Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2019-12

Befolkningsdiagram

Area/bef., Hallstavik 1960–2018 0 1 2 3 4 5 6 ×100 ha, ×1 000 inv. 1960 1965 1975 1980 2005 2010 2015

Area/bef., Fisksätra 1990–2018 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 ×100 ha, ×1 000 inv. 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2018

Area/bef., Zinkgruvan 1990–2018 0 1 2 3 4 5 ×100 ha, ×100 inv. 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2018

Larske och jag (och "nummer 62") har diskuterat utseendet på befolkningsdiagram i de svenska ortartiklarna, nu när det är dags föra in 2018 års siffror. Dagens modell har mött kritik då den uppfattas blaffig och skymmer det som mer intresserar läsaren, speciellt när övrig text är knapp (se tex Målilla). Sedan kräver dagens lösning tung manuell uppdatering när nya siffror tillkommer, och det är dåligt det inte går utnyttja Wikidata dit nya värden läggs in fort och lätt. Vi funderar nu på att lägga in ett kortare diagram i fakta boxen, som vi gjort i distriktsartiklarna, (se tex Lidhults distrikt). Den lösningen löser uppdateringsproblemet men medger dock inte att vi rakt av kan ta bort dagens diagram i artikeltexten, (data för tiden före 1990 är mycket bristfällig i Wikidata). Vi borde dock kunna ta bort diagrammet i många artiklar och några årsstaplar i andra och då kanske föra ner diagrammet i artikeltexten till slutet av artikeln, så den inte skymmer så mycket. Vi undrar nu om det finns synpunkter på:

• om idéen att föra in diagram i faktaboxen är bra (och tona ner diagrammet i artikeltexten)
• om den layout för diagrammet vi diskuterar kan vara lämpligt. det är knepigt rymma både area och befolkningsändringar i samma diagram,(de röda strecken visar area, vilket kan förklaras bättre)

Vi tar gärna emot synpunkter här eller på projektplatsen. Yger (diskussion) 6 november 2019 kl. 17.48 (CET)

Kan man få ett par extrema exempel på väldigt täta resp väldigt glesa orter? Fisksätra tillhör väl de tätaste vill jag minnas. IP 62.20.170.74 (diskussion) 6 november 2019 kl. 18.27 (CET)

Fisksätra och Zinkgruvan med en befolkningtäthet på mer än 80 respektive mindre än 2 invånare/hektar finns nu som exempel till höger. Diagrammet klarar godtyckligt stora/små värden på area respektive befolkning i och med de olika skalfaktorerna, till exempel ×100 inv., som anpassas automagiskt efter värdena för den specifika orten. Att ha skalfaktorer som inte är hela tiopotenser, till exempel ×25 ha, är möjligt, men ställer för stora krav på läsaren. --Larske (diskussion) 7 november 2019 kl. 05.06 (CET)

Jag tycker det ser mycket bra ut, förutom att jag är tveksam till att ange areal i samma diagram. Jag tror det förvirrar mer än vad det tillför. Om areal måste vara med tror jag det är bättre att ha två staplar i olika färg bredvid varandra, en för folkmängd och en för areal. Går det att ta fram ett sådant exempel? /Ascilto (diskussion) 6 november 2019 kl. 19.27 (CET)

Vi har laborerat lite, dels med två separata diagram och dels med dubbla staplar i samma diagram, innan strecken kom till, se exempel på projektplatsen. Se även diskussionen där om tidigare framförda åsikter att befolkningsdiagram utan uppgift om förändringar i arealer kan uppfattas som "missvisande". --Larske (diskussion) 7 november 2019 kl. 05.06 (CET)

Tillägg: Vi hade staplarna "på varandra", men nu finns även ett exempel med staplarna "bredvid varandra" på projektsidan. --Larske (diskussion) 7 november 2019 kl. 05.53 (CET)

Faktarutorna är redan stora i många artiklar. Att utöka dem ytterligare tycker jag inte är en bra idé. Den historiska befolkningsutvecklingen är inte så viktig att den bör lyftas fram genom att placeras i faktarutan. Det är bättre att placera den på en diskretare plats längre ner i artikeln. Om nuvarande diagram är för blaffiga är jag inte emot att ändra deras utseende, men jag tycker exempeldiagrammet med horisontella streck för ytan är lite mindre tydligt. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 6 november 2019 kl. 21.12 (CET)

Ett alternativ skulle kunna vara att diagrammet ligger "hopfällt" och plockas fram genom att klicka på "Visa", ungefär som linjekartorna i till exempel Sydmanchuriska järnvägen och Zeeuwselinjen. --Larske (diskussion) 7 november 2019 kl. 05.06 (CET)

Jag har aldrig upplevt de nuvarande diagrammen som något problem. Dessutom reagerar jag starkt på att man inte kan utläsa befolkningsmängden ur diagramexemplen här. Stigfinnare (diskussion) 7 november 2019 kl. 08.17 (CET)

Hallstavik (Area och befolkning) 0 1 2 3 4 5 6 ×100 ha, ×1 000 inv. 1960 1965 1975 1980 2005 2010 2015

Hallstavik Area och befolkning 0 1 2 3 4 5 6 ×100 ha, ×1 000 inv. 1960 1965 1975 1980 2005 2010 2015

Hallstavik Area och befolkning 0 1 2 3 4 5 6 ×100 ha, ×1 000 inv. 1960 1965 1975 1980 2005 2010 2015

Tabell för arean av Hallstavik 337 hektar (1960) 342 hektar (1965) 440 hektar (1975) 470 hektar (1980) 469 hektar (2005) 469 hektar (2010) 496 hektar (2015) 511 hektar (2018) 494 hektar (2020)

Eftersom arean inte divideras med befolkningen bör ett sådant tecken inte användas. Alternativ kan vara "Area, bef.," "Area och befolkning", gärna med mindre stil på raden under ortnamnet. Åren måste inte vara med i rubriken eftersom de framgår av diagrammet. Infon om att man ska multiplicera de avlästa värdena är lite teknisk. Edaen (diskussion) 7 november 2019 kl. 08.59 (CET)

Håller helt med om olämpligheten i "/". Se exempel till höger där det finns en underrubrik. Den stjäl dock lite utrymme från själva diagrammet. När diagrammet finns i en infobox är det kanske inte nödvändigt med ortnamnet som diagramrubrik, det finns ju som rubrik högst upp i infoboxen och gäller allt som finns i boxen. --Larske (diskussion) 7 november 2019 kl. 10.19 (CET)

Något jag saknar, och som jag anser är viktigt för att förklara snabba hack i de här kurvorna. Det är texterna som förklarar vilka hopslagningar och delningar som påverkat tätortens utseende. Det här måste göras med en människas ögon dock. Jag säger inte att varje liten småorts sammanslagning med en stor tätort måste nämnas, men allt som kan hjälpa till att förklara uppenbara diskontinuiteter. Sedan vill jag inte har kollapsande diagram överallt. Åtminstone inte än, för webbläsarna klarar fortfarande inte av att hantera dem på ett bra sätt. 62 osv (diskussion) 7 november 2019 kl. 09.26 (CET)

Jag tycker att det ser ut som en samling gravkors. Som kommenterats ovan, är det inte så bra att kombinera antal invånare och areal i samma diagram.--Historiker (diskussion) 7 november 2019 kl. 20.09 (CET)

Både yta och befolkning ändras och måste redovisas för att det inte ska bli missvisande. Det normala när man uppger en befolkningssiffra för ett geografiskt område är att ytan är konstant, t. ex. Sveriges befolkning för olika år gäller för samma område. Inte så för tätorter. Man underförstår att ytan är konstant. När det inte är fallet måste det anges. Edaen (diskussion) 7 november 2019 kl. 20.16 (CET)

(Redigeringskonflikt)(Redigeringskonflikt) Det finns en bra lösning på projektets diskussionssida, med staplarna bredvid varandra i olika färg. /Ascilto (diskussion) 7 november 2019 kl. 20.17 (CET)

Det inlagt här till höger.Yger (diskussion) 7 november 2019 kl. 20.26 (CET)

Det ser klart bättre ut.--Historiker (diskussion) 7 november 2019 kl. 20.34 (CET)

Exemplet med Fisksätra ovan visar att modellen har svagheten att förändringar i area, inte blir särskilt tydliga. Men det här är kanske ett extremt exempel. Jag tror vi har väldigt få tätorter som påminner om just Fisksätra. (Fler påminner om Zinkgruvan.) 62 osv (diskussion) 7 november 2019 kl. 20.41 (CET)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ @Sextvåetc: Fisksätra har ju knappt någon förändring av arean, den håller sig runt 100 hektar ± 3 procent för hela den redovisade perioden:
100 hektar (1975), 100 hektar (1980), 100 hektar (1990), 101 hektar (1995), 102 hektar (2000), 103 hektar (2005), 103 hektar (2010), 97 hektar (2015), 101 hektar (2018) och 103 hektar (2020)
En så liten procentuell variation är nog svår att få "tydlig" i ett diagram.
Fisksätra är inte extremt när det gäller den procentuella areaändringen. Av de 1 930 tätort i Sverige (Q12813115) som har en area (P2046) för både 2015 och 2018 i Wikidata är det 455 som har minskat, 951 som har ökat och 524 som har en oförändrad area (P2046). Av de 1 406 som har ändrat area (P2046) är det 858 som har en ändring som är mindre än ± 3 procent mellan dessa två år.

För den som vill se den rådata i sifferform som diagrammet bygger på skulle en utfällbar tabell vara möjlig, se exempel till höger med arean för Hallstavik. Det går naturligtvis att stoppa in befolkningen i en kolumn i samma tabell. Det verkar finnas ett visst intresse för att se dessa historiska siffror, inte bara trenderna, i artiklarna. --Larske (diskussion) 8 november 2019 kl. 09.09 (CET)

Ja, Fisksätra visade sig vara ett dåligt exempel. Det jag syftar på är att förändringar, (eller avsaknad av dem) syns dåligt om alla area-siffror hamnar långt ner i tabellen, såsom de råkar göra just med Fisksätra.

Själv skulle jag i ett fall som detta låta tabellen ha två staplar, en till väster och en till höger. Men det finns stora pedagogiska utmaningar med det. Så det är nog en riktigt dålig idé. 62 osv (diskussion) 8 november 2019 kl. 10.08 (CET)

Jag började med separata axlar för area och folkmängd, som är det jag antar att du menar med två staplar, men tyckte att det blev för plottrigt. Skillnader på enstaka procent skulle inte synas tydligt även om staplarna "fyller ut" diagrammet nästan helt. --Larske (diskussion) 8 november 2019 kl. 10.20 (CET)

Fisksätra Area och befolkning 1990–2018 0 0 0.2 1 0.4 2 0.6 3 0.8 4 1 5 1.2 6 1.4 7 1.6 8 1.8 9 ×100 ha             ×1 000 inv. 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2018

Fisksätra Area och befolkning 1990–2018 0 0 0.2 1 0.4 2 0.6 3 0.8 4 1 5 1.2 6 1.4 7 1.6 8 1.8 9 ×100 ha             ×1 000 inv. 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2018

Almunge Area och befolkning 1960–2018 0 0 0.2 1 0.4 2 0.6 3 0.8 4 1 5 1.2 6 1.4 7 1.6 8 1.8 9 ×100 ha             ×100 inv. -60 -65 -70 -75 -80 -90 -95 -00 -05 -10 -15 -18 Tabell År Area (ha) Befolkning 1960 52     280     1965 53     362     1970 -     432     1975 -     472     1980 -     657     1990 71     627     1995 73     675     2000 77     692     2005 77     691     2010 85     813     2015 105     816     2018 149     800

Linköping Area och befolkning 1990–2018 0 0 1 0.25 2 0.5 3 0.75 4 1 5 1.25 ×1 000 ha             ×100 000 inv. 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2018 Tabell År Area (ha) Befolkning 1990 3 852     82 451     1995 4 177     92 584     2000 4 190     94 248     2005 4 131     97 428     2010 4 216     104 232     2015 3 777     106 502     2018 3 841     111 267

Almunge (2) Area och befolkning 1960–2018 0 0 0.2 1 0.4 2 0.6 3 0.8 4 1 5 1.2 6 1.4 7 1.6 8 1.8 9 ×100 ha             ×100 inv. -60 -65 -70 -75 -80 -90 -95 -00 -05 -10 -15 -18 Tabell År Area (ha) Befolkning 1960 52     280     1965 53  ▲ 362  ▲ 1970 -     432  ▲ 1975 -     472  ▲ 1980 -     657  ▲ 1990 71  ▲ 627  ▼ 1995 73  ▲ 675  ▲ 2000 77  ▲ 692  ▲ 2005 77  ▬ 691  ▼ 2010 85  ▲ 813  ▲ 2015 105  ▲ 816  ▲ 2018 149  ▲ 800  ▼

Nej, men i Fisksätra nu, så måste ju area-ändringarna vara > 10 % innan det öht märks.

