Norrbottens län

Version från den 12 januari 2018 kl. 16.30 av JohanahoJ (Diskussion | Bidrag) (Ersatt font-taggar vid formatering av länktexter)
Norrbottens län
Län
Vapen för Norrbottens län tolkat efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Landskap Norrbotten och Lappland
Läge 67°N 20°Ö / 67°N 20°Ö / 67; 20
Residensstad Luleå
Area Rankad 1:a
 - Totalt 98 911 km²
 - Andel vatten 7,3 % %
Folkmängd Rankad 15:e
 - Totalt 248 480 (2023-12-31) [1]
Befolkningstäthet
 - Totalt 2,51 invånare/km²
Inrättat 1810
Landshövding Sven-Erik Österberg
Länskod 25
Geonames 604010
Länsbokstav BD
Karta SCB geodata
Norrbottens läns läge i Sverige.
Norrbottens läns läge i Sverige.
Norrbottens läns läge i Sverige.
Kommuner i Norrbottens län.
Arvidsjaur och Arjeplog tillhörde Västerbottens län till 1837, därefter Norrbottens län.
Malå var tidigare del av Arvidsjaurs socken.
Nordmaling och Bjurholm överfördes från Västernorrlands län till Västerbottens 1810.
Kommunindelningen i Norrbottens län 1952. Länsgränsen är densamma idag.

Norrbottens län, beläget i Övre Norrland, är Sveriges nordligaste län. Residensstad är sedan 1856 Luleå; innan dess (1810–1855) var Piteå länets huvudstad.

Norrbottens län är landets största och ytmässigt nära en fjärdedel av Sveriges totala landareal. Norrbottens län består av landskapet Norrbotten (den tidigare norra delen av Västerbotten) samt den nordliga delen av landskapet Lappland.

Länet har 14 kommuner: Störst till ytan är Kiruna kommun, minst är Haparanda kommun. Största folkmängden har Luleå kommun och den minsta har Arjeplogs kommun.

Norrbottens läns valkrets utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.

Norrbottens län kan sägas vara kontrasternas län. Här finns landets högsta fjäll, Kebnekaise (2104 meter över havet), och djupaste insjö, Hornavan (232 meter djup). Samtidigt som det året runt är permafrost i fjällområdena strömmar turisterna till havsbaden vid Bottenvikskusten sommartid.

Historik

Norrbottens län skapades den 21 maj 1810 av den norra delen av Västerbottens län.[2] Pite lappmark (Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner) ingick till en början inte i det nya länet, utan överfördes från Västerbotten först den 10 februari 1837.[3] Malå kommun bildades 1862 genom en utbrytning från Arvidsjaur och fördes tillbaka till Västerbottens län 1869. Sedan dess har Norrbottens länsgränser varit oförändrade.

Länsvapnet

Blasonering: Kvadrerad sköld: i fält I och IV Västerbottens vapen, i fält II och III Lapplands vapen.

Länsstyrelsen i Norrbottens län använde till att börja med Västerbottens landskapsvapen i den utformning det då hade.[4] Länsvapen fastställdes inte officiellt förrän med början under 1930-talet och en viss konflikt utbröt med länsstyrelsen i Västerbottens län. Detta vapen kom inte att fastställas förrän 1949. Landskapet Norrbotten har senare (1995) fått ett eget landskapsvapen, men någon förändring av länsvapnet i enlighet med detta har inte skett. Ända sedan början av 1990-talet har en förändring av länsindelningen varit uppe för diskussion, nu senast av den så kallade Ansvarskommittén. Därför får troligen en sådan förändring anstå.

Geografi

Tätorter, kommuner, folkmängd och landareal

Tätort Kommun Folkmängd Landareal (ha)
Luleå Luleå kommun 43574 2706
Piteå Piteå kommun 23067 2352
Boden Bodens kommun 16830 1402
Kiruna Kiruna kommun 17037 903
Gällivare Gällivare kommun 10362 863
Kalix Kalix kommun 7495 662
Haparanda Haparanda kommun 6679 593
Älvsbyn Älvsbyns kommun 4976 619
Gammelstaden Luleå kommun 4866 551
Arvidsjaur Arvidsjaurs kommun 4655 427
Sävast Bodens kommun 3093 376
Bergnäset Luleå kommun 3604 294
Jokkmokk Jokkmokks kommun 2794 276
Södra Sunderbyn Luleå kommun 3162 233
Björkskatan Luleå kommun 4388 154

Demografi

Befolkningsutvecklingen i Norrbottens län 1970–2015
År Invånare
1970
  
255 360
1975
  
264 386
1980
  
267 054
1985
  
262 300
1990
  
263 735
1995
  
266 011
2000
  
256 238
2005
  
251 740
2010
  
248 609
2015
  
249 733
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid. [död länk]

Politiska majoriteter i Norrbottens län

2014-2018

Landsting Majoritet Landstingstyrelsens ordf. Opposition Oppositionsråd
Norrbottens läns landsting
S
V
MP
Maria Stenberg
S
NS
M
C
FP
SD
Kenneth Backgård
NS
Kommun Majoritet
Arjeplog
S
Arvidsjaur
S
V
Boden
S
NS
MP
FP
KD
Gällivare
V
M
MP
NS
{{{2}}}
Haparanda
S
V
Jokkmokk
S
V
Kalix
S
MP
V
Kiruna
S
V
M
SL
FI
Luleå
S
MP
Pajala
S
V
Piteå
S
V
MP
Älvsbyn
S
V
Överkalix
V
C
M
MP
Övertorneå
C
ÖFA
NS
KD
M
Kommun Kommunstyrelsens ordf.
Arjeplog
S
Britta Flinkfeldt Jansson
Arvidsjaur
S
Lotta Åman
Boden
S
Inge Andersson
Gällivare
M
Lars Alriksson
Haparanda
S
Peter Waara
Jokkmokk
S
Robert Bernhardsson
Kalix
S
Tommy Nilsson
Kiruna
S
Kristina Zakrisson
Luleå
S
Yvonne Stålnacke
Pajala
S
Jan Larsson
Piteå
S
Peter Roslund
Älvsbyn
S
Helena Öhlund
Överkalix
V
Mikael Larsson
Övertorneå
C
Tomas Mörtberg

Trafik

För allmänna busskommunikationer inom länet ansvarar Länstrafiken i Norrbotten. Däremot ansvarar kommunerna för stadsbussar med separata biljettsystem. Persontågtrafiken inom länet sköts av SJ AB, men från 2011 har länstrafikbolaget Norrtåg hand om dagtågtrafiken (Luleå–Narvik och Luleå–Umeå), medan SJ fortsätter med nattåg till södra Sverige.

Det finns fem flygplatser i länet: Luleå, Arvidsjaur, Gällivare, Kiruna och Pajala. Norrbottens län är det enda länet i Sverige med flyglinjer inom länet (Luleå–Kiruna och Luleå–Pajala).

Turism

Norrbottens län tillsammans med Skellefteå och Sorsele kommuner i Västerbottens län marknadsförs internationellt under platsvarumärket Swedish Lapland.

Se även

Referenser

Fotnoter

Externa länkar