Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2012/Februari

Från Wikipedia

Överlänkning, särskilt datum[redigera | redigera wikitext]

Diskussion flyttad till Wikipediadiskussion:Wikilänkar#Överlänkning, särskilt datum. --MagnusA 18 januari 2012 kl. 10.15 (CET)[svara]

Trettondedagen och tjugondedag jul[redigera | redigera wikitext]

Trettondagen har just passerat och befinner sig i en topp i besöksstatistiken, och snart infinner sig tjugondagen som också är på väg upp. Jag, som lite för sent tampats med både lussekatter och tre heliga konungar, tänker att det är roligt om artiklarna som hittills varit mer eller mindre bristfälliga, är så bra som möjligt nu när de får som mest uppmärksamhet (hur många tänker inte tanken att under en högtid kolla upp vad den egentligen handlar om?), i synnerhet nu tjugondagen som ju liksom är på gång.

Visst är det spännande att tjugondag Knut har ett ursprung i ett firande av det år 1131 mördade danska helgonet Knut Lavard (av svenske motkungen Magnus Nilsson, att Knutsdagen under 1600-talet flyttades från hans dödsdag 7 januari till nuvarande tjugondagen, och att det är en i huvudsak svensk-finsk högtid? Borde artikeln egentligen heta tjugondag Knut?

Det finns säkert mer intressant att lägga till, vilket jag dock inte kan göra själv. Så kom med och snygga till och förbättra artiklarna om trettondagen (fortfarande inte oviktigt; artikeln är för övrigt mestadels en kopia från Ugglan) och inte minst tjugondagen om du tycker det låter roligt och nyttigt! Kanske har du till och med någon bra källa att plocka ur? Jag har gjort det jag kunnat redan, och tagit upp ett par frågeställningar jag har på diskussion:Tjugondedag jul, som kanske kan lösas i samband med förbättrandet. --flinga 7 januari 2012 kl. 18.46 (CET)[svara]

PS. Borde tjugondagen omdirigera till tjugondedag jul, eller är det en variant jag just myntat? DS. --flinga 7 januari 2012 kl. 18.54 (CET)[svara]
Jag har aldrig hört "tjugondedag jul" utan enbart "tjugondedag Knut". "Tjugondag Knut" låter som talspråk, eller? /Grillo 7 januari 2012 kl. 19.09 (CET)[svara]
Det är säkert talspråk, men omdirigeringar borde de ha likafullt. Det är säkert många som söker på talspråk. /ℇsquilo 7 januari 2012 kl. 19.26 (CET)[svara]
Jag instämmer med ℇsquilo. Fernbom2 7 januari 2012 kl. 19.40 (CET)[svara]
Trettondagen tror jag är en vanlig talspråklig variant, men tjugondagen misstänker jag att jag myntade, när jag ville ha ett symmetriskt uttryck språkligt. Jag ändrar rubriken här. En omdirigering skadar ju ändå inte.
Jag hoppas att andra frågor om artikeln än bara namnet kommer diskuteras. Min subjektiva upplevelse liknar Grillos, tjugondag Knut är för mig mer bekant än tjugondedag jul. Tjugondag Knut kan vara skämtsamt och är förstås mer talspråkligt, men det kan noteras att NE ändå skriver om dagen på denna rubrik. Fortsatt diskussion om artikelns namn och utformning tas med fördel på diskussion:tjugondedag jul. :) --flinga 8 januari 2012 kl. 17.05 (CET)[svara]

Jag har sett en amerikansk artikel någonstans om "Sweden's Trettondasshelgen (Holiday of the 13 Outhouses)". Den var väldigt rolig, men har egentligen ingenting med det här att göra. mvh SergeWoodzing 8 januari 2012 kl. 18.03 (CET)[svara]

Jag har aldrig hört trettondedagen jul,,heter det inte trettondag jul ? TF

Antingen trettondedag jul, trettondag jul, trettondedagen eller trettondagen, skulle jag säga. --flinga 9 januari 2012 kl. 00.22 (CET)[svara]
Och jag skulle säga att "trettondagen" främst är talspråk, medan "trettondedagen" är vårdat skriftspråk. Uttalet kan vara det samma oavsett stavning. Fernbom2 10 januari 2012 kl. 14.56 (CET)[svara]
Saol har "trettondagen" som huvudform, så den får nog betraktas som vårdad, den med. /NH 10 januari 2012 kl. 15.23 (CET)[svara]
Ja, så långt har det kanske gått, men i kyrkoåret heter det under alla omständigheter "trettondedag jul". Fernbom2 10 januari 2012 kl. 15.43 (CET)[svara]
Ja, jag tror inte jag sa något om vilket som var mer talspråkligt eller ej. En del mer informella eller talspråkliga varianter är ju etablerade som alternativ i skrift (exempel skall/ska, mig/mej), och båda tas upp i artikeln om trettondagen. --flinga 10 januari 2012 kl. 16.02 (CET) Rättade mig själv. Poängen var ursprungligen att trettondedagen jul i alla fall måste vara fel. --flinga 11 januari 2012 kl. 05.56 (CET)[svara]
Ja, före bestämningen "jul" måste det vara obestämd form. Fernbom2 11 januari 2012 kl. 06.05 (CET)[svara]

Tjugondag Knut/Tjugondedag jul har nu passerat och jag får passa på att tacka för responsen jag, och i artikelns ställe, artikeln fått. Efter att ha tagit oss igenom föregående märkliga mening kan vi konstatera att artikeln på själva dagen ifråga besöktes av 2438 läsare, mot 1904 förra året och 1789 samma dag 2010. --flinga 18 januari 2012 kl. 00.26 (CET)[svara]

Kategorin "Mördade politiker"[redigera | redigera wikitext]

Kategoridiskussion flyttad till Kategoridiskussion:Mördade politiker#Kategoristruktur. --MagnusA 18 januari 2012 kl. 10.09 (CET)[svara]

Ordet knappt avser något som är "mindre än man skulle kunna förvänta sig" eller (enl SAOL nätt och jämt etc) Det är således inte en ren synonym till "nästan". Att skriva om väldigt rik person att "hans förmögenhet uppgår till knappt 7,5 miljarder" är definitivt inte bra. Även här syndas det en hel del. Man kan läsa om himlakroppar som ligger "knappt X ljusår bort" och sådant. Här skulle jag också behöva hjälp med att ändra sådant otyg. --Andhanq 12 januari 2012 kl. 17.22 (CET)[svara]

"mindre än man skulle förvänta sig" och "nätt och jämt" är ju inte samma sak. Visst, det är olämpligt att använda knappt som synonymt med nästan. Men himlakroppar på knappt 5 ljusårs avstånd är definitivt relativt närbelägna, och om man jämför någon med 7,5 miljarder med några som äger 10 miljarder kan jag inte tycka knappt är fel, inte heller om personen hade förväntat sig att äga 8 miljarder idag, men bara nådde "knappt 7,5 miljarder. Det beror som sagt på sammanhanget. --FBQ 12 januari 2012 kl. 17.54 (CET)[svara]
Jag har alltid tolkat 'knappt' som motsatsen till 'drygt'. Dvs om 2,95 liter är knappt tre liter medan 3,05 liter är drygt tre liter. Det är så ordet oftast används och jag kan inte tycka att det är fel. /ℇsquilo 12 januari 2012 kl. 22.39 (CET)[svara]
Man bör undvika "knappt" som motsats till "drygt". Att säga att en person som avled i en synnerligen hög ålder strax före sin 100-årsdag blev "knappt hundra år" är ju fullständigt galet. Det här är en klassisk fråga för språkvården. http://www.spraknamnden.se/fragor/arkiv_sprakrad_05.htm#knappt --Andhanq 13 januari 2012 kl. 00.24 (CET)[svara]
Jag tolkar ordet precis som Esquilo. Det verkar väl vara en etablerad användning? Varför är det fel, varför är det galet? Märk väl att innebörden när ordet används på detta sättet är "något mindre än". Även språknämnden säger ju att det kan användas neutralt (samtidigt som de kallar detta för "felaktigt" i stycket ovan, utan att heller gå in på vad de då menar med felaktigt) --flinga 13 januari 2012 kl. 01.21 (CET) (tog bort skämt som kan elda på i diskussionen i onödan). --flinga 13 januari 2012 kl. 01.42 (CET)[svara]
Ordet har både en betydelse och en klang. Betydelsen är "lite mindre än", men klangen är att det är lite mindre än förväntat eller lite mindre än man hoppats. Klangen är lite beklagande. "En lågavlönad kan ha en månadslön på knappt 10 000 kronor, medan hans chef har nästan 100 000." I den meningen går det inte att byta plats på "knappt" och "nästan". /Dcastor 13 januari 2012 kl. 02.18 (CET)[svara]
Man kan jämföra med begreppen "tack vare" och "på grund av" som i princip betyder samma sak men med helt olika klang. /Dcastor 13 januari 2012 kl. 02.20 (CET)[svara]
Nu börjar vi närma oss. Det har en klang av "knapphet", "brist" och sådant. Helt enkelt "mindre än vad man kan vänta sig eller vad som kan anses rimligt". Om en kortväxt person (1,48 cm) kan man säga att "han var knappt 1,50 lång", men om en lång person (2,08 cm) säger man inte "hon var knappt 2,10 lång". Rätt självklart för mig. Så resonerar ju också den citerade språkvårdaren. Men språkkänslan är inte lika för alla, tydligen. --Andhanq 13 januari 2012 kl. 08.21 (CET)[svara]
Nej, och detta markerar Språkrådet genom att skriva: "Använd alltså bara knappt och nästan neutralt när det inte föreligger någon risk för feltolkningar." Enligt min mening föreligger inte den risken i de exempel som givits ovan. "Knappt" som motsats till "drygt" avvisas inte i den text som Andhanq länkar till, tvärtom! Däremot påpekas helt korrekt att det inte är en synonym till "nästan". Fernbom2 13 januari 2012 kl. 08.35 (CET)[svara]
Tämligen bevandrad i språkvård så ansluter jag mig till Fernbom. Det är korrekt att "knappt" är en motsats till "drygt". Sedan kan det finnas speciella konnotationer i vissa grupper eller vissa språkbrukare, men det är ingen originalbetydelse. Bibetydelse av "brist" finns inte egentligen. Arnef 13 januari 2012 kl. 12.38 (CET)[svara]
Jodå, den finns. SAOL ger betydelsen för "knapp": nästan otillräcklig; sparsam; kortfattad och för "knappt" (ja, man både anger böjningen för knapp och har den böjda formen som ett separat uppslagsord): nätt och jämnt, nästan inte, knappast ("knappast" definieras i sin tur som nätt och jämnt, nästan inte). Helt klart finns betydelsen av otillräcklighet med i definitionen. Även SAOB:s exempellista pekar tämligen otvetydigt i samma riktning. /Dcastor 13 januari 2012 kl. 13.21 (CET)[svara]
Nej. Du läser på neutrumformen av adjektivet 'knapp' (knapp-t). Där finns givetvis den betydelsen. Men det vi diskuterar här är ett adverb. Där har vi betydelsen nätt och jämnt, nästan inte, knappast - och alltså ingen otillräcklighet.Arnef 13 januari 2012 kl. 22.52 (CET)[svara]
Hur är det om man säger "det fanns knappt om mat"? Jag är lite förvirrad över om det då är adjektiv som syftar på maten, eller adverb som syftar på finnas (är dålig på adverb)? (Utifrån SAOL:s beskrivning borde det vara ett adjektiv).--flinga 18 januari 2012 kl. 15.08 (CET)[svara]
Ja, fast både klangen av brist och som en neutral motsats till drygt tycks ju existera, som sagt. Jag känner till brist-betydelsen (särskilt om man tänker på liknande begrepp som i "de levde under knappa förhållanden"), men det innebär ju inte att den neutrala innebörden inte existerar. Finns det rísk för feltolkning är det som sagt kanske bäst att undvika, förstås. --flinga 13 januari 2012 kl. 17.04 (CET)[svara]
Det här blev en längre och intressantare diskussion än jag hade trott. Jag kunde inte föreställa mig att så pass många tycker att det är fullt rimligt att använda knapp och knappt som en helt neutral synonym till "närapå", utan antyda någon slags knapphet eller brist. Kanske är det en generationsfråga. Nyanserna i språket förändras ofta över tid. Jag kommer dock att modifiera sådana skrivningar, när jag stöter på dem. Dock utan att gå på mer systematisk "jakt". När det gäller "husera" (diskussionen ovan) i betydelsen "hysa" måste dock samtliga sådana skrivningar korrigeras så snabbt som möjligt. I det fallet är det tveklöst helt galet och ingenting annat. --Andhanq 13 januari 2012 kl. 17.09 (CET)[svara]
Spontant skulle jag säga att det finns en viss nyansskillnad. "Han sprang sträckan på knappt 10 minuter" låter som en bättre prestation än "Han sprang sträckan på nästan 10 minuter". I det första fallet tänker jag "Mindre än tio minuter, det var väl inte så illa?" medan jag i andra fallet tänker "Tog han tio minuter på sig? Inte så bra." /ℇsquilo 13 januari 2012 kl. 19.02 (CET)[svara]
Och utsagan "det är knappt fem grader" får nog för de flesta olika laddningar om det avser minusgrader (inte värre än så - vad skönt!) eller plusgrader (inte mer? Usch!). /FredrikT 13 januari 2012 kl. 20.40 (CET)[svara]
Efter att ha läst denna diskussion och funderat lite har jag kommit fram till att jag i fortsättningen skall använda "strax under" respektive "strax över" vilket jag tycker är bra då de är helt neutrala. Marcusroos (disk) 15 januari 2012 kl. 13.54 (CET)[svara]
Ja, dels tyckte väl jag för min del att det var lite kontraintuitivt att det inte skulle förekomma, dels tycker jag att "felaktigt" i språksammanhang ofta kan behöva förtydligas. Det kan säkert finnas både en individuell och generationsmässig skillnad. --flinga 18 januari 2012 kl. 15.08 (CET)[svara]

Alla USA-artiklar "efter delstat"[redigera | redigera wikitext]

Kategoridiskussion flyttad till och kan fortsätta på Kategoridiskussion:Kategorier i USA efter delstat#Kategorisering efter delstat . --MagnusA 18 januari 2012 kl. 10.02 (CET)[svara]

Formateringar[redigera | redigera wikitext]

Flyttat wikipediafråga till Wikipedia:Wikipediafrågor#Fotnoter. --MagnusA 18 januari 2012 kl. 16.44 (CET)[svara]
Sillasaltsrosetten

Det är nu cirka fem dagar kvar tills Wikipedia:Veckans tävling/Norska kommuner 2 startar. Detta är uppgöljaren till 2010 års skandinaviska tävling och sker även denna gång i samarbete med nowp och den gemensamma vinnaren belönas med silla sillsallatsrosetten. --Rasmus 28 18 januari 2012 kl. 18.55 (CET)[svara]

SOPA: Reddit och Wikipedia den 18?[redigera | redigera wikitext]

Reddit kommer att stänga ner för 12 timmar som SOPA-protest den 18 dennes och en-wp överväger att följa exemplet. Skall vi också göra något då? Ett meddelande uppe på sidan eller helsidesmedelande med möjlighet att klicka vidare? Vart skall vi länka? Vi borde väl ha något på svenska. --LPfi 13 januari 2012 kl. 18.04 (CET)[svara]

Jag kan som sagt leva utan Wikipedia under de 12 timmarna... Tycker fortfarande att det är viktigt att vi agerar och visar solidaritet till enwp. Speciellt som det här inte bara påverkar dem utan även oss. /Grillo 13 januari 2012 kl. 18.42 (CET)[svara]
Instämmer med Grillo. Väl motiverat att göra någon form av markering, antingen helsidesbanner eller nedsläckning. Info på svenska, ja, och det enklaste är väl att översätta vad nu enwp tänker lägga upp. Lsj 13 januari 2012 kl. 18.55 (CET)[svara]
Skulle vi inte kunna ha en helsidebanner med en länk till vanliga Wikipedia? "Klicka här för att gå till vanliga Wikipedia", längst ned? - Green Yoshi (db) 13 januari 2012 kl. 19.03 (CET)[svara]
Eller, nej, jag ångrade mig. - Green Yoshi (db) 13 januari 2012 kl. 19.03 (CET)[svara]

Jag är emot någon typ av agerande i detta skede. Jag är här på Wikipedia för att skapa artiklar och ställer helhjärtat upp på mottot fri kunskap för alla och konstruktiva ageranden direkt kopplat till det. Jag som person är emot alla sorts kollektiva ageranden och att på något sätt bli delaktig i någon kollektiv åtgärd som inte direkt är kopplat till det jag skrev ovan. Vid något extremt läge är jag även beredd att agera (på samma sätt som jag nära pacifist är beredd slåss om min familj blir hotad) men jag anser vi är långt ifrån detta läge. Jag anser också det är ett missbruk av oss att tvinga våra läsare att måste ta del av våra åsikter (jag är naturligtvis i sig emot SOPA) och att detta kan bli ett sluttande plan, för om vi agerar nu, vad skall vi då göra när nästa gång någon än värre sker i världen. Jag respektera att andra har annan uppfattning än jag i denna fråga men ser det nödvändigt med konsensus om något skall göras.Yger 13 januari 2012 kl. 19.30 (CET)[svara]

Som påpekats i tidigare diskussioner är alltså detta något som direkt hotar Wikipedias existens. Självklart ska Wikipedia inte protestera mot orelaterade händelser i världen. /Grillo 13 januari 2012 kl. 20.53 (CET)[svara]
Detta är min åsikt, skriven i december men den gäller än. Jag är för någon typ av aktion som stöd, eftersom jag tror att lagen i allra högsta grad kan påverka Sverige och svenska siter som här inte är olagliga men där blir det. Adville 13 januari 2012 kl. 22.18 (CET)[svara]

Jag är (nog) positiv till en åtgärd även från svenskspråkiga Wikipedias sida, men vill gärna ha mer information om den senaste diskussionen om nedstängning av enwp. Länk? Calandrella 13 januari 2012 kl. 22.41 (CET)[svara]

Senaste diskussionerna finns här. Jag vill dessutom påpeka att det finns massor av rykten om borttagna delar av lagförslaget, olika initiativ som WMF skulle ta (de hänvisar till gemenskapen), och mycket annat. Just nu vet jag faktiskt inte vad som kommer hända på enwp.//Hannibal 13 januari 2012 kl. 23.12 (CET)[svara]
Det senaste är väl att de håller på att sätta igång en omröstning (tydligen kan man använda sådana där). Om det blir ett ja vet vi vad som kommer att hända, men då har vi inte mera särskilt mycket tid att ta ställning och förbereda oss själva.
Lagförslaget kommer att ändras. I allmänhet är det för sent att agera i det skede då ett lagförslag fått sin slutgiltiga utformning (och vi borde ännu hinna med utvärdering, konsensusskapande och aktioner). Därför är det viktigt att agera innan vi vet om de värsta formuleringarna saknas i det slutgiltiga förslaget.
--LPfi 14 januari 2012 kl. 11.56 (CET)[svara]

Är det ingen som har några åsikter angående wikipedias neutralitet här? 85.229.XXX.162 (hemlig ip) 14 januari 2012 kl. 00.14 (CET)[svara]

Jo. Jag tycker bara att Wikipedia skall agera i tydliga fall av direkt självförsvar där det finns ett klart och tydligt mål. Eftersom svenskspråkiga Wikipedia har i det närmaste obetydlig inverkan på amerikansk politik tycker jag att det är en mycket dålig idé att över huvud taget göra någonting – vi tar politisk ställning för vår egen skull, inte för att vi faktiskt uppnår någonting. Däremot kan jag tänka mig att som en del av engelskspråkiga Wikipedia komma fram till en annan slutsats där. SOPA är ett reellt problem för sidor där innehåll genereras utan granskning i förhand. Men den enda Wikipediaversion som kan göra någonting åt att ändra den amerikanska opinionen är den engelska, och möjligtvis spanska. /Julle 14 januari 2012 kl. 00.28 (CET)[svara]
(Redigeringskonflikt) Wikipedias artiklar ska vara neutrala, ja, men Wikipedia som organisation (förvisso väldigt löst sammansatt) behöver inte vara neutral. På samma sätt som att tidningar ska skriva neutrala artiklar, men kan ta ställning på sina ledarsidor. Detta handlar alltså om ett förslag som äventyrar hela uppslagsverkets existens och alla de timmars arbete som personer frivilligt lagt ner på det. -- jiˈesˌdeːo ] 14 januari 2012 kl. 00.30 (CET)[svara]
Eftersom det är mer än troligt att andra länder kan komma att följa i USA:s spår och att det fortfarande finns möjligheter för omvärldens regeringar att försöka påverka anser jag att detta bör ske på global basis för att väcka opinion mot förslaget. Wikimedias projekt kan allvarligt hotas av SOPA, som ju verkligen är ett exceptionellt lagförslag, och ett kraftfullt agerande är därför nödvändigt. Vi är i en mycket god position att informera allmänheten om detta och påpeka att det riskerar vårt arbete. Om vi skall stänga ned hela sidan eller bara ha en banner som berättar om det hela låter jag vara osagt, men jag tycker absolut att vi ska göra någonting! Jopparn 14 januari 2012 kl. 15.01 (CET)[svara]
Jag delar i det närmaste Julles syn. Att spekulera i att liknande lagförslag eventuellt skulle kunna komma att dyka upp i till exempel svensktalande länder är just ren spekulation och inte skäl till att utvidga protestaktionen till vår språkversion. Däremot tycker jag att en toppbanner som kortfattat förklarar läget samt länkar till relevant vidare information kan vara på sin plats. /Dcastor 14 januari 2012 kl. 16.03 (CET)[svara]
Javisst är det en spekulation, men Julle hävdar att det inte skulle handla om självförsvar och att det endast skulle gälla amerikansk politik och det tror jag tyvärr är felaktigt. Det gäller i mitt tycke att agera innan liknande förslag eventuellt dyker upp och det blir politisk prestige av det hela, snarare än att vänta till dess att det är för sent. Exempelvis har Spanien infört en lag som förvisso verkar vara mycket rimligare, men som ändå sätter igång varningsklockor hos mig om vilka förslag som kan komma härnäst. Sedan handlar det ju inte bara om svensktalande länder utan om vilka lagar som först fram på EU-nivå och det gäller ju att påverka våra folkvalda Europaparlamentariker också! Jopparn 14 januari 2012 kl. 16.55 (CET)[svara]
Du missförstår mig. Jag har inte sagt att det inte skulle kunna vara självförsvar; SOPA är ett problem för Wikipedia. Jag har inte argumenterat mot en blackout på engelskspråkiga Wikipedia, där jag också är aktiv (om än mindre än här). Vad jag säger är att vi, svenskspråkiga Wikipedia, här frångår politisk neutralitet utan att ha någonting att vinna. Vi uppnår ingenting. Vi kan inte påverka den amerikanska lagstiftningen och vi bör inte protestera mot odefinierade europeiska lagar som kanske skulle kunna dyka upp. /Julle 14 januari 2012 kl. 19.08 (CET)[svara]

Jag är emot en aktion på Wikipedia. Vi verkar, liksom många andra språkupplagor (och de flesta av de stora) med ett "globalt perspektiv". Ett lagförslag i USA borde då inte vara mer intressant än, exempelvis, ett lagförslag i Kina. Globalt sett finns det, tyvärr, många betydligt värre saker som vi isåfall skulle kampanja mot. Däremot kanske WMSE vill göra något (jag är själv inte medlem där). /NH 14 januari 2012 kl. 17.08 (CET)[svara]

Finns det värre saker i världen att protestera emot som just påverkar Wikipedias existens? Obelix 14 januari 2012 kl. 17.50 (CET)[svara]
Eftersom många av wikipedias servar ligger i USA, och inte Kina är ett lagförslag i just "U-landet" ett hårt slag mot alla språkversionerna, medan en censur i Kina inte påverkar de andra språken. Adville 14 januari 2012 kl. 19.03 (CET)[svara]
italienska Wikipedia hittade jag en länk till de:Wikipedia:Initiative gegen den SOPA#aktuell vorgesehene Aktion. Jag anser att man åtminstone bör fixa fram något sådant (med eller utan infosida), till exempel på MediaWiki:Sitenotice. Jag antar att det främst är engelskspråkiga Wikipedia som är relevant eftersom personer i USA främst använder den språkversionen, men man bör ändå informera svenska användare om detta på något sätt. --Stefan2 16 januari 2012 kl. 01.25 (CET)[svara]
För de som ser framtida europeiska eller svenska lagförslag som något hypotetiskt kan det vara intressant att svensk datorspelsindustri talar uppmuntrande om SOPA i svensk press, som en respons på enwp:s mörkläggning, och hävdar att riskerna från SOPA har överdrivits. När starka krafter med stora ekonomiska medel har den synen ringer mina varningsklockor då de har en reell chans att påverka den politska riktningen med hjälp av lobbying. Vi har inte samma möjligheter, men vi kan i alla fall tydligt visa vilka konsekvenser ett liknande lagförslag kan få för gemene man - genom att stänga ned oss själva under en dag. Jopparn 17 januari 2012 kl. 14.27 (CET)[svara]

Länkar till vad som diskuteras ske på andra språkversioner[redigera | redigera wikitext]

Yger 14 januari 2012 kl. 12.26 (CET)[svara]

Stefan2 16 januari 2012 kl. 22.27 (CET)[svara]

Tycker att det är trist om engelskspråkiga Wikipedia nöjer sig med en halvmesyr som nitton av tjugo personer kommer att klicka sig förbi. /Julle 14 januari 2012 kl. 19.50 (CET)[svara]
Och här föreslås all servrar borde flyttas till Sverige.Yger 16 januari 2012 kl. 19.54 (CET)[svara]
Nu lär det väl knappast hända att man flyttar servrarna alls, men ur ett lagstiftningsperspektiv vore Island förmodligen rimligare, i så fall. /Julle 16 januari 2012 kl. 19.57 (CET)[svara]

Även på commons diskuteras nu åtgärd. Det ser just nu ut som det i morgon på en:wp blir full blackout, och en banner på de.wp och Commons.Yger 17 januari 2012 kl. 08.26 (CET)[svara]

Den 16, 17 och 18 januari hade Bybrunnen mer än 1000 sidvisningar per dag, vilket är ovanligt, nästan en fördubbling av den vanliga trafikmängden. Liknande mönster ses på andra språk. --LA2 19 januari 2012 kl. 06.47 (CET)[svara]

Nästa avsnitt i SOPA-såpan[redigera | redigera wikitext]

SOPA verkar ha problem. Vita huset säger nu att de inte kommer att stödja SOPA och Online Protection and Digital ENforcement Act (OPEN). Enligt WMF:s Jay Walsh: "It hints at the possibility that the President won't sign a bill that doesn't meet these points, but it doesn't mean something destructive won't get through."

Dessutom, för några dagar sedan meddelade SOPA:s initiativtagare Lamar Smith att han tänker ta bort delar av förslaget. Som en person uttryckte det på en mailinglista: "Too little, too late."

Jag är fortfarande osäker på vad som borde göras, men skrev ett förslag till ett manus till en kort film med Jimmy Wales. Wikimedia UK har meddelat att de skulle kunna filma det hela, men det är osäkert, som det mesta här.//Hannibal 15 januari 2012 kl. 12.30 (CET)[svara]

Sista (?) avsnittet i SOPA-såpan[redigera | redigera wikitext]

Eric Cantor verkar ha bestämt sig för att stoppa SOPA.