Själv tror jag nu vi behöver låta de här diagrammen ligga ute i brödtexten. Infoboxarna är redan långa. Och jag tror folk vill fylla ut så långt bakåt som de kan, inte bara till 1990. Det finns area-data åtminstone till 1960. Den är bara inte så lättåtkomlig. Det skulle också ge utrymme för att ha siffrorna synliga i tabellen. 62 osv (diskussion) 8 november 2019 kl. 10.34 (CET)

Nu finns möjligheten till separata axlar för area och befolkning för att bättre utnyttja diagramytan så att även mindre förändringar syns, se exemplen med Fisksätra till höger.

--Larske (diskussion) 9 november 2019 kl. 10.56 (CET)

Nu finns även möjlighet till "legend" som visar vilken färg som hör till vilken skala.

--Larske (diskussion) 9 november 2019 kl. 12.25 (CET)

Mitt försök till summering. En viss konsensus över layout på diagrammet, men olika syn på om den skall visas i faktaboxen eller i löptext och den införs det innebär viktig info "försvinner". Också oklart hur ett införande i faktaboxen bör påverka diagrammet som nu finns i löptexten. Tack för alla synpunkter som ändå för frågan framåt även om et nog kan kravas ytterligare prov och övervägande innan vi för in något generellt.Yger (diskussion) 9 november 2019 kl. 11.12 (CET)

Jag instämmer i Larskes anmärkning på projektplatsen (2 november 2019 kl. 10.10). Det som funkar bäst visuellt är staplar för area (breda staplar smala mellanrum, idealt med värde inskrivet högst upp i stapeln) och linjediagram för befolkning överlagrat.--Caztorp (diskussion) 9 november 2019 kl. 12.43 (CET)

Nu finns två nya diagram till höger med tätorterna Almunge och Linköping som exempel, det ena med dubbelstaplar och det andra med en linje för befolkningen som ligger överlagrat de breda areastaplarna.

@Caztorp: Jag tror att det blir för plottrigt att försöka trycka ihop de sexsiffriga talen för befolkning som en del tätorter, till exempel Linköping, har "högst upp i staplarna". Istället har jag lagt in dem i en tabell under diagrammet.

--Larske (diskussion) 16 november 2019 kl. 05.46 (CET)

Det känns jobbigt att säga att det inte blev riktigt bra när du lagt ned så mycket jobb. Ett linjediagram med punkter mitt i staplarna sammanbundna med räta linjer, som jag hoppats på, var ju vad du hade åstadkommit om det varit tekniskt möjligt. Jag lutar åt att två separata diagram är det bästa, undanfällda som standard, om de ska inkluderas i faktamallen. Detta är förstås bara min åsikt, några tunga argument har jag inte, förutom att excel också tycks föredra den kombinationsvarianten av tydlighetsskäl. Skillnaden mellan värden skulle behöva göras tydligare med en mer "infokuserad skalning", toppar i överkant, dalar där nere. Nu har jag "klagat" färdigt.--Caztorp (diskussion) 16 november 2019 kl. 12.32 (CET)

Tack för synpunkter. Den typ av linjediagram du beskriver är naturligtvis det jag också avsåg i mitt inlägg på projektsidan som du tidigare refererade, men jag har inte några verktyg i min verktygslåda som jag vet om de kan användas för att få det önskade resultatet, men hittar jag någon möjlighet ska det naturligtvis provas.

När det gäller "infokuserad skalning" är det möjligt att göra, men jag ser inte det som ett bra alternativ, förutom det som Sextvåetc föreslog och som redan är genomfört. Att ha skalor som inte börjar på noll försvårar mycket när det gäller att snabbt få en överblick över en utveckling. Man kan med sådana skalor lätt få den felaktiga uppfattningen att arean (eller befolkningen) har mer än fördubblats eller halverats när den bara har förändrats med någon enstaka procent. Sånt förekommer ibland i nyhetsprogram, ibland utan att det ens finns några skalmarkeringar, men det är emrå ett oskick som vi inte ska ta efter. För detaljer får man titta i tabellen under diagrammet. I den finns det också plats för att lägga in symboler som ▲, ▬ och ▼ på varje rad om vi skulle tycka att det gör tabellen tydligare.

--Larske (diskussion) 16 november 2019 kl. 17.13 (CET)

Nej, det kan du ha rätt i, ljuga med statistik ska vi inte göra. Det kräver en viss medvetenhet av läsaren om man gör på det viset. Vår egen Meta:Pageviews Analysis begår synden - om man inte kryssar i Begin at zero:)--Caztorp (diskussion) 16 november 2019 kl. 18.21 (CET)

Tvärtemot vad som senast sagts är jag av den bestämda uppfattningen att varianten med staplar i två färger intill varandra är mycket tydligare än vad en variant med två diagram skulle vara. Det är lätt att jämföra hur arealen respektive folkmängden utvecklats i förhållande till varandra. Däremot är jag inte säker på att faktamallen är rätt placering eftersom det begränsar hur många staplar som kan visas. /Ascilto (diskussion) 16 november 2019 kl. 19.09 (CET)

instämmer med Ascilto.Yger (diskussion) 16 november 2019 kl. 19.12 (CET)

Symboler för ökning och minskning i tabellen finns nu som en option, se exempel "Almunge (2)" till höger.

--Larske (diskussion) 16 november 2019 kl. 20.34 (CET)

Commons delinker disaster

Det här påverkar många Lsjbot-grensidor. Någon som har något annat i bakfickan att ersätta det med? 62 osv (diskussion) 18 november 2019 kl. 06.01 (CET)

Ersatte med en karta av standardmodell som dewp använder i motsvarande mall. Gjort en del stickprov och det verkar fungera bra. Det blev faktiskt läsligare. Den gamla kartan var bedrövlig för det ändamålet. --北山 Kitayama (diskussion) 18 november 2019 kl. 06.45 (CET)

Välkomna till Wikipedia:Veckans tävling/Mat och dryck III!

Det går att förbättra artikeln om korv och skapa den om Botifarra (en). Kanske vill du skriva om kanelbullar - eller om Kaffe i Japan (en)?

Den 18 - 24 november handlar Veckans tävling om mat och dryck. Det finns som vanligt mycket att skriva om. På smörgåsbordet står mat och dryck från jordens alla hörn uppdukat - och eftersom det just nu är Wikipedias Asienmånad finns det kanske extra anledning för alla som gillar asiatisk mat att titta in. Mer information finns på tävlingssidan.

Välkomna att delta och/eller lämna förslag på artiklar i tävlingens "tipshörna"! // Zquid (diskussion) 18 november 2019 kl. 16.07 (CET)

Stort antal brutna länkar

Användare Achim55 har tagit fram en lista på ett stort antal brutna länkar från svwp till commons och wikispecies. Lägger detta för kännedom, troligtvis lättast för en robotägare att åtgärda då det är ett stort antal länkar. --Fredde^✔ 19 november 2019 kl. 20.34 (CET)

Synpunkter om artikel 14

Hej alla!

Som några av er kanske vet pågår just nu genomförandet av upphovsrättsdirektivet i svensk lag. Wikimedia Sverige deltar i den referensgrupp som bidrar med synpunkter till Justitiedepartementet inför departementets promemoria. I fredags lämnade vi in våra synpunkter om artikel 17 ("uppladdningsfilter"), och dessa går att se här.

I morgon är i stället deadline för synpunkter på artikel 14 (safeguard av public domain) och artikel 15 (i debatten ofta kallad "länkskatt"). Vi kommer att lägga en del tid på att förbereda ett bra svar om artikel 14, eftersom den är viktig för Wikimediarörelsens arbete – den garanterar att reproduktioner av bildkonstverk där upphovsrätten löpt ut inte heller omfattas av upphovsrätt. Med andra ord går det exempelvis inte att hävda upphovsrätt på en digitalisering av en tavla.

Jag skulle gärna ta emot input på några frågor, om ni vill eller har några idéer! Om någon vill hjälpa till att korrekturläsa, skicka gärna ett mail! Har ni några andra kommentarer, skriv dem gärna här nedan eller via mail.

1. I engelska texten är titeln "Works of visual art in the public domain"; den svenska översättningen är "bildkonstverk som är fria för var och en att använda". Är "fri för var och en att använda" en rimlig översättning av "public domain", eller bör något annat språkbruk användas? Bernkonventionen använder "allmän egendom".
2. Det som tydligt omfattas av artikeln är "bildkonstverk", som dock i sig inte närmare definieras. Finns det några verkstyper som vi särskilt bör argumentera för? Antingen argumentera för att de bör förstås som bildkonstverk, eller exempel på verkstyper som gör att vi borde vidga till konstverk i allmänhet?
3. Finns det något särskilt vi borde trycka på vad gäller definitionen av "mångfaldigande" (reproduktion)?

Eric Luth (WMSE) (diskussion) 21 november 2019 kl. 10.31 (CET)

1. "bildkonstverk som är fria för var och en att använda" måste ju inte betyda att använda är samma sak som att lägga upp på en sida som sen används av en sida typ "offentligkonst.se", eftersom "använda" inte betyder sprida mer än vad "avbilda" gör. Så "allmän egendom" låter mycket bättre än fri att använda, särskilt om Bernkonventionen redan tänkt till.

2.-

3. Ladda upptill databas är kanske en sorts mångfaldigande? Eller hur nu "mångfaldigande" är kopplat till uppladdat material, databas, hemsida, instagram...

--LittleGun (diskussion) 21 november 2019 kl. 19.02 (CET)

Tack LittleGun! Första punkten är ett väldigt bra inspel som jag faktiskt inte hade tänkt på. Vad gäller mångfaldigande finns det egentligen inte någon tydlig definition, men det har att göra med just den trogna återgivningen, dvs. typ avfotografering eller skanning, mer än hur man nu använder denna nya trogna återgivning. Eric Luth (WMSE) (diskussion) 22 november 2019 kl. 11.16 (CET)

Medlemsmöte Wikimedia Sverige

Hej alla!

Idag är sista dagen att anmäla sig till Wikimedia Sveriges medlemsmöte nästa lördag 23 november.

• Information på föreningswikin finns här.
• Länk till anmälan här: Eventbrite
• Vill du inte anmäla dig via Eventbrite kan du skicka ett mail till mig!

