Log en avsiktsförklaring med en satsning på hållbara transporttjänster för temperaturkänsliga varor till och inom Sverige via Inlandsbanan.[23]

Dressintrafik

[redigera | redigera wikitext]

De nedlagda sträckorna Lesjöfors–Vansbro och Dalasågen–Vika används som dressincykelbana för turister.

Det finns idéer att hela banan ska rustas upp för att kunna öka godstrafiken på banan. Det är inte minst staten som via Trafikverket och den nationella planen för transportsystemet är intresserade av att öka möjligheterna för godstrafik på banan.[24][25][26] Det finns idéer att rusta upp den stängda delen Vika–Vansbro–Persberg för att kunna köra godstrafik ända ned till Kristinehamn. Man kör i dag sträckan Mora–Borlänge–Kristinehamn, men det är en omväg. Framför allt finns godskunder i Vansbro och andra platser längs sträckan. Trafik hela vägen Mora–Vansbro–Kristinehamn anses som mindre sannolikt. Skulle man i stället köra dessa transporter på järnväg skulle det betyda en betydlig avlastning för vägarna och miljön.[27]

Vansbro station i Dalarna

Elektrifiering och vätgas

[redigera | redigera wikitext]

Det fanns önskemål från kommunerna längs banan och från Inlandsbanan AB att rusta upp och elektrifiera hela den icke-elektrifierade delen av banan (DaglösenGällivare). En utredning beräknade att en elektrifiering skulle kosta 10 miljarder kronor, varför bolagets ägare och ledning i stället har förespråkat att använda vätgas som drivmedel. Målet är att reducera järnvägens koldioxidutsläpp.[28]

Trafikledningssystem

[redigera | redigera wikitext]

2017 fick Cactus Rail AB uppdraget att installera sitt trafikledningssystem (Cactus TMS) längs hela banan. Detta möjliggör fjärrstyrning av hela Inlandsbanan vilket gör att Inlandsbanan inte behöver utöka antalet tågklarerare för att matcha en trafikökning. Sedan 2020[29] fjärrmanövreras banan från tågledningscentraler i Sveg, Hoting och Storuman.[30]

Järnvägslinjer i anslutning till banan

[redigera | redigera wikitext]

Anslutande huvudjärnvägar

[redigera | redigera wikitext]

Betydande tvärbanor

[redigera | redigera wikitext]