Warrakkk 16 januari 2012 kl. 18.36 (CET)[svara]

[1] och [2] kan vara intressanta. Nirmos 17 januari 2012 kl. 04.49 (CET)[svara]
Ja det verkar som om mörkläggningen fortfarande kommer att hända. Jag deltar med mina två webbplatser :) Warrakkk 17 januari 2012 kl. 05.03 (CET)[svara]

Kommentar från tyska protestorgranisationsteamet[redigera | redigera wikitext]

I am Liberaler Humanist from the german protest organisation team, I do not speak swedish, but due to the importance of the subject it might be the best to write this message in english. The english Wikipedia will have a full blackout on january 18, there are still voting, but there is an overwhelming majority for a blackout. You can find their coordination pages here. The german Wikipedia will display a banner on the same day. The italian Wikipedia has just discovered this issue and is planning to do something, there are also discussions in the swedish and the dutch Wikipedia. SOPA is one of the worst things, that can happen to the internet. Therer are 3 points, that will cause serious problems. At first, SOPA will demand search engines (due to obscure causes, Wikipedia is a search engine in SOPAs terms) to take down weblinks to sites, that may infringe any rights, especially copyrights. The Problem is, that we will have to take down an enormous amount of weblinks, we will have to check all our weblinks, if the site they link to contains any materials, that infringe any rights, we will have to delete these links at the moment. If we won't delete such a weblink due to any causes, the WMF will receive a high fine. The second point is, that the DNS-Providers will have to block internet sites, that are accused of copyright infringements. The affected sites will not be accessible, in fact, this is censorship like it is done in totalitarian countries. However, at least this point is likely to be changed The third point is, that SOPA will allow anyone to order a payment processor like Paypal or Mastercard to stop processing payments to anyone of whom the claiming person thinks, that he infringes his copyrights. No court is needed for this. SOPA is a real danger to us. We will have to compliy with SOPA in every Wikipedia, as the WMF is based in the USA. It would be great, if you could do something here. We have prepared a banner and an information site for the readers at the german Wikipedia you could translate them and use the banner with the site notice feature. If you have any questions, you can contact us at the german WP and the WMF, as far as I know Philippe is the contact person in the english Wikipedia. --Liberaler Humanist 16 januari 2012 kl. 12.37 (CET)[svara]

You're very welcome to contact us in English. A fair number of us are able read German too, of course, but that'd leave more Swedish Wikipedians out of the discussion, so I suppose English is the best choice here.
We're well aware of this, and this isn't our first discussion concerning the subject. We have not reached any kind of consensus, however – some are for, others have argued against the idea of having a banner. Now, being one of the persons who have argued against it, I'm of course not the best suited to judge, but I'd be very disappointed to see Swedish Wikipedia take its first steps towards political action based on a discussion where no more than a dozen voices or so have been heard, and where we haven't been able to reach any kind of conclusion. /Julle 17 januari 2012 kl. 05.31 (CET)[svara]
Well, there seem to be a consensus (see below) about the need for an informative banner, at least. Jopparn 17 januari 2012 kl. 14.29 (CET)[svara]

Nytt läge?[redigera | redigera wikitext]

Nu när svenska nyheter slår upp stort nedsläckningen av en:wp i morgon och där det är svårt se det bara gäller engelskspråkiga Wikipedia, så känner i alla fall jag, det finns ett behov av en sitenotice även på sv.wp i morgon där vi klargör nedlsäcknigen bara avser en:wp men att vi på sv;:wp sypatisarer med detta (eller något åt det hållet).Yger 17 januari 2012 kl. 10.14 (CET)[svara]

En site notice som flaggar för att engelska wikipedia är stängt är EMRÅ det minsta vi ska göra. Angående om wikipedia är politiskt eller neutralt: Wikipedia har en vision som är mycket politisk:
Imagine a world in which every single person on the planet is given free access to the sum of all human knowledge. That’s what we're doing.
Trots att de flesta svenskpråkiga framförallt finns i länder där detta är neutralt, vackert, självklart och bra, så är det politiskt sprängstoff för en stor del av våra medmänniskor.--LittleGun 17 januari 2012 kl. 10.21 (CET)[svara]
En site notice är ett måste, tycker jag. Vi har Wales ansikte flera månader slutet varje år, då kan vi väl ha en liten text en dag? Om så bara för att göra läsarna mindre förvirrade.. Tanzania 17 januari 2012 kl. 10.27 (CET)[svara]
Jag håller med LittleGun, sitenotice på svwp om nedsläckningen borde vi ha. Det är inget konstigt i att uppmärksamma frågan eftersom den kan påverka Wikipediaprojekten. Höstblomma 17 januari 2012 kl. 10.48 (CET)[svara]
Kan någon göra ett förlag på text, vi behöver ju heller inte vänta till i morgon med att lägga upp den, nu när alla media rapporterar om detta.Yger 17 januari 2012 kl. 10.55 (CET)[svara]
Jag håller med om att det behövs en sitenotice. Kan dock ej göra en själv. Saknar än så länge kunskapen. Från sitenoticen bör det väl länkas både till den enwp sida som förklarar varför, och till en svwp sida som förklarar lite tydligare. (itwp har en sitenotice redan såg jag igår) Adville 17 januari 2012 kl. 12.53 (CET)[svara]
Kanske kan man översätta meddelandet på enwp, ungefär "om x timmar kommer engelskspråkiga Wikipedia att stängas ner globalt i protest mot SOPA och PIPA", och ha någon länk "läs mer" till Wikimedia Foundation. Eller under nedstängningen kan man skriva att det är stängt som protest under 24 timmar? Höstblomma 17 januari 2012 kl. 13.09 (CET)[svara]
Om det bara rör enwp bör det kanske fetas så att folk inte bara snabbläser wp. Om det rör flera språkversioner kanske man bör skriva "viss" e. dyl MVH/--Idunius 17 januari 2012 kl. 13.14 (CET)[svara]
Klart att vi skall ha en site notice. Och för en gångs skull tycker jag att den skall vara riktigt stor och blaffig! /FredrikT 17 januari 2012 kl. 16.46 (CET)[svara]
Vill uttrycka min åsikt som ganska mycket går i linje med konsensus: åtminstone en sitenotice, vilket ju också även blir för att upplysa om ändrad funktionalitet med avseende på länkar till engelska Wp. Jag hade inte heller motsatt mig en nedsläckning, i den mån beslutet också rör oss. (Återigen, det är innehållet i Wikipedia som är neutralt, inte "rörelsen".) --flinga 17 januari 2012 kl. 17.25 (CET)[svara]

Vill bara flika in med att det här kan vara ett intressant tillfälle att göra en del studier av förhållandet mellan svwp och enwp. Kommer aktiviteten på svwp öka under nedsläckningen? Kommer vi ha fler sidvisningar? Det kan ge en hint om hur många svenskspråkiga som föredrar enwp framför svwp i vanliga fall. Popperipopp 17 januari 2012 kl. 15.54 (CET)[svara]

Finns data på normal användning i bilden till höger. Ungefär hälften av wp-användningen i Sverige är svwp, 1/3 är enwp, 1/6 övriga språk. Lsj 17 januari 2012 kl. 16.33 (CET)[svara]

Här är några förslag på text:

  • Om x timmar kommer engelskspråkiga Wikipedia att stängas ned i 24 timmar i protest mot de amerikanska lagförslagen SOPA och PIPA. Observera att nedsläckningen inte gäller svenskspråkiga Wikipedia. Läs mer.
  • För närvarande är engelskspråkiga Wikipedia nedsläckt i 24 timmar för att protestera mot de amerikanska lagförslagen SOPA och PIPA. Nedsläckningen gäller inte svenskspråkiga Wikipedia. Det är x timmar kvar av nedsläckningen. Läs mer.

Vad tycks? Tror nog att det börjar att bli dags att bestämma sig då vi bara har några timmar på oss. --Rasmus 28 17 januari 2012 kl. 17.29 (CET)[svara]

Ser OK ut för mig, och vi borde se till att få upp denna senast 19 (om nyheterna på TV vill visa detta, inte troligt men ändå).Yger 17 januari 2012 kl. 17.33 (CET)[svara]
Är det någon som INTE vill att vi vidtar denna åtgärd? Eller finns det några andra åsikter? --Rasmus 28 17 januari 2012 kl. 17.36 (CET)[svara]
Jättebra, upp med den nu om du vet hur man gör, jag hade gjort det om jag kunnat. Det är bara att ändra om någon inte är nöjd. Använd gärna den sitenoticen engelska som mall.--LittleGun 17 januari 2012 kl. 17.37 (CET)[svara]
Tycker texterna är bra, kort och tydligt, med länk till sida om man vill läsa mer. Jag kan tänka mig dem. Höstblomma 17 januari 2012 kl. 17.37 (CET)[svara]

Någon som vet vad allt handlar om kanske kan skriva en artikel om SOPA respektive PIPA. Jag tänkte att jag skulle läsa på här, men si det gick inte. // Castrup 17 januari 2012 kl. 17.37 (CET)[svara]

Ja, jag vet hur man gör. Ska jag lägga upp det? --Rasmus 28 17 januari 2012 kl. 17.40 (CET)[svara]
Gör det! Vi kan diskutera länkningar senare, tex länkning hit] eller till en artiklaran om SOPA och PIPAYger 17 januari 2012 kl. 17.41 (CET)[svara]
Låter bra. Kör! Lsj 17 januari 2012 kl. 17.41 (CET)[svara]
Kommer tyvärr inte åt mallen på enwp då endast adminsitratörer där har tillgång till koden. Får pröva mig fram istället och om jag inte får till något liknande så lägger jag upp texten satt det ser någorlunda bra ut. --Rasmus 28 17 januari 2012 kl. 17.50 (CET)[svara]
Bara en länk hit är med så kör med det som du kan.Yger 17 januari 2012 kl. 17.53 (CET)[svara]
Har nu lagt upp en banner. Kan förbättras av administratörer här. --Rasmus 28 17 januari 2012 kl. 18.05 (CET)[svara]
Jag kan inte se att bannern dyker upp. Vad händer? Gaisjonke 17 januari 2012 kl. 18.17 (CET)[svara]
Bannern syns för mig nu. Men den är väldigt diskret och lätt att missa. Kan man inte färglägga en bakgrundsruta eller något? Lsj 17 januari 2012 kl. 18.20 (CET)[svara]
Går att ändra i den nuvarande inramningen efter "background-color:" kan dock inte färgkoder särkilt bra någon annan som är insat i ämnet? Måste tyvärr lämna datorn en stund nu. Återkommer någon gång efter åtta. --Rasmus 28 17 januari 2012 kl. 18.22 (CET)[svara]
Jag har nu färglagt bakgrunden. Hojta till direkt om något ska ändras! Tabell över färger finns på WP:Färger. Gaisjonke 17 januari 2012 kl. 18.29 (CET)[svara]
Vackert så! Bra med en färg som inte används till så mycket annat. Nu är det svårt att missa bannern. Lsj 17 januari 2012 kl. 18.33 (CET)[svara]
Bra! Gaisjonke 17 januari 2012 kl. 18.34 (CET)[svara]
Texten bör innehålla datum. ..06:00 den 18 februari..?Maundwiki 17 januari 2012 kl. 18.35 (CET)[svara]
 Fixat Gaisjonke 17 januari 2012 kl. 18.39 (CET)[svara]
Jag tyckte att bannern syntes mycket bättre när den var färglagd. MVH/--Idunius 17 januari 2012 kl. 20.08 (CET)[svara]
Kan bara instämma, jag valde den färgen för att det skulle synas ordentligt. Att den skulle blandas ihop med "du har nya meddelanden"-färgen känns inte som något större problem; det berör bara ett fåtal användare. Huvudsaken är att folk blir uppmärksammade om nedsläckningen. Jag föreslår att vi ändrar tillbaka. Gaisjonke 17 januari 2012 kl. 20.16 (CET)[svara]
Instämer med Gaisjonke. --Rasmus 28 17 januari 2012 kl. 20.21 (CET)[svara]
 Utfört Bytt tillbaka färgen. Huvudsaken är att alla informeras. Gaisjonke 17 januari 2012 kl. 20.27 (CET)[svara]
Nya meddelanden är väl blå? Eller är det bara i utseendet Modern som jag använder? - Green Yoshi (db) 17 januari 2012 kl. 20.34 (CET)[svara]
Mina meddelanden har i alla fall ovanstående färg. D.v.s. den gul-oranga. --Rasmus 28 17 januari 2012 kl. 20.35 (CET)[svara]
Det är nog bara ditt tema ja. Standard är den orange-liknande färgen. Gaisjonke 17 januari 2012 kl. 20.40 (CET)[svara]
Jag kanske har missat något, men jag får inte upp någon banner.. Tanzania 17 januari 2012 kl. 20.11 (CET)[svara]
Logga ut så ska du se. Gaisjonke 17 januari 2012 kl. 20.16 (CET)[svara]

Borde vi inte nämna bannern här? --Rasmus 28 17 januari 2012 kl. 20.27 (CET)[svara]

Möjligtvis. I så fall kanske något i stil med "Information banner about the english Wikipedia Blackout"? Gaisjonke 17 januari 2012 kl. 20.55 (CET)[svara]
Lägger in informationen där. --Rasmus 28 17 januari 2012 kl. 21.07 (CET)[svara]

Nu råkade jag klicka bort bannern. Någon som vet hur jag får tillbaka den? --Rasmus 28 17 januari 2012 kl. 20.48 (CET)[svara]

Går det ens att klicka bort den? Gaisjonke 17 januari 2012 kl. 20.55 (CET)[svara]
Ja, på dölj. --Rasmus 28 17 januari 2012 kl. 21.01 (CET)[svara]

Klockan 0600 i morgon är det väl bara jag som är inloggad. någon synpunkt på hur texten bör ändras då?Yger 17 januari 2012 kl. 21.12 (CET)[svara]

Ett par förslag:
1. "Fram till den 19 januari klockan 06.00 (svensk tid) är engelskspråkiga Wikipedia nedsläckt i 24 timmar i protest mot de amerikanska lagförslagen SOPA och PIPA, vilket gör att länkarna dit inte fungerar. Observera att nedsläckningen dock inte gäller svenskspråkiga Wikipedia."
Eller en något kraftfullare variant (vilket jag föredrar)...
2. "Fram till den 19 januari klockan 06.00 (svensk tid) är engelskspråkiga Wikipedia nedsläckt i protest mot de amerikanska lagförslagen SOPA och PIPA, vilka skulle kunna utgöra ett hot mot Wikipedias existens. Observera att nedsläckningen dock inte gäller svenskspråkiga Wikipedia." Gaisjonke 17 januari 2012 kl. 21.31 (CET)[svara]
Jag gillar den kraftfullare varianten helt klart. Protesten är väldigt legitim och har just sin grund i det hot lagförslagen innebär. Det finns inget skäl att inte just skriva ut det faktumet. dnm (d | b) 17 januari 2012 kl. 21.35 (CET)[svara]
Nå, ska vi bestäma oss för den senare? Jag stödjer den likt Dnm och Gaisjonke. --Rasmus 28 17 januari 2012 kl. 22.36 (CET)[svara]
Mer konkret:

Fram till den 19 januari klockan 06.00 (svensk tid) är engelskspråkiga Wikipedia nedsläckt i protest mot de amerikanska lagförslagen SOPA och PIPA, vilka skulle kunna utgöra ett hot mot Wikipedias existens. Observera att nedsläckningen dock inte gäller svenskspråkiga Wikipedia. Läs mer: EngelskaSvenska

--Rasmus 28 17 januari 2012 kl. 22.46 (CET)[svara]

Anpassning av mitt förslag ovan (det första): "För närvarande är engelskspråkiga Wikipedia nedsläckt i 24 timmar för att protestera mot de amerikanska lagförslagen SOPA och PIPA. Nedsläckningen gäller inte svenskspråkiga Wikipedia. Nedsläckningen upphör det den 19 januari 06:00 (svensk tid) Läs mer."

--Rasmus 28 17 januari 2012 kl. 21.21 (CET)[svara]

Skall vi lägga in en länk till denna skrivning också för att ha något på svenska?Yger 17 januari 2012 kl. 21.44 (CET)[svara]

Varför inte? Lägger till länken. --Rasmus 28 17 januari 2012 kl. 21.51 (CET)[svara]

Inlagt 06.00 då jag konstaterat ny sida på huvudsidan på en:wp, de var dock öppen via iw länkar, jag misstänker det har med att gör att vi oftast jobbar mot kopia av originalet.Yger 18 januari 2012 kl. 06.05 (CET)[svara]

Det hade ju varit en fördel om det gick att läsa vad som står på engelskspråkiga Wikipedia. På min mobil kan jag se, men på datorn är det helt vitt. Färgvalet är inte precis det optimala. - Green Yoshi brevlåda · bidrag 18 januari 2012 kl. 14.53 (CET)[svara]

Jag tog bort bannern här 06.02 efter att konstaterat att en:wp, satt igång prick 06.00. Banners var dock kvar några minuter efter 06.00 på commons no:wp, mfl, men borta nu.Yger 19 januari 2012 kl. 08.37 (CET)[svara]

Stäng ner svenska Wikipedia i en dag i protest mot SOPA/PIPA![redigera | redigera wikitext]

Det är väldigt viktigt att vi kraftfullt markerar vårt ogillande mot SOPA/PIPA. Om vi avstår från detta så blir vår tystnad ett stillatigande accepterande utav lagförslaget. Därför föreslår jag att vi som en protestaktion stänger ner svenska Wikipedia en dag. Detta blir en väldigt tydlig och viktig signal till omvärlden och till beslutsfattare. Den därmed indirtekta påtryckningen på de amerikanska beslutsfattarna är uppseeendeväckande protest och våran stora massmediala chans på svenska Wikipedia till att försöka stoppa en nedläggning utav Wikipedia. Föreslår även läsning utav artikeln http://www.svd.se/naringsliv/wikipedia-stangs-i-sopa-protest_6774483.svd --Allexim 17 januari 2012 kl. 11.08 (CET)[svara]

Se Wikipedia:Bybrunnen#SOPA: Reddit och Wikipedia den 18?. Jag kan inte se något stöd för en sådan åtgärd i den diskussion som har förekommit. Notera också att svenskspråkig media redan rapporterar om det hela (som du själv länkar till), och att det således förmodligen inte ger någon som helst medial skillnad att stänga ned även svenskspråkiga Wikipedia. Nyheten finns där, den skulle inte bli större, bara formuleras en smula annorlunda. /Julle 17 januari 2012 kl. 11.14 (CET)[svara]
Jag tycker det känns rätt naturligt att vi bör sympatiprotestera, oavsett om media rapporterat eller inte. Det kanske inte ger en jättestor effekt, men om många projekt gör lika uppmärksammas lagen mer i en större del av världen och trycket på USA:s lagstiftare ökar. Det är inte utan anledning sympatistrejker brukar genomföras. dnm (d | b) 17 januari 2012 kl. 13.37 (CET)[svara]
Detta har diskuterats under lång tid och inte fått stöd i gemenskapen. Banner - ja, stängning - nej, det är också min hållning. Fernbom2 17 januari 2012 kl. 18.06 (CET)[svara]
Fernbom2, jag har inte diskuterat detta förut. Kanske är det detsamma med många andra som har missat denna debatten. Självklart får de komma med inlägg och synpunkter om detta ämne. Det är dessutom fritt fram för folk som tidigare har diskuterat detta ämne om de vill byta åsikt eller ej. Ibland kan det vara så att man har en åsikt vid ett tillfälle men efter ett moget övervägande har kommit till fram till en annan ståndpunkt. Det är också helt OK! --Allexim 17 januari 2012 kl. 21.31 (CET)[svara]
Jag tycker det bör ge ett märkligt intryck för den svensktalande allmänheten att den svenska Wikipedia avstår från stänga ner Wikipedia i 24 timmar när nu den engelskpråkiga Wikipedia gör detta på onsdagen den 18 januari 2012!--Allexim 17 januari 2012 kl. 21.36 (CET)[svara]
Som du kan se här diskuteras inte nedsläckning av någon annan språkversion än den engelskspråkiga, och det är bara fem som ens diskuterar banner, där vi är en av dem.Yger 17 januari 2012 kl. 21.41 (CET)[svara]
Danska Wikipedia har länge haft en diskret topplänk. Fernbom2 17 januari 2012 kl. 21.47 (CET)[svara]
Yger, som du kan se här så diskuteras det nu att stänga ner sv-Wikipedia i 24 timmar någon dag. Det är dags att agera nu innan det är försent! --Allexim 17 januari 2012 kl. 22.04 (CET)[svara]
Diskuteras? Var då? --Rasmus 28 17 januari 2012 kl. 22.31 (CET)[svara]
Nu på morgonen klickade jag mig igenom flera språkversioner via huvudsidorna, och av dde jag orkade gå igenom (inkluderat väldigt perifera språk) var det väl i alla fall bortåt hälften som verkade ha en banner om SOPA, det vill säga 10 stycken, innan jag tröttnade. --flinga 19 januari 2012 kl. 07.34 (CET)[svara]

Var är "fanan"?[redigera | redigera wikitext]

Jag trodde att vi hade nått samsyn om att lägga in en "banner" överst på svwpsidorna, enligt exempelvis Rasmus förslag ovan. Jag har inte sett något större motstånd mot förslaget, utom motförslaget att vi skulle gå ännu längre. Jag hittar dock inte heller fanan. Är det ingen med tillräcklig behörighet och kunskap som känt sig manad att verkställa samsynsbeslutet? Det är fortfarande en kväll och en natt kvar... Jörgen B 18 januari 2012 kl. 20.48 (CET)[svara]

Den syns inte för inloggade. Testa att logga ut. - Green Yoshi brevlåda · bidrag 18 januari 2012 kl. 20.49 (CET)[svara]
Jag såg den som inloggad tills jag tyckte att jag hade sett den färdigt och dolde den. Har man i sina personliga inställningar stoppat alla banners lär man inte se den. /Dcastor 18 januari 2012 kl. 20.53 (CET)[svara]
Jag har inte stoppat alla banners, men ser den inte. Skall prova utloggning...
Som utloggad såg jag den. (Dcastor, du är väl helt säker på att du inte råkade dölja den globalt?) Jörgen B 18 januari 2012 kl. 21.55 (CET)[svara]
Det vore en kraftig programmiss om en enskild användares klick på "dölj"-länken skulle stänga bannern för flera. /Dcastor 19 januari 2012 kl. 03.41 (CET)[svara]

Mediabevakning[redigera | redigera wikitext]

På SVT Rapport 19:30 sades inte ett ord om Wikipedia övh. Mediatystnad var ordet. Schh 18 januari 2012 kl. 22.44 (CET)[svara]

Dagens Nyheter [3] har ju skrivit lite... Le Lapin Vert 18 januari 2012 kl. 22.53 (CET)[svara]
Och även SvD, både på nyhetsplats [4] [5] och på ledarsidan [6]. Här är för övrigt lite goda nyheter: [7]. Kanske har nedsläckningen faktiskt gjort nytta. Lsj 18 januari 2012 kl. 23.00 (CET)[svara]
Såg nu att SVT Webb under rubriken "Google och Facebook tar strid mot USA:s kongress" publicerat "Teknikföretag blåser till strid mot USA:s kongress" samt "De stänger ner i protest mot SOPA/PIPA i dag". En viss .bit toppdomän kommer kanske dock göra domännamnsstängning redundant. Men jag tycker det ändå är oerhört svagt att inte säga något alls på TV-nyheterna! Schh 18 januari 2012 kl. 23.53 (CET)[svara]
BBC World rapporterar om "Wikipedia blackout" både i sina TV-nyheter och på webben. Vilket ställer SVT:s brist på agerande ännu mer i underlig dager. Schh 19 januari 2012 kl. 03.32 (CET)[svara]
@Schh. Vad TV i Sverige väljer att att ha med i sina sändningar eller inte om lagändringar i USA har vi nog ingen möjlighet att påverka, så att upprepa gång på gång att det inte nämndes känns inte speciellt meningsfullt, åtminstone inte här. --MagnusA 19 januari 2012 kl. 07.36 (CET)[svara]
Det här publicerade SVT på sin hemsida 17 januari enligt datumstämpeln: Wikipedia stängs ner i ett dygn. Protesterna mot SOPA och dess effekter rapporterades just om på P3 Nyheter. --flinga 19 januari 2012 kl. 16.06 (CET)[svara]
Apropå eventuell mediabevakning kan jag tipsa om sidan Wikipedia:Wikipedia i media där man med fördel kan samla "tidningsklipp" och liknande. --MagnusA 19 januari 2012 kl. 07.44 (CET)[svara]

Avstå från att använda Wikipedia onsdagen den 18 januari 2012[redigera | redigera wikitext]

En enkel protestaktion som var och en kan göra är att aktivt välja välja bort aktivitet på Wikipedia onsdagen den 18 januari 2012. Till detta behövs inget konsensusbeslut på sWikipedia. Jag kommer själv välja detta som en protestmetod mot SOPA/PIPA. Om man går in på sWikipedia onsdagen den 18 januari 2012 och fortsätter vara aktiv, så anser jag att man är omedveten om att man ger ett indirekt stöd till SOPA/PIPA. Detta vore mycket sorgligt! --Allexim 17 januari 2012 kl. 22.27 (CET)[svara]

Det tycker jag inte alls. Svenskspråkiga Wikipedia har genom konsensus kommit fram till att inte släcka ner sidan. Sedan så har jag naturligtvis inget emot privata protestaktioner men jag tycker inte att man stödjer SOPA genom att rediegera svwp imorgon. --Rasmus 28 17 januari 2012 kl. 22.30 (CET)[svara]
Jag ogillar sättet att använda ordet "omedveten". Påminner om resonemanget vänstergrupper förde på 1960-talet. Le Lapin Vert 17 januari 2012 kl. 22.33 (CET)[svara]
Klottersanerarna lär behövas under det dygnet också. Eller blir de då också stämplade som "omedveten om att man ger ett indirekt stöd till SOPA/PIPA"? Klottrarna/vandalerna själva struntar förmodligen fullkomligt i saken.... --MagnusA 17 januari 2012 kl. 22.36 (CET)[svara]
Eftersom konsensus (?) uppenbarligen har blivit, trots att jag tolkade det som att flertalet stödde och att konsensus därmed var att svwp skulle stängas ned, så att svwp inte ska släckas ner och då får vi utgår ifrån det. Om många skulle i ren protest sluta använda svwp hade projektet skadats, främst då klottersaneringen hade blivit efterskött såsom MagnusA skriver ovan.Obelix 17 januari 2012 kl. 22.46 (CET)[svara]
Att sluta använda Wikipedia går ju bara ut över en själv. Sidan är ju fortfarande öppen. -Laxskinn 17 januari 2012 kl. 22.50 (CET)[svara]
Helt OK att bojkotta wikipedia och stå för att man gör det. Inte OK att kalla de som inte väljer att göra det för korkade.--LittleGun 17 januari 2012 kl. 22.55 (CET)[svara]
Jag verkar missa något - hur visar man missnöje mot SOPA/PIPA genom att inte använda/läsa/redigera Wikipedia? Warrakkk 17 januari 2012 kl. 23.47 (CET)[svara]
Känner man att det gör skillnad för en själv och att det glädjer en står det ju vem som helst fritt att avstå från att redigera Wikipedia – eller ha strumpor med röda prickar, till exempel – under en viss period. Poängen med att stänga ned engelskspråkiga Wikipedia är ju att uppmärksamma personer (främst amerikaner) på vad som sker, och därigenom sätta press på kongressen och senasten för att inte godkänna SOPA eller PIPA. Vi kan nog förutsätta att den press vi sätter på de amerikanska parlamenten genom att avstå från att redigera på svenskspråkiga Wikipedia är negligerbar.
Särskilt med tanke på att det är tveksamt om någon skulle notera det ens i Sverige om vi lät bli. Det är läsarnas uppmärksamhet som kan spela någon roll (personligen tror jag ju, som tidigare påpekat, att det inte spelar någon som helst roll för amerikansk inrikespolitik huruvida svenskspråkiga Wikipedia stängs ned. Amerikaner märker det inte och det hade inte blivit en större nyhet). Och läsarna märker ingen skillnad om vi redigerar eller inte under en särskild dag./Julle 18 januari 2012 kl. 05.43 (CET)[svara]
Jag anser att alla som inte redigerar Wikipedia 18 januari 2012 omedvetet stödjer en teokratisk diktatur på Island. Med rosa elefanter. /Julle 18 januari 2012 kl. 05.33 (CET)[svara]
Låt folk göra vad de vill. Känns väldigt onödigt att göra sig lustig över ursprungsinlägget. Det känns inte helt förenligt med hur vi brukar bete oss här... /Grillo 18 januari 2012 kl. 05.39 (CET)[svara]
Jag skulle aldrig drömma om att försöka få Allexim att redigera om det gör att hen känner att hen stödjer lagförslag som hen ogillar. Min poäng, som för all del kan ha misslyckats med att nå fram, var att försöka illustrera hur absurt påpekandet att jag, om jag lägger upp en artikel, omedvetet skulle stödja SOPA/PIPA är. Vad vi gör eller inte gör här under dagen har ingen effekt på världspolitiken. /Julle 18 januari 2012 kl. 05.45 (CET)[svara]
Det tycker jag också. Jag ser att en kollektiv tillfällig nerstängning av Wikipedia hade kunnat göra effekt, men att sluta bidra under en dag, medan databasen fortfarande är öppen, lämnar bara öppet mål för klottrarna. Jag reagerade bara på raljerandet. /Grillo 18 januari 2012 kl. 05.51 (CET)[svara]
En kollektiv nedstängning av Wikipedia tror jag skulle ge en mycket bra effekt, men att temporärt inte redigera när projektet är öppet blir nog tyvärr som Grillo säger, att klottrarna får fritt spelrum. Jag skulle gärna sett att åtminstone de större språkversionerna skulle gjort samlad sak och stängt ner. Lagförslagen i USA är ingen isolerad företeelse och först när vi inser att denna typ av våld mot människors frihet är en världsomspännande "rörelse"/företeelse går den att stoppa. Liknande lagar pressas igenom i land efter land och steg för steg når vi dit somliga länder önskar hoppa i snabb fart. dnm (d | b) 18 januari 2012 kl. 20.51 (CET)[svara]

USA-senatorer ändrade sig efter nätprotester, trots att klottrare fortsatte sin verksamhet på s-Wikipedia ;) http://www.dn.se/kultur-noje/natprotester-fick-senatorer-att-andra-sig Nu blir det spännande att se fram emot den 24 januari 2012 då USA-senaten skall rösta. Jag hoppas många gör som jag och fortsätter med att protestera! Ju fler vi är, ju starkare som påtryckningsgrupp blir vi! Hoppas fortfarande på en svart ruta den 24 januari 2012. Om inte, så får man ta till andra metoder för att väcka uppmärksamhet om hotet mot det fria ordet! --Allexim 19 januari 2012 kl. 21.53 (CET)[svara]

Effekter av nedsläckningen - och vidare protester[redigera | redigera wikitext]

Som ni alla säkert känner till, är engelskspråkiga Wikipedia idag nedsläckt med syftet att protestera mot de amerikanska lagförslagen SOPA och PIPA, som skulle kunna göra Wikimedia Foundation skyldiga att rensa bort alla länkar till sajter som bryter mot upphovsrätten på Wikipedia. Detta vore ju inte görligt eftersom Wikipedia är en wiki - att granska alla länkar vore omöjligt - varför dessa lagförslag utgör de största hoten mot Wikipedia under encyklopedins historia. Nedsläckningen, som skedde i enlighet med bred konsensus på engelskspråkiga Wikipedia, har fått väldigt mycket medial uppmärksamhet: på Twitter har så kallade hash-taggar (ett slags kategoriseringssystem) om nedsläckningen nått topp-fem-i-världen, flera amerikanska nyhetssajter som The New York Times har toppat sina sajter med nyheten (eller åtminstone haft den mycket framträdande) och även här i Sverige finns en del uppmärksamhet i massmedia.

Nå, medieuppmärksamhet i all ära - det viktiga är om det påverkar. Och det gör det. Flera amerikanska parlamentariker har svängt i frågan, och ytterligare några vacklar. För någon vecka sedan tog Vita Huset officiellt ställning för "yttrandefrihet även på Internet" (typ) - och även om de inte pratade om just dessa lagförslag var det uppenbart att det var det saken gällde. Detta ställningstagande tog de efter att gräsrotsorganisationen Avaaz genomfört en massiv kampanj. Nu, i och med den uppblossade uppmärksamheten kring SOPA och PIPA, har Avaaz en ny kampanj, nu riktad mot parlamentens politiker istället. Detta kan bli vad som slutligen stoppar dessa lagförslag, varför jag föreslår alla som ogillar förslagen att skriva under namninsamlingen - det är det mest konkreta vi i Sverige kan göra för att hjälpa till. Namninsamlingen hittar ni här. (För ett par timmar sedan var det 1,2 miljoner underskrifter. Nu är det 1,4 miljoner... Sprid gärna vidare!) Calandrella 18 januari 2012 kl. 22.56 (CET)[svara]

Mycket bra internetkampanj av Avaaz! Märkligt att ingen på s-Wikipedia idag har kommenterat det som Calandrella skriver här ovan om Avaazkampanjen mot SOPA/PIPA. Jag uppmanar också alla att skriva under namninsamlingen. Namninsamlingen hittar ni här. Igår var det 1,4 miljoner namnunderskrifter och idag är det uppe i 1,8 miljoner. Namnunderskrifter ramlar nu in i en rasande takt från hela världen! :) Förhoppningen är att det blir minst 2 miljoner namnunderskrifter! På länken finns det även tips om Facebook- och Twitteraktiviteter. --Allexim 19 januari 2012 kl. 22.16 (CET)[svara]

Wikipedia inte "allmänt använt"?[redigera | redigera wikitext]

Riddarhuset: "På Internet förekommer nämligen ymnigt med nyskrivna artiklar om olika medlemmar av ätten Lillie af Aspenäs; mer än 15 sidor med referenser. På Wikipedia har lagts upp en plats för en artikel om ätten. Detta visar att det än idag förekommer en spridd kunskap om ätten, och mängden information på Internet bör rimligen väga lika tungt som om ätten omnämnts i något nyare tryckt standardverk om personer."