Hoppas att träffa många av er där! Eric Luth (WMSE) (diskussion) 15 november 2019 kl. 14.34 (CET)

Mellan 14 och 14:45 Kommer vi att livesända John Andersson (WMSE)s presentation av vad som är på gång i föreningen. Det går att följa här: https://www.youtube.com/watch?v=IJU1Lh8x63E&feature=share Vi kommer att ladda upp presentationen på Wikimedia Commons efteråt, för den som hellre tittar där. Eric Luth (WMSE) (diskussion) 23 november 2019 kl. 11.00 (CET)

Uppföljning av rapporteringen av extremvärdena för visning av artikeln Pizza under tre dagar i slutet av oktober

Ref: Den här tråden
Min rapport om "false positives" har nu, efter lite påstötning, resulterat i att Pizza inte längre finns i Topviews-listorna för 27 oktober, 28 oktober eller 29 oktober. Extremvärdena syns dock fortfarande i artikelns Sidvisningsanalys och i Topp 100-listorna för 27, 28 och 29 oktober. De sistnämnda listorna tillhör inte samma verktyg(smakare). --Larske (diskussion) 20 november 2019 kl. 16.40 (CET)

Pizzan dyker även upp här, men det kanske är samma data som du syftar till... - Salgo60 (diskussion) 22 november 2019 kl. 10.36 (CET)

Ja, det är nog samma rådata för "pageviews" som olika sidor hämtar. Du kan se/hämta antalet visningar under de senaste 60 dagarnas för artikeln Pizza via detta API. --Larske (diskussion) 23 november 2019 kl. 10.16 (CET)

Källkvalitet - kritisk källgranskning 2.0

Borde vi inte försöka hålla ihop fel som hittas så att man enkelt kan få en uppfattning om en källas kvalitet. Jag hade förut en lite större tanke med speciella sidor per källa och att sv:Wikipedia följde en mall se exempel : Source:SBL Min tanke var

• att läsaren som hittar en källa enkelt skulle kunna få en bild av dess trovärdighet
• att vi kan samla feedback om en källa på ett ställe
• att sv:Wikipedia har information samlat på ett ställe så att vi kan enklare kan ge feedback till dom som vill göra mer rätt

Min magkänsla är att det Digitala landskapet blir mer och mer komplext men även mer svårt att förstå pga. typ fakenews etc. Jag gissar att

• Svensk filmdatabas vill göra rätt och är tacksamma för hjälp
• Riksarkivet SBL ligger under den trötta kolossen Riksarkivet som verkar vara väldigt trötta och bara vill ha mer pengar... så där kan tanken att samla status/fel vara att synliggöra brister
• Libris / Kungliga biblioteket ser jag ingen som ifrågasätter då det gäller deras nya LIBRIS XL projekt, jag ser där en trötthet och digital inkompetens som bör lyftas fram och som jag tolkar beror på en rädsla av ledningen att bygga om sin organisation för att leverera "digital kvalitet". Exempel:
  • enormt otydliga om copyright
  • saknar spårbarhet i kommunikationen
  • svag semantik där dom säger August Strindberg är "see also" sv:Wikipedia

som jag uttrycker ovan har "tyvärr" Wikipedia fått sådan trovärdighet att man betraktas som tillförlitlig källa. Tror sv:Wikipedia skulle kunna ta nästa steg och bli ett ställe på nätet som pekar på fel och brister i det Digitala landskapet.... jag tänkte inte gå på Medlemsmöte Wikimedia Sverige men om någon vill diskutera detta kommer jag gärna dit efteråt och ventilerar denna surdeg. Jag har senaste åren varit runt och lyssnat på LIBRIS, Digisam och forskare och alla lever i en obehaglig beroende ställning till varandra och ger varandra pengar (även Wikimedia Sverige och LIBRISXL gör projekt ihop vilket jag gissar minskar deras vilja att kritiskt granska sin uppdragsgivare) så det finns en plats att fylla på nätet för kritisk källgranskning 2.0 - Salgo60 (diskussion) 21 november 2019 kl. 10.38 (CET) - 21 november 2019 kl. 10.38 (CET)

Njae. När det gäller obetydliga och okomplicerade uppgifter som födelsedatum tycker jag vi redan idag reder ut det på ett bra sätt. Möjligen fungerar det sämre när det inte finns något givet födelsedatum och alla uppgifter endast är gissningar eller tveksamma källor. Men det här är ju inte fröet för "fake news". Det handlar ju vanligen om mer komplicerade frågor där jag är mer tveksam till att wikipedia ägnar sig åt egen forskning. Sedan tror jag väl också att wikipedia genom grundlig information och väl underlagda artiklar kan peka på detaljer som visar på att verkligheten är mer komplex än många konspirationteorier försöker beskriva den som och visa på motsägelser i sådana teorier och kanske i viss mån bidra till imunitet mot "fake news". Men, jag tror inte källgransknigen i sig utan granskning av själva artikelutformningen är vikigare här, även om det givetvis kan finnas skäl att granska även enskilda fakta i artiklarna.FBQ (diskussion) 21 november 2019 kl. 13.14 (CET)

Norska ex

Ett par frågor:

1. Kategori:Historiska norska kommuner konkurrerar med Kategori:Tidigare kommuner i Norge. Vilken namnform föredras i kategorierna?
2. Som ni ser ovan så är det lite olika namnformer för artiklarna i den här kategorin. Ibland "X" och ibland "X(s) kommun".

Här uppfattar jag att det i Norge, till skillnad från Sverige, så är namnformen "X" det officiella namnet på kommunen i fråga? Vi har också observationen att många ex-kommuner idag dubblar som "bydel" i den kommun de nu uppgått i. Då blir det knepigt att ha rubriken "X kommun" om man vill beskriva nutid. Flera gamla kommuner har namnformer som "Bergen landdistrikt" och "Røros landsogn". Tvinga fram namn som "Bergen landdistrikts kommun" riskerar att se ut som en dålig Norgevits. Jag skulle därför föreslå att vi är fria att välja den namnform som passar ämnet bäst. Fler åsikter? 62 osv (diskussion) 24 november 2019 kl. 14.52 (CET)

Veckans tävling - Källor 2019 IV

Vid midnatt startar Veckans tävling Källor 2019 IV. Välkomna att hjälpa till i arbetet med att förbättra källorna i Wikipedias artiklar – en viktig del i vårt kvalitetsarbete.--Historiker (diskussion) 24 november 2019 kl. 19.21 (CET)

Sveriges regering säger numera Belarus

Utrikesminister Ann Linde meddelade att svenska staten kommer använda namnet Belarus för landet som tidigare kallats Vitryssland. Det finns förslag om att byta namn på artikeln. /Yvwv [y'vov] 24 november 2019 kl. 23.31 (CET)

Jag ser det som självklart att i detta läge byta namn på artikeln. https://www.dn.se/debatt/ud-byter-i-dag-benamning-fran-vitryssland-till-belarus/ --Chandra Varena (diskussion) 25 november 2019 kl. 19.19 (CET)

Diskussion förs på Diskussion:Vitryssland#Artikeln bör flyttas till Belarus och den bör hållas där så att vi får alla argument smlade på ett ställe. /Ascilto (diskussion) 25 november 2019 kl. 19.22 (CET)

Relevans för fiktiv figur med perifer roll i känt verk

Det pågår en intressant diskussion på SFFR om relevansen för en artikel om en fiktiv person (Helm Hammarhand) som har en perifer roll i ett känt verk (Sagan om ringen). Diskussionen har pågått ett tag utan tydlig koncensus. Fler åsikter är välkomna och behövliga i diskussionen!

Se: Wikipedia:Sidor föreslagna för radering/Helm Hammarhand

Mvh --Bairuilong (diskussion) 25 november 2019 kl. 18.14 (CET)

Vandal på olika språk

Jag har märkt att Användare:201.189.240.160 lägger felaktig information om Just Dance 2020 som har gjort även på andra språk, denna användare har under lång tid använt andra IP-adresser. Jag återställer på andra språk men användarem fortsätter, vem ska jag vända till? Egon Eagle (diskussion) 25 november 2019 kl. 23.39 (CET)

Egon Eagle: m:Steward requests/Global. Nirmos (diskussion) 26 november 2019 kl. 00.57 (CET)

Tack. Egon Eagle (diskussion) 26 november 2019 kl. 07.37 (CET)

Svensk filmdatabas

Det finns en mängd filmrelaterade artiklar där sfdb listas under externa länkar. Finns det en anledning till att den inte duger under rubriken källor? I praktiken används den som det. Många av de här artiklarna är kb-märkta.Caztorp (diskussion) 20 november 2019 kl. 11.36 (CET)

Jag uppfattar Svensk filmdatabas ha mycket bra kvalitet. Det negativa är att jag inte ser att dom har källor plus att jag hjälpte 2018 till med en wikidata lista för senast avlidna. Då sa dom att dom använder engelsk Wikipedia som källa.... dvs. ett Antimönster som jag ser mer och mer även från Kungliga biblioteket att Wikipedia är källan vilket gör att vi indirekt har oss själva som källa... vet inte hur vi skall råda bot på denna galenskap - Salgo60 (diskussion) 20 november 2019 kl. 23.15 (CET)

Personligen tycker jag väl inte att det här är ett problem att lägga för mycket energi på. Som Salgo60 påpekar är den ju förhållandevis tillförlitlig. Sedan är ju tillkomsten så dåligt dokumenterad att det givetvis finns skäl att ersätta uppgifterna med en bättre källa så fort man har möjlighet. Men, med tanke på att vi har många uppgifter helt utan källa, många ouppdaterade och många vinklade artiklar så är det ju betydligt rimligare att ta sig an de problemen än att på generell basis ge sig på svensk filmdatabas.FBQ (diskussion) 21 november 2019 kl. 08.31 (CET)

I en rad fall har det konstaterats att födelsedatum och -ort i Svensk filmdatabas är felaktiga. Det verkar som att någon har suttit och sökt efter uppgifter om personerna i Sveriges befolkning eller Sveriges dödbok, men förväxlat dem med någon person med samma namn. Man bör därför beakta att dessa uppgifter kan vara felaktiga. /Annika (diskussion) 21 november 2019 kl. 08.42 (CET)

Jag använder Svensk Filmdatabas varje vecka utanför Wikipedia. SFDb kan definitivt användas som källa till filmer, tv-program och biografer om filmpersoner, men även som extern länk. Det ägs av ett institut och mycket av informationen kommer direkt från produktionsbolagen. Ändå kan det förstås förekomma enstaka fel. Det ska gå att rapportera in fel där. Hur bra det fungerar med ändringar har jag däremot ingen erfarenhet av. Att länken ligger under "Externa länkar" på Wikipedia kan ha att göra med att ingen har verifierat uppgifterna. Du kan flytta länken från "Externa länkar" till "Källor" och på så sätt lösa det värsta källbehovet, men se till att du verifierar uppgifterna först. Fotnoter är ofta att föredra. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 27 november 2019 kl. 17.56 (CET)

Kris på Artikelnomineringar

Wikipedia:Artikelnomineringar har råkat i en allvarlig kris på grund av för lågt deltagande. Detta har lett till att två stycken, sannolikt utmärkta artiklar, inte kunnat antas, se Diskussion:Rafael Ramstedt och Diskussion:Fanny och Alexander. Såvitt jag vet har något liknande aldrig behövt hända förut. Jag är själv medskyldig då jag har brukat vara aktiv på WPAN men sedan en tid inte har så mycket tid till WP att jag tyckt att jag kunnat vika någon timma som det tar att granska en omfattande artikel. Hur skall vi få engagemanget för WPAN att bli större? Det är en viktig del av vårt kvalitetsarbete. /Ascilto (diskussion) 23 november 2019 kl. 13.45 (CET)

Jag tror att det vore bra om nomineringarna syntes bättre i helheten. Nu måste man söka upp nomineringssidan för att kolla om det har dykt upp något som man själv känner att man har kunskap/intresse/möjlighet att engagera sig i. Finns det någon plats där detta arbete kan lyftas upp´? Återkommande notiser på Bybrunnen, en puff på huvudsidan, eller...? Janders (diskussion) 24 november 2019 kl. 11.29 (CET)

En tanke: Skulle Nomineringar kunna få ligga med i rutan som heter samarbetslåda!? Det skulle ge en god synlighet. Deryni (diskussion) 24 november 2019 kl. 17.06 (CET)

Det som skett tidigare med gott resultat är en blänkare på Bybrunnen om en nominering legat säg tre veckor utan att nått tillräckligt med röster.Yger (diskussion) 24 november 2019 kl. 17.24 (CET)

Det jag uppfattar som det allvarligaste problemet är att flera artiklar den senaste tiden legat länge på Artikelgranskningar utan anmärkning. När de sedan nominerats har det kommit mängder av synpunkter som lett till att de i bästa fall blivit bra. Tostarpadius (diskussion) 26 november 2019 kl. 20.35 (CET)

Det har du rätt i. Problemet är nog att artikelgranskningar - om de skall vara värda namnet - är ännu mer tidskrävande än att bedöma en nominering. De kräver ju att man lägger ett par timmar på något som oftast inte hör till ens hjärtefrågor. /Ascilto (diskussion) 26 november 2019 kl. 21.29 (CET)

Givetvis är det så. Poängen med dem är dock att det arbetet skall vara gjort före nomineringen. Då behöver den kontroll som görs då inte vara lika ingående. Jag misstänker alltså att den utveckling jag talar om har bidragit till att färre går in och röstar. Nu finns det dock en artikel som med stor sannolikhet kan bli utmärkt inom kort. Det är glädjande. Tostarpadius (diskussion) 27 november 2019 kl. 07.49 (CET)

"Sverige" i Norge

Vädertjänsten Yr uppmärksammade mig på att det finns flera platser som heter Sverige i Norge. Ingen av dessa har ju f.n någon plats i uppslagsverket men jag funderade på om det kunde vara kul att lägga in dem i Sverige (olika betydelser). Se förslag. Mvh KlasHass (diskussion) 28 november 2019 kl. 19.55 (CET)

