Salafism

Salafismen (arabiska سلفية) är en riktning inom islam som vill gå tillbaka till religionen så som de själva uppfattar att den lärdes och praktiserades av de tre första generationerna av muslimer efter profeten Muhammed. Gemensamt för salafisterna är deras idealbild av hur de första muslimska samfunden såg ut och de försöker följa Muhammed och hans följeslagare så mycket som möjligt i sina handlingar. Giltigheten av sann salafism erkänns av Ammanbudskapet.

Salafisterna är bokstavstroende och anser att man inte behöver omtolka de olika religiösa texterna. De menar sig förstå Koranen och sunna som profeten och hans följeslagare gjorde.

Salaf betyder ”förfäder” och var ursprungligen de första tre generationernas muslimer. Muhammed uttryckte det så här: ”De bästa muslimerna är de i min generation. Därefter de som efterträder dem, och därefter de som efterträder dem.”. En man som bekänner sig till riktningen kallas salafi, medan en kvinna kallas salafiyya.

Politiska salafister

Salafismen refererar från början till en reformistisk rörelse som fanns i slutet på 1800-talet i Egypten bland muslimerna kring Muhammad Abduh, som var elev till Jamal al-din al-Afghani. Den moderna salafismen anknyter till äldre namn som Ahmad bin Hanbal (780-855) och Muhammad ibn Abd al Wahhab (1703-1792). Den senare har gett namn åt wahhabismen och anses företräda en sträng syn på hur islam ska utövas. Wahhabismen som finns bland annat i Saudiarabien kan ses som en del av salafismen och anhängare brukar även kalla sig muwahhidun (bekännare av Guds enhet) och betraktar alla andra muslimer som avgudadyrkare.

Beroende på olika uppfattningar av islams roll i politiska sammanhang finns det salafister som står för en konservatism av det slag som utmärker den saudiarabiska wahhabismen och salafister - salafistjihadisterna - som anser sig ha rätt att utropa heligt krig mot alla otrogna, dit även muslimer med annan hållning räknas. I västvärlden är "jihad" använt som beteckning för "heligt krig" för att försvara eller utbreda islam.

Kvinnors roll i ett salafistiskt samhälle är starkt begränsad, de exkluderas från arbetsplatser, fråntas möjligheter till utbildning och får bara lämna hemmet i sällskap av en man. Enligt salafistisk lära skall icke-muslimer och muslimer segregeras där muslimer inte skall bli vän med icke-muslimer och ta avstånd ifrån icke-muslimers kultur.

Salafister deltar i det politiska livet i Mellanöstern. Under den egyptiska revolutionen 2011 bildades exempelvis ett nytt egyptiskt politiskt salafistparti, al-Nourpartiet (Hizb al-Nour), som fick omkring 20 procent av rösterna vid valet senare samma år. Av dess partiprogram framgår bland annat att man vill införa islamisk sharialagstiftning.

Salafistiska församlingar i Mellanöstern och Europa finansieras av Saudiarabien bland annat genom att finansiera moskébyggen och publicera litteratur. Salafister återfinns idag främst i Mellanöstern, men även i resten av världen, till exempel Frankrike, Sverige, Tyskland och Indien.

Salafism i världen

Salafistjihadisterna drivs av en militant radikalism och deras mål är en global islamisk stat, ett nytt kalifat. Bland företrädarna för militant islamism, salafijihadism, märks bland andra al-Qaida, Boko Haram och Islamiska Staten (IS).

I Belgien

I Belgien lånade kung Baudouin ut orientaliska paviljongen i Cinquantenaire-parken till Saudiarabiens kung Faisal bin Abdul Aziz då den senare 1967 besökte landet. Kung Faisal etablerade där Centre islamique et culturel de Belgique (CICB). CICB:s styrelse bestod ursprungligen av ambassadörer ifrån muslimska länder samt Libanon men under 70-talet kom Saudiarabiens inflytande att dominera, då den saudiske ambassadören Fuad Nazir enligt beslut av Belgiens minister Alfons Vranckx utsågs till styrelseordförande på obestämd tid, en post som tidigare haft en mandatperiod på 4 år. År 1977 invigdes moskén som Grande Mosquée de Bruxelles. År 1983 fick tre ledamöter ifrån wahhabitiska Muslim World League tre styrelseposter.