Domskäl: "Utöver omnämnandet i Svenskt biografiskt lexikon finns det för [X] godkända efternamnet inte, enligt vad utredningen visar, upptaget i andra, mer allmänt använda referensverk, såsom t.ex. Nationalencyklopedin. Oaktat att Riddarhuset inte har åberopat någon utredning till styrkande av att namnet Lillie af Aspenäs förekommer i de av Riddarhuset angivna källorna på Internet, ger enbart de omnämnanden på Internet som Riddarhuset anfört inte stöd för att släktnamnet blivit allmänt känt."

Ur Patentbesvärsrättens dom 2011-12-30 i mål nr. 10-286

/Lompopofloden 19 januari 2012 kl. 05.02 (CET)[svara]

Vilken principfråga är ovanstående tänkt att diskutera? /Grillo 19 januari 2012 kl. 05.47 (CET)[svara]
Det handlar om att det titt som tätt förekommer personer som vill byta efternamn till namnen på utdöda adelsätter. Enligt namnlagen får man inte ta sådana namn om de är "allmänt kända" (eller någon liknande formulering) men den berörda myndigheten har uppenbarligen en mycket snäv definition av vad som är "allmänt känt", och att det står att läsa på svwp hör uppenbarligen inte dit. Med andra ord kommer vi snart att kunan hitta en eller flera hitte-på-Lillior af Aspenäs i telefonkatalogen trots att ätten dog ut för 200 år sedan. /FredrikT 19 januari 2012 kl. 09.23 (CET)[svara]
Det kan man ju tycka vad man vill om, men det känns inte riktigt material för Bybrunnen, snarare debattartikel i dagspressen... /Grillo 19 januari 2012 kl. 10.42 (CET)[svara]
Nej, ta i stället upp det på "sidan där vi sprider nyheter om och kring Wikipedia samt diskuterar sådant som angår en större andel av Wikipedias användare":-) (min formattering).
Förlåt, Grillo, men detta svar var nästan oundvikligt. Vi har tidigare diskuterat det rimliga i att lägga upp "blänkare" på BB; och som du ser av citatet anses BB f. n. faktiskt tjäna flera ändamål. Jörgen B 19 januari 2012 kl. 17.35 (CET)[svara]
I sak tycker jag däremot inte att "de omnämnanden på Internet som Riddarhuset anfört" vad gäller just Wikipedia är så mycket att hurra för. De består alltså totalt av två rödlänkar till Lillie af Aspenäs, från Alfabetisk lista över på Riddarhuset introducerade svenska adelsätter respektive Kronologisk lista över på Riddarhuset introducerade svenska adelsätter. Detta har Riddarhuset alltså anfört sålunda: "På Wikipedia har lagts upp en plats för en artikel om ätten". Jag är inte säker på att en "reserverad plats" för en tänkbar framtida artikel i NE heller skulle ha imponerat på domstolen. Just denna gång har vi som wikipedianer alltså inte så stor orsak att bli sura. Jörgen B 19 januari 2012 kl. 18.28 (CET)[svara]
De syftar säkert på Lillie (släkt) där alla släkter men namnet Lillie omnämns.--FBQ 19 januari 2012 kl. 21.52 (CET)[svara]

URAA höll i högsta domstolen - tusentals europeiska bilder kommer att raderas[redigera | redigera wikitext]

URAA (en:URAA) är en upphovsrättslag i USA som (till vissa delar) jämställer utländska verk med sådana först publicerade i USA. Samspelet mellan olika lagstiftning betyder att en stor mängd bilder och andra verk som redan blivit fria i Europa och andra länder plötsligt får retroaktivt upphovsrättsskydd i USA, där våra servrar finns, och alltså måste raderas från Commons.

Detta berör verk som blivit fria efter "URAA-datumet", det vill säga med upphovsmän som dött mellan 1926 (?) och 1941, och som inte publicerats före 1923. De kommer att raderas. Inga av de verk som blir fria de närmaste decennierna kommer heller att kunna laddas upp på Commons. Vi kommer att gå miste om nästan alla våra bilder från mellankrigstiden. För Wikisource torde bakslaget vara ännu större - bör verken flyttas till Projekt Runeberg?

Vi kan inte göra så mycket åt den amerikanska lagstiftningen. Några saker kan vi göra:

  • rädda bilder som blivit felaktigt märkta
  • försäkra oss om att bilderna tas tillvara utanför USA (Användare:Dcoetzee har lovat ladda upp bilderna, men det är möjligt att det behövs hjälp)
  • överväga om vi vill ha lokal filuppladdning för bilder fria i Sverige men inte i USA (under amerikansk "fair use")
  • överväga om detta är skäl nog att försöka åstadkomma ett europeiskt parallellprojekt

Raderingen diskuteras på Commons:Deletion requests/All files copyrighted in the US under the URAA. Lagen förklaras på Commons:Licensing#Uruguay Round Agreements Act.

--LPfi 19 januari 2012 kl. 11.26 (CET)[svara]

Jag menar faktiskt att vi bör överväga om vi inte skall återinföra en lokal uppladdning och överge principen att endast använda bilder från Commons. Fernbom2 19 januari 2012 kl. 11.29 (CET)[svara]
(redigeringskonflikt)Går det att ordna så commons har sin server i Sverige? På samma sätt som facebook skaffar server här? Vad säger wikimedia? Adville 19 januari 2012 kl. 11.32 (CET)[svara]
Så länge wikipediorna finns i USA kan vi använda endast sådana bilder som lagligt kan användas i USA. Om vi tillåter lokal uppladdning kommer det alltså ändå att krävas en "fair use"-deklaration för varje bild. Bilder som inte används kan inte hållas för eventuella kommande behov. En skild bildbank måste alltså upprätthållas utanför USA (Wikilivres i Kanada har föreslagits). Jag har inte kollat möjligheten att behålla metadata i Commons-format.
Sverige fungerar dåligt, bland annat för att nya bilder av gammal konst inte är fria. Och man kan inte länka till vad som måste betraktas som upphovsrättsbrott i USA.
--LPfi 19 januari 2012 kl. 11.41 (CET)[svara]
Wikimedia har servrar i Europa (Amsterdam?). Nu fungerar de vad jag har förstått bara som mellanlagring för europeiska användare. Men det kanske vore idé att använda servrar där som "huvudlagringsställe" för Commons, om det skulle vara bättre ur juridisk synpunkt. Bοⅳⅰе 19 januari 2012 kl. 11.55 (CET)[svara]
För lokal uppladdning på svwp borde väl {{PD-Sweden-photo}} och {{PD-Sweden-old}} räcka som "non-free use rationale"? /ℇsquilo 19 januari 2012 kl. 13.34 (CET)[svara]
Ett annat alternativ kan väl vara att ha ett lokalt bildarkiv med bilder importerade från commons, men att inte tillåta lokal uppladdning. På så vis räddar vi i alla fall de bilder som redan finns. /ℇsquilo 19 januari 2012 kl. 13.36 (CET)[svara]
Nej, en mallarna berättar att bilderna är fria i Sverige. Det räcker inte om någon väcker sak i USA. Ett lokalt bildarkiv är möjligt, men man kan inte länka till det. Wikilivre i Kanada kommer att användas för att rädda bilderna (jag känner inte projektet). --LPfi 19 januari 2012 kl. 16.00 (CET)[svara]
Varför skulle det inte gå att länka till lokalt lagrade bilder på svwp när det går på enwp och dewp? /ℇsquilo 19 januari 2012 kl. 16.25 (CET)[svara]
Det går naturligtvis. Men Wikipedia kan inte länka till bilder som bryter mot upphovsrätten i USA. Vi kan alltså bara länka till URAA-bilderna på basen av "fair use", vilket framförallt innebär att en bild måste raderas om den inte finns i någon artikel. --LPfi 20 januari 2012 kl. 09.41 (CET)[svara]
Som jag förstår det, kan svenska foton från innan 1969 vara kvar. Deras skydd hade gått ut 1994 (då en längre skyddstid infördes för ljusbilder), och de vara alltså fria 1996, som är URAA-datumet. Men de amerikanska reglerna är absurda, det ligger nog några konstiga kompromisser bekom dessa gränser. Också tillämpningen på Commons är lite absrt. Admins kräver inte sällan bevis för att något har publicerats imnan ett visst år. /Pieter Kuiper 19 januari 2012 kl. 16.35 (CET)[svara]
Väldigt tråkigt, men om det enda sättet att ha dem lokalt uppladdade här är under fair use så låter det som en väldigt dålig idé att tillåta lokal uppladdning igen. Vad som krävs för att fair use ska vara applicerbart är bra mycket mer komplicerat än vad åtminstone jag är villig att lägga min tid på, för att kolla igenom nyuppladdade bilder. Fair use-deklarationerna struntade vi helt i när vi tillät lokal uppladdning för många år sedan, och då laddades alltså i princip vad som helst upp. Ska vi på något sätt behålla de här bilderna får det bli något parallellprojekt till Commons och svwp. Annars får vi helt enkelt leva med även korkade lagar. /Grillo 19 januari 2012 kl. 12.52 (CET)[svara]
Som nämns i diskussionen finns väldigt många bilder lokalt uppladdade på dewp under tysk/österrikisk/schweizisk lag. Det finns ingen möjlighet att på något sätt "koppla" bildnamnrymden till dewp som andraalternativ om bilderna inte finns på Commons? Detta om nu dewp på något sätt kommer undan med att ha kvar bilderna. /Grillo 19 januari 2012 kl. 12.54 (CET)[svara]
Detta är en bra idé, som verkligen borde undersökas. Som sista utväg tycker jag att vi borde återinföra lokal uppladdning. Så här kan vi inte ha det. --Petter 19 januari 2012 kl. 14.00
Tyska Wikipedia har ganska långt struntat i USA-lag, men frågan är om de kan fortsätta med det i större skala. Det är ju WMF som står för servrarna och att stå för servrar för material som man vet att strider mot upphovsrättslagen låter inte som något WMF vill göra (tidigare har man kunnat tolka de-wp:s policy som liberalare tolkning av oklara fall).
Lokal uppladdning betyder förstås att vi måste ta hand om den juridiska prövningen och vi borde inte gå tillbaka till den slappare attityden före Commons. Om vi reder ut några typfall där vi har klar nytta av bilderna och där lagligheten inte är komplicerad och gör mallar för de fallen tror jag inte det blir för svårt att hålla efter missbruk. Sådana fall kunde vara tavlor i samband med konstverket och konstnären, porträtt i samband med en person, bilder av händelser i samband med artikeln om händelsen etc. Vilka av de här fallen som är tillåtna måste i så fall redas ut (i svensk och finsk lag har vi "dagshändelser", "kritiska framställningar" m.m.).
--LPfi 19 januari 2012 kl. 16.00 (CET)[svara]
Kanske en "europeisk" commons bildserver vore vettigt? Schh 19 januari 2012 kl. 14.23 (CET)[svara]
Eventuellt, men bilderna kan inte länkas från USA (sv-wp) och servern kan inte underhållas av WMF. --LPfi 19 januari 2012 kl. 16.00 (CET)[svara]
Tyskarna (.de) har väl redan en server för bilder?, skulle man inte kunna slå samman ett antal Europeiska länder till en gemensam platform? I övrigt så kan referenser fungera så att först kollas commons, därefter den Europeiska bilddatabasen. Schh 19 januari 2012 kl. 16.21 (CET)[svara]
LPfi förklarade ju precis varför det inte är så enkelt? Dewp har ingen egen databas mer än att de tillåter lokal uppladdning. Även dewp ligger på amerikansk server. Poängen med mitt inlägg var att dewp isf även skulle flyttas till en server i Europa.
Jag är emot att tillåta lokal uppladdning, men om vi ändå gör detta, anser jag verkligen inte att vi ska släppa fritt för "allmän" fair use, utan i så fall enbart tillåta bilder som tidigare hade varit tillåtna att ladda upp på Commons, men som inte längre är det pga URAA, med en vettig fair use-förklaring. Jag är dock extremt skeptisk till även detta, eftersom hela begreppet fair use går emot tanken på ett fritt uppslagsverk. Det bästa förslaget hittills är att skapa en "Eurocommons" baserad i något europeiskt land, men hur praktiskt det vore vet jag inte. I annat fall får vi helt enkelt leva med korkade lagar, det ingår liksom i att Wikipedia ska hålla sig fritt. Vi kan inte strunta i lagar bara för att de är idiotiska. /Grillo 19 januari 2012 kl. 17.15 (CET)[svara]
I Grillos sista mening instämmer jag fullständigt. När jag öppnade för lokal uppladdning var det just de bilder som överensstämmer med europeiska regler men inte med de nya amerikanska jag tänkte på. Det borde gå att hitta någon formulering som räddar dem, under förutsättning att de lagras utanför USA. Men jag är ingen expert på området, så jag kommer givetvis att böja mig för sakkunskapen. Fernbom2 19 januari 2012 kl. 17.46 (CET)[svara]
Om svenska Wikipedia ska tillåta lokal uppladdning bör vi se till att alla bilder som laddas upp följer både svensk och amerikansk lag. Tanken är att man ska kunna kopiera från Wikipedia till andra ställen och då är det dumt om bildanvändandet utformas så att det är olagligt att kopiera från svenska Wikipedia i Sverige. Sverige tillåter ingen citaträtt av bilder så vitt jag vet, men dessa bilder går bra eftersom upphovsrätten gått ut i Sverige. Diverse andra sorters bilder, som finns på t.ex. engelska Wikipedia, går dock inte bra. I USA tillåts de bara om de godtas som amerikansk fair use, så det är ändå inte säkert att alla bilder kan laddas upp här även om de skulle vara användbara här. Wikisource drabbas väl allra värst, men de drabbade texterna borde kunna flyttas till wikilivres: eller Projekt Runeberg. Det kanske är mer praktiskt med wikilivres: eftersom wikikod funkar där och eftersom man enkelt kan importera texterna på Wikisource igen när den amerikanska upphovsrätten går ut. Men kan man inte testa att lägga in tyska Wikipedia som en extra depå att leta efter bilder på om en bild inte finns på Commons? Det kanske hjälper lite i alla fall. --Stefan2 19 januari 2012 kl. 18.02 (CET)[svara]
Hade vi haft bilderna på dewp att tillgå hade minst hälften av de artiklar jag bidrar med och som nu saknar illustration fått en sådan. Det hade jag välkomnat, men det finns kanske problem som jag inte känner till med det. Fernbom2 19 januari 2012 kl. 18.05 (CET)[svara]
Problemen med att radera befintligt material på Wikisource är inte jättestort, även om det finns. Detta eftersom vi kännt till URAA ett tag. Dessutom, raderat material finns kvar i databasen, så det är bara att återställa när tiden har hunnit ifatt. Vi kategoriserar raderade sidor diskar för att lätt veta när de kan återställas. -- Lavallen 20 januari 2012 kl. 15.29 (CET)[svara]
Begäran om åtgärd flyttad till Wikipedia:Begäran om åtgärder#21 januari. --MagnusA 21 januari 2012 kl. 07.47 (CET)[svara]

Fotbollsmallar[redigera | redigera wikitext]

Hej! Till er som är inne och redigerar i fotbollsartiklar (jag tror ni är några stycken). Nu finns det en ny mall som heter Mall:Infobox fotbollsspelare2. Orsaken till mallens tillkomst förklaras även här Malldiskussion:Infobox fotbollsspelare. Alla synpunkter tas emot med tacksamhet. :-)--Paracel63 21 januari 2012 kl. 21.00 (CET)[svara]

Till er, se även den andre diskussionen om fotbollslag här ovanför. Adville 21 januari 2012 kl. 21.38 (CET)[svara]

Fotbollslagsartiklar[redigera | redigera wikitext]

Varje fotbollslag, nästan, på wikipedia har en rubrik "spelartruppen" där det står vilka spelare som finns i laget. På de flesta av dessa artiklar är de bara uppräknade, som i Mjällby AIF, men jag såg idag på Rayo Vallecano att någon hade skrivit "Uppdaterat 17 januari 2012" över tabellen. Det tycker jag var ett väldigt bra initiativ, för då blir det tydligare. Jag undrar därför om man kan sätta det som en riktlinje, eller rekomendation framöver för de som redigerar lagen i olika lagsporter att skriva vilken datum tabellen skrevs. Adville 20 januari 2012 kl. 13.58 (CET)[svara]

Rekommenderar användning av {{uppdaterad}}. --Fredde 20 januari 2012 kl. 14.48 (CET)[svara]
Det var så jag menade. Om den skrevs in (med instruktiooner inom<nowiki></nowiki> som förklarar hur man gör ovanför tabellen) på alla sådana sidor skulle det vara jättebra. Orkar någon? Adville 20 januari 2012 kl. 16.06 (CET)[svara]
Jag tycker man hellre skall skriva "Spelartruppen som den såg ut då och då". Stämmer bättre med stilen i resten av uppslagsverket.
andejons 20 januari 2012 kl. 16.54 (CET)[svara]
->Andejon: Det var en ny intressant tanke. Du har helt rätt, fast tillsammans med mitt förslag för mindre ändringar på årets trupp... Om några år blir artiklarna långa, men det kanske finns intresse att se vilka spelar som spelade i ett visst lag ett visst år. Vad tycker ni om det? Vart år, efter silly season, börja ny rubrik med ny spelartrupp. Adville 21 januari 2012 kl. 01.12 (CET)[svara]
Mycket bra förslag! Just så borde det fungera. Fernbom2 21 januari 2012 kl. 16.25 (CET)[svara]
Liten fråga. Skulle det inte bli en massa tabeller? Som tar en hel del plats? När artiklar byggs ut, är det väl lämpligt att knoppa av dem när de blir över en viss storlek. På de stora wikipediorna har ofta europeiska storlag egna säsongsartiklar, där det finns plats för spelartrupper. Annars är idén trevlig och informativ.--Paracel63 21 januari 2012 kl. 22.25 (CET)[svara]
->Paracel63:det låter ju vettigt, eller att man har en sida, och sedan har sidan undersidor med de gamla spelartrupperna med länk till dem från lagets huvudsida. Annars blir det för lågnt efter ett par år. Adville 22 januari 2012 kl. 23.55 (CET)[svara]

Sandlåderegler?[redigera | redigera wikitext]

Flyttar fråga och svar till Wikipediadiskussion:Sandlådan#Sandlåderegler?. --MagnusA 23 januari 2012 kl. 21.27 (CET)[svara]

Svenska myndigheter[redigera | redigera wikitext]

Jag har uppdaterat mallen {{Myndighet}} och hjälpmallen {{Myndighet/Regleringsbrev}}, så att faktarutorna numera länkar till regleringsbreven för 2012, som nyligen har publicerats i Statsliggaren hos Ekonomistyrningsverket. Ett exempel där detta fått genomslag är artikeln om SMHI. Men det finns också myndigheter som Patent- och registreringsverket, där mallen Myndighet ännu inte används. En nyhet för 2012 är att de enskilda högskolorna numera har varsitt regleringsbrev, så det kan bli meningsfullt att även använda mallen/faktarutan {{Myndighet}} i deras artiklar. Nytillkomna myndigheter i årets Statsliggare är: Blekinge tekniska högskola, Dans- och cirkushögskolan, Gymnastik- och idrottshögskolan, Göteborgs universitet, Högskolan Dalarna, Högskolan Kristianstad, Högskolan Väst, Högskolan i Borås, Högskolan i Gävle, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Skövde, Högskolan på Gotland, Karlstads universitet, Karolinska institutet, Konstfack, Kungl. Konsthögskolan, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Kungl. Tekniska högskolan, Linköpings universitet, Luleå tekniska universitet, Lunds universitet, Malmö högskola, Mittuniversitetet, Mälardalens högskola, Operahögskolan i Stockholm, Stockholms universitet, Svenska Unescorådet, Södertörns högskola, Umeå universitet, Örebro universitet --LA2 23 januari 2012 kl. 11.08 (CET)[svara]

Mallen för artikelbedömning på enwp[redigera | redigera wikitext]

Jag vet inte om det egentligen är hit jag ska vända mig, men jag vet inte var annars, och jag vet inte heller var jag själv ändrar det.

När man går in på någon engelsk artikel och kollar på bedömningsmallen längst ner, så är alternativen för betygsättning av objektivitet "Starkt ensidig", "Måttligt ens.", "Minimalt ens.", "Inte märkbart ens." och det bästa alternativet "Helt ensidig". Någonting är fel här, och det är framförallt det bästa alternativet, "Helt ensidig", som naturligtvis borde vara något helt annat. Sen tycker jag att "minimalt" är mindre=bättre än "inte märkbart", eftersom det i mina ögon låter som att om man kan sätta "Minimalt", då vet man vad man pratar om, och inte bara att man inte märkte något. Men det sista är en smaksak. dSAKARIEb 23 januari 2012 kl. 15.36 (CET)[svara]

Detta gäller alltså om man ställer in "svenska" som språk på en.wikipedia. Det är förresten inte bara den skylten som fungerar dåligt då... Oinloggade användare får den engelska texten (där alternativen är rättskrivna). /NH 23 januari 2012 kl. 16.24 (CET)[svara]
Extension:ArticleFeedback ser det ut som ni talar om. Översättningen görs sannolikt någonstans på translatewiki:. -- Lavallen 23 januari 2012 kl. 16.57 (CET)[svara]
Nu ändrat på translatewiki (av Boivie) till en fallande skala av partiskhet. (Stark, måttlig, minimal, ingen uppenbar respektive helt opartisk). Jag tror att det tar upp till några dygn för det hela att slå igenom till de olika wikimediasajterna. --MagnusA 23 januari 2012 kl. 17.51 (CET)[svara]

Substubbar om orter med ett hundratal invånare - vill vi ha dem och hur bör de då skapas?[redigera | redigera wikitext]

De senaste dygnen har Maidenhall 1 skapat ett stort antal substubbar om byar i Storbritannien. Är det önskvärt att stora mängder stubbar skapas om den som skapar dem inte verkar ha några som helst ambitioner att fylla på med någon som helst substans, och om så är fallet - vore det inte ännu mer önskvärt med något slags robotskript som genererar dessa artiklar automatiskt (förslagsvis genom att process mallargument från ENWP) och med minimal risk för manuella tangentbordsfel och liknande? - Tournesol 9 januari 2012 kl. 21.03 (CET)[svara]

Hämta mallar från enwp och översätta dem med bot går att göra, jag har gjort ngt liknande för biografier. För min del har jag dock inte tid för ögonblicket att utveckla ngt. -- Lavallen 9 januari 2012 kl. 21.07 (CET)[svara]
Mitt svar på första frågan: Ja, självklart, så länge vi betraktar motsvarande artiklar om svenska orter som relevanta. (Begreppet substub håller jag iofs inte med om. De exempel jag kollade hade flera informationsbitar, inklusive geografiskt läge och folkmängd.) /Dcastor 9 januari 2012 kl. 21.27 (CET)[svara]
Det finns en existerande bot som gjort det på något wp-version, har för mig att det var på enwp när det var nytt (och att det var amerikanska städer som skapades). Jag ställer mig rätt positiv till att skapa artiklar med den grundläggande informationen av den här typen med bot (komplett med en faktabox). Då slipper vi slösa värdefulla volontärtimmar som skulle kunna användas till vettigare saker. Om någon skulle vilja skapa boten skulle det förstås behöva föregås av en större diskussion om vad som skall inkluderas, hur informationen skall struktureras, vilka källor som ska användas etc. Men det bör ju förstås vänta till dess att ett färdigt förslag ligger på bordet. Därtill skulle ju alla redigeringar behöva kontrolleras. Det finns för övrigt ett projektförslag om något liknande på meta (meta:Wikimedia Fellowships/Project Ideas/Tools for stub creation), men riktigt vad användare:Jeblad har tänkt att göra under projektet (om det blir av) går iaf mig över huvudet. Jopparn 10 januari 2012 kl. 01.32 (CET)[svara]
Jag är inte helt övertygad. Om vi lyckas skapa stubbar om orter i ett större antal länder, varav en del mer exotiska, hur klarar vi av att säkra artiklarnas kvalitet?
Det är fullt möjligt att vi för något exotiskt land hittar en källa som ger basinformation i ett format vi klarar av att behandla med bot, med hjälp av en användare som hjälpligt behärskar språket eller med hjälp av kortfattad engelskspråkig info om statistiken. Samtidigt är det fullt möjligt att vi fått något om bakfoten när vi tolkat datat, till exempel att det gäller orterna så som de definierats före en kommunreform (eller församlingsmedlemmar och inte kommuninvånare). Då har vi helt missvisande data om hundratals orter som ingen av oss känner, med stor risk att felet finns kvar länge. Det finns också uppenbar potential för vandalism.
Det här är en orsak till att jag uppfattar Wikipedia:Globalt perspektiv till denna del som olycklig. För kvalitetsarbetet behöver vi folk som känner ämnet och därför borde vi få sätta ribban högre där vi inte har personresurser.
--LPfi 10 januari 2012 kl. 09.54 (CET)[svara]
Jag ser inte globalt perspektiv som alls förhandlingsbart. Vi kommer hur som helst alltid att ha faktafel i våra artiklar, det har NE och alla andra uppslagsverk med. Rädslan för att ibland ha fel bör inte överdrivas och hindra oss från att skapa ett mer komplett uppslagsverk. Det går också att göra stickprov om man känner särskild oro vad gäller specifika större bidrag. Njaelkies Lea (d) 10 januari 2012 kl. 16.34 (CET)[svara]
Du vet lika väl som vem som helst att ingen som kan svenska men inte engelska någonsin kommer att bry sig om dessa byar. Jag tycker att artiklarna borde göras till omdirigeringar till engelska wikipedia. 85.229.218.162 10 januari 2012 kl. 17.26 (CET)[svara]
Med den inställningen kan vi lika gärna lägga ned svenskspråkiga Wikipedia direkt! Fernbom2 11 januari 2012 kl. 06.56 (CET)[svara]
Inställningen torde vara vanlig bland den som tror att alla kan engelska. Jag vill ta tillfället i akt att påminna om att vi har en generation som inte gått grundskolan och därmed inte behövt studera främmande språk (och om de gjort det i första hand läst tyska) och en generation som inte ännu läst särskilt mycket engelska (i Finland är engelska inte obligatoriskt nationellt och också i praktiken kan språket ibland vänta till sjunde klass).
Dessutom är det mycket svårare att ta till sig information på ett främmande språk, också om man behärskar det rätt bra vad gäller vissa områden (t.ex. jag har inga större problem med engelskspråkig facklitteratur, men nog med engelskspråkig skönlitteratur; geografiska artiklar kan innehålla ett främmande ordförråd).
--LPfi 11 januari 2012 kl. 20.16 (CET)[svara]
Jag har sett ganska många märkliga översättningar i artiklar översatta från engelska. Paradoxalt nog har det gjort att jag stärkts i min uppfattning att svwp behöver översättningar från engelska – det är uppenbarligen vanligt att folk överskattar sin förmåga att förstå engelsk text. Däremot är det förstås önskvärt att översättningarna görs med mer eftertanke. //Essin 11 januari 2012 kl. 20.57 (CET)[svara]
Artikeln Carrera (by) har varit uppe i SFFR. Läs gärna den diskussionen. Den är ju ett prejudikat som rimligen säger att alla dessa artiklar om engelska byar är relevanta. Stigfinnare 10 januari 2012 kl. 16.14 (CET)[svara]
Vi skriver inte för idag, utan för i morgon. Dessa artiklar är korta nu, men personer som har varit där kanske kan tillföra något och sedan utvecklas det. Jag har själv sett till att min (svenska) by Ebbalycke har utvecklats så att turister kan få något i behåll att stanna till där. Förhoppningsvis kan samma sak ske med de engelska byarna (och förövrigt andra byar i andra länder med). Behåller vi det nu så är chansen större att det utvecklas till något bra. Orter som fins i enwp och eswp är nog lättast att göra detta med eftersom det är språk som fler kan än exotiska ställen. Viss begränsning gör inget, tills någon frivillig har kunskapen att gå vidare. Adville 11 januari 2012 kl. 02.19 (CET)[svara]
Lite märkligt att Carrera (by) bedöms vara relevant på svwp, men inte på dewp, frwp eller itwp. Dessutom tycker jag att alla raderade och i kommuner infogade stubbar om finska platser väger tyngre som prejudikat betraktat. /ℇsquilo 11 januari 2012 kl. 16.28 (CET)[svara]
De finska orterna som infogats har infogats eftersom de bedömts vara substubbar. De innehöll endast namn, kommun och typ av ort (by, egendom, ö, ...). De har inte raderats som icke-relevanta och hör därför egentligen inte till den här diskussionen - utom i respons till Advilles inlägg.
William's Green är inte heller något annat än en substub. Jag kan inte förstå på vilka grunder du så lättvindigt avfärdar dem ur diskussionen. Jag anser att de prejudikaten är mer relevanta i sammanhanget än Carrera (by). /ℇsquilo 11 januari 2012 kl. 22.26 (CET)[svara]
Men jag tycker nog vi skall vara försiktig med stubbgenerering för artikelämnen som inte är klart relevanta. Orter av stadsstorlek i ett land som åtminstone någon aktiv användare intresserar sig för tycker jag är oproblematiska, åtminstone om någon tänker ta som projekt att utvidga ett större antal av dem. Byar tycker jag man skall skriva om endast i den mån man klarar av att skapa intressanta artiklar om enskilda sådana utgående från hyggliga källor.
--LPfi 11 januari 2012 kl. 20.16 (CET)[svara]
Att skapa artiklar med bot om små orter ser jag nog inte som något önskvärt idag. Att uppdatera och utvidga är en helt annan sak. -- Lavallen 11 januari 2012 kl. 20.51 (CET)[svara]
För att inte tala om att det blir helt absurt om man börjar skapa substubbar om byar när det fortfarande saknas artiklar om större orter. Jag skapade med hjälp av många andra användare för några år sedan Användare:Grillo/städer a-b, Användare:Grillo/städer g-k och Användare:Grillo/städer t-w, och jag har för mig att det även har funnits någon liknande lista med de 15 största städerna i varje land skapad av Tanzania. Innan alla dessa artiklar finns känns det rätt meningslöst att skapa artiklar om mikroskopiska byar, speciellt om de ligger i länder där vi fortfarande inte har någon grundläggande täckning. /Grillo 12 januari 2012 kl. 18.50 (CET)[svara]
Jag inser med det meningslösa att skapa för skapandets skull, Grillo. Därför håller jag med dig att det är viktigare att fixa alla större orter innan man tar de små byarna (om inte någon eldsjäl vill skapa artiklar om de mindre byarna ifrån sin hemtrakt i ett avlägset land...). Wikipedia måste växa uppifrån och ner. Adville 12 januari 2012 kl. 18.58 (CET)[svara]
Man kan inte tvinga användare att skriva artiklar om det de inte vill. Hur skulle det gå till? Blockera alla sportartiklar och hänvisa till Grillos stadslistor? --NERIUM 12 januari 2012 kl. 22.24 (CET)[svara]
Nej, man kan inte tvinga folk att skapa artiklar och man bör inte hindra folk från att skapa artiklar (annat än i särskilda fall). Självklart att den som läst en roman eller drömmer om en resa skall få skapa artiklar om de berörda områdena (förutsatt att artiklarna bygger på acceptabla källor o.s.v.) Däremot kan vi mycket väl styra vissa insatser, bland annat genom att här, på olika projekt och på folks diskussionssidor notera områden där insatserna gör stor nytta.
Då det är frågan om att systematiskt skapa mängder av artiklar bör vi däremot kunna diskutera det ändamålsenliga i projektet. Vi kan säga nej tack till stubbar som ingen kommer att utveckla vidare under överskådligt tid och som har för låg relevans i förhållande till det städarbete som kan antas behövas. En resonlig användare kan antagligen justera sina planer så att de bättre gagnar projektet, i synnerhet om man närmar sig användaren på ett riktigt sätt (framförallt måste man lyssna på användaren ifråga).
--LPfi 13 januari 2012 kl. 09.47 (CET)[svara]
Jag tycker inte artiklar ska skapas med bot, det tar kanske bort det roligaste arbetet, däremot håller jag med om att det vore mycket intressant om det skulle finnas möjlighet att uppdatera vissa uppgifter som det finns goda källor till med bot, exempelvis befolkningssiffror, gemensamt på flera språkversioner. Höstblomma 12 januari 2012 kl. 22.46 (CET)[svara]
Det som Användare:Jopparn viser til og som jeg har skrevet om er verktøy for å gjenbruke felles data og for å transformere disse felles dataene til en løpende tekst. Dette er noe av det samme som gjøres med boter idag, men vil bli mer fleksibelt og gir ikke en frossen/fiksert tekst. Den viktigste forskjellen mellom dette og botprodusert innhold er at innholdet vil være levende og bli vedlikeholdt. Selv om innholdet vises frem på svensk Wikipedia er det ikke gitt at det vil bli vedlikeholdt på dette prosjektet, og motsatt så kan innhold vedlikeholdes fordi det brukes på svensk Wikipedia og samtidig vedlikeholdes på et stort antall andre Wikipedia-prosjekter.
Det vil i løpet av ettervinteren bli startet et prosjekt for å lage et rammeverk for det som er omtalt som Wikidata. Prosjektet vil gjøre det mulig å gjøre felles oppdatering av gjenbrukbare data i Wikipedia, for eksempel data i infobokser. Typisk er dette data for innbyggertall (befolkningssiffror) i steder (orter), men det kan også være slikt som nåværende og tidligere ordførere. Det vil være valgfritt om de enkelte prosjektene vil bruke underlagsdata fra Wikidata-prosjektet, men jeg mener at det prosjektet vil bli like viktig for Wikipedia som Wikimedia Commons er idag. Prosjektet for Wikidata er vedtatt gjennomført og har et nokså stort budsjett.
Jeg har beskrevet noen løsninger på m:Wikimedia Fellowships/Project Ideas/Tools for stub creation som kan brukes sammen med underlagsdata fra Wikidata-prosjektet slik at det kan lages levende tekst om emner som normalt ikke vil bli omtalt, blant annet fordi de enkelte prosjektene mangler nødvendige ressurser. Ved å bruke disse metodene så kan et prosjekt ha artikler om Brasils kommuner selv om ingen på prosjektet kan noe om emnet, for artiklene produseres utfra underlagsdata som vedlikeholdes av lokale i Brasil. Det eneste verktøyene gjør er å omforme dataene som publiseres i Wikidata til en lesbar tekst. Prosjektet for stubbverktøyene er mitt forslag og har ingen offisiell status.
Det er viktig å være klar over at hvis et prosjekt ønsker å vedlikeholde infobokser manuelt så er det ikke noe problem, det er bare å la være å importere data fra Wikidata-prosjektet når det er klart. Hvis prosjektet har nødvendige ressurser for å skrive samtlige artikler selv så er heller ikke det noe problem, de vil kunne la være å bruke både verktøyene jeg foreslår og eventuelt verktøy fra Wikidata for kun å lage infobokser. For små prosjekter som trenger ekstra starthjelp kan imidlertid slike artikler være viktige, det vil gi de et solid grunnlag å bygge videre på. Også for større prosjekter som synes det er viktig å ha beskrivelse av alle kommuner i Brasil vil verktøyene være viktige, men da for vedlikehold av spesifikke data og infobokser. Jeblad 13 januari 2012 kl. 15.39 (CET)[svara]
Kul och tack för intressant information. Detta att utnyttja att Wikipedia är globalt låter mycket lovande och kan ge stora värden. Håll oss gärna informerade om dessa insatser, och när det blir moget att pröva/provanvända.Yger 13 januari 2012 kl. 15.55 (CET)[svara]
Orter platsar alltid. Precis som andra artiklar kan de alltid förbättras (källor och liknande). Jag tycker vi skall vara glada över artiklarna om orter i Storbritannien vi fått. J 1982 17 januari 2012 kl. 13.38 (CET)[svara]
Väldigt intressant Jeblad. Tycker det låter som ett helt fantastiskt projekt. --flinga 24 januari 2012 kl. 18.29 (CET)[svara]
Jag vill uttala min positiva syn på att lägga till relevant encyklopedisk information, om t ex geografiska orter, med välgjorda botskript som producerar vettig text. Målsättningen med svenska Wikipedia är väl att tillgängliggöra encyklopedisk information på svenska, och då är det ju jättebra om man kan öka den informationen, även om det sker med halvautomatiska skript. Tänk vilken resurs inom geografi svenska Wikipedia kunde bli, exempelvis. Sedan behöver man förstås inte börja tillämpa detta på de mest perifera orterna, det borde finnas gott om medelstora orter i flera länder som kan läggas till med botar i de fall tillförlitlig data finns. --flinga 24 januari 2012 kl. 18.29 (CET)[svara]