Bra idé - se Danmark (olika betydelser) och Norge (olika betydelser). /Ascilto (diskussion) 28 november 2019 kl. 20.01 (CET)

Ett par platser i Norge som har Sverige som en del av namnet och som har en artikel i nowp är

• no:Sverigetinden
• no:Sveriges gate (Oslo)

--Larske (diskussion) 28 november 2019 kl. 20.19 (CET)

• "Navnet på fjellet no:Sverigetinden har ingenting med landet Sverige å gjøre, men kommer av samisk suorigi, som betyr forgreining." (Nowp) /Ascilto (diskussion) 29 november 2019 kl. 11.05 (CET)

Tveksamt enligt riktlinjen om förgreningssidor. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 29 november 2019 kl. 15.19 (CET)

Jag ser inga problem med det. Tostarpadius (diskussion) 29 november 2019 kl. 16.19 (CET)

Förgreningssidorna tenderar att bli miniartiklar när inte länkarna leder till artiklar. Om det heller inte är relevant för konventionella artiklar kan det också ifrågasättas. Man kan också ifrågasätta "kul" som motivering till att genomföra något som är tveksamt enligt riktlinjen. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 29 november 2019 kl. 16.28 (CET)

Projekt debattartiklar som källor

I oktober i år frågade Voyager85 om lämpligheten att använda ledare som källor. I diskussionen framgick det att det inte alltid är så bra, och jag visade tre exempel på bra, mindre bra och dålig användning av den typen av källor (Ledare, opinionsartiklar och debattartiklar). Larske hade vänligheten att undersöka de största svenska nättidningarna och deras dito länkar som källor, vilket gav en bra överblick. Det var färre än väntat som användes, men ändå ca 1 400. Detta fick mig att skapa ett av mina egenprojekt (se min användarsida för andra), för att kunna ha ett fokus på en sak jag anser är viktig för Wikipedias förbättring (och här trovärdighet). Tyvärr verkar inte min blänkare i den tråden ha setts av alla, den 27:e oktober. Därför lägger jag en blänkare till här om det projektet, som har en egen projektsida. Det pågår även en liten diskussion på min diskussionssida här om mina redigeringskommentarer (ibland skriver jag bara "raderar debattartikel som källa", för det är tydligt den är helt felplacerad. I andra fall förklarar jag mer vad jag gör "byter debattartikel mot kb" "raderar personlig åsikt"... alla har samma syfte. Jag välkomnar er självklart att kontrollera mina redigeringar, men som jag skrev på min diskussionsida, kontrollera då även mina "ickeredigeringar" genom att kolla i länkarna i tabelle så ni ser vad jag inte raderade, för jag kan ju missat något med. Varje kontrollerad länk är en aktiv analys (som självklart kan vara för kritisk eller okritisk, men det var det då även då denna typ av källa lades in med...), och jag gör mitt bästa för att den skall vara bra, men jag låter självklart andra återställa mig med en bra motivering. Vill man få en utförligare motivering, som Mjälten frågade om här, så är det helt okej.

En analys av mitt projekt efter de första 181 kontrollerade länkarna "Av de 181 artiklarna och diskussionssidorna som hade ledare eller debattartiklar som källor är 91 borttagna eller utbytta. De flesta som är kvar är på diskussionssidor, och en del är vad personer tyckt i deras egna artiklar. Dessutom finns några i artiklar som behandlar böcker eller annat där det skapats en debatt och debatten beskrivs." Nu finns det ca 1 000 länkar kvar att kontrollera.

Anser gemenskapen att detta projekt är en dålig ide så lägger jag ner det. Under tiden det diskuteras här så låter jag det ligga på is lite. Adville (diskussion) 26 november 2019 kl. 23.55 (CET)

En manuell granskning av ledare som referens är inte en dålig idé. En bot som raderat dem hade däremot varit det. Många gånger kan en ledare vara en mycket bra källa för t.ex. politisk debatt och har man bara det i åtanke så är granskning av källor givetvis alldeles utmärkt. Det finns ju många tillfällen då det verkligen inte är en bra källa./Machatjkala (diskussion) 27 november 2019 kl. 00.02 (CET)

Håller med om att det är något som bör granskas manuellt. Dock är det fortfarande viktigt att uppgifterna och källorna verkligen kontrolleras också, samt att rena raderingar motiveras. Att inte källorna raderas med luddiga kommentarer som "debattartikel som källa" eller "ledare som källa", vilket inte motiverar raderingarna och samtidigt sänder ut signaler till andra om att källtypen kan raderas utan kontroll och motivering. Tidigare diskussioner verkar ha handlat specifikt om just ledare och politik, men projektet/genomgången rör även debattartiklar och andra typer av uppgifter. Om något är oklart kring källan är det bättre att låta den ligga kvar och märka upp den eller diskutera det först. Alternativt går det att ersätta källan med en annan som styrker uppgifterna. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 27 november 2019 kl. 00.45 (CET)

Oerhört bra att rensa i detta. Och att du behållit 50% visar du gör en övervägd bedömning. Det är ett initiativ i en område som är viktigt för kvalitet och trovärdighet men svårt i genomförandet. Jag har också följt lite av vad du gjort och både några borttag jag tittat på och än mer byte till andra källor har varit enbart positiva. Så jag vill uppmuntra dig att fortsätta men samtidigt vara lyhörd till återkopplingar, svåra insatser kräver ofta modifieringar under tiden man arbetar med dem.Yger (diskussion) 27 november 2019 kl. 10.09 (CET)

Jag tycker också det är ett mycket bra initiativ, och instämmer med Yger att projektet drivs med övervägning. Jag har ofta predikat till problemanvändare att "Wikipedia är inget diskussionsmedium", med väldigt växlande framgång, är jag rädd. Då känns det väldigt bra att någon gör mer än bara predikar. Givetvis är det viktigt att länkarna raderas med urskillning, utan några påstått "luddiga kommentarer", men det kan jag faktiskt inte se att Adville har gjort heller. / Ternarius_D 27 november 2019 kl. 10.57 (CET)

Jag kan konstatera att det har förekommit raderingar till kommentarer i stil med "debattartikel som källa". Det motiverar inte raderingarna. Källor ska inte behandlas som klotter. Vid kontroll har det åtminstone rört sig om uppgifter som kan källbeläggas med debattartiklar. Däremot har jag inte gått igenom alla omotiverade och kan inte svara på omfattningen. Det kan alltså röra sig både om felaktiga raderingar och godtagbara raderingar med olämpliga redigeringskommentarer. Antagligen blir det till att göra om arbetet med dessa. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 27 november 2019 kl. 16.49 (CET)

Jag menar att det finns många olika sätt att använda debattartiklar, och att vissa är helt berättigade. Om man refererar en debatt eller nämner vad en organisation anser i en viss fråga så är det naturligt och - menar jag - korrekt att ange organisationens hemsida eller en debattartikel skriven av organisationen som källa. Jag menar också att en debattartikel skriven av en seriös avsändare och publicerad i en etablerad tidning ibland kan användas som källa för sakuppgifter, om det i debattartikeln sägs varifrån uppgifterna kommer. Då är debattartikeln en sekundärkälla av samma värde (eller brist på värde) som en annan tidningsartikel som refererar motsvarande uppgifter.--Chandra Varena (diskussion) 27 november 2019 kl. 17.12 (CET)

Gå gärna in på projektsidan och läs under tabellen hur arbetsgången är med dessa källor. Gör ni det så ser ni att många av de farhågor ni skriver om redan är något jag kontrollerar. Dock anser jag inte att en debattartikel ska användas som faktakälla (därav punkten "byt ut mot annan källa"). Jag ar till exempel på ett ställe där en motståndare skrev i sin responsdebattartikel som användes som källa om en annan person "hon skrev blablabla" bytt ut den (som jag anser var dålig för motståndares debattartiklar ger en felaktig bild) mot hennes egen debattartikel. De sa samma sak, men en bättre källa. Läs projektbeskrivningen. Är något tveksamt, ändra eller skriv på dess diskussionssida. Adville (diskussion) 27 november 2019 kl. 17.38 (CET)

Det jag menar är till exempel att om en sakkunnig person i en debattartikel skriver att enligt SOU *** eller enligt FNs senaste rapport om *** så gäller följande, så är det lika giltigt som källa som om en journalist skriver samma sak i en vanlig artikel. --Chandra Varena (diskussion) 27 november 2019 kl. 18.10 (CET)

Det kan förekomma personliga åsikter, vinklingar och missuppfattningar i ledare, debattartiklar och insändare, vilket gör det olämpligt för rena faktauppgifter och nyheter. Däremot kan debattartikeln användas för att exempelvis belägga skribentens åsikt, för att bekräfta att debattartikeln i sig existerar eller för att bekräfta generell förekomst eller användning av ord. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 27 november 2019 kl. 18.38 (CET)

Tydligen är det inte bara källor som raderas i projektet. Här raderades en ledare som extern länk (oklart varför), en motiverad bildmall (oklart varför), en stubbmall (kan raderas efter eget tycke) och ett textavsnitt (motiverat). Någon mer måste ju kunna se att det sker förhastade misstag. Om det var något som var otydligt hade det varit bättre att förtydliga det. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 28 november 2019 kl. 01.08 (CET)

Skojar du nu? Läste du motiveringen? Får jag inte röra andra saker i artiklar för att jag sagt jag har ett eget projekt? Har du kollat artikeln innan du klagade? Det är ingen stubb. Det finns en bild i artikeln. Jag raderade mallarna. Jag skrev det var omotiverad utpekning av invandrargrupoer. Raderade det. (Allt motiverat) Jag motiverade även att jag ansåg den där ledaren vara en onödig extern länk ("Ronna Sveriges China town" om en plats med en hel del invandrare från Mellanöstern. .. bara att kalla syrianer och assyrier för chineser kan uppfattas som rasistiskt...) men som sagt lägg tillbaks den om du vill. Lägg även tillbaks stubb mallen om du vill så kan någon annan ta bort den... men då får du nog gå igenom mina sista 2000 redigeringar och lägga tillbaks de andra stubb mallarna jag raderade i medicinska artiklar med, för det hade jag med som ett egenprojekt innan detta. (Och så råkade jag också fixa till artiklar som behövde det...) Glöm för den delen inte heller att jag råkat radera klotter med samtidigt som jag har mitt egenprojekt. För det där är inte det enda jag gör här på Wikipedia (dock är jag öppen med att jag gör det) Adville (diskussion) 28 november 2019 kl. 06.42 (CET)

Jag välkomnar intiativet och tycker det sker med varsam hand. Att Adville är systematisk och väljer att kalla det "projekt" gör ju inget annat än underlättar "granskning", och om jag förstår rätt så är att underlätta granskning och slippa utförliga motiveringar vid varje givet tillfälle två anledningar utöver det systematiska underlätta möjlighet till samarbeta och redovisa resultat att kalla det projekt. Naturligtvis kommer inte varje redigering vara perfekt och definitivt inte tvunget handla om avsiktsförklatingen.

En ledare som extern länk är naturligtvis per definition sämre än att använda en som källa. Särskilt oförklarad. Oavsett så omfattas det av idén med projektet.

Bildmallen i det aktuella exemplet var möjligen en miss och kunde ha motiverats på diskussionssidan. Men naturligtvis går det bra att ta bort en bildmall om man inte tycker den har någon funktion.

Jag tror inte jag skulle hålla med om varje ändring eller borttagande av ledare som källa, men är "missarna" på den här nivån finns ingen anledning till klagan.--LittleGun (diskussion) 28 november 2019 kl. 07.25 (CET)

Nej, LittleGun, bildmallen var inget misstag. Jag såg att någon hade lagt in en bild i artikeln och antog att denne användare, som vid en titt i historiken visar sig vara Kyllo - se diff, ansåg att detta var en bild som fångade Ronnas hjärta. Vad jag inte såg var att det låg en anmärkning där. Detta är första gången jag sett en anmärkning under en "bilder behövs"-mall. Jag har raderat många sådana mallar genom mina år här för de glöms ofta bort när man lägger in mallar, precis som stubbmallen, vilket Kyllo mycket väl hade kunnat radera när användaren lade in bilden, för artikeln var inte en stubb längre. Att det missades då är helt ok, det är lätt att missa mallarna längst ner, liksom det är väldigt lätt att missa att man lägger in en felaktig "bild behövs"-mall i en artikel om man inte kontrollerar sin egen redigering efteråt. Alla kan göra misstag, även Kyllo.