Historiska bibanor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Kristinehamn-Filipstad-Vansbro-Mora”. järnväg.net. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524093729/http://www.jarnvag.net/index.php/banguide/banor-svealand/kristinehamn-mora. Läst 17 juli 2014. 
  2. ^ Jan Bergsten (5 september 2009). ”Hela Inlandsbanan på en sten i Kåbdalis”. NSD. http://www.nsd.se/nyheter/hela-inlandsbanan-pa-en-sten-i-kabdalis-4854178.aspx. Läst 17 juli 2014. 
  3. ^ ”Uppdrag & ägare”. Inlandsbanan. 19 mars 2014. https://inlandsbanan.se/om-oss/uppdrag-agare. Läst 15 juli 2022. 
  4. ^ ”Infrastrukturförvaltning”. Inlandsbanan. 2 april 2014. https://inlandsbanan.se/infrastruktur/infrastrukturforvaltning. Läst 15 juli 2022. 
  5. ^ [https://bransch.trafikverket.se/contentassets/45e7e443c9194cd4bf308c3f36839229/ru-ibab-240412.pdf ”Förutsättningar och åtgärder för ett förändrat avtalspartsförhållande mellan staten och Inlandsbanan AB Redovisning av regeringsuppdrag, rapport Trafikverket, TRV 2023/134068, författare: Leena Taillefer”]. 12 april 2024. https://bransch.trafikverket.se/contentassets/45e7e443c9194cd4bf308c3f36839229/ru-ibab-240412.pdf. Läst 23 april 2024. 
  6. ^ Broarna i Norrbottens län Arkiverad 21 december 2014 hämtat från the Wayback Machine. (se sid 70)
  7. ^ Film från brobygget
  8. ^ [a b] ”El ger kortare väg”. Nerikes Allehanda. 13 januari 2012. Arkiverad från originalet den 20 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120120051322/https://www.na.se/nyheter/hallefors/1.1505870-el-ger-kortare-vag. 
  9. ^ Två stora järnvägssatsningar i Värmland
  10. ^ Regeringens närtidssatsning på vägar och järnvägar 2009–2010 Arkiverad 17 april 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ^ Trafikverkets projektbeskrivning Kristinehamn- Nykroppa: Elektrifiering
  12. ^ ”Tidtabell Mora - Östersund”. Samtrafiken. Arkiverad från originalet den 8 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180108063056/http://tagtidtabeller.resrobot.se/tidtabell/_12379.pdf. Läst 7 januari 2018. 
  13. ^ ”Tåg till Vemdalen”. Snälltåget. Arkiverad från originalet den 8 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180108064021/https://www.snalltaget.se/destinationer/vemdalen. Läst 7 januari 2018. 
  14. ^ Inlandsbanan Tidtabell Mora–Kristinehamn (Buss)
  15. ^ Tågåkeriet i Bergslagen AB Arkiverad 10 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  16. ^ Inl, Destination; Östersund, sbanan ABBox 561Storsjöstråket 17SE-831 27. ”Vildmarkståget | Inlandsbanan”. Destination Inlandsbanan AB. https://res.inlandsbanan.se/paketresor/vildmarkstaget. Läst 15 juli 2022. 
  17. ^ Nu rullar nattågen till Härjedalen igen Arkiverad 7 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  18. ^ Vemdalen Snötåget till Vemdalen Arkiverad 19 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  19. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 21 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120621020246/http://op.se/lanet/harjedalen/1.4819559-snotaget-far-miljonbidrag. Läst 13 augusti 2012. 
  20. ^ https://web.archive.org/web/20171014070859/http://nwt.se/filipstad/2016/01/04/fyra-godstag-per-vecka-kors-fran
  21. ^ ”Vattenfalls torv i Green Cargos tåg”. Green Cargo. 26 september 2012. Arkiverad från originalet den 11 november 2014. https://web.archive.org/web/20141111231404/http://www.greencargo.com/sv/Pressrum/Nyheter/Ovriga-nyheter/Ovriga-nyheter/Vattenfalls-torv-i-Green-Cargos-tag/. Läst 4 oktober 2012. 
  22. ^ ”Inlandsbanan och Nordlaks i samarbete för hållbara och snabba sjömatstransporter”. mynewsdesk.com. https://www.mynewsdesk.com/se/inlandsbanan-ab/pressreleases/inlandsbanan-och-nordlaks-i-samarbete-foer-haallbara-och-snabba-sjoematstransporter-3037858. Läst 26 november 2020. 
  23. ^ ”Inlandsbanan och norska Nor-Log satsar på hållbara transporttjänster för temperaturkänsliga varor”. inlandsbanan.se. https://inlandsbanan.se/koncern/artikel/tillsammas-med-norska-nor-log-satsar-vi-pa-hallbara-transporttjanster-temperaturkansliga. Läst 26 november 2020. 
  24. ^ ”Macquarie vill satsa i Inlandsbanan”. SVT Nyheter. 24 maj 2017. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jamtland/miljardinvestering-i-inlandsbanan. Läst 29 augusti 2018. 
  25. ^ ”Utvecklingen av infrastrukturen Inlandsbanan går vidare”. Inlandsbanan. 23 november 2017. https://inlandsbanan.se/artikel/utvecklingen-av-infrastrukturen-inlandsbanan-gar-vidare. Läst 29 augusti 2018. 
  26. ^ ”Upprustningen av Inlandsbanan”. Mynewsdesk. http://www.mynewsdesk.com/se/inlandsbanan-ab/pressreleases/upprustningen-av-inlandsbanan-2292603. Läst 29 augusti 2018. 
  27. ^ Utredning om transporter på södra Inlandsbanan, september 2007
  28. ^ ”Gör Inlandsbanan fossilfri – utan kontaktledning”. Inlandsbanan. 6 september 2019. Arkiverad från originalet den 15 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220715201719/https://www.inlandsbanan.se/koncern/blogg/gor-inlandsbanan-fossilfri-utan-kontaktledning. Läst 15 juli 2022. 
  29. ^ Nyström, Ulf (27 maj 2020). ”Trafiken på Inlandsbanan fjärrstyrs”. Järnvägar.nu. https://jarnvagar.nu/inlandsbanan-fjarrmanovreras/. Läst 1 oktober 2021. 
  30. ^ ”Inlandsbanan inför tågledningssystem”. Inlandsbanan. 24 augusti 2017. https://inlandsbanan.se/utveckla/artikel/inlandsbanan-infor-tagledningssystem. Läst 25 september 2019. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]