Tre interwikilösa artiklar[redigera | redigera wikitext]

Högtid, märkesdag och signaturläran är inte tre saker i "En ska bort", utan tre artiklar som saknar interwikilänkar och där det borde gå att hitta bra motsvarigheter på engelska - eller annan - Wikipedia. Ord.se föreslår engelska översättningen "red letter day" för märkesdag, och även i andrahand för högtid, men jag är osäker på om det verkligen är i rätt betydelse. För högtidsdag föreslås också festival (day), vilket dock handlar om något helt annat. Det finns kanhända någon annan sida för att be om insatser och input såhär (?), men det känns som Bybrunnen är effektivt (och så kunde jag ju ta upp alla på en gång). --flinga 15 januari 2012 kl. 02.26 (CET)[svara]

wp:översättningsfrågor finns som möjlig sida att ta upp sånt här, men man kan få vänta ett tag på svar där. /Dcastor 15 januari 2012 kl. 02.33 (CET)[svara]
Här är en kategori på en:wp som har koppling till högtid: http://en.wikipedia.org/wiki/Category:Public_holidays_by_country --Larske 15 januari 2012 kl. 02.56 (CET)[svara]
Vad gäller högtid finns da:Højtid, nn:Høgtid och de:Feiertag som har likartade betydelser (jag har lagt till de två förstnämnda). Däremot är det ju inte säkert att alla språk har ord med tillräckligt likartad innebörd (dvs det är inte säkert att det går att hitta bra interwikilänkar). Engelskan verkar ju t ex inte ha det. Lästips: Mikael Parkvall. Lagom finns bara i Sverige och andra myter om språk. /NH 15 januari 2012 kl. 14.41 (CET)[svara]
Ja, visst är väl den senare frågan intressant? I och med att olika fenomen existerar utifrån olika språk, vilka fenomen bör vi beskriva? Utgår vi (bara) från språkets indelning blir uppslagsverket på så sätt jävigt i sitt urval av artikelämnen. --flinga 18 januari 2012 kl. 14.56 (CET)[svara]
I sakfrågan: det är märkligt tycker jag ändå om inte ordet signaturlära har någon utländsk motsvarighet. --flinga 18 januari 2012 kl. 14.56 (CET)[svara]
Jag råkade läsa om signaturläran i en av Pratchetts skivvärldsböcker (på engelska) för inte så länge sedan. Skall försöka lista ut vilken det var, och vilken termen var.
Jag sökte också på några iwsystrar till kategorin fo:Bólkur:Merkisdagar. Enwp är f. n. rent ut sagt SOPigt svårläst:-); men av htmlkällfilerna att döma är systerkategorin en:Category:Observances "på toppen" av trädet för olika slags märkes- och höktidsdagar; den ligger direkt under en:Category:Days. Sidan en:Obervance är en hänvisningssida till en:Holiday, som faktiskt verkar att kunna vara "rätt" syster till Märkesdag. Det blir dock betydligt lättare att undersöka detta, när enwp gått upp igen i morgon bitti. Jörgen B 18 januari 2012 kl. 23.15 (CET)[svara]
Pratchett tar upp signaturläran under namnet "the Doctrine of Signatures i boken A hat full of sky (en av hans skivvärldsbarnböcker om den mycket unga häxan Tiffany Archer). Höstblomma hittade den iwsystern och lade in dess iwlänkning i vår artikel redan för 4 dagar sedan. Jörgen B 19 januari 2012 kl. 13.51 (CET)[svara]
Här händer det saker, så bra! :) Ser att du också lade till motsvarande länk till svwp i engelska artikeln, vilket jag förstås rekommenderar att man gör generellt. --flinga 19 januari 2012 kl. 16.02 (CET)[svara]
En inkonsekvens som återstår är att både helgdag och högtid länkar till holiday på engelska Wikipedia (samt även feast day i högtid). Jag brukar i alla fall tänka att principiellt borde inte fler än en artikel på endera språkversionen peka på en och samma artikel på annan språkversion, men det kanske är onödigt strikt, eller inte alltid tillämpbart? --flinga 24 januari 2012 kl. 18.17 (CET)[svara]

Upphovsrätten och lagförslaget[redigera | redigera wikitext]

[rubrik inlagd i efterhand --LPfi 19 januari 2012 kl. 08.25 (CET)][svara]
Hur det skall gå till vet jag inte, men personligen ser jag det som viktigt att vi markerar att det inte är upphovsrättsskyddet som sådant Wikipedia motarbetar, utan de långtgående konsekvenserna av lagförslaget. Fernbom2 18 januari 2012 kl. 15.39 (CET)[svara]

Det är viktigt att tänka på den biten av budskapet varje gång man skriver en artikel eller ger en intervju med anknytning till upphovsrätt. Jag tror inte det finns något bättre sätt. Att varje gång betona att man är för och respekterar upphovsrätten så som den ser ut idag ser jag inte som önskvärt.
Själv tycker jag det är absurt att jag till 60 års ålder skall ha möjlighet att förvalta och tjäna på mina mor- och farföräldrars föräldrars (som jag aldrig träffat) kreativa verk, på något sätt koordinerat med mina tiotals småkusiner, spridda över världen, och möjligen okända arvingar och affärskumpaner till en del av dem.
Det ekonomiska värdet av upphovsrätten minskar i de flesta fall mycket snabbt efter att ett verk skapats och publicerats, samtidigt som svårigheten att utreda vem som egentligen besitter rätten ökar stort efter att upphovsmannens barn dött. Jag är övertygad om att balansen mellan det samhälleliga intresset att överhuvudtaget få använda vårt kulturarv och det privata intresset att låta sina efterkommande tjäna på och förvalta ens eget arv skulle vara mycket bättre med en mycket kortare skyddstid (och radikala ändringar också i vissa detaljer).
--LPfi 18 januari 2012 kl. 20.44 (CET)[svara]
(Vilket förstås inte betyder att jag i mitt arbete inom Wikipedia och Wikimedia Commons skulle bryta mot upphovsrätten. Här håller vi oss till de lagstiftningen som den ser ut. --LPfi 18 januari 2012 kl. 20.46 (CET))[svara]
Jag menade inte att det finns en konsensus bland Wikipedias användare om hur upphovsrätten skall se ut (personligen skulle jag gärna se en utvidgning, men det är en politisk fråga - jag ser inte det absurda i den situation LPfi beskriver, för mig hör arvsrätten till de viktigaste mänskliga rättigheterna). Det jag syftar på är själva protestaktionen. Att den kan göras någorlunda samfällt beror inte på att alla här är anhängare till Piratpartiet, utan på att lagförslagen får orimliga effekter på ett uppslagsverk av det slag Wikipedia är. Det kan vara viktigt att få fram, även om det inte behöver komma med i varje mening. Fernbom2 19 januari 2012 kl. 07.58 (CET)[svara]
Jag håller med helt och hållet (utom att jag vidhåller absurditeten). Mitt motstånd mot de långa skyddstiderna beror i första hand på praktiska problem, som blir uppenbara då någon frågar om det är möjligt att ladda upp bilder hittade i familjealbumet. Upphovsrätten hindrar i många fall ättlingar från att använda sitt arv.
Det mest problematiska för oss på Wikipedia är att vi genom lagar som den föreslagna kan tvingas ta bort länkar till trovärdiga källor och i värsta fall måste ta bort text för att den inte kan bekräftas med källor vi tillåts hänvisa till.
Att en domstol kunde avgöra vilka källor ett uppslagsverk får hänvisa till visar hur radikalt lagförslaget kunde påverka det fria ordet. I praktiken kunde enskilda rättsinnehavare utan domstolsbeslut på samma sätt förhindra användande av källor. Det är naturligt att vi kan enas om att sådant inte är acceptabelt.
--LPfi 19 januari 2012 kl. 08.22 (CET)[svara]
Jo, visst finns det komplikationer med de långa skyddstiderna, som bland annat handlar om att det blir många rättighetsinnehavare, varav en del kan vara oanträffbara. Det kan också finnas skäl att fundera över vad som verkligen bör räknas in, som i de exempel Du nämner. Det finns alltid en gråzon, men att blotta misstanken om överträdelse skall kunna leda till stängning av den fria redigeringsmöjligheten skulle bli en dödsstöt för hela internet. Fernbom2 19 januari 2012 kl. 10.52 (CET)[svara]

Nu har det här blivit diskussion om upphovsrättens utformande. Det är politik som jag förstått ska hanteras utanför wikipediagemenskapen. Som ni båda är överrens om så är det lagförslaget och inte upphovsrätten per se som wikipediagemenskapen vände sig emot.--LittleGun 19 januari 2012 kl. 10.56 (CET)[svara]

Poängen var att markera just detta, ingenting annat. Fernbom2 21 januari 2012 kl. 22.29 (CET)[svara]
Och min poäng (utöver det) är att det inte finns konsensus om att upphovsrätten skulle vara oproblematisk.
Upphovsrättsfrågor är viktiga för Wikipedia och relaterade projekt. Därför tycker jag att det är naturligt och till och med viktigt att diskutera dem, men jag är överens om att Bybrunnen inte är ett bra ställe annat än då det handlar om aktuella väl avgränsade frågor. Det kanske skulle behövas ett ställe där man kunde diskutera filosofin bakom våra grundprinciper och relaterade frågor, utan att störa det dagliga arbetet med uppslagsverket.
--LPfi 22 januari 2012 kl. 17.50 (CET)[svara]
Det jag ville understryka var dels att det inte råder konsensus om att upphovsrätten är problematisk, dels det Du själv uttrycker med orden: "Här håller vi oss till de lagstiftningen som den ser ut". Fernbom2 24 januari 2012 kl. 13.17 (CET)[svara]

Hur använder vi mallen relevanskontroll?[redigera | redigera wikitext]

Under december månad mer eller mindre skepnaden relevanskontrollerna. I flera fall måste/har artiklar ha mallats slentrianmässig. Har vi utarbetat en ny policy som innebär att relevansen för en nyskapar artikel automatiskt ska ifrågasättas. Trots att jag med flera avmallat ett stort antal artiklar ligger hela 155 stycken ickeåtgärdade i december månads kategori. Denna månad har det inte blivit lika många artiklar, men fortsätter det i nuvarande takt kommer vi passera över 100 stycken i januari månads kategori. Personligen om jag möter på en tveksam artikel gör jag en enklare efterforskning och upptäcker då för det mesta att min farhåga om bristande relevans inte stämde, varför en mallning undveks. Denna rutin verkar dock inte vara etablerad. Kanske vi borde diskutera frågan för vilka rutiner som vi ska använda vid mallning av relevanskontroll? Jag upplever också att vi är oerhört snabba med att malla når vi kanske borde vänta ett par minuter. Vänligen, dnm (d | b) 19 januari 2012 kl. 13.32 (CET)[svara]

Det kanske är är någon enskild användare som mallar mycket numera? Behöver förstås inte "outa" den här på Bybrunnen, men om så är fallet kanske man kan börja i den änden, hos den användaren, om det är någon speciell tanke bakom? --MagnusA 19 januari 2012 kl. 13.46 (CET)[svara]
<spekulation>Eller också är det en reaktion på tidigare diskussioner om "Hey! Det snabbraderas för mycket. Sätt en relkoll så andra får en chans att titta på den.".</spekulation> --MagnusA 19 januari 2012 kl. 13.50 (CET)[svara]
Jag är nog bitvis skyldig till ökningen. Jag började i november-december gå igenom och källbelägga våra allra kortaste skådespelarartiklar, och hittade då en hop folk som spelat typ "besättningsman" i en enda film på 1940-talet, och som jag inte hittade något om när jag googlade. Eftersom man kan misstänka att flera av dem har haft teaterkarriärer lade jag in relkoll på skådespelare av den digniteten, och de flesta mallarna har nog blivit kvar. Att döma av en del diskussionssidor verkar vi vara lite smått oense om vad som är relevant, så en principdiskussion i den frågan skulle vara bra, kanske i samband med en SFFR. /jssfrk (d|b) 19 januari 2012 kl. 14.01 (CET)[svara]
Det mesta av ökningen i december verkar faktiskt vara äldre artiklar, så om nyskapade artiklar relevanskontrollmärks mer slentrianmässigt känns osäkert att säga. Höstblomma 19 januari 2012 kl. 14.14 (CET)[svara]
För skådespelare aktiva på 1940-talet är det knappast stor chans att hitta något på Google, så att radera dem som icke-relevanta på den grunden är olämpligt. Jag vet inte vad man borde göra åt dem. Det är rätt missvisande att ha en artikel där endast en mindre roll i en film nämns om de haft huvudroller på stora scener, men för att hitta teaterrollerna borde man väl kolla pappersarkiv teater för teater? --LPfi 19 januari 2012 kl. 20.50 (CET)[svara]
En viktig grundregel är att relevanskontroll bara ska användas vid nya artiklar. Ta alla äldre artiklar till SFFR istället. Obelix 19 januari 2012 kl. 20.53 (CET)[svara]
Nej, det är ju ingen grundregel. Relevanskontroll ska användas för alla artiklar där relevansen inte framgår. Jag tycker att man bör ge artiklarna en chans innan man raderingsanmäler dem till sffr, tiden artikeln ligger på relevanskontroll bör användas till att leta efter källor som påvisar relevansen, kommer sådana fram så behöver man ju inte ta upp artikeln för radering. Man bör inte ta artiklar till sffr direkt när man upptäcker dem, ge dem en chans först oavsett om de är nya eller gamla. När det gäller skådespelare som bara spelat nån statistlikande biroll i en film så tycker jag inte att vi bör ha artiklar om dem bara för att de kanske möjligtvis har gjort nån teaterroll också. Jag tycker att det är upp till den som skapat artikeln att visa det då och hitta källor till det, annars blir det oerhört konstigt om bevisbördan är omvänd, om det är upp till alla andra att bevisa att person inte haft det, eller hur? Antingen framgår relevansen i artikeln, eller så gör den inte det. Gör den inte det så bör man ge artikeln lite tid så att det kan läggas till, men har inget tillkommit efter rimlig tid så bör artikeln raderas. / Elinnea 19 januari 2012 kl. 23.06 (CET)[svara]
För äldre artiklar bör man ge mycket mera tid, eftersom man inte kan utgå från att den som skapat artikeln längre bevakar den eller har källorna till hands. I övrigt måste man väl följa normal praxis.
De artiklar jag avsåg var de som handlar om en på sin tid mycket känd skådespelare som dock aldrig fick någon större roll på film. Att ha kvar artikeln i det skicket är väldigt problematiskt (radera alltså hellre), men en raderingsmotivering som antyder att skådespelaren inte är tillräckligt betydande vore också väldigt besvärande.
Gå gärna genom de artiklarna snarast, men se till att ha till hands någon källa där åtminstone de största skådespelarna kan antas vara omnämnda, så att man kan nämna någon av de viktigare scenerna där personen verkat och stubbmarkera istället för att radera som "icke-relevant".
--LPfi 20 januari 2012 kl. 09.48 (CET)[svara]


I mitt inledningsanförande syftade jag på nya artiklar. Det förekommer att man mallar för "brister" och då sätter många Ja på allt, när det kanske inte är frågan om mer än att källor saknas och det finns en POV-tendens i texten eller kanske bara källor och wikifiering som saknas. Att man gör som Jssfrk gjort är inget jag finner problematiskt. Jag är lite kluven till hur vi borde göra detta. I många fall är det bra att vi inte raderar för snabbt och då är relevankontrollen en bra väg ut, däremot kan jag uppleva det som lite avskräckande/läskigt att se dessa stora blaffor varför ajg tror nya bidragsgivare reagerar än starkare. Det borde finnas en mall som är "osynlig" som hamnar i en kategori många av oss bevakar. Det skulle sannolikt göra den nya bidragsgivaren mer motiverad. dnm (d | b) 23 januari 2012 kl. 17.39 (CET)[svara]
Osynliga mallar och annan "magi" kan höja ribban för att känna sig som en fullvärdig medlem i gemenskapen, varför osynliga mallar och osynliga kategorier måste införas med eftertanke. Däremot borde man säkert än en gång gå igenom de hjälptexter mallarna länkar till (eller borde länka till) och försöka se dem med den oerfarna artikelskaparens ögon. --LPfi 24 januari 2012 kl. 13.10 (CET)[svara]

Helomvändning i relevanstänket[redigera | redigera wikitext]

Jag har en längre tid funderat kring våra relevanskriterier och bedömningen av dessa. Ju mer jag funderar desto mer tycker jag att vårt uppslagsverk skulle bli bättre utan dem. Jag har formulerat mina tankar och avgett några ganska omvälvande konkreta förslag på annan plats för att göra det mer lättöverskådligt. nu har jag kommit dithän i mina tankar att jag efterfrågar respons. Jag vill dock vädja till er att hellre tänka efter lite djupare innan ni svarar än att avfyra ryggradssvaret direkt; själv har jag alltså ägnat uppemot ett år åt att fundera innan jag skrev. Jag tror att mina förslag i huvudsak skulle förbättra Wikipedia, men inser att inte alla kommer att tycka så. Kanske framkommer argument som får mig att ändra mig (även om jag inte tror det). Jag tror dock att en så här omfattande diskussion mår bra av mer långsamhet än vad Wikipediadiskussioner ibland präglas av. Själv kommer jag därför inte att göra mer än högst ett inlägg om dagen i den här tråden; mer bråttom än så är det inte. /Dcastor 19 januari 2012 kl. 14.30 (CET)[svara]

Du får en snabb kommentar ändå trots att du undanbett dig det... Jag gillar synpunkten att kvalitetsaspekter ibland blir mindre avgörande än relevansaspekter när artiklar raderas helt. Jag tycker dock att något slags relevanskriterium krävs. Man kan föra en diskussion om att flytta gränserna men tycker att vi ska stanna hitom skapandet av en databas för "allt". Utan någon som helst relevanskriterium skulle vi kunna flytta ut användarpresentationerna i artikelrymden. Artiklar om "allt" gör inte wikipedia bättre. Artiklar om "mer" kan absolut göra det. Luttrad 19 januari 2012 kl. 14.54 (CET)[svara]
Jag ser problemet i (den skenbara) motsättningen mellan å ena sidan WMF:s vision och WP:INTE. Det bör dock noteras att visionen gäller alla Wikimedias projekt, inte bara Wikipedia. Dvs att summan av all mänsklig kunskap ska kunna nås på Wikipedia, Wikitionary, Wikinews eller Wikibooks. Det betyder inte att allt platsar på Wikipedia.
Dcastors förslag går ut på att relevanskriterierna inte behövs om man tillämpar kvalitetskriterierna striktare. Tanken är god, men jag är inte övertygad. Jag skulle t.ex. kunna skriva en artikel om mig själv och få den att hålla ganska god kvalitet om jag anstränger mig, men jag tror inte att Wikipedia skulle bli bättre av en sådan artikel. Däremot så håller jag med om att bristande kvalitet borde bli raderingsgrundande och att relevanskraven kanske borde bli generösare, men inte tas bort helt. /ℇsquilo 19 januari 2012 kl. 14.55 (CET)[svara]
Jag håller med till fullo att vi bör bli noggrannare i hanteringen av verifierbarhet och grundläggande kvalitet men inte att det ska ställas mot relevans-begreppet. Det vinner vi inget på då båda sidor är viktiga delar av samma mynt. Vi bör börja i den änden att vi blir mycket hårdare när det gäller verifiering och raderar uppgifter som inte är verifierbara i trovärdiga källor. Erfarenhet på sffr visar att folk lägger inte någon stor vikt vid källor, utan det finns många, även mycket erfarna användare som på sffr röstar för behåll, trots att de relevansgrundande uppgifterna inte är källbelagda och resonerar i ordalag som "men om det står i artikeln att x är spelare i det långtbortistanska landslaget så finns det väl ingen anledning att tro att den som skrivit ljuger, eller hur?". Jag tror att det finns en extremt stor risk med detta förslag, att det kommer förstöra Wikipedia fullständigt när folk börjar ösa in skräpartiklar om sina företag, sina garageband och förskolor. Jag tycker att punkt 2 är bra. Det är något som vi bör satsa på, visar det sig fungera så bra att relevanskriterierna inte behövs är det ju en sak, men att börja med att att avskaffa relevanskriterierna och till och med förbjuda att artiklar om obetydliga ämnen ifrågasätts på sffr vore oerhört skadligt för Wikipedias betydelse som ett trovärdigt uppslagsverk. / Elinnea 19 januari 2012 kl. 15.09 (CET)[svara]
Jag ger återkoppling utifrån tre exempel från tre ämnesområden (ibland ser jag wp som inte en encyklopedi, utan 150 för olika ämnesgrupper)
  • geografi/orter - här är idag relevanskriterierna ungefär detsamma som ett källkrav nämligen att den skall finns med i lantmäteriets register som bebyggelse. Att sänka ytterligare tror jag inte på - att ha en artiklar om ett enstaka småhus är vanskligt, det kan ju vara rivet när informationen läses, även om uppgifterna stämde när artikeln skrevs
  • personer/sedan flera år döda personer - här tror jag mycket på ditt synsätt, fastställ källkriterier på samma sätt som för geografi.
  • företag/Butiker - här är jag inte överens med dig, en artikel om Osby pizzeria ser jag inte platsar, den är mycket obeständig och blir bara en plats där ägaren kämpar att få in reklam (Osby bästa pizzor enligt Osbybladet) och det orimligt vi skall kämpa med att neutralisera artiklar av denna dignitet.
Yger 19 januari 2012 kl. 15.49 (CET)[svara]
(redigeringskonflikt - Yger tog upp sakerna från ett annat förhållningssätt som jag inte bektade, få se om jag gör det i ett senare inlägg) Jag tror att ett stort problem med ett sådant tänk är att wikipedia tyvärr kommer att bli väldigt vinklat. Jag tycker att det redan idag är ett problem att innehållet på svenskspråkiga wikipedia i mångt och mycket är styrt av intressena hos de som är aktiva här. Detta regler kommer ytterligare att förstärka detta.
Att man skulle radera alla äldre artiklar som saknar källor inom sex månader om de inte fått källor tills dess ser jag som något som ytterligare skulle bidra till en sådan vinkling. Jag har försökt arbeta mig bakåt genom svensk uppslagsbok och skriva saknade artiklar från A till Ö. På tre år har jag tagit mig fram till G. Jag har främst jobbat med biografier. När det gällt artiklar som saknat källor har jag i många fall skrivit om dem så att de gått att källbeläggas, om det varit möjligt. I vissa fall när interwikilänkar redan funnits till andra större språkversioner och inte hittat några direkta konstigheter jag endast kunnat källbelägga en del har jag struntat i det i förhoppning att någon annan med bättre källor, eller om ingen annan gör det kanske jag själv om tjugo eller trettio år kan ta mig an jobbet.
Om det handlade om att någon annan går igenom artiklarna innan raderingen, kontrollerar innehållet mot alla fall några större källor så visst - men är det troligt att detta kommer att klaras av på ett halvår? Det tror inte jag. Om förslaget dyker upp på nytt sedan alla befintliga artiklar väl är kontrollerade så är det möjligt att jag kommer att ställa mig mer positiv. Att kräva källor för nyskrivna artiklar ser jag inget problem i, det har väl egentligen varit principen sedan länge? Där tycker jag som jag tidigare varit inne på att privata hemsidor och liknande borde räknas som inga källor alls, eftersom de är minst lika svåra att kontrollera som en enskild wikipedians påstående utan några källor. Vet inte riktigt om det är läge att vara så radikal, att börja med att få bort sådana källor ur utvalda artiklar tycker jag kunde vara en början.
Kan tillägga att jag aldrig trott på tanken att wikipedia kommer att fungera och utvecklas till ett utmärkt uppslagsverk bara genom att alla skriver vad de vill så kommer automatiskt ett fantastiskt uppslagsverk utvecklas. Och för att förtydliga - jag skriver inte heller mina artiklar utifrån ett objektivt utvalskriterium, utan de också av mina intressen och värderingar (samt vilka källor jag råkar ha för handen) Jag tror dock att diskussioner om vad som behövs på wikipedia, vilka ämnen som saknas, var behöver vi förbättra, hur skall strukturerna organiseras, hur vill vi att wikipedia ser ut om tjugo år osv är jätteviktiga och behöver fler som engagerar sig. --FBQ 19 januari 2012 kl. 15.53 (CET)[svara]
Jag gör ett tillfällig avbrott i min wikipaus, för Dcastors frågeställning berör på många sätt kärnan i det som engagerar (och stör) mig mest här. Å ena sidan är relevanskriterierna enligt min mening en källa till många av SvWP:s delvis allvarliga problem med spretighet, inkonsekvens, oförmågan att skilja på viktigt och oviktigt, nutidsfokuseringen och en mängd andra mer eller mindre allvarliga kvalitetsbrister. De bygger på illusionen att det är möjligt att bedöma ett ämnes viktighetsgrad ("relevans") med hjälp av mät- eller kvantifieringsbara faktorer som storlek, formell samhällsposition, antal utgivna böcker, omsättning, titel o s v. Bedömningarna, både för inkludering och exkludering av ett ämne, tar i alldeles för hög grad stöd i denna mekaniska och binära (stor/liten, titel/inte titel, publicerad/inte publicerad o s v) syn på den värld som vi ska beskriva. Speciellt allvarligt blir den synen när relevanskriteriena används i ett exkluderande syfte.
Men å andra sidan - relevanskriterierna är i alla fall ett försök att sätta ramarna för vad Wikipedia inte är. Och så länge som det inte finns en samsyn om vad Wikipedia är, så krävs det nog någon form av relevanskriterier. För uppslagsverket är inte bara en samling enskilda artiklar om vitt skilda ämnen. Trovärdigheten och den praktiska nyttan för den som söker information påverkas även av den samlade bilden av dels vilka ämnen som finns med, dels vilka ämnen som inte finns med. Ett i den meningen "obalanserat" uppslagsverk (som fylls med trivialiteter, småsaker och dagsländor, men använder relevansmotiven för att sätta upp högra trösklar för mer traditionella samhällsanknutna ämnen, folkrörelser, näringsliv, politiker m m, tappar förtroendet.
Dock - sammantaget är ändå kvalitén på artikeln och relevansen i den information som presenteras under artikelrubriken viktigare än vilka artiklar och ämnen som klarar nålsögat. Här borde vi börja tillämpa betydligt tydligare (och snabbare) regler som helt enkelt lyfter bort artiklar som inte håller måttet (även om de skulle kunna ses som relevanta enligt kriterier eller praxis). För vi ska aldrig, aldrig, utsätta den som söker information för risken att läsa en artikel som inte klararar att leva upp till en basal standard. Janders 19 januari 2012 kl. 16.21 (CET)[svara]
Jag betraktar mig själv som inklusionist men har ändå allt oftare uttalat mig för radering på SFFR. Jag kan själv se paradoxen i det och har börjat fundera över vad det handlar om. Jag har kommit fram till att jag inte anser att något/n behöver utmärka sig speciellt om det rör ett ämne som är encyklopediskt relevant. Det behöver inte handla om något utöver det vanliga. Men om vi skall avskaffa relevanskriterierna i nuvarande form måste vi ändå ha kvalitetskrav som rör mer än hur artikeln är skriven eller verifierbarheten. Skydd mot reklam och andra former av propagande vad gäller dagsaktuella företeelser är livsviktigt. Likaså är jag tveksam till om vissa ting hör hemma i ett uppslagsverk. Det vore inte bra om vi svämmar av över av icke offentliga personer (trots Jimbos ord), rent lokala fenomen med mera. Men förslaget tål att tänka på. Det är alltid stimulerande när någon tänker annorlunda - även om det blir som att "svära i kyrkan", som det heter. Med tanke på skribentens yrke är kanske bilden anstötlig för någon, men i skrivande stund betraktar jag den som synnerligen välvald. Fernbom2 19 januari 2012 kl. 17.00 (CET)[svara]
Långsamt är bra! --NERIUM 19 januari 2012 kl. 21.10 (CET)[svara]