När vi ändå diskuterar mitt projekt så vill jag att ni även tänker på att redigeringar som görs faktiskt inte alltid tillhör projektet, jag kanske vill göra andra roliga saker med, medan andra redigeringar faktiskt berör projektet, men ni märker inte det. Se denna redigering, där ser ni bara att jag flyttar punkter och komman, en helt normal sak att göra, men det ni inte ser är att jag aktivt valde att låta denna ledarsida och andra debattartiklar ligga kvar. En icke-redigering är också en redigering och ett urval görs.

...och denna redigering tog säkert en halvtimme för jag försökte hitta bra källor, skrev om, tog bort källa angående det gamla om FRA, efterosm Ströms åsikt nästan säkert inte stod i TV4-nyhetsinslaget och jag inte förstod varför hans åsikt skulle vara viktigare än alla partiledare mm (utan källa för den befintliga var om FRA). Jag är ingen BOT som bara raderar urskiljningslöst, utan jag är en människa som vet vad Wikipedia är och inte är och försöker göra mitt bästa för att uppslagsverkets trovärdighet skall vara så stor som möjligt, samtidigt som jag lär mig. Adville (diskussion) 28 november 2019 kl. 08.40 (CET)

Jag brukar vara positiv till projekt och annars när något blir fel brukar man kunna ha en dialog med användaren och finna en lösning. Förstår det praktiska med att inte motivera raderingar, men problemet här är att det blir fel gång på gång, oavsett om det är medvetet eller omedvetet. Då måste någon gå igenom allt igen och återställa. Om det varit en oinloggad som hade raderat på eget initiativ hade den förmodligen varit blockerad vid det här laget. Dessutom sänder det ut signaler till andra att det är okej att göra samma misstag. Man måste kunna lita på att den som driver ett projekt eller massraderar något tar ansvar för det och klarar av det. Jag tror att alla som har tänkt igenom och använt en källa vill kunna känna sig trygg med att den inte raderas felaktigt utan motivering, diskussion eller mallning (de två sista förutsätter också vanligtvis motivering). I min bevakningslista ser jag bara artiklar som jag har redigerat i, så det kan rent teoretiskt finnas ett stort mörkertal som ingen har upptäckt.

Kan någon inte kontrollera och motivera en radering ska den antingen låta länken ligga kvar eller ersätta den med en annan länk som fyller samma funktion. Enstaka misstag kan förstås alltid ske och rättas till, men när någon inte lyssnar eller förstår invändningar, utan bara fortsätter precis likadant så att nya misstag sker hela tiden är det något helt annat... Att motivera det med att det läggs ned väldigt mycket energi på kontroll och granskning av andra, troligtvis korrekt hanterade länkar, är en icke-motivering. För man kan inte motivera felen med att det blir rätt i många eller vissa andra fall. Det är betydligt allvarligare om det raderas för många källor än för få. Externa länkar som uppfyller kraven i riktlinjen ska inte heller raderas omedelbart. Inte bildmallar med anmärkning eller motivering heller. Jag tänker inte göra större sak än nödvändigt av det, men ger mig inte förrän vi får ett stopp på att länkar och mallar raderas felaktigt utan kontroll/motivering. För någon kommer som sagt att behöva gå igenom alla okontrollerade/omotiverade länkar igen. Ju fler det blir, desto mer att gå igenom. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 29 november 2019 kl. 14.43 (CET)

@Kyllo: Att Du har invändningar betyder inte att Adville gjort fel. Precis som alla andra som yttrat sig stöder jag projektet. Tostarpadius (diskussion) 29 november 2019 kl. 14.54 (CET)

Här handlar det om att det har begåtts påvisade fel, vilket jag också visat exempel på. Jag stöder också projektet i sig, men inte att någon ignorerar policyer och riktlinjer i sitt arbete. Det är oavsett vem som utför det. Adville har gjort mycket bra tidigare och förmodligen i majoriteten av fallen i projektet. Det har jag inget att invända mot. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 29 november 2019 kl. 15.07 (CET)

Jag kan inte se att de fall Du nämner bryter mot några regler. Tostarpadius (diskussion) 29 november 2019 kl. 15.10 (CET)

Kyllo, det enda du påvisat är väl dina kommentarer ovan till den här diffen: Ronna, där

• ledare som extern länk raderats
• en motiverad bildmall
• en stubbmall
• ett (kort) textavsnitt

Inget av dessa är felaktigt eller kontroversiellt. Möjligen kan du ha avvikande uppfattning om någon av dessa, men redigeringarna är beskrivna i sammanfattningen, och av typen att de inte borde behöva motiveras mer.--LittleGun (diskussion) 29 november 2019 kl. 15.16 (CET)

Inte heller jag kan se några problem med Advilles editeringar. Vad som skall raderas och inte skall raderas kan en självfallet ha olika åsikter om, men jag kan omöjligtvis se att Adville har utfört någon systematisk "överradering". Jag förstår inte kraften i Kyllos kritik. Skrivningar som "ignorerar policyer och riktlinjer" upplever jag som synnerligen överdrivna – är den typen av anklagelser verkligen konstruktiva? / Ternarius_D 29 november 2019 kl. 15.30 (CET)

Jag hoppas, och tror att Kyllo missförstod mitt försök att vara ödmjuk på min diskussionssida (26 november 2019 kl. 17.40) då jag skrev "Självklart kan det hända någon gång jag är för hård med yxan, och ibland för mild, och då hoppas jag någon annan påpekar det lite vänligt. Det är lätt man blir det när man läser och kontrollerar hundratals sådana källor." Jag menade inte att jag slarvar igenom och vill att andra städar efter mig, vilket det kanske uppfattades som. Jag menade bara att alla kan göra fel ibland, och då kan vi diskutera det vilket Stalverk80 och jag gjorde här. När det gäller den redigeringen om Ronna, som LittleGun tog upp igen så har jag förtydligat den mer längre upp i denna tråden, och jag har faktiskt aldrig sett en motiverad bildmall innan (vilket då skulle kunna vara en felaktighet). När jag förtydligade här ovanför så visade jag ju samtidigt att även Kyllo kan göra fel ibland (när bildmallen lades in), och att andra då städar upp, inte för att felet gjorde av ren illvilja utan för att fel kan hända alla, även mig... Se gärna alla de stavfel som jag rättade via Wikipedia:Lista över vanliga språkfel, då var jag "någon annan" åt alla de som råkat göra fel. Det är ju inte medvetet, men följer man gången som jag har i projektet så minimerar man det. När jag tar bort dessa källor så ser jag till att det finns andra källor för samma sak (En källa för ett påstående räcker oftast, då kan jag bara ta bort ledaren som säger samma sak om det finns), byter källan eller tar bort påståendet och källan. Jag låter inget som har källa ligga kvar källöst, vilket jag tror de flesta vet här eftersom jag är en av de som skulle vilja ha en "källa behövs"-mall på alla artiklar som saknar källor så att vi kan se att det förbättras. Hur som, så hoppas att att det var ett missförstånd pga hur jag skrev den 26:e som gör att Kyllo tror jag kör över alla. Adville (diskussion) 29 november 2019 kl. 15.48 (CET)

Att radera ledare som extern länk bara för att det är ledare är inte en giltig anledning. Rent spontant bryter den inte mot något i riktlinjen Wikipedia:Externa länkar: "1. Webbplatser med material som är olagligt eller uppmanar till brott, undantag om artikelämnet har en direkt anknytning till webbplatsen. 2. Material som publicerats i strid mot upphovsrätten, såsom Youtube-sidor med film som laddats upp av tredje part. 3. Sidor på webbplatser där innehåll eller adresser ständigt förändras, så att man inte kommer direkt till det material som gör sidan relevant som extern länk. 4. Webbplatser med ovanligt mycket reklam och poppuppfönster. I artiklar om företag bör man emellertid länka till företagets egen webbplats, likaså kan man länka till personers officiella webbplatser i de fall de är föremål för artiklar. 5. Webbplatser där man behöver registrera sig eller betala för att komma åt materialet (förutom om dessa använts som källor). 6. Webbutiker, med undantag när en webbutik är artikelsubjekt. 7. Webbplatser som inte är i bruk. För befintliga länkar som inte fungerar, se artikeln om döda länkar. 8. Privata bloggar, med undantag av dem som tillhör artikelsubjektet om den är den enda sida som finns. 9. Diskussionsforum.".

Stubbmallen kunde däremot raderas eftersom det inte var en stubbartikel. Textraderingen var motiverad. Men att jag ska sitta här och förklara riktlinjerna för att någon tycker att jag överdriver känns som bortkastad tid. Istället borde diskussionen handla om hur det ska lösas. Att jag reagerar är som sagt för att det har skett, kan se igen och för att någon måste rätta till det. Det är allas ansvar och att dels se till att det förhindras i framtiden och dels att rätta till misstagen som begåtts. Ingen kan mena att det bara är mitt ansvar. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 29 november 2019 kl. 16.21 (CET)

Du har uppenbarligen ingen riktlinje att hänvisa till. Att Du tycker att det inte är "en giltig anledning" räcker inte. Man kan inte vända på resonemanget och påstå att alla externa länkar som inte uppfyller kraven i de punkter Du räknar upp är på sin plats. Listan är, vilket framgår av rubriken, ett antal exemplifieringar av vilka som inte passar. Tostarpadius (diskussion) 29 november 2019 kl. 16.32 (CET)

Jag hade uppenbarligen fel i att det var ett missförstånd. Jag har nu raderat 170-200 ledare/opinion eller debattartiklar i artiklar. Vi diskuterar en artikel som du anser jag gjort fel i (hur allvarligt felet är, det framgår inte... men det verkar vara ganska stort), kan du ge fler exempel där du anser jag gjort fel? Bildmallens radering hade inte ens med projektet att göra, utan jag hade raderat den ändå (som jag förklarat ovan 2 gånger). Den raderade externa länken till en ledare om "Sveriges Chinatown" är den springande punkten och att jag "kanske gör samma 'fel' fler gånger". Jag har förklarat varför jag inte anser den skall vara kvar (läs högre upp i denna tråd), men vill du lägga tillbaks den så gör det. Jag tar inte bort den igen. I en annan artikel raderade jag tre debattartiklar skrivna av riksdagskvinnan, som låg som externa länkar. Tror jag motiverade det såhär: "Som riksdagspolitiker har man säkert skrivit fler än 3 debattartiklar, vad är urvalet för just dessa?" i samma artikel låg det någon/några debattartiklar av denne kvinna som källa på vad hon tycker. De fick vara kvar... Så istället för att diskutera såhär, skriv klart och tydligt vad problemet är här, för om jag inte förstår det riktigt kan jag inte rätta till det. Om du kan kom gärna med ett förslag på lösning till det problem som du upplever, för det kan uppenbarligen inte jag göra då jag inte kan se problemet i sig. (Ber om ursäkt för det, men jag tycker det är bättre att vara ärlig). MVH Adville (diskussion) 29 november 2019 kl. 18.47 (CET)

@Adville: Det finns inget problem bara för att en användare anser att det gör det. Vissa synpunkter kan man helt enkelt bortse ifrån. Tostarpadius (diskussion) 29 november 2019 kl. 22.24 (CET)

Kyllo: Du verkar inte riktigt förstå, utan hänger upp dig på att Adville kallar det "projekt". Jag kan hålla med om "Att radera ledare som extern länk bara för att det är ledare är inte en giltig anledning." (min fetning). Eller snarare tycker jag att det vore en dålig anledning, även om jag samtidigt vill påstå att ledare mycket sällan borde fungera som extern länk. Länken som raderades i den här redigeringen: Ronna, raderades för att den fungerar dåligt som extern länk i en Wikipedia-artikel. Att i sammanfattningsfältet skriva "-ledare som extern länk" är ett helt ok förtydligande av vad som tagits bort. Det begås helt enkelt inte mer felaktigheter, eller systematiska felaktigheter, i Advilles projekt än i Advilles redigeringar i allmänhet, och alla gör vi misstag och de rättas till när det upptäcks. Det är heller ingen skillnad på att Adville kallar det projekt och gör den här åtgärden systematiskt eller på Advilles vanliga redigeringar.--LittleGun (diskussion) 30 november 2019 kl. 08.29 (CET)