Bryssels borgmästare Yvan Mayeur sade i en intervju år 2017 att alla stadens moskéer styrs av salafister.

I Bosnien

I Bosnien tillämpades traditionellt en liberalare form av religionen och heltäckande slöjor var obefintliga, men under Bosnienkriget på 1990-talet förstördes många moskéer. De byggdes upp med finansiellt stöd ifrån Saudiarabien som i motprestation krävde inflytande och använde det till att införa sin egen salafistiska variant av Islam. År 2005 fann en studie att 3% av muslimska bosnier, totalt 60 000 personer, uppgav sig vara wahhabiter.

I Frankrike

År 2016 uppgav franska myndigheter att salafism förekom i 120 av de totalt 2500 bönelokalerna i Frankrike och att 20 av dem stängts på grund av att de predikat en radikal tolkning av islam. Myndigheterna tog också initiativ till att begränsa utländsk finansiering av moskéer men fann också att huvuddelen av finansieringen skedde genom lokala donationer.

I Storbritannien

I Storbritannien tillhörde självmordsterroristerna Mohammed Siddique Khan och Shehzad Tanweer som attackerade Londons kollektivtrafik i juli 2005 salafistiska grupperingar.

I Sverige

Enligt radioprogrammet Kaliber granskning år 2005 hade friskolan Alsalamskolan i Örebro en wahhabitisk inriktning. Enligt Uppdrag granskning hade Bellevuemoskén i Göteborg år 2006 en salafistisk inriktning. I Sverige missionerar moskén i Gävle och organisationen Swedish United Dawah Center (SUDC) för salafismen enligt forskare på Malmö Högskola. Salafismen är även representerad i moskén i Örebro. SUDC missionerar på internet och riktar även sin missionsverksamhet mot idrottsföreningar, Migrationsverket, skolor, politiker och allmänheten i stort. Enligt forskaren Aje Carlbom på Malmö Högskola är salafismens ideologi om segregation mellan muslimer och majoritetssamhället är ett problem för integrationen av muslimer i Sverige. Enligt en granskning år 2017 av Radio P4 Värmland finns en salafistisk gruppering i Karlskoga som bjuder in radikala predikanter.

I Tyskland

I Tyskland anger säkerhetspolisen att alla hittills identifierade islamistiska terroristceller kommit ifrån den salafistiska rörelsen och att de politiska tillsammans med de militanta salafisterna vuxit i antal från 3800 medlemmar 2011, till 7500 år 2015. I november 2016 uppskattades deras antal i Tyskland till 9200.

I november 2016 genomförde tysk säkerhetspolis 200 husrannsakningar mot den salafistiska grupperingen Die Wahre Religion (sv: Den sanna religionen) i tio förbundsländer efter att inrikesministeriet funnit att deras ideologi var oförenlig med Tysklands demokratiska konstutition. Detta efter att myndigheter funnit att Die Wahre Religion propagerat för totalitära idéer och beväpnad jihad. Inrikesministeriet uppskattade att organisationen hade 500 medlemmar som bland annat arbetade för att få människor att resa till Syrien och Irak för att strida för Islamiska staten.

I Tyskland finansieras salafistiska församlingar av missionerande islamiska organisationer som Muslim World League ifrån Saudiarabien, Shaykh Eid Charity Foundation ifrån Qatar och Revival of Islamic Heritage Society ifrån Kuwait, organisationer som verkar internationellt och långsiktigt.

Källor

• Karl Steinick, Svenska dagbladet
• Bitte Hammargren Svenska dagbladet

Islamportalen