Punkt 2.2 ("En artikel som inte är källbelagd eller som har direkt dåliga källor får raderas") kan ju faktiskt genomföras oberoende av resten, alltså även om relevansbegreppet kvarstår som idag. Men är det någon som tror att det kommer att ske? När såg vi en artikel raderas på grund av bristande källor? --LA2 19 januari 2012 kl. 20.34 (CET)[svara]

Jag gillar förslaget skarpt. Luttrad nämnde ovan att "utan någon som helst relevanskriterium skulle vi kunna flytta ut användarpresentationerna i artikelrymden", men det är förstås fel då oberoende tredjepartskällor inte skulle finnas för flertalet användarsidor och därmed inte uppnå käll- och verifierbarhetskravet. Inte heller kvalitetskraven hade uppnåtts, inte ens idag, och jag uppfattar Dcastor som så att han kraftigt vill höja kvalitetskraven istället för att behålla relevanskriterierna. Obelix 19 januari 2012 kl. 20.48 (CET)[svara]


Roligt att se att fler vill slå ihop Wikipedia och Wiktionary! Det var också enligt min åsikt en olycklig uppdelning. Jag ställer mig också bakom de andra två punkterna. Argumentet att det inte sänker trovärdigheten är starkt. --Petter 20 januari 2012 kl. 00.11

Om Wikipedia och Wiktionary borde slås ihop är väl i så fall en diskussion som man får föra på meta eller liknande? Det är ju inget som vi kan bestämma här. Eller menar ni att bara just de svenskspråkiga Wikipedia och Wiktionary skulle vara ihopslagna medan de inte är det på nån annan språkversion. Går det ens, skulle det inte bli jätterörigt? Det är ju helt olika system, t.ex om jag är inne på sidan barn på svenskspråkiga Wikipedia så leder ju den t.ex den engelskspråkiga iw-länken till en:child medan barn på svenskspråkiga Wiktionary leder till engelskspråkiga barn, och det står på olika språk vad det betyder t.ex lada på svenska. Jag tror att det skulle bli extremgyttrigt. / Elinnea 20 januari 2012 kl. 02.06 (CET)[svara]
Det finns jättemånga ord som borde finnas både i en ordbok och i en encyklopedi, och som bör behandlas helt olika. För att inte tala om att Wiktionary tar upp saker på alla språk vilket betyder att uppslagsordet barn om man slog ihop nuvarande system skulle behöva behandla a) det svenska uppslagsordet barn i encyklopedin, b) samt uppslagsordet barn på svenska, isländska, danska, norska och engelska, för att ta de exempel jag kommer på så på rak arm, där betydelse och böjning varierar. Jag vet inte om det skulle vara en fördel att behöva slå upp barn (norska), barn (engelska) et cetera heller. /Julle 20 januari 2012 kl. 02.42 (CET)[svara]
Eller för att ta ett annat exempel: en:wiktionary:mat (för vi vill ju att Wiktionary skall ta upp fler språk på svenska också) och mat. /Julle 20 januari 2012 kl. 02.46 (CET)[svara]
Ja visst. Orboksartiklarna på Wikipedia skulle då så klart få en egen namnrymd, dvs. både mat och Ordbok:mat skulle finnas. Det skulle vara bättre än den nuvarande uppdelningen på olika domäner. --Petter 23 januari 2012 kl. 00.34
Jag känner stor sympati för det här förslaget. Detta är första gången sedan jag började fundera kring de här frågorna som jag tycker mig kunna förstå hur ett inklusionistiskt Wikipedia skulle kunna fungera. Jag är positivt inställd till höjda källkrav, och särskilt en livligare diskussion kring källkritik samt en mer genomtänkt linje vad gäller primär-, sekundär- och tertiärkällor (heter det så?). Å andra sidan...
  • Det finns en poäng i att en informationskälla som Wikipedia sållar informationen. Vi gör ett urval av vilken information som skall stå med i en artikel, och vi gör ett annat urval när vi bedömer om en artikel behövs eller ej. Om vi tar bort relevanskriterierna delegerar vi i princip det sistnämnda urvalet till de vi väljer att betrakta som trovärdiga källor. Jag är inte säker på om jag vill göra det med tanke på vilka källor vi nöjer oss med idag. Är gemenskapen redo för att ta detta utökade ansvar för källkontroll och källkvalitet? Här tror jag det krävs en bred förankring och samsyn kring hur vi bedömer källors trovärdighet och oberoende som jag inte riktigt kan se i dagsläget. Annars riskerar vi att hamna i ett system där varken verifierbarhet eller relevans räknas. Som LA2 påpekar: När såg vi en artikel raderas på grund av bristande källor? Tills det finns en bred uppslutning i gemenskapen bakom att ta konsekvenserna av verifierbarhetsprincipen (d.v.s. radera artiklar som ingen vill/kan källbelägga) så är jag rädd att Dcastors förslag är ohållbart. Jag har själv ett antal gånger funderat på att ta artiklar som legat länge utan källor till SFFR, men avstått för att jag trott det skulle betraktas som demonstrativt.
  • Om någonting i den här stilen skall genomföras blir det viktigt att inte bara kolla om det finns en oberoende källa som visar att X existerar. Det bör vara ett grundläggande krav finns tillräckligt många och/eller heltäckande oberoende källor för att källbelägga en rimligt fyllig artikel. Jag skulle kunna skriva en artikel om mig själv, den skulle ha oberoende källor som visadar att jag existerar och att jag har gjort en del saker som orsakat att oberoende källor skrivit om mig. Däremot skulle det vara knepigt att källbelägga andra grundläggande saker som borde vara med i en biografisk artikel, t.ex. min utbildning, var jag har arbetat, hur jag formades av att uppfostras av en ensamstående förälder etc.
Niklas R (D#) 20 januari 2012 kl. 02.46 (CET)[svara]
Det kan ju tilläggas att högre verifierbarhetskrav, där verifierbarheten var det centrala, rimligvis skulle innebära att vi var tvungna att sluta att använda oss av media. Jag har gjort kanske ett tiotal intervjuer i radio och tidningar (där några sedan blivit artiklar där det inte alltid framkommit att det bara är jag som står för informationen om mig själv) som handlat tillräckligt mycket om mig för att de, med nuvarande system, skulle ha gått att använda för att källbelägga en artikel om mig utan att särskilt många ifrågasatt det. Jag hade kunnat hitta på precis nästan vad som helst i dessa intervjuer, och om det inte hade varit fullständigt osannolikt hade ändå ingen bakgrundskoll gjorts. /Julle 20 januari 2012 kl. 02.56 (CET)[svara]
... så, ja, det tycker jag väl kanske att vi skall göra ändå. Och det är lite ett annat ämne. Min poäng försvann, kände jag: den var lite att ju mindre bekant ett ämne är, desto färre ifrågasätter informationen, vilket betyder att en tidningsartikel eller två som sprider helt vansinniga uppgifter kan stå oemotsagda om de handlar om en tämligen okänd person, som mig. /Julle 20 januari 2012 kl. 03.00 (CET)[svara]
Julle har en bra poäng här. Artikelämnen som är så små att bara de närmast sörjande bryr sig skulle vara hopplösa både att källbelägga och att bevaka kvalitet och NPOV på. Detta skulle bli ett stort problem inom alla de områden där det finns wp:IK, mängder av wannabes skulle skriva reklamartiklar om sig själva eller sitt band eller sitt företag. Det skulle vara helt ogörligt att hålla dessa på mattan utan relevanskriterier som stöd. Precis som Julle skulle jag mycket väl kunna skriva en artikel om mig själv med synbarligen trovärdiga källor, där informationen ändå i grunden kom från mig själv. T.ex. när jag fyllde jämnt för ett tag sedan så gjorde lokaltidningen ett reportage där de fyllde en helsida med text som okritiskt upprepade vad jag själv berättat för dem. Därför bör wp hålla sig till artikelämnen som är stora nog att ha fått utstå ett litet mått av oberoende kritisk granskning, åtminstone inom områden med potentiell intressekonflikt. Lsj 20 januari 2012 kl. 08.18 (CET)[svara]
Det är inte så lätt att definiera vad som är trovärdiga källor när det gäller lokala företeelser och mikrohistoria. Där saknas ju ofta information i mer kvalificerade verk. Är man inte van vid att skriva och inte tror sig kunna prestera en "riktig" artikel i en större publikation blir det lätt en kortare artikel i en liten lokal, fotostatkopierad skrift eller annonsblad. Det kan handla om allt från "min farmors farmors uppväxt i ett statarhem" till "mat man brukade äta här för hundra år sedan". De som skriver kan vara experter på just det begränsade området, som i övrigt kan vara omöjligt att verifiera i andra källor. Man har inte råd att vara alltför kräsen i sådana fall. / --Minor 22 januari 2012 kl. 11.42 (CET)[svara]

Allmänna reflektioner: det är mycket välbehövligt, tycker jag, att vi koncentrerar oss mer på verifierbarhet och mindre på relevans. Skulle man se till hur folk brukar ställa sig i SFFR-diskussioner verkar jag framstå som en tämligen övertygad inklusionist, men ändå händer det att jag närmast vill slita mitt hår i lägen vi behåller artiklar vi helt enkelt inte kan stötta med hjälp av (bra) källor – ämnena är relevanta, men ingen har skrivit om dem på ett sätt vi borde använda. För det andra: verifierbarhet innebär inte att någonting är verifierat. Verifierbarhet innebär att någonting går att verifiera. Att det enkla sättet att påvisa veriferbarheten är att verifiera betyder inte att det är samma sak. /Julle 20 januari 2012 kl. 10.01 (CET)[svara]

Några kommentarer på kommentarerna:
  • Esquilo invänder att det inte bara är Wikipedia utan alla projekten tillsammans som skall leva upp till målskrivningen. Det må så vara, men artiklar om lokalkändisar, grundskolor, småförfattare, restauranger eller halvgamla byggnader gör sig knappast på de andra projekten.
Nja, det var snarare en observation än en invändning, men låt gå för det. /ℇsquilo 23 januari 2012 kl. 22.01 (CET)[svara]
  • Esquilo tror inte heller att uppslagsverket skulle bli bättre av en artikel om honom. Eftersom jag inte vet vem som döljer sig bakom pseudonymen kan jag inte uttala mig om det, men skulle kunna räkna upp hundra personer som inte är särskilt kända, men som det ändå för en del skulle vara intressant att få läsa en artikel om. Att det finns välskrivna artiklar om ämnen som folk vill läsa om gör uppslagsverket bättre. En artikel om en nobelpristagare, världsmästare eller president höjer förstås värdet mer än en artikel om en lokal revyartist eller kyrkoherde eller ett kommunalråd, men ingendera sänker värdet.
  • Elinnea skriver att hon "tror att det finns en extremt stor risk med detta förslag, att det kommer förstöra Wikipedia fullständigt när folk börjar ösa in skräpartiklar om sina företag, sina garageband och förskolor." Luttrad skriver om att vi skulle kunna flytta ut användarsidorna i artikelnamnrymden. Det är just därför jag kopplar åtgärden med borttagandet av relevanskriterierna till höjda kvalitetskrav. Det skall alltså fortfarande inte släppas igenom skräpartiklar om företag och garageband. Däremot kan en och annan välskriven, väl underbyggd artikel om garageband eller förskolor komma med – och skräpartiklar om miljonstäder eller nobelpristagare raderas på studs.
  • Yger skriver om företag att "en artikel om Osby pizzeria ser jag inte platsar, den är mycket obeständig och blir bara en plats där ägaren kämpar att få in reklam (Osby bästa pizzor enligt Osbybladet) och det orimligt vi skall kämpa med att neutralisera artiklar av denna dignitet." Jag instämmer i att just näringsverksamhet kan vara ett problem. Men om vi är hårda med källkraven här så faller många av dem direkt. Som jag skrev tror jag att mina förslag kräver en genomgående källdiskussion.
  • FBQ invänder mot rimligheten i att använda sex månader som tidsfrist från källbehovsmärkning till radering av äldre artiklar. Det är möjligt att det är så och att tiden behöver vara längre. Poängen är dock att vi i längden inte bör ha kvar artiklar som saknar presenterat källstöd.
  • Janders och Niklas R resonerar båda om uppslagsverket som något mer än de enskilda artiklarna. Niklas R skriver att "det finns en poäng i att en informationskälla som Wikipedia sållar informationen". Jag håller inte riktigt med. Om visionen är att samla all världens kunskap så är vår uppgift inte att välja bort, utan att försöka belägga. Som ovan nämnts håller jag dock med om att det kräver att gemenskapen bearbetar synen på källor.
  • Niklas R tar i sin andra punkt upp en svårighet. Om många personer skulle vi kunna få fram specifika detaljuppgifter från trovärdiga källor, men kanske inte grundläggande basuppgifter. Det problemet har vi i och för sig redan idag när uppgifter som födelsedata, uppväxtort och utbildning ibland hämtas direkt från databaser eller mindre vederhäftiga källor.
  • Julles poäng att mindre bemärkta personer tenderar att presenteras med mindre granskning än de mer prominenta är en viktig invändning. Å andra sidan är det endast vår uppgift att förmedla den offentliga kunskapen om ett artikelämne.
/Dcastor 20 januari 2012 kl. 19.33 (CET)[svara]
Men vi måste fortfarande ta ställning till om den kunskap vi presenterar är trovärdig, så att säga om den offentliga kunskapen faktiskt är att bedöma som offentlig kunskap. Om ingen form av granskning av ämnet har gjorts är jag skeptisk till om jag tycker att så är fallet. /Julle 21 januari 2012 kl. 04.18 (CET)[svara]
Min reflektioner:
  • Vi bör mer resonera kring källkrav/källäge för att avgöra om artiklar/artikelgrupper bör vara med än i subjektiva termer av passar i en encyklopedi
  • Vi har en tendens i dess diskussioner få fokus på gruppen, nu levande personer, detta är en viktigt grupp men bara en av många, och vi komemr nog mer framåt genom att inledningsmässigt lägga denna åt sidan
  • Jag tror personligen det vore en bra utveckling om vi satsade energi på att skapa fler metasidor om artikelämnen, typ Wikipedia:Att skriva om musik och då i dessa metasidor tydligt fokusera på källkrav. Och sedan för dessa artikelämnen minska texten om relevanskriterier i WP:REL. Det vill säga jag tror inte på att ändra vår huvudrutiner eller huvuddokument utan fasa ut dessa ämne för ämne. Och SFFR ser jag fortsatt plats för för att trimma skrivningar om källkrav för de olika ämnen
vilket allt är lättare sagt än gjort.Yger 21 januari 2012 kl. 11.14 (CET)[svara]
Ett problem är att om man vill tillåta artiklar om Tomas Nilsson på ICA i Hampetorp måste se till att skapa förgreningar som visar att det finns 17.891 andra Tomas Nilsson i olika stavningsvaranter och ganska många är mer relevanta än just denne; eller att om man skriver en artikel om Torpet Lund att det finns 2.218 olika torp med namnet Lund, ibland flera i samma socken, och de flesta både med äldre längre och mer betydelsefull historia än det någon artikelförfattare valt att skriva om. Annars kommer inte wikipedia att kunna fungera som uppslagsverk.
Jag tror att det finns en underskattning hur mycket litteratur som faktiskt finns. Jag hoppas att alla vet att det, förutom Elgenstierna och andra fullständiga förteckningar över alla adliga personer och alla präster, finns fullständiga matriklar på alla studenter som tillhört en studentnation vid något universitet alla fall fram till 1960. Fullständiga förteckningar på tenngjutare och silversmeder före 1850. Dessutom matriklar över frikyrkopastorer, skollärare, underofficerare. Det finns matriklar över alla företagare i Sverige som man för en rimlig summa kunde bli medtagen i, ett eller flera band för varje län, i Svenska gods och gårdar med flera band för varje län finns alla gårdar som tecknade för en mindre summa med.
Sedan kan jag i princip hålla med om att våra nobelpristagarartiklar varken blir bättre eller sämre över att alla Sveriges skomakare får egna artikar. Eftersom tillförlitliga källor inte fungerar för existerande artiklar inte fungerar idag tycker jag att det är bättre att börja med att försöka göra något av situationen där, så kan man ta upp frågan om en eventuell breddning av relevanskriterierna senare - om det verkligen går att få en sådan skärpning till stånd kan vi fundera vidare sedan.--FBQ 21 januari 2012 kl. 14.19 (CET)[svara]
Jag har ofta använt mig av diverse gamla skrifter, även sådana som inte finns på runeberg.org, då jag skapat biografiska artiklar. Jag har därvid ofta ställt mig frågan var gränsen för relevans egentligen skall dras och även om jag vid ett flertal tillfällen själv ansett mig ha tangerat denna gräns har aldrig någon av dessa artiklar blivit anmäld till relevanskontroll eftersom jag refererat till seriösa källor.
Jag har till exempel ett porträttgalleri med järnvägspersonal från 1948 vilket är försett med biografiska uppgifter. Hur blir det om det skall anses vara OK att skapa artiklar om alla gamla stationskarlar, trafikbiträden, postbiträden, vagnsstäderskor m.fl. eftersom det faktiskt finns källor som håller tillräckligt hög klass om dessa personer? /Annika 21 januari 2012 kl. 15.24 (CET)[svara]

(Hoppar ut i kanten) En tendens jag tycker mig se i många inlägg är att man hellre vill ha gradvisa reformer än revolution, istället för en helomvändning, en u-sväng, verkar de flesta förespråka att vi börjar med att lägga oss i rätt fil, så vi kan ta nästa avfart och såsmåningom vända vi macken därborta (kanske ska vi passa på att slå en drill och ta en liten bensträckare också...). Jag tillhör de som förespråkar denna, lite mer försiktiga taktik (jag köper gärna en kopp kaffe på macken också). Vi bör se till att ha ett striktare, mer välfungerande kvalitetskontrollsystem, särkilt vad gäller verifierbarhet och verifikation, på plats innan vi börjar fasa ut relevanskriterierna. En sådan utfasning bör bestå i att relevanskriterierna, gradvis och i den mån de börjar kännas oanvända, mer formuleras om i termer av att heltäckande, trovärdiga källor bör ha tagit upp ämnet. För att Dcastors goda initiativ inte skall rinna ut i sanden vore det bra om vi kunde arbeta fram en plan för hur vi kan implementera höjda kvalitetskrav, och påbörja den (säkert långdragna) konsensusprocess som skulle tillåta oss att börja arbeta i rätt riktning. Niklas R (D#) 21 januari 2012 kl. 23.45 (CET)[svara]

Dcastor: Visionen är att samla all världens kunskap och göra den tillgänglig för alla är en gemensam vision för Wikimedias alla olika projekt (ordboken, uppslagsverket, mediedatabasen etc). Är det verkligen en relevant invändning mot Wikipedia att det i sin nuvarande form inte samlar all världens kunskap eller ens gör anspråk på att försöka förverkliga visionen helt på egen hand?
Wikimedias olika projekt är svaret på frågan hur förverkliga vi visionen? Ett fritt uppslagsverk var ett av svaret. En planlös samling informationen har hitintills inte bedömts vara det. Det senare kan förstås vara en missbedömning av Wikimediavärlden, men löser vi det misstaget genom att göra om Wikipedia eller genom att arbeta för ett nytt kompletterande projekt?
I mitt tycke, och det är utgångspunkten för hur jag ser på din vision och mina invändningar mot den, upphör Wikipedia att vara ett uppslagsverk om vi genomföra de förändringar du föreslår.
Jag ser ett stort behov av ett fritt uppslagsverk, och jag ser att vi kan göra en stor insats där. Jag har mycket svårare att se ett behov av ytterligare en plats där vem som helst kan presentera vad som helst utan urval, det finns redan på internet (och Internet i sig kan sägas vara just ett sådant forum). --Ankara 22 januari 2012 kl. 12.37 (CET)[svara]
Jag instämmer – det förvånar mig faktiskt att inte fler har reagerat negativt på förslaget. Med de förslagna ändringarna kan jag inte se annat än att vi måste acceptera artiklar om exempelvis raskatter/-hundar eller lokala affärer, förutsatt att de är belagda med källor (typ företagsregister resp. offentliga tävlingsprotokoll, egna webbsidor, ev. tidningsartiklar), och det kommer emm att sänka svwp till en kuriosasajt av en typ som det finns 13 på dussinet av på Internet. Dessutom tror jag inte alls vi kommer att minska konflikterna. För att inte släppa igenom rena hitte-på-artiklar kommer vi att tvingas granska källorna extra noga (vilket kommer att öka belastningen på administratörerna. Och vi ska bara inte tala om papperskällor...) I stället för konflikter kring relevanskriterierna kommer vi att få ändlösa konflikter om vilka källor som ska accepteras. Och det till priset till ett Wikipedia som avlägsnat sig från ambitionen att vara ett webbaserat uppslagsverk, något som det faktiskt betraktas som i vida kretsar idag. / TernariusD 23 januari 2012 kl. 09.28 (CET)[svara]
För att få någonting i den här stilen att fungera måste vi vara hårdare med att underkänna artiklar som främst är baserade på primärkällor (t.ex. tävlingsprotokoll, egna webbsidor, mycket av informationen i tidningsartiklar). Sådana källor bör endast användas för att komplettera, de bör aldrig utgöra grundstommen för en artikel. Niklas R (D#) 23 januari 2012 kl. 17.28 (CET)[svara]
Jag tror inte det räcker. För att överhuvud taget hinna med att kontrollera källorna till nya artiklar av s.a.s. mer perifert intresse fruktar jag att vi tvingas underkänna artiklar som främst baserar sig på papperskällor. Det kommer i mycket att bli ett annorlunda Wikipedia. Vill vi verkligen ha det så? / TernariusD 23 januari 2012 kl. 18.40 (CET)[svara]
Nej, definitivt inte! Om någon tolkar mitt inlägg ovan som ett stöd till förslaget är den läsningen felaktig. Jag försökte ta Dcastors uppmaning att inte reagera med en ryggradsreflex på allvar och såg då en möjlighet att å ena sidan ta bort själva relevansbegreppet men å andra sidan bibehålla delar av dess innehåll genom att ställa krav på kvalitet som även innefattade artikelämnet. Det är dock inte en lösning som jag vid närmare eftertanke förespråkar (även om jag alltjämt kan se det som en tänkbar kompromiss). Fernbom2 24 januari 2012 kl. 13.07 (CET)[svara]
Jag hoppas mina inlägg inte heller tolkades så. Jag tror att relevanskriterierna kommer att behöva formuleras om, bli generösare på en del områden men i andra fall betydligt skärpas. Men jag tror svenskspråkiga wikipedia behöver utvecklas först. Jag har tidigare gissat att vi kommer att ha omkring 1,5 miljoner artiklar innan de viktigaste artikelområdena är täckta, kanske lite mer. Troligen 1,5-2 miljoner innan arbetet med att källbelägga alla äldre artiklar som skapats utan källor men som hör till de viktigare. Vid det laget kanske möjligheten att få tag på tryckt material över nätet förbättrats, och relevansbedömningen går lite lättare. Jag tror att om man inte reagerar med ryggmärgen kommer det med tiden visa sig att det är omöjligt att skrota relevanskriterierna, men vill gärna ge alla som tror annorlunda en chans att upptäcka det själva. Sedan har jag inte heller förstått om det handlar om det faktiskt handlar om en annan syn på vad wikipedia är och skall vara.
När jag hörde läste om en ganska bokstavlig tolkning av "all världens samlade kunskap" tänkte jag snabbt på personer som puclicerats med över 50 olika födsloår. Är tanken att vi då skall redovisa alla? Ange hur många källor som uppger vilka (kanske några tusen sammanlagt), vilka som antas vara feltryck, somliga bygger på antaganden som redovisats, andra på oredovisade gissningar, utan "ingen egen forskning" kommer kunskapen på wikipedia snart att bli helt omöjlig att tillgodogöra sig för någon oinsatt. Fakta är inte samma sak som kunskap, och om artiklarna skall vara läsbara krävs gallring och värdering av information. Men jag antar att det inte var så bokstavligt som "all världens samlade kunskap" var menat att tolkas?
Jag tror inte heller, även om det är en helt annan och större fråga att avsaknad av regelverk underlättar för nybörjare. Tvärtom leder det till godtycke och informella regelverk. Där är ett område som wikipedia skulle behöva förbättras, men det är som sagt en annan fråga.
Men det hindrar ju inte att vi börjar med att titta över och försöker källbelägga så mycket som möjligt, oavsett åsikter i relevanskriteriefrågan.--FBQ 24 januari 2012 kl. 13.44 (CET)[svara]
Kloka kommentarer. Även jag tror att ett bra system av relevanskriterier (på flera punkter kan de behöva att förbättras) kan vara ett klart stöd för nybörjare. Och givetvis är en flitig användning av källor bara av godo, det är något jag gärna skulle vilja se mer av. / TernariusD 24 januari 2012 kl. 13.53 (CET)[svara]
Jag tycker i alla fall att kvalitet är viktigare än relevans. --NERIUM 24 januari 2012 kl. 14.58 (CET)[svara]
Tack för alla reaktioner så här långt. Jag tycker att vi har ett spännande samtal och gläds över tonen. Jag hade, när jag inledde diskussionen, inga illusioner om att det hela genast skulle antas. Jag har hittills inte läst några argument som övertygar mig om att jag är fel ute, men inser självfallet att en stor skuta inte vänder på en femöring. Jag ser till exempel fortfarande inte varför en välskriven och källbelagd artikel om en raskatt skulle göra Wikipedia till mindre av en encyklopedi. Ett uppslagsverk blir inte mindre uppslagsverk för att det innehåller fler uppslagsord. Jämför med nischade uppslagsverk; ett uppslagsverk i litteratur i 20 band ses knappast per definition som mindre trovärdigt än ett dito i ett band. Om endera av uppslagsverken däremot framstår som slarvigt skrivet och dåligt belagt faller anseendet snabbt. Med detta skrivet inser jag dock som sagt att skutan får segla vidare mot macken och ämnar att ta upp ärendet igen när vi närmar oss. Trots att jag den här vändan mest hoppades på att få ventilera frågan och väcka tanken hos gemenskapen så verkar det som att jag redan fått stöd i att vi skall kunna direktradera artiklar med undermåliga källor och hantera artiklar med tvivelaktigt källstöd på SFFR. Hur vi går vidare i den frågan lyfter jag under ny rubrik nedan. /Dcastor 24 januari 2012 kl. 15.20 (CET)[svara]
Mitt stöd för att verkar det som att jag redan fått stöd i att vi skall kunna direktradera artiklar med undermåliga källor har du inte. Artiklar skall källbeläggas inte raderas. --NERIUM 24 januari 2012 kl. 15.28 (CET)[svara]
Där håller jag däremot med Dcastor. Givetvis ska inte artiklar som enkelt kan källbeläggas raderas (det tror jag inte Dcastor heller menar) men ofta har vi artiklar om litet kända ämnen som legat länge utan acceptabla källor, och sådana tycker jag faktiskt är till mera skada än nytta. Risken är ju faktiskt att de är felaktiga, och sådant är till stor skada för vår trovärdighet. / TernariusD 24 januari 2012 kl. 18.31 (CET)[svara]