Kvalitetsmätningen december för felaktig flaggning

Kvalitetsmätning: Felaktig flaggning på interwiki (via badge i Wikidata) Datum Antal med fel kategori eller badge Av totalt Andel med fel Utm. Bra Rek. Totalt 2018-01-01 0 1 1 2 1 534 0,13 % 2018-02-01 0 0 0 0 1 523 0,00 % 2018-03-01 0 0 1 1 1 522 0,07 % 2018-04-01 0 0 1 1 1 528 0,07 % 2018-05-01 0 0 2 2 1 527 0,13 % 2018-06-01 0 0 1 1 1 530 0,07 % 2018-07-01 0 0 3 3 1 533 0,20 % 2018-08-01 1 3 3 7 1 530 0,46 % 2018-09-01 0 3 0 3 1 525 0,20 % 2018-10-01 1 1 3 5 1 527 0,33 % 2018-11-01 0 0 0 0 1 520 0,00 % 2018-12-01 0 0 2 2 1 515 0,13 % 2019-01-01 0 0 0 0 1 515 0,00 % 2019-02-01 0 2 0 2 1 516 0,13 % 2019-03-01 0 0 0 0 1 518 0,00 % 2019-04-01 0 0 2 2 1 520 0,13 % 2019-06-02 0 1 0 1 1 522 0,07 % 2019-07-01 0 0 0 0 1 527 0,00 % 2019-08-01 0 0 1 1 1 529 0,07 % 2019-09-01 0 0 2 2 1 529 0,13 % 2019-10-01 0 0 3 3 1 528 0,20 % 2019-11-01 0 0 3 3 1 534 0,20 % 2019-12-01 0 0 1 1 1 537 0,07 % Nu A + B C + D E + F 1 785

Förklaring Artiklar i listorna som skapas av länkarna på raden "Nu": A: Flaggas som Utmärkt artikel, men inte kategoriserad som Utmärkt artikel på svwp B: Flaggas inte som Utmärkt artikel, men kategoriserad som Utmärkt artikel på svwp C: Flaggas som Bra artikel, men inte kategoriserad som Bra artikel på svwp D: Flaggas inte som Bra artikel, men kategoriserad som Bra artikel på svwp E: Flaggas som Rekommenderad artikel, men inte kategoriserad som Rekommenderad artikel på svwp F: Flaggas inte som Rekommenderad artikel, men kategoriserad som Rekommenderad artikel på svwp

Vid månadsskiftet fanns en avvikelse, en artikel som rekommenderats i svwp, men som saknar flaggning i Wikidata, alltså feltyp F:

• Lika för lika (@Icea:)

--Larske (diskussion) 1 december 2019 kl. 08.35 (CET)

Jag försökte redigera flaggningen i Wikidata, men fick felmeddelande om att jag inte fick redigera sådant eftersom bara aktiva användare på Wikidata hade rätt att göra det. Jag visste därför inte hur jag skulle gå vidare, men tänkte att den här typen av avvikelser fångas upp vid månadsskiftet. Icea (diskussion) 1 december 2019 kl. 12.05 (CET)

Nu torde det vara åtgärdat. Tostarpadius (diskussion) 1 december 2019 kl. 12.33 (CET)

Månadens artiklar

"Arthur Schuster" och "Libra (kryptovaluta)".

"Mimikry".

Det blev fysiker, valutor och biologi som premierades när vi valde bästa nya artikel respektive utökning under oktober månad. Arthur Schuster (av Episcophagus) och Libra (kryptovaluta) delade på utmärkelsen soml bästa nya artikel, medan Mimikry (av Deryni) utsågs till den bästa utökningen.

Dessutom utdelades pris för flest nya artiklar (94 stycken) respektive utökningar (34 stycken) under november. Deryni respektive Hans Frörum stod här för de båda prestationerna. Totalt listades under förra månaden 341 nya och 93 utökade artiklar i projektet.

Nu är det december, och vi kan rösta på november månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 40 nya och 15 utökade artiklar att välja bland. Men du är lika välkommen att lista dina egna eller andras nya artikelbidrag. Eller att bara titta in. Möjligen hittar du en och annan trevlig artikel som förtjänar att läsas. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 2 december 2019 kl. 23.46 (CET)

Kvalitetsmätningen december

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Ner i Infoga och Rel upp i Språkvård, i övrigt ungefär oförändrat.Yger (diskussion) 1 december 2019 kl. 06.34 (CET)

Ouppdat. och Kval. som andel (procent) av Totalt (exkl. källor) i december 2009–2019

Diagrammet är tillfälligt inaktiverat. Grafer inaktiverades den 18 april 2023 på grund av programvaruproblem.

Av kvalitetsbristkategorierna ovan utmärker sig Ouppdat. som har en stabil ökning. Med enstaka undantag har antalet artiklar i den kategorin ökat varje månad under snart 11 år. Även om man ser till andelen av bristerna verkar detta vara en speciell kategori som skulle behöva en massiv insats för att bekämpas. Till höger finns ett diagram som visar trenden för andelen Ouppdat. av Totalt (exkl. källor). Som jämförelse har jag lagt in Kval. som har en motsatt trend.

Vad döljer sig bakom detta? Kanske något eller några av följande:

• Ökar andelen artiklar med innehåll som behöver uppdateras för att vara aktuellt?
• Är intresset för att göra sådana uppdateringar svalare än för att skapa nya artiklar?
• Har medvetenheten om föråldrat innehåll och därmed mallningen av sådant ökat?
• Finns det ett ökat inslag av obefogad mallning eller mallning med diffusa motiveringar om vad som behöver uppdateras?
• Har uppfattningen att föråldrat innehåll inte är en så allvarlig kvalitetsbrist att den behöver åtgärdas fått fäste?

Observation: Utöver de 1 506 artiklarna i Kategori:Ej uppdaterad-samtliga finns det 412 artiklar i Kategori:Samtliga utgångna bäst före.

Borde inte även kvalitetsbristen "Utgånget bäst-före-datum" ingå i kvalitetsmätningen?

--Larske (diskussion) 1 december 2019 kl. 10.12 (CET)

Det finns fler åtgärdskategorier som inte ingår i kvalitetsmätningen och som nog skulle behöva mer uppmärksamhet. Jag lyfte frågan om inte fler kategorier bör ingå (för ett bra tag sedan nu, så konsensus kan ha ändrats) och då ansåg man att det antal kategorier som finns nu är ett bra antal, jag kommer dock inte ihåg hur man motiverade detta närmare. Jag skulle gärna se att Kategori:Artiklar som behöver förtydligas fanns med i kvalitetsmätningen, det är en kategori som lever i skymundan och innehåller nästan 5000 artiklar (och som jag undrar om användarna ens känner till). Icea (diskussion) 1 december 2019 kl. 12.14 (CET)

En så stor åtgärdskategori som Kategori:Artiklar som behöver förtydligas kan förefalla övermäktig. Jag blev lite nyfiken på om det är något speciellt slag av artiklar som har hamnat där. Det finns över 13 000 kategorier som är representerade, men de flesta har bara enstaka artiklar som behöver förtydligas. I följande lista finns 33 kategorier som var och en innehållet minst 20 artiklar som behöver förtydligas. Jag har filtrerat bort ett antal kategorier av meta-karaktär som innehåller "sidor", "artiklar" eller "stubbar" i kategorinamnen. Kategori:Wikipedia:Basartiklar är dock inkluderad i listan.

Den som månar om någon speciell kategori kan med PetScan lätt ta fram en lista på vilka artiklar som det rör sig om:

Några exempel:

• Basartiklar som behöver förtydligas (just nu 67 artiklar). De ska väl ha extra hög kvalitet...
• Tätorter i Sverige vars artiklar behöver förtydligas (just nu 28 artiklar).
• Artiklar med dewp som ursprung som behöver förtydligas (just nu 25 artiklar).

--Larske (diskussion) 1 december 2019 kl. 17.39 (CET)

Fördelningen av kvalitetsbrister (exkl. källor) i december 2019

Ouppdat. + Utgånget (50 %)

Infoga (14 %)

Ugglan (11 %)

Glob. (10 %)

Språkv. (4 %)

Rel. (3 %)

Fakta (3 %)

Städa (2 %)

Övrigt (3 %)

I Cirkeldiagrammet till höger har jag tagit mig friheten att inkludera Utgånget bäst-före-datum i kategorin Ouppdat..

Denna kombinerade kategori utgör idag alltså hälften av alla kvalitetsbrister (exklusive källor).

--Larske (diskussion) 1 december 2019 kl. 11.15 (CET)

En hel del av de här "bäst före" rör periheliepassager för asteroider. Tittade på ett par nu och de gick enkelt att uppdatera till ett senare datum. Men det gick ändå inte att få ett datum för nästa framtida, vilket behövs för att få bort dem helt från kategorin. 62 osv (diskussion) 1 december 2019 kl. 12.17 (CET)

Voyager85, har du någon lösning på det .62 säger ovan? Adville (diskussion) 1 december 2019 kl. 14.38 (CET)

Nej tyvärr har jag inte det. Skälv har jag kringgått problemet, genom att inte skriva något om periheliepassage datum, när jag skapar nya artiklar. En artikel som är skriven ur en tidlös vinkel, kräver mindre underhåll i framtiden. Skulle man kunna skapa en mall som hämtar uppdaterad uppgift från källan, varje gång någon läser en artikel? En nackdel med en sådan lösning är att källans tillgänglighet har varit svajig det senaste året. Vid flera tillfällen har sidan varit nere i flera dagar. Voyager85 (diskussion) 1 december 2019 kl. 19.00 (CET)

Det finns en property på Wikidata, men efter vad jag sett uppdateras den dåligt. 62 osv (diskussion) 1 december 2019 kl. 19.03 (CET)

Tack, Voyager85. Vet du hur de gör på enwp? 62 osv Finns om den nu uppdateras dåligt, finns det ingen databas från ex NASA som har dessa värden, och om man kunde få någon kunnig på wikidata att föra in det, då skulle väl det kunna ligga i infoboxen och raderas från själva artikeln? (många om här) Adville (diskussion) 1 december 2019 kl. 19.11 (CET)

Den här egenskapen är främst intressant för lång- eller icke-periodiska kometer, som Halleys komet eller 2I/Borisov. Jag tror vi kan gallra ur det mesta annat. 62 osv (diskussion) 1 december 2019 kl. 19.14 (CET)

Jag slumpade 30 - 40 stycken asteroid artiklar på enwp och kunde inte hitta någon artikel där man nämnde föregående och/eller nästa periheliepassage datum. I något enstaka fall nämndes ett periheliepassage datum, men då på grund av att man hade passsat på att göra nya mätningar av asteroiden vid samma tidpunkt. Voyager85 (diskussion) 1 december 2019 kl. 19.36 (CET)

Det finns en egenskap, periapsispassage (P2285), i Wikidata, men det är bara ett fåtal objekt för vilka den har använts, se denna lista. Vet inte om det finns någon "lättskördad" databas eller kalkylark med dessa värden, de länkar som finns i artiklarna och i de flesta av referenserna i Wikidata går till "HTML-sidor" som är lite "knöliga" att skörda.

--Larske (diskussion) 1 december 2019 kl. 19.45 (CET)

En gallring skulle nog vara bra, enligt vad .62 skriver och Voyagers genomgång. Det blir då lättare att se de viktiga artiklarna som behöver uppdateras. (Dock är jag för dåligt insatt i hur vi skulle göra gallringen). Adville (diskussion) 1 december 2019 kl. 19.56 (CET)

Det här verktyget ska väl ge vissa data i CSV-format. Men jag ser inte om periheliepassager finns med. 62 osv (diskussion) 1 december 2019 kl. 20.01 (CET)

@Deryni: Har du några tankar om det som diskuterats i de 11 kommentarerna ovan? Voyager85 (diskussion) 1 december 2019 kl. 22.11 (CET)

@Sextvåetc: Tack för länken. Jodå, t_p finns där i två olika format, TDB och ET, båda med sju decimalers noggrannhet. Jag har plockat hem dessa värden för alla 850 501 asteroider som finns i databasen, det tog 12 sekunder. Det lägsta värdet är "6 januari 1539" (för asteroiden med namnet (2004 PD112)) och det högsta värdet är "17 oktober 2258" (för asteroiden med namnet 136199 Eris (2003 UB313)). Eftersom det finns tider såväl i förfluten tid som i framtiden, men bara en tid per objekt, så förstår jag inte riktigt hur man ska tolka det, men jag antar att om det är ett förflutet datum så finns ingen information om nästa datum. Eller är det så att om man vet både närmast tidigare datum och närmast kommande datum, så anger man det av dessa två datum som är närmast "nu"? Men det är kanske ovanligt.