Listor över avlidna[redigera | redigera wikitext]

Från 2006 och framåt finns listor i kronologisk ordning över personer som avlidit under året, t.ex. avlidna 2011. Listan för innevarande år länkas från huvudsidan. Dessa listor har fyllts på under året allteftersom kända personers död rapporterats i nyheterna. Inget fel i det; jag tycker listorna kan vara mycket användbara för att se vilka personer som dött ungefär samtidigt. Men borde de inte vara sorterade "åt andra hållet", med avlidna den 1 januari överst, i stället för som nu, med 31 december överst? Stigande ordning används alltid annars för kronologiska listor, oavsett om det är påvar eller Nobelpristagare det rör sig om. Tanken med den "omvända" ordningen har (gissar jag) varit att de mest aktuella dödsfallen ska ligga överst – men Wikipedia är ett uppslagsverk och inte en nyhetstjänst, vilket gång efter annan påpekats i diskussioner kring skildringar av aktuella händelser på Wikipedia. Mitt förslag är alltså att en bot sätts till att "vända" på listorna över avlidna. Wolfgangus Mozart 20 januari 2012 kl. 16.09 (CET)[svara]

Utmärkt förslag! Fernbom2 20 januari 2012 kl. 23.04 (CET)[svara]
Förstår tanken bakom förslaget och i princip borde det väl vara som du säger om man ska vara konsekvent. I praktiken, måste jag ändå säga, tycker jag att det är mer praktiskt som det är. Jag gissar att även andra än jag regelbundet kollar listan och då är det smidigt att ha de nya överst istället för längst ner på sidan. Entheta 20 januari 2012 kl. 23.23 (CET)[svara]
Håller med, listorna bör egentligen börja med början och sluta med slutet. Jag förstår inte riktigt varför listor så ofta sorteras baklänges här, även i andra sammanhang... (sedan får jag väl gratulera trådskaparen för de omfattande framgångarna som kompositör ;)). --flinga 24 januari 2012 kl. 17.45 (CET)[svara]

Antal bevakare/artikel[redigera | redigera wikitext]

Jag hade en diskussion med en medstudent på KTH nyligen. Han tyckte det var svårt att veta hur relevant det är, det som står på wikipedia, eftersom vem som helst kan redigera. Jag förklarade då att det finns bevakningslistor, och hur det fungerade. Det hade han ingen aning om. Skulle det inte gå att göra en liten ruta överst på alla artiklar där det står "Denna artikel bevakas av XXX skribenter, varav XX är administratörer" (kanske med "som har varit aktiva det sista året" i rutan). Det skulle göra att fler förstår hur systemet fungerar. Samtidigt skulle det bli ett bra verktyg för oss som redigerar att kunna se om en artikel har väldigt få "övervakare", för då kan vi lägga till dem på vår lista och förbättra säkerheten. Adville 23 januari 2012 kl. 00.01 (CET)[svara]

Administratörer kan se Special:Obevakade_sidor. Den är dold för övriga just eftersom det skulle vara extra eftertraktat att vandalisera sidor som ingen har på sin bevakningslista. --Petter 23 januari 2012 kl. 00.28
Tack, den har jag inte sett innan... Då ändrar jag mitt förslag lite: Rutan kan synas om det finns fler än 10 bevakare till en sida. Då blir inte de andra obevakade sidorna lika utpekade, men det ger ändå lite tyngd åt de bevakade sidorna. Adville 23 januari 2012 kl. 00.36 (CET)[svara]
Ojj, den hade inte jag heller sett innan. Det är ju en sjuhelsikes massa artiklar. Jag klickade på "visa 500" och då gick den ner till "4 Wheel Drive", m.a.o. inte ens kommit fram till A i alfabetisk ordning! Ska kolla hur många det är totalt. Entheta 23 januari 2012 kl. 00.42 (CET)[svara]
Fick det inte att funka riktigt, den verkade ge upp efter 5000 träffar och då hade den kommit till Andreas Söderlund‏‎. Hmm. Kan det här verkligen stämma? Utan att ha räknat noga på det känns det som att det skulle innebära att mellan en tredjedel och hälften av alla artiklar är helt obevakade. Entheta 23 januari 2012 kl. 00.48 (CET)[svara]
Jag rensade nyligen i min bevakningslista. Då hade det varit bra om jag på min Special:EditWatchlist hade kunnat se hur många som totalt bevakade en artikel. Artiklar jag ensam bevakade borde jag då ha behållit. --Bensin 23 januari 2012 kl. 01.52 (CET)[svara]
Allmänt kan jag säga att vi kan nog inte införa detta på egna händer, ens om vi skulle vilja. Variablen wgAllowPageInfo måste slås på, tror jag. Infon finns inte heller i databasdumparna vad jag har sett, troligen av anledningen jag gav ovan. --Petter 23 januari 2012 kl. 00.51
Såg det med, Entheta. Då blev jag glad att "senaste ändringar" finns!!! Petter: Jag tror inte heller vi kan införa detta själva så, det var därför jag lyfte det är för att få de välbevakade artiklarna att bli lite mer uppmärksammade (även om alla inte är värda att bli "bra artiklar") Adville 23 januari 2012 kl. 00.57 (CET)[svara]
Petter:Sista raden på den länken du gav säger exakt det du nämner. Om det gick att sålla bort alla under 10 bevakare så skulle det göra att vandalerna inte har så mycket hjälp av det, men det skulle kanske kunna bli bra? De som kan detta tekniskt (dvs inte jag) får svara:-) Adville 23 januari 2012 kl. 01.00 (CET)[svara]
Jag tror att det är en väldigt försumbar del av artiklarna som bevakas av tio användare eller mer. Troligen högst ett tiotal... Jag tror inte vi har speciellt stor hjälp av ett sådant verktyg. Jag tror heller inte att bevakningslistan i allmänhet har så stor betydelse vad gäller artikelkvalité. Då är senaste ändringar ett viktigare verktyg. /Grillo 23 januari 2012 kl. 05.50 (CET)[svara]
Mhm, jag klotterbevakar i princip aldrig genom bevakningslistan – då missar man för mycket. Det är att patrullera senaste ändringar som hjälper. /Julle 23 januari 2012 kl. 06.08 (CET)[svara]

Genom att lägga till

addOnloadHook(function(){ addPortletLink('p-cactions', 'http://toolserver.org/~mzmcbride/cgi-bin/watcher.py?db=svwiki_p&titles='+wgPageName, "Ö", "Ö", "Se hur många som bevakar denna artikel");});

i Special:Mypage/common.js ska man på varje sida få en flik med namnet "Ö". MAn länkas då vidare till Toolservern som håller reda på folks bevakningslistor. Dock, jag är inte bekant med om det här alls håller reda på hur många av de 53 som bevakar min användarsida är aktiva eller inte, men sannolikt är inte alla det. Och sidor med färre än 30 bevakare, ger ingen siffra alls. -- Lavallen 23 januari 2012 kl. 09.35 (CET)[svara]

Trettio är sannolikt ett bättre värde än tio. Dels är många av användarna inaktiva, dels kollar inte alla allt som händer på bevakade sidor. Jag brukar automatiskt bevaka sidor jag redigerat för att se om någon har något att invända, men att jag gjort något på sidan betyder inte att jag kvalitetskontrollerat den eller kontrollerar mer än enstaka senare redigeringar.
Finns det något sätt att markera artiklar som tillfälligt bevakade? Som det nu är blir min bevakningslista snabbt ohanterlig, inte för ändringarnas del, men att gallra i den är helt omöjligt för att den är för lång. Hm. Det bästa är väl att ladda ner listan i råformat, underhålla listan på den egna datorn och regelbundet ladda upp en gallrad version.
--LPfi 23 januari 2012 kl. 09.53 (CET)[svara]
Jag är skeptisk till om vi över huvud taget har 30 personer totalt som använder sin bevakningslista... /Grillo 23 januari 2012 kl. 11.19 (CET)[svara]
Jag har tömt den nu från allt i ns-0, men jag använder den, dock klotterjagar jag ganska sällan. -- Lavallen 23 januari 2012 kl. 11.39 (CET)[svara]
Jag utgår i princip alltid ifrån bevakningslistan när jag är på Wikipedia. Det innebär dock att jag nästan aldrig klottersanerar. För det är SenasteÄndringar ett mycket bättre verktyg. Bοⅳⅰе 23 januari 2012 kl. 12.14 (CET)[svara]
Jag har alltid trott att i princip alla användare använde övervakningslistan och blev väldigt förvånad när jag först hörde att du Grillo inte gjorde det. --Petter 23 januari 2012 kl. 12.34
Ja, det är kanske jag som är konstig där. Men jag är fortfarande skeptisk till att det är ett bra verktyg att kunna se hur många som bevakar en viss sida. För klottersanering är det uppenbarligen ineffektivt eftersom vi har senaste ändringar. Allt jag kan se att det kan göra är att ge en falsk bild av säkerhet, någon sorts auktoritetstro ("så många användare bevakar den här artikeln, då måste den vara korrekt"), och det tror jag inte är någon bra idé att förmedla. /Grillo 23 januari 2012 kl. 13.52 (CET)[svara]
Jag är i så fall lika konstig som du, Grillo. Om man (som undertecknad) är intresserad av och redigerar i fler än några hundra artiklar i olika ämnen årligen, blir en bevakningslista snabbt oöverskådlig. Det är nog bra att mina skapade artiklar genom förvalet läggs till min bevakningslista, av den händelse att jag skulle ha lust att se vad som hänt sedan sist. Det händer dock ganska sällan. Där har jag bättre nytta av kategorilistor.--Paracel63 23 januari 2012 kl. 15.06 (CET)[svara]
Jag bekänner också! Jag har knappt tittat på min bevakningslista på ett par år. Sist jag kollade hade den 800 artiklar eller något sådant, tror jag (kollade: 941). Kanske dags att rensa. Vi har väl helt enkelt individuellt ganska olika sätt att arbeta här; såpass olika att jag har lite svårt att föreställa mig hur man på ett praktiskt sätt använder bevakningslistan. Jag klottersanerar nästan intet, men gör ströredigeringar som i mycket är städinriktade (både estetiskt och i övrig kvalitet), och när jag skriver på diskussionssidor kan det dröja ett par år innan någon ser mitt inlägg igen. --flinga 24 januari 2012 kl. 14.11 (CET)[svara]
Sidenote: Jag är visserligen ingen aktiv klottersanerare, men det klotter jag hittar hittar jag nästan oftare med syntaxverktyget än på senaste ändringar. Var och en får använda det verktyg som de tycker passar dem bäst. /ℇsquilo 23 januari 2012 kl. 14.07 (CET)[svara]
Jag änvänder Huggle. Det är ett anti-klotter-program. Det behövs bara ca 2 personer som kör programmet samtidigt, så försvinner klottret. -Josve05a (d) 23 januari 2012 kl. 18.09 (CET)[svara]
Jag bevakar nästan alla artiklar som jag ändrar mer än ett stavfel i. Så kan jag se om någon rättar mig sen :) Moberg 23 januari 2012 kl. 18.41 (CET)[svara]
Jag har tagit bort Lägg till sidor jag redigerar i min bevakningslista i mina inställningar så jag har inte en aning om vad som händer artiklar efter jag har varit där. Däremot har jag favoritartiklar, wikipediasidor och artiklar jag gjort i bevakningslistan. Det blir väldigt överskådligt. --NERIUM 23 januari 2012 kl. 21.54 (CET)[svara]
Det finns mycket effektivare sätt att bevaka sidor på än med "Min bevakningslista". Jag gör dagligen sökningar på alla ändringar som gjorts i några kategoriträd med hjälp av CatScan. Genom att söka i en kategori med djup 3 på ändringar de senaste 28 timmarna fångar jag alla ändringar i några tusen artiklar som jag är intresserad av. Det är mycket enkelt att göra genom att spara sökningen som ett bokmärke i webbläsaren. T.ex Kategorin Västergötland. Men det syns inte i någon bevakningslista. --// jorchr 24 januari 2012 kl. 00.34 (CET)[svara]
Många bra tips här på hur man kan hitta klotter och hålla koll på artiklar. Det tackar jag för.
men "problemet" kvarstår: Jag ville ha något enkelt sett som kan göra att läsarna (ej de som brukar hålla koll och förstår tekniken hjälpligt) faktiskt kan få en ungefärlig uppfattning vilka artiklar som är ok (även om de aldrig kommer att bli "bra artikel", eftersom de handlar om en för snäv sak). Bevakningslistan är inget bra mått, visar Jorchr tydligt, samtidigt som den infon han gav visar att det inte är så allvarligt som det verkade först när jag såg antalet obevakade artiklar. Någon som har något förslag för att förbättra förtroendet på wikipedia? (kanske ha ett månadens kvalitetsprojekt att källbelägga artiklar som saknar källor?) Adville 24 januari 2012 kl. 02.13 (CET)[svara]
Trovärdigheten i en artikel bygger inte på hur ofta den blivit nerklottrad, utan på hur väl källbelagd den är. Det kan även vara en bra idé att tipsa om diskussionssidan, speciellt för kontroversiella ämnen. Det är bättre att folk använder sig av normal källkritik istället för att försöka hitta på artificiella sätt att påskina trovärdighet. /Grillo 24 januari 2012 kl. 05.58 (CET)[svara]
Det finns väl inget kriterium för bra artiklar som säger att de inte får handla om en för snäv sak? Inte för rekommenderade heller väl? Att starta ett projekt kring källor och köra det som Månadens kvalitetsprojekt låter bra. Senast vi körde ett projekt rörande källor som Månadens, i maj förra året, var dock uppslutningen ganska liten, och minskningen var bara på 54 artiklar. Det behövs fler som driver kvalitetsfrågor, så det är väldigt bra om nån skulle vilja starta och driva ett sånt projekt! / Elinnea 24 januari 2012 kl. 14.17 (CET)[svara]

Det finns många sätt att använda bevakningslistor. Jag - som för tillfället inte är superaktiv - håller koll på mina hjärtebarn via min watchlist via RSS. Men dessutom håller jag koll på samtliga ändringar i kategorin Gotländska kyrkor, också det via RSS. Detta märks inte i någon databas, trots att det fungerar precis som bevakningslistan. Plrk 24 januari 2012 kl. 17.36 (CET)[svara]

Översättning på meta[redigera | redigera wikitext]

Jag har gjort en översättning på meta gällande stewardvalet som skulle behöva en korrekturläsning. Jag hoppas därför att någon kan ta en titt och skriva en rad på diskussionssidan där om översättningen duger så att vi kan länka till den istället i vår SiteNotice här ovan. Vänligen Jopparn 24 januari 2012 kl. 21.41 (CET)[svara]

Har gjort detta och lämnat en kort kommentar. --Rasmus 28 24 januari 2012 kl. 22.16 (CET)[svara]
Tack för det! Kan du eller någon annan uppdatera med en ny länk i rutan. Det verkar ju inte vara en SiteNotice som används. Vänligen Jopparn 24 januari 2012 kl. 23.10 (CET)[svara]
Tack även till NH som förbättrade texten. Jopparn 24 januari 2012 kl. 23.40 (CET)[svara]

SOPA i Europa[redigera | redigera wikitext]

En del menade ovan att vi bör protestera för att avskräcka europeiska lagstiftare, andra att vi bör vänta tills hotande lagförslag blir aktuella här. Det senare verkar ha hänt; åtminstone för en del var aktionerna mot SOPA inte tillräckligt.

Enligt FNB (läst i ÅU 25.1.2012, s. 8, "Olagliga webbplatser skall blockeras") anser "den upphovsrättskommision som lyder under undervisningsministeriet" (upphovsrättsrådet?) att "olagliga" webbplatser skall kunna blockeras, så att domstolar kunde förpliktiga operatörerna att blockera "olagligt material".

Jag har svårt att tro att ett sådant förslag, om det förverkligas, skulle begränsa sig till det olagliga materialet, utan blockeringen skulle antagligen liksom enligt SOPA gälla hela webbplatser. Att det krävs domstolsbeslut är ju en enorm fördel, men kanske inte tillräckligt. "IT-aktörernas branschorganisation" Ficom har hunnit protestera och menar att blockering av webbplatser inte alls löser problemet, då det är lätt att kringgå blockeringarna, men att metoden i värsta fall kan leda till censur.

Antagligen är organisationen inte ensam om sitt förslag, utan motsvarande förslag är att vänta också från andra håll.

--LPfi 25 januari 2012 kl. 13.55 (CET)[svara]

Niclas Lundkvist - Nikanor Teratologen och Flashback - Ezzelino[redigera | redigera wikitext]

Flyttat till diskussion:Niclas Lundkvist. /Dcastor 25 januari 2012 kl. 11.59 (CET)[svara]

Diskografier - hur gör man?[redigera | redigera wikitext]

Jag tänkte skriva ihop en diskografi för Tribute (musikgrupp), men funderar på hur jag ska göra det på bästa möjliga sätt. Jag har hittat mallen Mall:Infobox artist diskografi, men jag begriper inte hur den ska användas (ens när jag tittar på de som gör det idag) och den saknar anvisningar.

När jag själv försökt hitta svar på frågan hur en diskografi ska de ut hittar jag på WP:MUSIK bara en annan som ställt samma fråga.

Är det så illa?

--Bark 26 januari 2012 kl. 09.46 (CET)[svara]

Det bästa sättet är ofta det enkla sättet (KISS-principen). Man måste inte använda mallar, speciellt om de är krångliga att använda. Hur gör man i andra diskografier? Fungerar det inte med en vanlig punktlista som helt enkelt radar upp "diskarna"? --MagnusA 26 januari 2012 kl. 09.56 (CET)[svara]
Infoboxen för diskografier är till för diskografi-artiklar (se till exempel Os Mutantes diskografi). Annars rekommenderar jag dig att använda Mall:M. Till exempel {{M|År som skivan gavs ut|Skivans titel}}. På så sätt standardiseras diskografi-listorna. Blåmes 27 januari 2012 kl. 15.35 (CET)[svara]

Månadens kvalitetsprojekt - slutspurt![redigera | redigera wikitext]

Wikipedia:Projekt uppdatering är månadens kvalitetsprojekt, hitills har vi minskat från över 300 vid månadens början till 246 st (och då har det tillkommit minst 18 under månaden). Nu är det en helg och någon dag eller två kvar, så alla som har en stund över ta gärna och kolla igenom Kategori:Ej uppdaterad-samtliga om det finns någon just du lätt kan åtgärda! Tar vi en artikel var kommer vi långt!

Många av de artiklar som behöver uppdateras rör datorspel, sport och musik, men det finns annat också, tv-program, film m.m. Vill också tipsa om att när man märker upp artiklar är det mycket tacksamt om man skriver något om vad som behöver åtgärdas. Ibland är det inte uppenbart och vill man försöka åtgärda en artikel men inte vet så mycket om ämnet är det ibland svårare att lista ut vad mallen lades in för än att sedan hitta uppgifterna och källor. Höstblomma 27 januari 2012 kl. 14.40 (CET)[svara]

New photo request: SAS HQ at Arlanda Airport[redigera | redigera wikitext]

Article specific request moved to appropriate talk page. --MagnusA 28 januari 2012 kl. 10.05 (CET)[svara]
Sillsalladrosetten
Sillsalladrosetten

Kom igen allihop! Var med och utöka artiklarna om norska kommuner. Norge leder just nu, men vi kan ta hem sillsallatrosetten om fler är med och kämpar! De vann förra året så det är dags för revansch nu! Det är inte särskilt svårt att uttöka dessa artiklar, ta gärna Store norske leksikon till hjälp! / Elinnea 28 januari 2012 kl. 15.21 (CET)[svara]

Kan bara instämma med Elinnea, kom igen nu! (Skulle delta själv om jag inte lede tävlingen) --Rasmus 28 28 januari 2012 kl. 15.36 (CET)[svara]

Kristna författare och "kristna"[redigera | redigera wikitext]

Jag satt och jämförde kategorimärkningen när det gäller Tolkien och C.S. Lewis. Ingen tvekan om att de är fantasyförfattare, brittiska författare, engelskspråkiga författare. Men vilken definition lägger vi i kategorin "Kristna författare"? För mig förefaller det logiskt att författaren bör ha skrivit något kristet – en kristen roman, novell eller dikt eller kanske filmmanus – men det räcker inte med att författaren är kristen, anses vara kristen eller har uttalat sig i någon tidning som vi inte kan bedöma trovärdighetsstatus på. Hur ska vi veta vilka författare som är kristna om de inte skrivit något kristet verk? Tolkien är alltså en kristen författare, men jag hittar ingen kristen roman eller novell av Tolkien (men jag kan för all del ha missat det). Tolkien är däremot "kristen och författare, om den saken är det ingen tvekan.

Lewis har ju skrivit dels uttalat kristen allegori (Narnia). Lewis har också skrivit Den djupa glädjen, med kristna små texter för var och en av årets 365 dagar. Bland annat. Han kan kategorimärkas som kristen författare.

Så går vi vidare till författaren Kahlil Gibran, som har skrivit Jesus, människoson och en rad andra kristna verk plus Profeten som väl är mer allmänreligiös. Visst bör jag kategorimärka honom som "kristen författare" redan efter att jag skrivit klart detta, för han har nämligen inte kategorimärkts. Men han är ju även en "religiös författare" eller "troende författare". Ska han ha ytterligare en kategorimärkning?

Vi måste ha någon vetenskaplighet eller någon form av metakriterier för detta. Vilka då? Bör vi avstå med tanke på att det finns andra kategorier av människor som skapar annat än litteratur och som också kan knytas till religion. Jag tycker att betoningen bör ligga på författare, dvs kristna författare, inte kristna författare.

När det gäller t.ex. skådespelare står ingenting. David Duchovny (Fox Mulder) finns på s.k. "listor över ateistiska skådespelare", och han säger själv att hans släkt inte varit troende (judar) i generationer. Här är det inget problem, för skådespelares tro kategorimärks inte (tror jag, hoppas jag). Inte regissörer heller. Hur är det med journalister på kristna (eller för den delen muslimska eller judiska eller hinduiska eller buddhistiska eller bahá'íska) tidningar och tidskrifter? Tonsättare? Vivaldi komponerade The Faithful Shepherd.

Detta tål att diskuteras. --Caspiax 20 januari 2012 kl. 10.17 (CET)[svara]

Just författare känns som att det kan vara relevant att sortear efter religion förutsatt att religiösa teman och frågor utgör en betydande del av deras författarskap. Att kategorisera skådespelare på detta sätt är jag dock mycket tveksam till eftersom detta är en yrkesgrupp som sällan framträder yrkesmässigt med sina egna värderingar utan i regel framför sådant som andra har skrivit åt dem. Tom Cruise är ju t ex scientolog, men mig veterligen har han aldrig spelat scientolog på film. Detsamma gäller litet grand för kompositörer som endast har tonsatt religiösa texter på uppdrag - vi kan inte veta om de verkligen trodde på det de gjorde eller bara komponerade för brödfödan. /FredrikT 20 januari 2012 kl. 10.29 (CET)[svara]
Jag instämmer med FredrikT! Jag anser egentligen att vi bör undvika själva begreppet "Kristna", eftersom det är omöjligt att definiera klart. I en mening är alla som är döpta och/eller medlemmar i ett trossamfund, typ Svenska kyrkan, innefattade. Syftar det i stället på personlig tro är den omöjlig att bedöma objektivt. Fernbom2 20 januari 2012 kl. 10.34 (CET)[svara]
Se även Kategoridiskussion:Ateister. /Julle 20 januari 2012 kl. 10.44 (CET)[svara]
Och, ja, jag håller med: trosuppfattningar, politiska uppfattningar et cetera bör endast vara en del av kategoriseringen av personer om det har varit en (central) del av deras offentliga gärning. Nu spelade förvisso det faktum att Tolkien var kristen mycket stor roll för de verk han skrev, men de är inte uttalat kristna. /Julle 20 januari 2012 kl. 10.47 (CET)[svara]
Jag sällar mig till skaran och håller med om principen att det är författarskapet som skall bedömas (och att kategorier för kristna, ateistiska eller muslimska skådespelare eller uppfinnare verkar meningslösa) men menar att Tolkiens verk är just så starkt formade av hans tro att kategorin i det fallet är befogad. (Själv menade han att en någorlunda insatt läsare som läser trilogin om ringen kommer att se inte bara hans kristna tro utan till och med hans katolska tillhörighet.) /Dcastor 20 januari 2012 kl. 11.34 (CET)[svara]
Ahaa, lite off topic, men det tycker jag var lite belysande. Jag tänker på saker som synd och börda och begrepp om ondska och liknande i SoR verkar vara ett spår som man kan ana katolicism i (och Frodo som för alltid blir "förstörd" av ringen?). Intressant. :) --flinga 21 januari 2012 kl. 02.47 (CET)[svara]
Men vi är ju alla formade av den världsbild och kultur vi har. Jag tycker att vi får en väldigt knepig gräns att dra om vi skall prata influenser snarare än uttalade mål, så att säga. /Julle 20 januari 2012 kl. 12.08 (CET)[svara]
Jag håller med om att det är verken och inte personen som skall bedömas. Det kan dock finnas undantag. Dcastor skriver att Tolkien själv sa att man skall kunna läsa sig till om hans kristna tro i sagan om ringen. Då bör även han kategoriseras dit (om det finns källa på det uttalandet), eftersom man då kan med lite utbildning se det. Adville 20 januari 2012 kl. 14.10 (CET)[svara]
Problematiken har tidigare diskuterats här. Jag instämmer i att bara författare vars författarskap är uttalat kristet bör kategoriseras. För mig betyder det C.S. Lewis men inte Tolkien. Lsj 20 januari 2012 kl. 16.56 (CET)[svara]
Men du kan läsa dig till kristen tro i majoriteten av alla verk som skrevs i Europa under flera hundra år, eftersom en kristen världssyn var norm, till exempel. Det syns i verken. Jag tycker inte att de per definition hör hemma i kategorin för det. /Julle 20 januari 2012 kl. 18.20 (CET)[svara]
Nu var ju Tolkien verksam på 1900-talet, då långt ifrån all europeisk litteratur speglar en kristen världsbild. Tolkiens verk är dock mättade med teman från hans trostillhörighet. /Dcastor 20 januari 2012 kl. 18.28 (CET)[svara]
Julles kommentar fick mig att byta åsikt till som Lsj skrev. I ärlighetens namn så ser jag inte Sagan om ringen som något kristet (har bara sett filmerna), utan jag ser massa symboler från ex asatron och väldigt mycket runor. (Har läst en del kristendomens historia, men har svårt att koppla den till Tolkien) Adville 21 januari 2012 kl. 01.20 (CET)[svara]
Dcastor, vi är helt överens om kristendomens betydelse för Tolkiens verk: den har spelat en central roll och om man vet vad man letar efter är det tydligt. Men, det är fortfarande inte uttalat kristen litteratur på samma sätt som till exempel C.S. Lewis böcker är det, och jag tycker inte att vi skall ha olika kriterier för vilket fokus man måste ha beroende på vilken tid man verkade i. /Julle 21 januari 2012 kl. 04.14 (CET)[svara]
Tolkiens verk har inte den starka kristna temaanknytningen utifrån att han levde i en av kristendomen formad kultur utan utifrån att han var aktivt bekännande kristen. Jag skulle inte placera till exempel Vilhelm Moberg i samma kategori trots att hans verk tydligt skildrar ett kristet kultursamhälle. Poängen är att Tolkiens verk inte skildrar kristen kultur utan bygger på grundläggande kristna tankesätt. Tolkiens värld, Arda, skapas av en enda gud, Ilúvatar, ur hans tankar och genom hans sång, liksom de abrahamitiska religionerna talar om en gud som skapade allt ur intet genom sitt ord. I denna värld uppstår goda och onda varelser. De onda är förvrängningar av de goda utförda av Melkor, en fallen vala (jfr. fallen ängel), och i viss utsträckning hans underhuggare Sauron. Kopplingen av det onda till påverkan från en fallen ängel är som bekant ett starkt drag i kristen teologi. I berättelsen om ringen ser vi kristna teman bland annat i ringens förföriska makt som bäst motstås av den sant ödmjuke. Tolkien i ett brev 1965: "Jag känner mig inte förpliktad att anpassa min berättelse till systematisk kristen teologi, även om jag faktiskt haft för avsikt att stå i samklang med kristet tänkande och kristen tro." Adville: Det är vanskligt att bedöma en författares idéinnehåll utifrån en actioninriktad filmatisering av hans verk. Mycket riktigt har dock tolkien hämtat mycket inspiration i fornnordisk kultur, men de kulturella dragen är lagda i en kristen idé-ram. /Dcastor 21 januari 2012 kl. 13.24 (CET)[svara]
Jag har hela tiden sagt att kristendomen varit helt central för Tolkiens författarskap. Det är inte det som vi invänder mot. /Julle 21 januari 2012 kl. 13.31 (CET)[svara]
Nja, du jämställde den kristna påverkan på Tolkiens verk med den på de flesta västerländska författare. Jag menar att jag visat på att påverkan varit betydligt större och att det varit en uttrycklig önskan från Tolkien att hans tro skall genomsyra hans verk. /Dcastor 21 januari 2012 kl. 13.46 (CET)[svara]
Det var otydligt sagt av mig i så fall. Vad jag menar är att det under perioder av vår historia för många författare har varit självklart att tron skall genomsyra ett verk, så att det knappt ens behöver uttalas. Jag jämför inte Tolkien med Strindberg, om vi säger så. /Julle 21 januari 2012 kl. 15.15 (CET)[svara]
Men bortse för all del från den historiska jämförelsen om den förvirrar, eller om du har invädningar mot den. Poängen är att många av oss vill att själva verket skall vara uttalat kristet på ett sätt som Tolkiens inte är hur annorlunda det än hade sett ut utan hans tro. /Julle 21 januari 2012 kl. 15.23 (CET)[svara]
Jag skulle föredra att Tolkien rent faktiskt lades i en kategori med "Romersk-katolska författare". Denna skall givetvis inte omfatta alla som hört till den konfessionen, utan endast dem som låtit den prägla sitt författarskap - även om de inte skrivit uppbyggelseböcker. Fernbom2 21 januari 2012 kl. 16.30 (CET)[svara]
Jag tycker som många andra i diskussionen, att det är författarskapets innehåll och inte personens övertygelse i sig som gör att de ska kategoriseras i en sådan kategori. Och det bör inte vara en godtycklig tolkningsfråga utan uppenbart. C.S. Lewis är en uppenbart kristen författare som i flera böcker uttryckligen propagerar för kristendomen, och det är det som bör ligga till grund för kategoriseringen. Nu är jag okunnig när det gäller Tolkien, men mig veterligen har han inte skrivit något verk i stil med Mere Christianity, dvs. kristen litteratur. Det bör alltså vara författare av kristen/ateistisk/muslimsk/whatever litteratur som ska kategoriseras i sådana kategorier, inte författare som råkar vara kristna/ateister/muslimer. Entheta 21 januari 2012 kl. 22.07 (CET)[svara]
Det är skillnad på att råka vara (ett uttryck som torde syfta på kulturell tillhörighet) och låta konfessionen genomsyra författarskapet. Lewis skrev även han skönlitteratur som inte är uttalat kristen (även om budskapet nog inte undgår någon). Fernbom2 21 januari 2012 kl. 22.26 (CET)[svara]
Ja, men hade han inte skrivit sina explicit kristna böcker utan bara sådant som Narnia som kan tolkas som kristet, tycker jag inte han hade hört hemma i den kategorin, eftersom det är en tolkningsfråga. Det bör vara uttalat i författarens verk att de tillhör en tro/världsbild. Ingen kan bestrida att Lewis, Lee Strobel eller Tim LaHaye är kristna författare, eller att Richard Dawkins eller Sam Harris är ateistiska författare. Vad gäller Tolkien verkar det vara en tolkningsfråga och därför enligt mig alltför godtyckligt att kategorisera honom som en "kristen författare". Visst kan man tolka "kristna författare" som att personerna är kristna och författare men det bör ligga ett tyligt, uttalat samband mellan de två, dvs författare av kristen litteratur. Annars kan vi lika gärna också kategorisera "kristna tennisspelare" och liknande som inte är relevant. Entheta 21 januari 2012 kl. 22.49 (CET)[svara]
Vi borde kanske byta namn på Kategori:Kristna författare till Kategori:Författare av kristen litteratur? / Elinnea 21 januari 2012 kl. 22.52 (CET)[svara]
Ja, det vore en bättre beskrivning av vad iallafall jag anser att kategorin är relevant för. Entheta 21 januari 2012 kl. 22.55 (CET)[svara]
Låter som en bra idé. Passar också bättre ihop med övriga kategorier i Kategori:Författare efter genre. De kategorierna handlar överlag om "Författare av X-litteratur" snarare än "Författare som är X", även om namngivningen varierar. Lsj 21 januari 2012 kl. 23.12 (CET)[svara]
Entheta: Ingen i diskussionen har menat att alla som är kristna och är författare skall finnas i kategorin. Givetvis blir det i viss utsträckning subjektiva gränsdragningar, men det blir det oavsett var gränsen dras. Var går gränsen mellan fiction och uppbyggelse? Poängen här är ju att till exempel Tolkien skrivit böcker som han själv menar bär starka spår av hans tron, vilket han dessutom haft för avsikt även om han inte gjort det lika allegoriskt tydligt som Lewis, och som varje någorlunda noggrann läsare insatt i den kristna idébanken tydligt ser. Kategoriträdets syfte är att underlätta sökning av artiklar och om jag söker på kristna författare är jag faktiskt intresserad av att hitta dem som låter sin tro tydligt speglas i det de skriver, oavsett genre. /Dcastor 22 januari 2012 kl. 00.00 (CET)[svara]
Som jämförelse skulle jag tro att Tolkiens verk är mer "aktivt kristna" än Viktor Rydbergs är "aktivt småländska"; ändå finner vi den sistnämnde i kategori:småländska författare. Ännu mindre med författarskapet att göra har det faktum att fyra personer placerats i kategori:mördade författare. Vi har vidare en artikel, arbetarlitteratur som listar svenska arbetarförfattare (vilka också gärna kunde få en kategori). En sådan lista tar självklart inte enbart med författare som blivit kända på att skriva partiprogram och politiska manifest utan även dem som speglar arbetarrörelsens ideal och arbetarklassens villkor, ofta i skönlitterär form. Det intressanta för sådana här bedömningar är idéinnehållet. /Dcastor 22 januari 2012 kl. 00.19 (CET)[svara]
Jag kan ibland ha en förmåga att bli lite väl ivrig i diskussioner... Jag förstår att det kan vara intressant att på något sätt kategorisera författare med t.ex. kristna influenser, men hur gör man den bedömningen? Kristna influenser enligt vem? Författaren eller litteraturvetare? och hur avgränsar man kategorin? Jag tycker det känns som det skulle bli godtyckligt och väldigt svårdefinierbart vem som ska och inte ska vara med i en sådan kategori. Entheta 22 januari 2012 kl. 00.26 (CET)[svara]
DCastors exempel ovan visar på problemet med den här typen av kategorier. Är arbetarlitteratur a) Litteratur skriven av industriarbetare? b) Litteraturen skriven av någon som delar arbetarrörelsens värderingar?, c) Litteratur vars idéinnehåll i någon mån färgas av arbetarrörelsevärderingar, eller d) Litteratur som aktivt driver arbetarrörelsefrågor? EMRÅ är både a), b) och c) alldeles för luddiga, bara d) är tillräckligt tydlig för att ligga till grund för kategorisering. Lsj 22 januari 2012 kl. 11.19 (CET)[svara]
Vi bör inte undvika kategorier som inte är knivskarpa i sin avgränsning. Inte minst indelningen av kulturartiklar skulle förlora mycket om vi inte kan kategorisera filmer som thrillers för att avgränsningen mot drama eller action är luddig. Det finns massor av sökkriterier som är värdefulla utan att vara binära till sin karaktär. En viss luddighet är inte skadlig. /Dcastor 22 januari 2012 kl. 12.33 (CET)[svara]
Nej, så är det förvisso, men på vad sätt är Elinneas förslag problematiskt? Själv ser jag det som utmärkt, om man nu inte väljer att dela upp i två enligt förslag på kategorins diskussionssidan. Fernbom2 24 januari 2012 kl. 13.13 (CET)[svara]
Inte följt disken ovan helt, men jag har i hela min läsning av Tolkiens litteratur, (Vilket skedde första gången för trettio år sedan.) alltid förbryllats över det universum han skapat. Männen från Väster (och i viss mån Norr) är ljusa, upplysta och ädla vilket är starkt kopplat till deras ursprung. (Folket hade haft ett nära umgänge med alverna.) Däremot är svartmuskiga män från Söder och Öster lätta att leda för mörkrets makter. Dessa folk klarar inte att leda sig själva och behöver vägledning och styras av männen från Väster.
Tolkar jag det här rätt så är det en människosyn som jag personligen är mycket främmande för. Ja, det finns starka band till katolicismen och kristendom generellt, men i mina ögon även till en ganska förvrängd människosyn. -- Lavallen 22 januari 2012 kl. 12.48 (CET)[svara]
Jag tror att personer som var vuxna före andra världskriget i det här avseendet skall förlåtas för en hel del av denna syn, eftersom den var så vanlig att man knappast kan förutsätta att någon enskild skulle ta avstånd från den. Om man fördömer någon på grund av en sådan människosyn så bör peka på något som borde ha fått personen att ifrågasätta synen, eller något där personen avvek från det gängse. Diskussionen passar dock inte under denna rubrik.
Frågan anknyter dock till det flera skriver ovan, om huruvida man skall kategorisera folk enligt en åskådning de delade med de flesta i sin omgivning. Jag tror annat är omöjligt att göra om man vill behålla det globala perspektivet: givetvis måste en islamist räknas som islamist också om alla i hans omgivning varit det, och på samma sätt bör en nordisk 1800-talsförfattare som försökt uppfostra sina läsare i uttryckligen kristen anda betraktas som en kristen författare. Vilka kategorier vi överhuvudtaget vill ha och var vi lägger ribban är förstås något som bör diskuteras.
Ifråga om ribbans höjd, Lewis och Tolkien vill jag kraftigt protestera mot att "sådant som Narnia som kan tolkas som kristet" inte skulle räknas som kristen litteratur: böckerna handlar om barn som förs till en främmande värld uttryckligen för att lära känna Kristus. Böckerna hade knappast varit mindre kristen litteratur fastän Aslan inte berättat det. Vad gäller Tolkien tycker jag det räcker att avsikten är källbelagd och källbelagt kan utläsas ur resultatet.
--LPfi 23 januari 2012 kl. 09.40 (CET)[svara]
andra världskriget? - Det här är inte Nazism, det är något mycket äldre och som fortfarande är spritt på sina håll. -- Lavallen 24 januari 2012 kl. 16.17 (CET)[svara]
Jag tror LPfi menar att det var ett allmänt perspektiv fram tills någon gång under perioden efter andra världskriget. --flinga 24 januari 2012 kl. 17.51 (CET)[svara]

Svar till Fernbom2 kl 13.13: Mitt svar var inte riktat till Elinnea utan till Lsj, men jag ser problem med Elinneas förslag. En kategori "författare av kristen litteratur" tycker jag inte skulle ge utrymme för sådana som Tolkien. Jag skulle inte kalla hans verk för explicit kristen litteratur. Däremot är dess kristna teman tillräckligt tydliga och bärande för att det är rimligt att hitta Tolkien bland kristna författare. /Dcastor 24 januari 2012 kl. 15.57 (CET)[svara]

Frågan är komplicerad. Som jag skrivit ovan kan jag tänka mig en kategori "Romersk-katolska författare", men samtidigt ser jag det som olyckligt att till synes kategorisera personer efter trostillhörighet. Vad gäller "Sagan om ringen" (jag vägrar att se det som en felöversättning - anser tvärtom att det är genialt - men vill helst inte ha en diskussion om det här och nu) håller jag med LPfi att det mycket väl kan betraktas som "kristen litteratur". Fernbom2 24 januari 2012 kl. 16.08 (CET)[svara]
Skulle man kanske kunna skapa kategorin Kategori:Författare av litteratur med kristna teman? Det viktigaste, tycker jag, är att man aldrig kategoriserar nåt utifrån sitt eget tyckande (oavsett när det gäller detta eller nåt annat), utan att 1) det kategoriserade omnämns i artikeln 2) och att detta stöds av trovärdiga källor. Har man en källa som visar att författare X skrev kristen litteratur kan man lägga in detta i artikeln och därefter lägga in artikeln i t.ex Kategori:Författare av kristen litteratur och om man har en källa som visar att det finns kristna teman i X:s verk så kan man lägga in författaren i kategorin Kategori:Författare av litteratur med kristna teman? Huvudsaken är att kategoriseringen matchar artikeln och dess källor. / Elinnea 24 januari 2012 kl. 16.22 (CET)[svara]
Det Elinnea påpekar är viktigt. Det kan också vara angeläget att understryka att det inte räcker med en eller ett par källor för att karakterisera ett författarskap som "kristet". Trots att det går att belägga detta beträffande exempelvis Astrid Lindgren är det alldeles för omstritt för att det skall kunna anses lämpligt med en sådan kategorisering (oavsett hur den exakt formuleras) i ett encyklopediskt sammanhang. Fernbom2 24 januari 2012 kl. 16.35 (CET)[svara]
Tolkien råkar tillhöra mina favoritförfattare. Det råkar också vara så att jag delar både DCastors och Lavallens synpunkter på hur viktiga och grundläggande delar av hans verk påverkas av hans kristna och hans rasistiska grundsyn. I det senare fallet är jag också beredd att gå längre än Lavallen gjorde i sitt inlägg. Det har gjorts genomgångar av Tolkiens sätt att hantera "mörker", "svart" och liknande termer, och de är genomgående förknippade med ondska och förfall.
Det finns ingen orsak att släta över Tolkiens rasism med hänvisning till att den var vanlig i hans generation - vilket den förvisso var. Det är en grundläggande skillnad mellan Tolkiens rasism å ena sidan, och exempelvis Astrid Lindgrens skildring av Efraim Långstrumps ämbete som "negerkung" och av relationen mellan honom och hans undersåtar å den andra. Hos Tolkien är vissa grundläggande idéer rasistiska: Ondska som ärvs; de ondas högre fortplantningstakt (detta gäller orker mer än specifikt mörkhyade människor; men det framställs också som ett av skälen till numenorianernas minskande inflytande i Gondor), en "kulturskymning" som samtidigt leder till ett "genetiskt" förfall. Hos Lindgren verkar det mest att vara en fråga om obetänksamhet; och bortsett från boken Pippi i Söderhavet går det utmärkt att ta bort de bitar vi i dag identifierar som rasistiska, utan att något väsentligt idémässigt innehåll ändras. (Lindgren har f. ö. senare försvarat sig med att det var så alla behandlade detta på den tiden, och att hon aldrig skulle skriva så "i dag", d. v. s. när intervjun gjordes. Tolkien lär däremot aldrig ha bett om ursäkt för sitt sätt att skildra sambandet mellan ondska och mörk hy.)
Låt mig tillägga att det varken är den grundläggande kristna eller den grundläggande rasistiska grundsynen i sig som gör att jag uppskattar Tolkiens verk så mycket. Däremot ingår de som väsentlig bakgrund till en helhet, som jag (trots rasismen, sexismen och en del annat) uppskattar kraftigt. Jag skulle inte göra detta, om inte Tolkien alls hade problematiserat sina gestalter och skeenden, och bland annat på det sättet givit ett djup åt skildringen, som är svåröverträffad - även om nog andra senare har nått upp till den. Han har inte bara konstruerat språk och en allmän bakgrundsberättelse, utan också noga en historik (både språkligt, "religiöst", och "världsligt"), så att man verkligen upplever Ringarnas herre som ett skeende placerat i en verklig värld. (Exempelvis koncentrerade jag mig en av gångerna jag läste om verket på att hitta alla referenser till Beren den enhänte och silmarillen.) Det är litteratur jag verkligen rekommenderar; men jag tycker också att man skall känna till det klara sambandet mellan Tolkiens syn på hur undermåliga individer medelst högre fortplantning tränger ut de ädelsinnade, den rätt allmänna europeiska 1800-talssynen på faran från "de underlägsna raserna", och nutida åsiktsfränder, ända fram till exempelvis mustafabrevet.
Så vad är min slutsats? Tolkiens verk bör varken kategoriseras som Kristen litteratur eller som Rasistisk litteratur. Det skulle däremot vara korrekt att kategorisera det under Litteratur som i väsentliga avseenden påverkats av kristna idéer eller Litteratur av kristna författare, där författarens kristna världsbild väsentligt påverkat innehållet, och på samma sätt kunde litteraturen kategoriseras under Litteratur som i väsentliga avseenden påverkats av rasistiska idéer eller Litteratur av rasistiska författare, där författarens rasistiska världsbild väsentligt påverkat innehållet.
De precisare beskrivningarna ovan är förstås fullkomligt orimliga som kategorinamn. Det borde gå att formulera detta rimligt kort, utan att helt förlora distinktionen mot sådan litteratur som många av narniaböckerna eller t. ex. Kristens resa, som på ett helt annat sätt är direkta kristendomsallegorier. Jörgen B 30 januari 2012 kl. 18.27 (CET)[svara]

"Vårt land"[redigera | redigera wikitext]

Jag vill uppmärksamma på Användare:Grillo/vårt_land, som är en lista över alla artiklar som innehåller textsnuttarna "vårt land" eller "här i Sverige". Det finns ett par falska alarm, som 11 september-attackerna, men i de allra flesta fall handlar det om artiklar som är skrivna med Sverige som utgångspunkt. Vissa är redan märkta som globalt perspektiv, men det kanske är dags att göra en "drive" här, kanske med månadens kvalitetsprojekt? /Grillo 19 januari 2012 kl. 07.38 (CET)[svara]

Det låter som ett utmärkt förslag! Jag brukar vara noggrann med att ändra sådana formuleringar när jag bearbetar exempalvis Ugglantext, om jag inte lägger dem i direkta citat, men kan säkert ha missat något. Det är av flera skäl synnerligen olyckligt om sådant får passera. Fernbom2 19 januari 2012 kl. 07.50 (CET)[svara]
Av de 17 artiklarna under "A" var alla utom 3 falskt alarm. Ändrade de tre till "Sverige". Edaen 19 januari 2012 kl. 08.01 (CET)[svara]
Jag förmodar att de som är genomgångna bör strykas. Kan detta åtgärdas innan det blivit ett projekt är det givetvis allra bäst. Fernbom2 19 januari 2012 kl. 08.04 (CET)[svara]
Listan borde för övrigt sparas även när den har gåtts igenom, eftersom man skulle kunna vilja göra samma sak i framtiden. Då är det bra att ha en förteckning över de artiklar där man har kontrollerat fraserna, så att vi inte behöver göra allt igen. /Julle 19 januari 2012 kl. 08.28 (CET)[svara]
Jag kontrollerade I–M. Strök alla artiklar som kontrollerats och skrev "(åtgärdat)" vid de som inte hade varit falsklarm, utan där jag också ändrat den aktuella formuleringen. De kan ju plockas bort ur listan sedan. /Julle 19 januari 2012 kl. 08.52 (CET)[svara]
Jag antecknade tvärtom orsaken till de falska larmen då jag åtgärdade H (läste det här först nu). Skildringar af vårt land och Vårt land ger visst ganska många falsklarm. --LPfi 19 januari 2012 kl. 10.10 (CET)[svara]
Jättekul att det händer saker så fort! Eftersom jag skapar de här listorna genom att söka ur databasdumpar är det lite svårt att på något smidigt sätt exkludera falska alarm vid uppdateringar, men om så pass många inte ska ändras kanske det inte är så många att ändra som jag fruktade. /Grillo 19 januari 2012 kl. 10.41 (CET)[svara]
(Man ska ju inte bara gnälla) Bra idé! Marfuas 19 januari 2012 kl. 10.45 (CET)[svara]
Vårt land var det första jag tänkte på när jag såg listan, men Vårt Land (norsk tidning) och (ofta översatta) citat står ju för en ganska stor del av dem också. /Julle 19 januari 2012 kl. 10.53 (CET)[svara]
Väldigt bra att dessa gås igenom! Skulle vi kanske kunna flytta sidan till typ: Wikipedia:Projekt globalt perspektiv/vårt land? Tror att det finns en del bra sidor som ligger på undersidor till användarsidor, men som man inte hittar eller inte vill eller vågar redigera just för att de ligger på i användarnamnrymden. / Elinnea 19 januari 2012 kl. 14.19 (CET)[svara]
Grillo: kanske kan du samköra med en sökning på "Vårt land" och diffa listorna med varandra? Plrk 19 januari 2012 kl. 21.00 (CET)[svara]
Jo, det hade gått. Jag hade helt missat att man kan aktivera versalkänslighet (vad heter case sensitivity på svenska?). /Grillo 20 januari 2012 kl. 02.14 (CET)[svara]
Skiftlägesavkänning? Tomas e 20 januari 2012 kl. 21.11 (CET)[svara]
Skiftlägeskänslighet? (Referenser?) Ambulerande besserwisser: --flinga 21 januari 2012 kl. 02.57 (CET)[svara]

Nu är alla artiklar på listan kontrollerade och strukna. Utfallet av alla kontroller är inte angivna men 40 artiklar är markerade som åtgärdade. Ugglan hoar lite tystare i artikelsamlingen (obearbetade texter från Nordisk familjebok var orsaken i många fall). Luttrad 31 januari 2012 kl. 22.52 (CET)[svara]

250 000 nya artiklar[redigera | redigera wikitext]

nl:wp verkar utökats med 250 000 artiklar sedan början av oktober, med över 120 000 bara i december. De lär vara automatgenererade vet någon av vilka artiklar om resultatet blev Ok eller ej?Yger 25 januari 2012 kl. 21.22 (CET)[svara]

Jag hittar en bot på nlwp som skapar stora mängder artiklar om djurarter: [8]. Sannolikt den som ligger bakom. Intressant idé. Lsj 25 januari 2012 kl. 21.39 (CET)[svara]
Kul! --NERIUM 25 januari 2012 kl. 21.47 (CET)[svara]
Trevlig att NERIUM och jag för en gångs skull är överens om något :) Jag har tittat på ett par av artiklarna och de är helt ok, om än korta och stereotypa. Formellt korrekta, taxobox finns, bra källa finns, relevanskriterierna är uppfyllda. Uppenbarligen är det en bot som läser av en stor biologisk databas och skapar art-artiklar ur den. Är det någon bot-kunnig person som kan tänka sig att göra samma sak på svwp? Eller kunde vi helt enkelt be att få låna den holländska boten? Lsj 25 januari 2012 kl. 23.17 (CET)[svara]
GameOn har haft funderingar på att göra ngt dylikt om dataspel. -- Lavallen 26 januari 2012 kl. 10.52 (CET)[svara]
Finns det principiella synpunkter på att bot-skapa massor av standardartiklar på det här sättet? Det rent tekniska är lösbart, nlwp har en bra instruktionssida för hur man gör. Lsj 26 januari 2012 kl. 16.25 (CET)[svara]
Min enda invändning är att jag oroar mig för att det tar bort det roliga med att skapa nya artiklar. Kanske känner sig skribenter inte lika behövda, om botar skapar alla artiklar. Möjligen passar det inom vissa områden, vilka känner jag mig dock osäker på. För t.ex artiklar om djur som är exempel verkar alla artiklar trots allt bli stubbar, brödtext blir det inte mycket av. Höstblomma 26 januari 2012 kl. 16.36 (CET)[svara]
Jag har viss förståelse för den invändningen. Men: Inom de allra flesta ämnesområden är det inte aktuellt med bot-skapande. Det funkar bara inom områden där artiklarna går att göra mycket standardiserade, och där det finns omfattande databaser som grund. Dessutom så är det som går att robotskapa (formalia, taxobox, m.m.) inte den mest stimulerande delen av artikelskapandet. Jag skulle gärna ha en robot som gör det tråkiga grundjobbet, så kan jag bygga på med det roliga sedan. Lsj 26 januari 2012 kl. 16.46 (CET)[svara]
Jag tycker att det är bra. Jag skulle gärna se något liknande kopplat till IAAF:s databas över internationellt erkända friidrottare, varifrån botten kunde plocka namn, födelsedata, nationalitet samt framgångar i internationella mästerskap. /Dcastor 26 januari 2012 kl. 19.10 (CET)[svara]
Kul idé som sagt, håller med Lsj om att man kan ha robotarna tilla att göra det "tråkiga" jobbet. --Rasmus 28 26 januari 2012 kl. 20.56 (CET)[svara]
Kanske vore ett bra första steg att faktaboxar etc. läggs till automatiskt på redan existerande artiklar som saknar det, istället för att nya artiklar med brödtext skapas? Lavallen har gjort en kod som för över informationen som finns i infoboxarna på enwp:s skådespelare. Jag har därefter gott igenom dem och kontrollerat att allting överförts korrekt och lagt till ytterligare information som kan ha saknats. Det sparar en jävla massa tid jämfört med att göra det manuellt. Kategorier och liknande kanske också skulle kunna föra över i vissa fall (när vi har motsvarande här). Åtminstone på nyskapade artiklar vore det en fin grej tänker jag då det skulle räcka att lägga in iw-länkar då. En lista på de artiklar som Lavallens bot gått igenom finns här och diskussionen som föregick det hela finns här och här. (Tyvärr är det ett rätt tråkigt och enahanda arbete att gå igenom dem efteråt och då jag haft rätt lite tid för Wikipedia den senaste tiden har jag inte hunnit så mycket som jag hade velat). Vänligen Jopparn 26 januari 2012 kl. 21.06 (CET)[svara]
Ja, jag känner nog spontant så som Höstblomma beskriver. Det skulle lite grann ta bort det roliga i artikelskapandet. Känns också som att risken är att det skulle bli många artiklar av den intetsägande typ som många av skådespelarstubbar vi har från svwikis barndom, vilket vore tråkigt när det nu ofta pratas om att svwiki utvecklats från att fokusera på kvantitet till kvalitet. Och är det inte tråkigt att inse att en artikel man läser är skapad av en bot? Kanske är jag en bakåtsträvare men jag känner mig skeptisk. Entheta 26 januari 2012 kl. 23.41 (CET)[svara]
Jag är nog med Entheta här. Det är möjligt att det skulle passa i vissa situationer, men vem som helst som har läst någon av Rambots robotskapade artiklar på enwp om amerikanska orter vet säkert hur blodigt tråkigt det är att gång på gång ta sig igenom ett robotskapat demografistycke, där exakt samma mening går om och om igen i varje artikel. Jag är kanske också bakåtsträvare, men jag anser nog att artiklar bör skrivas av människor och inte av robotar. Robotar kan istället användas exempelvis för att mata in automatiska infoboxar i redan existerande artiklar. Från den som själv la in halvautomatiska artiklar om Sveriges tätorter genererade i xls-format i början av 2005.
Jag tycker nog att vi kan överleva utan en artikel om x tills någon som faktiskt bryr sig skapar den. Vi är trots allt "bara" svenska WIkipedia, ingen väntar sig att allt på enwp även finns här. /Grillo 27 januari 2012 kl. 02.25 (CET)[svara]
Min tanke var för övrigt inte att begränsa sig till datorspelen, det går att skapa artiklar om ex. politiker, skådespelare och filmer, fotbollsspelare och jag tror jag har grunden till några till. Jag provkörde i separat program för två år sedan (eller var det ett?) på lite olika varianter. Det måste fixas mer, för det blev mer pet i efterhand än vad jag hade räknat med. Något som skulle minska om jag körde längre tid eftersom det handlade om finjusteringar, men det motstånd som fanns då mot idén gjorde att jag la ner det hela. Alla artiklar skulle dock bli stubbar och precis som Grillo för fram blir de ganska likartade textmässigt eftersom boten inte (på ett rimligt sätt) kan göra samma nyansskillnader i språket som vi människor kan. Min tanke var att kombinera med de (som min bot uppdaterar) listor som vissa projekt har (ex. just datorspel) på mest lästa stubbar för att på så sätt se var intresset finns bland läsarna. Om jag är intresserad att skapa en artikel om C-dogs som är ett spel som når upp till relevanskriterierna och som jag tycker är roligt men som inte är särskilt populärt att läsa om eftersom det är såpass gammalt och kom på en (då) liten spelplattform läggs min tid bättre ner på att skapa en artikel om CivCity: Rome som finns på fler språkversioner (så troligen mer populärt) och som funnits på önskelistan för datorspel sedan mars 2010. Jag slänger upp just CivCity: Rome för att påminna om ungefär hur artiklarna skulle bli om man masskör liknande uppdatering enligt mitt förslag. GameOn 27 januari 2012 kl. 08.01 (CET)[svara]
Det ser fint ut men innan man startar boten kan man för säkerhets skull fråga ifall det är någon som håller på att skapa artiklarna manuellt så det inte blir några krockar. --NERIUM 27 januari 2012 kl. 08.57 (CET)[svara]
Man kanske kan ha som redigeringskommenar när sidan skapas "Botskapad sida, ok att skriva över" ? Min egen text ovan behöver nog förtydligas lite, poängen är att skapa alla artiklar i en kategori i taget. Vi har 126 artiklar om datorspel från 2006, det finns 873st i motsvarande kategori på enwp. Skapar boten de som saknas och man sedan kollar av vilka som är mest lästa efter månadsskiftet är de dem som behöver lyftas i första hand från grunddata till att innehålla mer information. GameOn 27 januari 2012 kl. 09.17 (CET)[svara]
Jag tycker Jopparns förslag låter bra, är det möjligt att använda bot för att komplettera redan existerande artiklar med faktaboxar där sådana är önskvärda vore det toppen, över 1 500 artiklar i den åtgärdskategorin. Också att överföra kategorier låter intressant om det låter sig göras. En vanlig orsak till att nya artiklar får mallen icke-wiki är just att de inte kategoriserades. Kanske en bot klarar att både interwikilänka och kategorisera? Höstblomma 27 januari 2012 kl. 09.48 (CET)[svara]
Det ena utesluter inte det andra. --NERIUM 27 januari 2012 kl. 10.11 (CET)[svara]
Jag har heller inte sagt att det gör det. Mitt inlägg var avsett att visa att jag ser positivt på Jopparns idé om komplettering av artiklar. Höstblomma 27 januari 2012 kl. 10.22 (CET)[svara]
Jag uppfattade av nl:wps bot skapade massartiklar för under-underarter till insekter och kanske detsamma för grundläggande kemisubstanser. I båda dessa falla rör det sig om flera tiotusentals artiklar där det knappast finns substans att lägga till bara släktskap som i taxobox eller i koppling till kemiska grundämnen. Idag har vi väl ingen som är road av att skapa denna typ av artiklar men om en sådan dök upp skulle väl en bot för artikelskapande vara ett utmärkt redskap för en sådan entusiast, eller tycker vi sådan elementär artiklar inte platsar? En utvidgning av vad vi menar med en encyklopedi skulle det vara i alla fall.Yger 27 januari 2012 kl. 09.58 (CET)[svara]
Låter bra tycker jag. --NERIUM 27 januari 2012 kl. 10.11 (CET)[svara]
Jag tycker själv att det låter utmärkt. Så länge artiklarna får acceptabel utformning går de alltid att bygga ut senare. --FBQ 27 januari 2012 kl. 10.58 (CET)[svara]
Detta är ett bra förslag. Artiklarna som skapas (ex GameOn:s) innehåller mer info än många NE-artiklar. Skapandet av artiklar i kategorier som innehåller mycket teknisk information underlättas, sedan får den mänskliga faktorn lägga till mer (ex de kategorier som Yger nämner). Jag skapade en rubrik i GameOn:s botskapade artikels diskussionssida med "tekniska kommentarer" till förbättringar av botens arbete-om vi skall göra såhär.
Kanske prio ett skulle vara att botmässigt införa kompletteringar som Jopparn skrev. Det skulle förbättra många befintliga artiklar som saknar info-boxar. (Fast det är ju frivilligt, så GameOn kan köra sitt projekt och någon annan Jopparns förslag. Adville 27 januari 2012 kl. 11.34 (CET)[svara]
Jag tycker nog att det är vettigare att lägga bottiden på artiklar som passar bättre i mekanisk form som just kemiska ämnen och liknande, där "basfaktan" är i siffror och ändå ofta blir likartad när människor skriver den. Då är jag mer negativ till det vad gäller exempelvis datorspel som är mer på humaniorasidan. /Grillo 27 januari 2012 kl. 12.02 (CET)[svara]
->Grillo: Det är nog bäst att börja där, eftersom flest tycker det verkar ok, fast Gamla datorspel som annars inte skrivs om tycker jag med är ok. Adville 27 januari 2012 kl. 14.16 (CET)[svara]
Jag håller med om det som tidigare sades om att låta bottar göra "det tråkiga" och spara det roliga till skribenterna. Håller dock inte med om att datorspel passar till detta, men just växt- och djurarter passar bra till bot-skapande. Blåmes 27 januari 2012 kl. 17.59 (CET)[svara]
Svar till Yger: Jag uppfattar det nog som att det är insektsarter, inte insektsunderunderarter artiklarna handlar om. Det finns ju miljontals beskrivna insektsarter!
De nyskapade artiklarna verkar att betitlas med de vetenskapliga artnamnen. Detta är artiklar vi med nuvarande samsyn väl också borde skaffa, så småningom, om jag har fattat ambitionerna med två parallella tbiologiska träd rätt. Det kan då vara vettigt att göra det botledes också för oss. Det är då viktigt att botarna kategoriserar, samt länkar där det lätt går att hitta länkar. Finns det en artikel med det svenska artnamnet, så bör boten ha hittat användningen av det vetenskapliga namnet där, och även hänvisa dit.
Skrivglädjen återstår för artikeln med det svenska artnamnet... Däremot kan man inte använda dessa artikelnamn för poängplockande i tävlingar om att skapa största möjliga antal nya artiklar. Detta är dock EMRÅ ingen större förlust.
Skall vi gå vidare med detta, så bör vi dels tänka igenom hur vi vill ha det med trivianamn och vetenskapliga namn för arter m. m., och dels börja en bit upp i hierarkierna. Artiklar för en art skall inte skapas innan motsvarande släkte (med kategori) är på plats; släktet inte innan familjen är där, och så vidare. Jörgen B 27 januari 2012 kl. 18.40 (CET)[svara]
Håller i allt väsentligt med JörgenB. Vill bara notera att vi inte har dubbla artiklar om arter -- för arter som har svenskt namn så ligger artikeln under det namnet, medan det latinska namnet då är en omdirigering. Däremot kategoriseras de latinska namnen i ett separat träd (det ligger alltså Kategori:Apidae eller vad det nu kan vara i omdirigeringen). Men säkert 99% av alla insektarter saknar svenskt namn, och dessa lämpar sig väl för robotskapande. De databaser som roboten bygger på innehåller såvitt jag kan se även släkten och högre nivåer, så det löser sig. Lsj 27 januari 2012 kl. 20.32 (CET)[svara]
Den stora stöttestenen för min del är om man kan skrapa ihop tillräckligt med data från olika källor från olika bra källor för att kunna skapa en bra artikel. Om det är möjligt så tycker jag att det är okej att köra på, så länge som det föregås av någon slags diskussion så att man kan samla ihop vettiga synpunkter. --Ainali 28 januari 2012 kl. 00.23 (CET)[svara]
Projektet funkar bara inom områden där stora publika databaser finns tillgängliga och info för varje artikel är i enhetlig form. Djurarter är ett exempel, men det finns säkert fler. Lsj 28 januari 2012 kl. 15.36 (CET)[svara]
(unindent) Finns det något exempel på hur nlwps botskapade kemiartiklar ser ut? Jag delar i viss mån Enthetas farhågor, speciellt om roboten nästan inte skriver någon brödtext. Även om artiklarna skapas utifrån bra källor är de inte underhållsfria – mycket underhåll kan nog också det göras med robot, men hur ska det gå med klottersanering om ganska uppenbara saker i relativt centrala kemiartiklar redan nu kan bli liggande en vecka? Någon form av automatiserat verktyg som lägger till eller utvidgar infoboxar i befintliga artiklar tror jag däremot kan vara ett positivt tillskott. //Essin 28 januari 2012 kl. 01.46 (CET)[svara]
Ja, jag har funderat lite mer på det här sen jag skrev och håller fast vid vad jag skrev med vissa tillägg: Jag anser inte att svwiki behöver "konstgjord andning" av den här typen. Jag tycker det är mycket intressantare att jämföra olika språkversioner vad gäller storlek, artikelstorleksintervaller och liknande, om man kan utgå från att artiklarna skrivits av människor som varit tillräckligt intresserade av ett ämne för att skriva en artikel om det. Att svenska wikipedia är så stor i förhållande till andra språk med många fler talare, talar för ett stort intresse och engagemang bland svenskspråkiga wikipedianer. Den typen av slutsatser försvåras rejält om man massproducerar artiklar med botar.
Ang. lista över artiklar som skapats av botar, finns de här (samma länk som ovan). Artiklarna ser i pricip identiska ut, med en faktaruta och två rader text. Knappast mycket att hurra för, anser jag. En sak som jag gärna arbetar för är att öka andelen artiklar som har mer än en vissa mängder brödtext, t.ex. 0,5k, 2k, 4k, etc. Den utvecklingen har varit positiv på svwiki. Skulle vi börja massproducera denna typ av artiklar skulle siffrorna gissningsvis gå tillbaka till de nivåer de var flera månader eller år sedan. Entheta 28 januari 2012 kl. 02.00 (CET)[svara]
För mig måste grundprincipen ändå vara "Vi skriver ett uppslagsverk". Om nu bottar skulle kunna skapa artiklar med information som kan förväntas vara intressant för läsare, måste väl den fördelen ändå vara viktigare än om svwiki skulle tappa lite i nån brödtext-statistik? Däremot delar jag vissa av de andra farhågorna som tagits upp om att vi får massa artiklar som ingen håller koll på. Därför tror jag det skulle vara bäst om man börjar med sådana artiklar där vi tror läsare skulle vara intresserade av informationen. Finns det dessutom wikiprojekt som är beredda att "ta hand om" de nyskapade artiklarna är det ännu bättre. Bοⅳⅰе 28 januari 2012 kl. 10.07 (CET)[svara]
Underhållsfrågan är ändå värd att tänka på, kommer t.ex artiklarna bevakas mot klotter och vandalism? Och även om det alltid är bra med nya artiklar tycker jag Entheta har en poäng, svwp är trots allt redan en ganska stor språkversion - behöver vi för att ta exemplet på nlwp skapa tusentals stubbar om insekter? För djur finns t.ex Wikispecies som är en förteckning över arter. Jag ser inget fel med att låta det växa i den takt som människor skriver. Att det finns luckor att fylla i är nog en vanlig anledning till att folk engagerar sig mer långvarigt i projektet. När jag hittade till Wikipedia upptäckte jag t.ex ganska snabbt att här saknades artiklar om trollsländor. Hade jag inte tänk att det var synd och därför för första gången börjat skriva med ett mer uttalat mål är jag inte alls säker på att jag hade varit kvar här idag. För under tiden upptäckte jag naturligtvis allt annat som är fantastiskt med Wikipedia, som jag från början inte var speciellt intresserad av. Höstblomma 28 januari 2012 kl. 10.29 (CET)[svara]