--Larske (diskussion) 1 december 2019 kl. 22.19 (CET)

@Voyager85: Beträffande uppdatering av perieheliepassager är det nog en god idé att bestämma för vilka typer av objekt det är intressant och för övriga inte plocka med det i faktamallen. Ju fler artiklar vi får desto fler som annars behöver uppdateras. Annars, vad gäller uppdatering är det i regel så att en nästa perieheliepassage behöver uppdateras till förra perieheliepassagen och senare till nästa igen, när banelementen räknats om. När man gör detta kommer man att notera hur pass osäkra uppgifterna varit. Ofta kan det skilja på dagar, veckor, månader, mellan vad som skulle vara nästa perieheliepassage, och vad som faktiskt blev det. Vad gäller tidsuppgifter som ligger långt tillbaka i tiden, som Larske nämner kan de ha åtminstone tre ytterligare förklaringar: Det kan vara ett objekt som tappats bort (pga. felaktiga banelement), ett objekt som ändrat bana eller ett objekt som är så långperiodiskt att det datum som lämnas ändå är det färskaste som går att ge. Deryni (diskussion) 2 december 2019 kl. 05.59 (CET)

@Larske: 136199 Eris och 2004 PD112 är två objekt utanför Pluto, som har en omloppstid på 500-600 år. Notera att för 2004 P112 så är noggrannheten i uppgiften om perihelium mycket usel. Den är i storleksklassen +/- 20000 dagar. Den har hittills bara observerats 6 gånger under en period på 60 dagar. Eris som jämförelse har observerats 1300 gånger under 65 år, varför noggrannheten där är så god som 11 dagar. Naturligtvis skulle man kunna använda omloppstiden för att "räkna" fram nästa periheliepassage. Men man får då vara medveten om att de här siffrorna inte tar hänsyn till trekroppsproblemet. Vissa objekt beskriver inte ellipser, utan cykloider (de trojanska asteroiderna). Och det finns omloppsbanor som ser nästan trekantiga ut (banresonans med Jupiter). Och allt det här ska inte skyllas på Voyager85. Det var nog jag som började med det här för en väldig massa år sedan. 62 osv (diskussion) 2 december 2019 kl. 08.13 (CET)

@Sextvåetc:, det var jag som drog in Voyager85, inte för att skylla på någon utan för att han skriver mycket i sådana artiklar och därför kan mycket mer om det än jag. Problemet har uppstått efter hand, och när det lades in så ansågs det vara bra fakta. Det är nu vi upptäcker problemet. Adville (diskussion) 2 december 2019 kl. 08.57 (CET)

Jag förordar att perieheliepassage datum uppgiften tas bort ur asteroid artiklarna och att om den används i artiklar om kometer, så är det endast när omloppsbanan är väldokumenterad. Om någon anser sig veta att det är jag som lagt in uppgifterna perieheliepassage datum, så ber jag er att gräva lite djupare i berörda artiklars historik. Voyager85 (diskussion) 2 december 2019 kl. 11.12 (CET)

Att det blir mer och mer ouppdaterat lär bero på att ju större Wikipedia blir, desto fler uppgifter finns det som har potential att åldras. När Wikipedia var nytt handlade alla redigeringar om att lägga in nya uppgifter, men de som redigerar idag måste både lägga in nya uppgifter och ta bort gamla. Någon ingenjör kan säkert presentera en differentialekvation för detta. –

Jag har nu i flera år systematisk gått igenom och åtgärdat de äldsta i kategorierna i mallen (fram till Glob och då ej heller Ouppdat). För mig är det därför av avgörande betydelse vilka som tas upp här. När IU togs upp innebar det relativt fort att hälften åtgärdades. Så tex förvirrande kunde gärna tas med. Artiklar mallade med Ouppdat har jag aldrig åtgärdat, det är för tungt för en oinsatt.Yger (diskussion) 1 december 2019 kl. 17.42 (CET)

Tja, ska man vara lite filosofisk (eller åtminstone principiell), så beror ju utvecklingen av antal artiklar i en bristkategori på takten i uppmärkningen jämfört med takten i åtgärdande. Uppmärkta artiklar kan endera vara nyskapade, eller komma från den befintliga stocken. Inom vissa bristkategorier där det inte ser ut att hända så mycket med antalet, är jag rätt säker på att det både sker uppmärkning och åtgärdande, eftersom jag själv har sysslat med detta. Det är bara så att där finns det en ungefärlig balans mellan de två aktiviteterna. Med tanke på att antalet artiklar (och total textmassa) per aktiv användare har ökat, är jag inte förvånad över att ouppdaterade artiklar är ett växande problem, om uppmärkningen fungerar någorlunda väl. Sedan får man kanske ha en realistisk inställning till hur uppdaterade vissa artiklar kan och bör vara, t.ex. biografier över mindre kända personer. Tomas e (diskussion) 2 december 2019 kl. 12.02 (CET)

Ett antagande som jag nog själv har jag gjort mig skyldig till är att "Om bara den här mallen med sin kategori läggs till den här artikeln, så kommer den strax att bli uppdaterad". Våra åtgärdsmallar fungerar inte alltid så, tyvärr. Då är det bättre att försöka göra artiklarna mer tidlösa. 62 osv (diskussion) 2 december 2019 kl. 13.41 (CET)

Om du bara låter "strax" vara i relation till en geologisk tidsskala kan det nog stämma... :-) Men skämt åsido, visst är det bättre att artiklar märks upp med sina kvalitetsbrister än att de inte gör det, både för att eventuellt få bristerna åtgärdade och för att varna läsare för kvalitetsbristerna. Under de perioder jag hinner och har lust, brukar jag bl.a. titta på nyuppmärkta "biografier som saknar källor"-artiklar. Ser jag då någon artikel som är någorlunda intressant och verkar lätt att åtgärda, brukar jag ta hand om den. Om jag gör så, finns det säkert flera andra användare som gör på ungefär samma sätt med denna eller andra bristkategorier. Tomas e (diskussion) 4 december 2019 kl. 15.53 (CET)

Artikel cannabis

Artikel om cannabis följer inte wikipedias riktlinjer. Artikeln är dålig och förbättringar bestraffas med varning med motiveringen att konsensus inte är uppnått men förslag till förändringar diskuteras inte på artikelns diskussionssida. Konsensus innebär att ett förslag inte möter motstånd. Konsensus kan inte innebära att ett förslag måste godkännas av en auktoritet, det kraftigaste konsensus som kan nås är att ingen säger emot förslaget. Man ska inte varna användare för att konsensus inte är uppnått på ett förslag som ingen motsätter sig, gör man det har man inget på wikipedia att göra eftersom konsensus är auktoriteten inte informella diskussioner. Artiklarna är inte neutrala, sakliga eller aktuella.Skalle-Per Hedenhös (diskussion) 5 december 2019 kl. 23.03 (CET)

Tyvärr är det helt uppenbart för den som utan direkt inblandning på avstånd har följt diskussionerna att den användare som initierar tråden här på Bybrunnen själv har svårt att förhålla sig neutralt till ämnet. Det är det som är problemet, inte våra artiklar. Tostarpadius (diskussion) 5 december 2019 kl. 23.12 (CET)

Användaren är permbannad på ENWP, här försökt överklaga två gånger och fått avslag. Jag tror vi kan göra processen rätt kort även här. - Tournesol (diskussion) 5 december 2019 kl. 23.30 (CET)

Det har jag väntat på länge. Låt oss flytta samtalet till KAW! Tostarpadius (diskussion) 5 december 2019 kl. 23.34 (CET)

Den föregående diskussionen i bybrunnen flyttades till POV på artikelns diskussionssida.

Ascilto skrev "Jag befarar att det här kan bli en jättediskussion, men att ta bort varningen om att cannabisbruk kan skada spädbarn vid amning (finns visserligen inte kvar i nuvarande version) är POV." Det var jag som skrev att cannabis inte rekommenderas vid graviditet och amning och la in en bild med varningstext på förpackning från Kanada. Jag tog bort det för påståendet stämmer inte med läkares råd. Rådet är att man ska samtala med läkare om man använder medicinen och ammar eller är gravid, inte att man inte får ta medicinen. Du Tostarpadius skrev att du stödde Asciltos förslag på att återställa artikeln och är själv delaktig till att artikeln återställdes och att bilden på den Kanadensiska varningstexten om amning och graviditet togs bort. Det var jag som la in bilden i artikeln.Skalle-Per Hedenhös (diskussion) 5 december 2019 kl. 23.51 (CET)

Det har varit mängder av turer och jag har hållit mig utanför de flesta. Denna detalj har jag inte för avsikt att kommentera. Tostarpadius (diskussion) 5 december 2019 kl. 23.54 (CET)

Du Tostarpadius är partisk och skrev i den första diskussionen på bybrunnen "Detta är ännu ett exempel där någon genom att källbelägga sina redigeringar lyckas med sin agenda, i varje fall för en tid. Det får aldrig vara så att vi inte vågar ta bort det som är källbelagt om det är tendentiöst. Jag förstår att man kan vara osäker ibland, men det finns ofta goda skäl att ifrågasätta trovärdigheten när det handlar om kontroversiella ämnen." Din kommentar ledde till en stor återställning och till att jag inte fick redigera artikeln på grund av konsensus i diskussion där du var delaktig.Skalle-Per Hedenhös (diskussion) 6 december 2019 kl. 00.07 (CET)

Skalle-Per Hedenhös, om du seriöst vill fortsätta här så bör du dra ner på takten på inläggen. Låt andra vakna i morgon och inte ha ett sjok av inlägg, utan bara lite så att man hinner med att läsa. Att överrösa wikipedia med inlägg gagnar inte din sak, tvärtom. Perm block på enwp och diskussion om det förrut här (har jag för mig) borde göra att du har en lugnare och mer ödmjuk stil. Tänk på det. God natt Adville (diskussion) 6 december 2019 kl. 00.11 (CET)

Jag kan acceptera att vi väntar med diskussionen på KAW till imorgon. Jag anser dock att användaren redan har straffat ut sig själv, om uttrycket tillåtes. Vi har lagt ned för mycket tid på det här som det är. Att man skulle vara partisk för att man påvisat felaktigheter i sak faller på sin egen orimlighet. Tostarpadius (diskussion) 6 december 2019 kl. 00.15 (CET)

Jag blev felaktigt bannad från engelska wikipedia på grund av "clearly not here to build a wikipedia" men jag har bidragit med bilder de använder sig av. Banningen bröt mot wikipedias riktlinjer om hur regeln ska användas.Skalle-Per Hedenhös (diskussion) 6 december 2019 kl. 00.29 (CET)

Leif Stenberg som startade redigeringskriget 24 augusti är miljöpartist enligt sig själv och har övervakat artikeln sedan 2007. Han har fått mycket kritik för redigeringarna på sin diskussionssida men tar inte till sig av kritiken. En encyklopedi ska inte ta ställning för eller emot i en kontroversiell politisk fråga. En encyklopedi ska vara saklig och informativ även om växter som är delvis förbjudna. All användning av växten som drog är inte förbjuden och artikeln ska ha läsvärde för de som använder växten som laglig drog utan att uppleva biverkningar som dåsighet, förvirring, hjärtklappning eller eufori. Jag vill att artiklarna granskas av vuxna människor som kan skilja på politiska åsikter och fakta.Skalle-Per Hedenhös (diskussion) 6 december 2019 kl. 14.20 (CET)

Detta är inte en fråga för Bybrunnen. Tostarpadius (diskussion) 6 december 2019 kl. 14.34 (CET)

WD-mallar igen

Inläggandet av WD-mallar i biografiska artiklar sker fortfarande utan granskning av vilka uppgifter som finns på Wikidata, vilket leder till att faktamallarna alltför ofta får ett missvisande eller direkt felaktigt innehåll eller text på annat språk än svenska. Detta ger ett mycket slarvigt intryck som knappast höjer förtroendet för encyklopedin. Att göra korrigeringar är också mycket svårt då detta kräver att man är insatt i de komplicerade teknikaliteterna på Wikidata. Hur skall problemet hanteras om de användare som lägger in mallarna inte är intresserade av att kvalitetskontrollera de uppgifter som kommer in i artiklarna? Är det dags att införa en särskild åtgärdsmall för artiklar som har faktarutor med undermåligt innehåll? /Annika (diskussion) 3 december 2019 kl. 21.32 (CET)