Jag delar de flesta av de farhågor och reservationer som uttryckts ovan, men skulle ändå kunna tänka mig att ställa mig bakom ett försök. Jag är mest tveksam vad gäller biografier - där ser jag helst att intresserade personer gör en insats. Men om varje enskilt projekt förankras i Wikipediagemenskapen på gängse sätt bör robot kunna användas även för artikelskapande. Fernbom2 28 januari 2012 kl. 09.36 (CET)[svara]

*Host*

Så vitt jag kan bedöma så har vi här en handfull aktiva botskötare som har tillräcklig kunskap för att relativt snart kunna starta med något dylikt. Av dessa så kanske det finns en eller två som har tid med ngt dylikt. Av dessa så är jag inte säker på att någon klarar att skapa artiklar om kemiska substanser eller om insekter. Det krävs nemligen lite grundläggande kunskaper för att kunna fylla i en taxobox. (Jag klarar det tex inte.) Så vill man starta ett dylikt projekt så får man nog först söka upp de botägare som har kunskap och tid och se vilka typer av projekt som kan vara möjliga att genomföra. Själv håller jag för ögonblicket på med ett liknande projekt där jag uppdaterar befolkningssiffrorna i befintliga artiklar. (Dock inte här på svwp för ögonblicket.) Tiden räcker inte till för fler projekt. -- Lavallen 28 januari 2012 kl. 10.20 (CET)[svara]

Om någon drar igång så informera gärna om detta. Hjälper gärna till om jag åtminstone lite kunskap om ämnet. --NERIUM 28 januari 2012 kl. 10.30 (CET)[svara]
Jag har länge tänkt att jag borde lära mig att köra bot. Och det här projektet verkar kul, så det kanske vore rätt tillfälle? Nu återstår bara att finna tid... Lsj 28 januari 2012 kl. 15.14 (CET)[svara]
Om de nederländska insektsartiklarna: Brödtexterna innehåller i princip uppgiften om artnamn och släkte (på latin), ordning (på holländska och latin), habitat (mycket odetaljerat, typ "lever i Brasilien och Bolivia"), och auktor (närmare bestämt namn på den som beskrivit och namngett arten, samt när detta gjordes). De av dessa uppgifter som finns som egna artiklar länkar boten till. Sidorna är stubbmärkta. Faktarutornas poster är också länkade. Jag frågade om iwlänkar här, och fick svaret att boten undersöker om arten finns på wikispecies och commons, och i så fall länkar dit. (Dessa länkar återfinnes i faktarutan.) Detta "borde" trigga iwbotarna att lägga till ytterligare iw,om det finns, hoppades nl:Gebruiker:Grashoofd; men i vilket fall skall alla artiklarna gås igenom och kontrolleras vad avser iwlänkar; dock hade de bara hunnit med 100 000 av dem än så länge...
Jag tycker nog att detta innehåll, både de knappa faktauppgifterna, källänkarna och wikilänkarna är tillräckligt mycket för att detta bör ses som ett välkommet och positivt bidrag till nlwp. Gör vi det själva, så kan vi göra det ännu bättre - t. ex. genom att börja högre upp i trädet, och genom att omedelbart iwlänka till de holländska artiklarna. Jag tycker också att när booten noterar att arten finns på commons, så borde ev. illustrationer som finns där komma upp, så att den som kör booten raskt kan välja en av dem som illustration till faktarutan. (Booten borde kunna anpassa bildformatet automatiskt; men även om det bara finns en bildfil, bör denna inte läggas upp utan mänsklig granskning.)
Om bristen på botanikbotare: Lavallens invändning är inte oväsentlig. I det här fallet borde dock inte gemenskapen ha så mycket invändningar mot att vi faktiskt betalar någon (data- och biologikunnig, och inte helt wikipediaokunnig) person för att utforma botförslag och genomföra arbetet med bl. a. inscanning/inläsning av källor och "intelligent" botkörning. (Pengarna är väl inte problemet i ett fall som detta, om jag har förstått det rätt. Kunde vi rekrytera Lsj för detta, vore det idealiskt.) Självklart bör vi i så fall först ha nått en samsyn om vad det är rimligt att göra. Jörgen B 28 januari 2012 kl. 16.52 (CET)[svara]
Finns säkert mycket att lära tekniskt från holländarna. De har också lagt upp en bra manual här. Annars kan jag nog det naturvetenskapliga alldeles tillräckligt för att hantera art-artiklar och en del andra ämnen. Istället för den databas som holländarna använder är jag inne på att använda Tree of Life Web, som låter en ladda ner hela databasen och som börjar från högsta taxonomiska nivå. Ett vettigt projekt vore att arbeta sig ner uppifrån och skapa stubbar för de grupper som inte redan finns. Men någonting som borde bot-göras dessförinnan är att gå igenom alla befintliga artiklar om djur och se till att de verkligen har den omdirigering de ska ha från latinskt till svenskt namn, annars blir det lätt dubletter. Borde väl inte vara så svårt för en bot att jobba igenom Kategori:Djur, och för alla artiklar med en taxobox plocka fram det vetenskapliga namnet och kolla så att det finns en omdirigering. Lsj 28 januari 2012 kl. 18.18 (CET)[svara]
Som jag skrev om ovan under rubriken #Substubbar om orter med ett hundratal invånare - vill vi ha dem och hur bör de då skapas? så är det en Fellowship-ansökan uppe om detta på Meta. Beslut om vilka Fellowhip-ansökningar som ges stöd kommer i mars, så ett beslut om att betala någon för detta vore kanske värt att vänta med tills vi vet om den ansökningen antas eller inte så att vi kan undvika dubbelarbete. Med det inte sagt att jag vänder mig emot Lsj som lämplig för uppgiften!
Jag skulle vilja uppmuntra er alla att passa på att ta en titt på de projektförslag som finns på Meta och ge kommentarer, ställ frågor eller stöd de projekt du tycker verkar vettigt, se meta:Category:Fellowship project ideas för samtliga förslag. Att ge någon möjlighet att arbeta heltid i upp till ett år med ett projekt kan leda till stora förändringar på Wikipedia. Det kan vara värt att göra era röster hörda! Vänligen, Jopparn 29 januari 2012 kl. 02.52 (CET)[svara]
Vad gäller fåglar finns denna lista med svenska trivialnamn och vetenskapliga namn: Lista över fåglar. --AHA 30 januari 2012 kl. 12.09 (CET)[svara]
Jag är som vanligt emot att det skapas tjänster för att skriva artiklar här. Hur framför jag den uppfattningen på bästa sätt? Fernbom2 31 januari 2012 kl. 10.02 (CET)[svara]
Som jag har förstått det så handlar Fellowhip-ansökningen inte om att skapa artiklar så du kan vara lugn. Den går ut på att programmera så att det är enklare för volontärer att göra det som Lsj hoppas göra (det är alltså programmeringen som jag åsyftade när jag talade om dubbelarbete). Vänligen Jopparn 31 januari 2012 kl. 14.51 (CET)[svara]
Tack för informationen! Det låter som en värdefull insats. Fernbom2 31 januari 2012 kl. 15.29 (CET)[svara]

Jag är igång så smått med en robot, Lsjbot (diskussionbidrag (raderade) • loggar (om) • stats), men jag märker att det är mycket förberedande underhåll som måste göras innan det är meningsfullt att mass-skapa artiklar, så skapandet dröjer ett tag. Vidare diskussion om detaljerna tycker jag hör bättre hemma här än på Bybrunnen. Lsj 30 januari 2012 kl. 21.14 (CET)[svara]

Tomma årtalskategorier födda och döda[redigera | redigera wikitext]

Det här har säkert diskuterats tidigare, men jag hittar inte direkt var.

Hur ska och brukar vi göra med kategorier som Kategori:Födda 123? Den är tom, och märkt för radering. Tomma kategorier brukar raderas; å andra sidan har den interwikilänkar och artiklar finns på andra språk som passar i den. Dessutom fungerar navigationsmallarna inte riktigt om kategorierna är röda. /NH 26 januari 2012 kl. 08.20 (CET)[svara]

Jag brukar ganska ofta tömma dessa kategorier när jag går igenom biografier och plockar bort personer födda eller döda omkring, cirka, före eller efter olika årtal som blivit inplacerade som deras födsloår. Även på engelskspråkiga wikipedia verkar man ha samma problem, för den enda i kategorin där Annia Cornificia Faustina anses född 122 eller 123.--FBQ 26 januari 2012 kl. 09.57 (CET)[svara]
Låt dem vara... För övrigt brukar jag kategorisera personer som är födda "omkring" på det året, för att man ska ha ett hum om födelseår enligt kategorisystemet. Kategorin behöver inte vara exakt om det av artikeln framgår att det är ungefärligt. Att kategorisera efter århundrade när man känner till rätt födelseår på några år när känns inte meningsfullt. /Grillo 26 januari 2012 kl. 10.00 (CET)[svara]
Ok, själv har jag dåliga erfarenheter av att vara otydlig på området, men det kanske är kopplat till genealogi. Ett ungefär eller omkring - årtal blir plötsligt definitivt, och så hittar man belägg på en person som är för gammal eller för ung för att vara född det året, och plötsligt uppstår en pseudoperson med samma namn för att nya författare bara citerar andra författare utan att gå tillbaka till originalkällorna. Ett udda årtal är inte nödvändigtvis detsamma som att personens födsloår är ganska nära insnävat, utan kan vara beräkningar på att personen antas ha varit 35 år då han dokumenteras i ett visst sammanhang, trots att han/hon likaväl kan ha varit 45, 25 eller till och med 20. I det här fallet verkar det dock som födsloåret med ganska stor sannorlikhet är insnävat. Men att gå igenom födslo- och dödsår och kontrollera uppgifterna mot vad originalkällorna egentligen säger är ett gigantiskt arbete, så det här är nog en osäkerhet som vi får leva med en tid.--FBQ 26 januari 2012 kl. 13.37 (CET)[svara]
Tack för svaren men frågan var främst: Ska tomma sådana kategorier raderas (som vi brukar göra med tomma kategorier) eller behållas (av skälen som anges ovan)? /NH 26 januari 2012 kl. 13.45 (CET)[svara]
"Låt dem vara" syftade på kategorierna, inte på tveksamma födelsedatum. Sådana kan jag ha förståelse för om man tar bort. Det kan vara jag som har varit för ivrig att kategorisera födda-år utan att tänka på eventuella negativa konsekvenser. /Grillo 26 januari 2012 kl. 16.23 (CET)[svara]
NH: Låt dem vara ;) Det finns ett antal användare på svwp som älskar att radera kategorier så fort de tömts, helt utan eftertanke. Jag har aldrig förstått varför. Kategorierna tar ingen plats och är bra att ha eftersom man bygger en kronologi av dem. /Grillo 26 januari 2012 kl. 16.28 (CET)[svara]
Orsaken kan vara att hålla underhållslistan Special:Oanvända kategorier i schack. Där hamnar ju även kategorier som är tömda men inte raderade trots att de borde bli det, exempelvis vid "flyttning" av kategorier. --MagnusA 26 januari 2012 kl. 17.59 (CET)[svara]
Magnus, det måste väl vara viktigare att Wikipedia är funktionell än att en specifik underhållssida hålls tom? När det gäller kategorier som rimligen kommer att användas igen, förstår jag inte varför man måste vara så snabb på raderaknappen. FBQ:s exempel här ovan illustrerar varför. /Grillo 27 januari 2012 kl. 02.18 (CET)[svara]
Jag skrev inte heller att den listan ska hållas tom, utan att någon/några troligen försöker hålla den i schack. Vissa typer av tomma kategorier ska ju vara kvar, till exempel dem vi pratar om i den här tråden. Andra exempel är vissa åtgärdskategorier (som ju helst ska vara tomma). Däremot, om man exempelvis har bytt namn på en kategori (typ Sveriges kommunikationer -> Kommunikationer i Sverige) tar man ju bort den gamla, eftersom vi inte omdirigerar mellan kategorier. --MagnusA 27 januari 2012 kl. 08.21 (CET)[svara]
Naturligtvis. Själv byter jag ofta namn på kategorier, och lägger då in raderamallar. Det måste alltid ligga eftertanke bakom en radering, vilket av någon anledning ofta saknas vid just hantering av kategorier. /Grillo 27 januari 2012 kl. 11.54 (CET)[svara]
Ok förlåt min missuppfattning :) Angående raderingarna har jag ju tidigare reagerat när jag tagit bort en person död 1268 som visat sig ha annat dödsår, skall stoppa en en ny person som verkligen visade sig vara död 1268 och upptäckt att kategorin hunnit raderas under tiden. Numera är jag ju adminstratör, så det gör ju inte så mycket, men innan dess blev det en hel del extraarbete. Jag har utgått ifrån att det har varit en viktig princip att de raderas på en gång även om jag inte funderat närmare över varför.--FBQ 26 januari 2012 kl. 17.47 (CET)[svara]
Jag ser inga problem med raderingarna, under förutsättning att de återställs så fort de på nytt fylls med innehåll. Så agerade jag som administratör och det betraktar jag som genomtänkt. Men om gemenskapen anser att de bör ligga kvar är det givetvis det som gäller. Risken finns dock att nitiska användare börjar skapa tomma kategorier. Fernbom2 28 januari 2012 kl. 09.42 (CET)[svara]
Jag ser däremot problem med det. Får jag "påminna" om följande "självklarheter" (d. v. s. vanor jag tycker är vettiga och brukar propagera för)?
  • När man skapar en kategori, bör man:
    • Alltid undersöka om det finns lämpliga systerkategorier för andra språk eller på andra projekt, och korslänka dit.
    • Lägga in kategorin i lämpliga överkategorier.
    • Fundera över om det finns någon lämplig huvudartikel, och i så fall lägga in den.
    • Fundera över om kategorin bör ha någon kort inledande text, och i så fall lägga in den.
    • Fundera över om några artiklar i en överkategori snarare borde ligga i den nya kategorin.
  • När man tar bort en kategori, bör man alltid (förutom självklart att "ta hand om" eventuella medlemsartiklar eller underkategorier):
    • Följa minst en iwlänk (företrädesvis till enwp, om sådan länk finns), och där ta bort iwlänken till kategorin man tänker ta bort.
Det "slarvas" en hel del med detta - läs: Alla delar inte mina åsikter om vikten av att så långt som möjligt iwlänka även kategorier och mallar. Poängen är (som jag ser det) att kategoriiwlänkning förstås är till hjälp för läsarna, men också för redaktörerna (d. v. s. oss), därför att den gör det betydligt enklare att exempelvis hitta vettiga iwsystrar till artiklar. Man lägger in den i vettig kategori, går till kategorins iwsystrar och tittar efter - eventuellt med en måttlig klättring uppåt och nedåt i trädet.
Faktum är att inga brukar säga emot när jag tar upp detta - det är vanligare med reaktionen "Det tänkte jag inte på". Emellertid rimmar detta fruktansvärt dåligt med filosofin att så snart en administratör ser att en "naturlig" kategori är tom, så skall denna ta bort kategorin; och så snart vilken användare som helst märker att en artikel naturligen borde ligga i kategorin, så återskapar h*n den helt enkelt.
Jag uppfattar Fernbom2s beskrivning ovan som att detta ungefär var h*ns avsikt. Om jag har fattat dig rätt, så förmodar jag att du absolut inte har tänkt dig att dessa kategorier t. ex. borde vara iwlänkade.
En övergripande fundering: Kunde det vara dags att skaffa en systersida till nl:Wikipedia:Categoriecafé? Eller att tydligt uppgradera någon existerande sida till en dylik syster? Jörgen B 28 januari 2012 kl. 17.31 (CET)[svara]
När det gäller raderingar och iw-länkar från enwp, så tar Innocent iwbot hand om dem, samt även: de:, pl:, pt:, fr:, da:, fi:, it:, no: och fr:. Det är information som samlas in av Lavallen2. Det gör dock inget om ni gör boten arbetslös. -- Lavallen 28 januari 2012 kl. 18.29 (CET)[svara]
Givetvis skall alla kategorier om möjligt vara iwlänkade! Eventuell radering hanteras som vanligt av bot. Jag talade för övrigt inte om "återskapande" (som vem som helst kan utföra) utan om "återtällning2 (vilket endast administratörer kan utföra). Finns det konsensus om att tomma iwlänkade kategorier i regel skall ligga kvar? Fernbom2 30 januari 2012 kl. 12.21 (CET)[svara]
Det är inte närvaron av iw-länkar som bestämmer om en tom kategori ska raderas eller inte. Har du gallrat kategoriträdet, så kan du radera även om det finns iw-länkar. Det handlar här, som jag tolkar det, snarare om att det är onödigt att radera en kategori som sannolikt ganska snart har medlemmar igen. -- Lavallen 30 januari 2012 kl. 13.18 (CET)[svara]
Jag uttryckte mig måhända otydligt. Boten plockar förr eller senare bort den svenska kategorin på andra språkversioner. Finns det konsensus om att behålla denna typ av kategorier ställer jag mig bakom det beslutet, men jag vill inte kritisera dem som hittills utfört raderingarna. Fernbom2 30 januari 2012 kl. 13.21 (CET)[svara]
Javisst – frågan handlar om precis det som Lavallen skriver: kategorier som ganska snart kan tänkas ha medlemmar igen. Jag håller absolut med Fernbom2 om att det inte är bra om tomma kategorier skapas bara för att de råkar finnas på andra språkupplagor – särskilt inte om det är kategorier som inte har något naturligt sammanhang med resten av kategorisystemet på sv.wikipedia. Jag tolkar svaren ovan som att åtminstone just årtalskategorier för födda och döda kan få finnas även om de är tomma. Jag tror jag ska lägga till lite om detta på Wikipedia:Kategorier eller liknande. /NH 31 januari 2012 kl. 18.12 (CET)[svara]
Bra förslag, NH!
@Lavallen, din bot lägger väl knappast tillbaka iwlänkarna, om kategorin nyskapas av en ickeadministratör (t. ex. jag, som faktiskt periodvis ägnar mig åt just kategorier). Jag har inte uppfattat det som att endast administratörer bör skapa kategorier, och att de då bör börja med att kontrollera utseendet på en eventuell raderad äldre upplaga... och jag antar att det inte heller var precis vad du menade, Lavallen.
Nej, en tom kategori bör inte skapas eller lämnas kvar bara därför att det finns iwsystrar. När det gäller kategorier i "naturliga familjer" där de flesta andra kategorierna är icketomma, så kan detta dock vara ett argument att väga in. Om en läsare vant sig vid att leta på årtalskategorier och kommer till en tom sådan, som dock har en iwlänk till en engelsk systerkategori, så kan ju det ge en väg att hitta något av det h*n letade efter. Jörgen B 31 januari 2012 kl. 20.55 (CET)[svara]
Givetvis kan vem som helst skapa kategorier, men endast administratörer kan återställa dem med den gamla historiken. Det var detta förfaringssätt jag syftade på. Fernbom2 31 januari 2012 kl. 21.03 (CET)[svara]

Kontroversiella artiklar och konsensus[redigera | redigera wikitext]

Det finns i många fall ett bekymmer med evighetslånga diskussioner på många diskussionssidor som återkommer gång på gång. Mycket av detta beror delvis på att det konsensus som finns om artiklarnas innehåll är för nykomlingar svåra att hitta i diskussionssidornas historik och i händelse av POV-pushning är det besvärligt för oss som försvarar neutraliteten att ständigt söka och påpeka det konsensus som etablerats. Jag tycker därför att vi borde ha en mall som i likhet med {{Kontroversiell}} och {{NLP}} kan sättas i huvudet på diskussionssidorna. Mallen skulle kunna heta {{Konsensus}} i vilken man ska ange vad konsensus blivit i en specifik fråga som diskuterats, datum samt infoga en länk till diskussionsen. Man skulle kanske även ha med användarnamnen på vilka som deltagit i diskussionen. Det blir mer översiktigt och lättare att ompröva beslut. En annan fördel är att det blir lättare för oss alla att hänvisa till något konkret än bara "konsensus". Det kan få som konsekvens att vi kan slippa onödiga, långdragna och uppslitande diskussioner. I kontroversiella artiklar återkommer i stort sett samma diskussioner ett flertal gånger. I vissa fall blir det så ofta som var och varannan månad en fråga måste dryftas. Vänligen, dnm (d | b) 29 januari 2012 kl. 13.32 (CET)[svara]

Du har en bra poäng där, dnm! Jag var involverad i att skriva om en kontroversiell artikel förra året. Diskussionerna blev långa och utdragna och arkiven många och därför återkom samma tvistefrågor. En sådan mall med länk till de aktuella inläggen hade varit bra att ha där. Har du något aktuellt exempel där en sådan konsensusmall skulle kunna användas? --Minor 29 januari 2012 kl. 17.45 (CET)[svara]
Jag vill börja med att be om ursäkt för att jag skrivit om mitt initialinlägg (innehållet är dock samma) men ingen hade svarat på inlägget och det var pinsamt uselt formulerat. :) Jag har flera exempel där det skulle vara bra med konsensusmallar: Pär Ström, Sverigedemokraterna, Brottslighet i Sverige, Sveriges invandringspolitik, en rad artiklar om nazistiska organisationer med flera. Egentligen skulle alla artiklar som haft längre diskussioner med konflikter i sig vara lämplig med en sådan mall. Det underlättar för oss när vi bedömer olika tillägg som är tveksamma. I många fall görs tveksamma tillägg i strid mot konsensus, men konsensusets medvetenhet är tyvärr endast levande i oss som varit med i diskussionerna (vilket i sig också skapar diskussioner och konflikter med folk som inte deltagit när frågan diskuterades). Det hänger därför ofta på oss att stå upp för konsensuset, men på det här sättet kan fler bli inblandade och även göra omprövningar. Vänligen, dnm (d | b) 29 januari 2012 kl. 17.49 (CET)[svara]
En fråga bara, från en som inte brukar engagera sig i politikartiklar: Vilken sorts konsensus avses? Konsensus bland användarna här på Wikipedia - som kan ändras över tiden beroende på vilka som för tillfället är aktiva - eller "forskarkonsensus" - den bild som av "objektiva experter" anses vara den mest korrekta beskrivningen? Att klämma upp en mall riskerar ju att "mura fast" ett dynamiskt tillstånd som åtminstone gäller den första betydelsen. --MagnusA 29 januari 2012 kl. 18.03 (CET)[svara]
Jag både gillar Dnm:s förslag och håller med om MagnusA:s invändning. Det viktiga med en sådan mall skulle väl dock vara att nya skribenter direkt får en översikt över vad som har trätats förr. Det ska givetvis inte förstås som hugget i sten, men kan förhoppningsvis eliminera en del upprepande diskussioner. Popperipopp 29 januari 2012 kl. 19.02 (CET)[svara]
Ett problem är att diskussionen kan vara arkiverad sedan länge. Ett annat problem är att nya användare inte läser artiklarnas diskussionssidor. Le Lapin Vert 29 januari 2012 kl. 19.07 (CET)[svara]
Idén med mallen vore väl att ge en länk till den viktigaste eller de viktigaste diskussionerna. Om de är kilometerlånga orkar få läsa igenom dem, men åtminstone ser den nya användare som tar en titt på diskussionssidan att saken diskuterats. Problemet är att kärnfullt formulera konsensus, som sällan utkristalliserat sig särskilt klart i diskussionen. --LPfi 29 januari 2012 kl. 20.39 (CET)[svara]
Bra förslag (och det gäller inte bara politik, utan även vissa religiösa artiklar och evolutionsartiklar). För att undvika MagnusA:s farhåga kan man skriva i "kunsensusmallen" att "det är vad man har kommit fram till enligt diskussionen, har ni nya infallsvinkar kan detta tas upp på nytt". Då stänger man inte något som kanske kan diskuteras, men man har ändå ett koncensus. Adville 29 januari 2012 kl. 21.06 (CET)[svara]
Jag ställer mig bakom Advilles modifikation av det ursprungliga förslaget. Det kan aldrig vara förbjudet att väcka en fråga på nytt, men det måste då ske med nya argument eller med sådana som man ser blivit obeaktade i tidigare diskussioner. Liksom när det gäller SFFR borde det också gå en viss tid mellan samtalen, förslagsvis minst ett halvår. Det största problemet med kontroversiella ämnen är dock när konsensus faktiskt saknas. En uddlös och urvattnad kompromissversion borde då ibland vara bättre än att en sida trumfar igenom sina formuleringar med hänvisning till ifrågasatta auktoriteter. Fernbom2 31 januari 2012 kl. 09.57 (CET)