@Annika64: Det är nog ingen dum idé. Att åtgärda Wikidata är ett trevligt tidsfördriv, bara man vet vilka objekt som behöver åtgärdas. Deryni (diskussion) 3 december 2019 kl. 21.48 (CET)

@Deryni: mfl. Kategori:Wikidataetiketter på engelska har nu över 2000 medlemmar. Vill du ha mer utmaning, finns det också sidor på koreanska, kinesiska mfl i systerkategorierna. 62 osv (diskussion) 6 december 2019 kl. 14.10 (CET)

Jag skulle kunna försöka se om jag kan skapa åtgärdskategorier för sidor som använder labels på främmande språk. Det kan dock inte bli aktuellt att börja titta på förrän på torsdag. 62 osv (diskussion) 3 december 2019 kl. 21.53 (CET)

Jag menar att det är den som lägger in en WD-mall som måste kolla att resultatet blir vettigt, att de hämtade parametrarna stämmer överens med wiki-texten och att all WD-information är översatt till svenska. Inläggaren måste därför göra en "Visa förhandsgranskning" och värdera resultatet. Om det finns tveksamheter så finns det två alternativ: 1) Låt bli att lägga in mallen, eller 2) Gå in i WikiData, rätta upp parametrar, översätt det som inte är på svenska. Och skulle likväl en WD-mall med tveksam "fångst" iallafall ha blivit inlagd så kan den naturligtvis plockas bort med motiveringen "WikiData-uppdatering krävs innan WD-mall används". Här är ett exempel där ett antal välgjorda manuella biografimallar byttes ut mot WD-mallar med stundom tveksamma resultat, men där konsensus kunde nås om att några WD-mallar faktiskt blev bra, några krävde uppdatering i WD, och några blev helt enkelt inte bra och togs bort. / Anhn (diskussion) 3 december 2019 kl. 22.04 (CET)

I den länkade diskussionen omtalas problem med "no value" som värde på make/maka. Det finns en parametrar i Modul:Wikidata2 som kan styra vad man vill få ut om värdet är "no value" eller "some value" på Wikidata. Se dokumentationen. I det här fallet bör man kanske skriva "|novalue=|" i anropet för make/maka. 62 osv (diskussion) 4 december 2019 kl. 07.20 (CET)

Jag håller med om att den som lägger till en WD-mall i en Wikipedia-artikel har ansvar för innehållet i den när den ekas ut på Wikipedia. Och definitivt ska uppdatera Wikidata med information som finns i en befintlig manuell mall. Dessvärre är det besvärligare att upptäcka felaktigheter som kommer till efter. Det går att bevaka ett Wikidataobjekt, men då syns alla ändringar i det, oberoende om det gör skillnad för mallen eller inte, vilket snabbt blir ohållbart. Dessutom kan en mall hitta information från flera objekt och jag antar att ändringar i Wikidata-parametrar (instanser?) ändras någonanannastans utan att det flaggas i Wikidataobjektet, (tex att Wikidata kan börja kalla Schweiz för Helvetia på svenska, trots att svWP vill kalla det Schweiz på svenska, så får alla schweizare födelseland Helvetia i WD-mallen. Det lär väl inte flaggas som ändring varken i WD-objektet eller WD-mallen?).--LittleGun (diskussion) 4 december 2019 kl. 05.48 (CET)

Åtgärdsmalla artiklarna för att användare inte sköter sig, har jag inte sett någon framgång med. Mycket av kritiken i biografier rör "sysselsättning". Vi kanske helt enkelt inte ska använda WD där? Det är för långt avstånd emellan hur Wikidata använder den parametern och hur den används på Wikipedia. 62 osv (diskussion) 4 december 2019 kl. 06.47 (CET)

Det dumma med att bypassa Wikidata är att vitsen med mallen försvinner och att divergensen cementeras. Det är mer önskvårt om vi kan lösa problemet så att proriteringar flaggas och begränsas. De båda projekten måste ha en dialog och lyhördhet. Vilket ät lätt att säga.--LittleGun (diskussion) 4 december 2019 kl. 06.56 (CET)

Precis. Och om det går hitta ett sätt signalera felaktigheter så åtar jag mig gärna att fixa felaktiga sysselsättningar i Wikidata. Som via åtgärdsmall eller att pinga mig direkt när fel upptäcks. Och även om Spisen i detta varit lite för överentusiastisk, ser jag ändå positivt på dennes bidrag som även omfattat många WD poster som skapats för nya artiklar. Yger (diskussion) 4 december 2019 kl. 08.21 (CET)

Vackert så. Men visst borde man av en datamaskin kunna begära bättre hantering av sånt här via på bevakningslistor och användargränsnitt. Ett problem är ju att det är svårt att upptäcka problematiken.--LittleGun (diskussion) 4 december 2019 kl. 08.35 (CET)

Jag tycker WD-mall (Faktamall biografi WD) är väldigt användbar, men att det alltid kommer att komma personer där den inte riktigt passar. För "sysselsättning" så blir det gärna en lång lista som i och för sig är sann, men där några poster kan vara mer perifera eller missvisande, och jag tror bara det är att acceptera att den då och då kan behöva överridas manuellt. Men det är inget stort problem - det är bara att skriva till "|yrke = yrke1, yrke2" i anropet.

Jag roade mig med att kolla Bert Karlsson. Den artikeln har idag en i mitt tycke utmärkt manuell mall. Jag provade att lägga in WD-mall (visa förhandsgranskning) och resultatet blir inte bra. T.ex. Befattning = Ledamot av Sveriges riksdag - mallen presenterar det som presens vilket är missvisande, och en del andra problem. I ett sådant läge när det finns en bra manuell mall måste en grannlaga bedömning göras, och om WD-mallen ger problem får en helt enkelt avstå, enligt principen "If it aint broken dont fix it".

Så: lägg in WD-mallar med omdöme, avstå om de ger underliga resultat och du själv inte har kunskapen att rätta upp inuti WD alternativt överrid om det bara är enstaka parametrar som blir underliga, och tveka inte att ta bort WD-mallar som ger underliga resultat. / Anhn (diskussion) 4 december 2019 kl. 09.01 (CET)

Om man konstruerade mallen lite annorlunda, skulle man kunna anpassa utseendet mer efter sådana saker som "presens". Tex har jag nu i Ølens kommun nu en mall som tillåter att det anges flera fylken, men bara under förutsättningen att kommunen är upplöst. I en "levande" kommun, vill åtminstone veta var den är nu. I en historisk kommun är det historiken som är intressant i en faktamall. 62 osv (diskussion) 4 december 2019 kl. 10.08 (CET)

En åtgärdskategori som Sextvåetc nämner kunde vara användbart även om utrikiskan inte upptäcks förrän skadan är skedd. Det kan kompletteras med att se till att objekt som är kopplade till artiklar i svwp har svenska etiketter för sina egenskaper, även om artiklarna inte idag använder någon mall som hämtar något från Wikidata. Då uppstår inte något missnöje om "annat språk" i faktarutorna den dag mallen stoppas in i artikeln.

Specifikt för egenskapen sysselsättning (P106), som finns i de flesta biografier, har jag under ett par år försökt bevaka vilka värden som saknar svensk etikett och även åtgärda de fel jag har upptäckt. Den intresserade kan titta på Listerian Användare:Larske/Wikidata/Sysselsättning2 där alla värden finns för personer med medborgare i (P27) lika med Sverige (Q34) och som har en artikel i svwp. Listan är sorterad efter hur många objekt som är kopplade till svwp-artiklar och det finns just nu ingen sysselsättning (P106) som är angiven för mer än 8 objekt som saknar en svensk etikett.

Några nyckeltal från den aktuella versionen av listan:

• Det finns 1 511 olika värden, allt från politiker (Q82955) som finns i 6 961 objekt till 551 värden som bara finns i ett enda objekt. Det är 421 värden som finns i minst 10 objekt.
• Av de 1 511 värdena på sysselsättning (P106) är det 76 som saknar svensk etikett.
• Det totala antalet förekomster av alla värden på sysselsättning (P106) är 80 902.
• Det totala antalet förekomster av de 1 435 värden på sysselsättning (P106) som har en svensk etikett är 80 806 (99,88 procent)
• Det totala antalet förekomster av de 76 värden som saknar svensk etikett är 96 (0,12 procent)

@Deryni: (och andra) om du vill ha lite tidsfördriv och är intresserad får du gärna gå in i Wikidata för något eller några av de 76 objekt i listan som saknar svensk etikett, till exempel skivartist (Q55960555), nordist (Q26700841) eller curlingtränare (Q51751308), och komplettera med en sådan för att ta bort risken att framöver få se dessa på engelska i någon faktabox i svwp.

Observera dock att det hela tiden dyker upp värden som inte alls ska användas för egenskapen sysselsättning (P106). Ofta är det någon som har lagt in till exempel biologi (Q420) i stället för biolog (Q864503). Man hittar såna fel lätt eftersom det felaktiga värdet oftast har egenskapen praktiseras av (P3095). Häromdagen blev jag uppmärksammad på att det hade lagts in väg- och vattenbyggnadsteknik (Q77590) i stället för civilingenjör (Q13582652) i några objekt, se rad 428 i listan från 2 december. Jag rättade detta givetvis för alla 27 objekt, inte bara de som är svenskar med artikel i svwp, när jag ändå höll på.

För den som har bra engelskakunskaper finns det i ovan nämnda lista 265 värden som saknar engelsk etikett. Många av dessa är yrken som kommer från biografier i SBL och som Salgo60 föredömligt har skapat objekt för i Wikidata i samband med att svwp-artikeln har kompletterats med {{Faktamall biografi WD}}. Den som känner sig manad får gärna komplettera dessa objekt med engelska (eller finska eller tyska eller vad man nu behärskar för språk) etiketter. Vad heter till exempel bruksidkare (Q28950950), konterfejare (Q10547792) och herrnhutare (Q55092218) på andra språk?

--Larske (diskussion) 4 december 2019 kl. 10.15 (CET)

@Larske: Se Utrikes namnbok för titlar inom förvaltningen. --Per W (diskussion) 8 december 2019 kl. 14.10 (CET)

 Gillar Deryni (diskussion) 4 december 2019 kl. 11.23 (CET)

Yrken har dött lite tyvärr.... min tanke var att få "ordning på Riksarklivet sbl" och få dem att koppla sina yrken till HISCO koder och då skulle vi "gratis" kunna hämta via denna kod namnet på annat språk.. - 4 december 2019 kl. 11.19 (CET)

Modul:Wikidata2 är nu uppdaterad. Artiklar med etiketter på engelska har nu kategorin: "Kategori:Wikidataetiketter på engelska". Franska, tyska, finska, thai har egna kategorier. De dyker upp i "önskade kategorier så småningom. För att inte överraska Wikipedia för mycket, har jag lagt in så att man måste lägga in "cat=true" i anropen till modulen för att de här kategorierna ska trilla ut. Det går att ändra längre fram. 62 osv (diskussion) 5 december 2019 kl. 11.58 (CET)

Jag gillar @Anhn::s förslag. Mina erfarenheter angående Wikidata i Wikipediaartiklar är:

1. Kunskap om grundläggande datamodellering (Jag har denna kunskap, men det gäller att förstå skillnaden mellan olika parametrar.)
2. Kunskap i hur man rent praktiskt ska lägga in i Wikidata (Jag har lärt mig det, särskilt hur man lägger till på olika språk. Det kräver ett extra verktyg.)
3. Förståelse för att kunna modifiera/bygga ut Wikipediamallar (Det kräver att sätta sig in i ett nytt programmeringsspråk.)
4. Avsaknad av referenser. (Jag lägger till i alla fall en referens, fast det känns som det borde vara flera.)

Min senaste inläggning av Wikidata, Núria Amat, resulterade i att de två verken som svwp nämnde i rutan försvann, trots att de ligger med i WD-objektet. Tacksam för tips! Per W (diskussion) 5 december 2019 kl. 12.16 (CET)

Något som lagts in i mallen (av någon anledning jag är obekant med) så har det lagts in ett krav att för att "betydande verk" ska synas i mallen, så måste verket har en egen artikel här på svwp. Om du går in i redigeringsläge i {{Faktamall biografi WD}} och söker efter "P800" så ser du att det står "relevans=ja" direkt efter P800. Det ger denna effekt. 62 osv (diskussion) 5 december 2019 kl. 12.29 (CET)

Villkoret relevans=ja las in i mallen av Väsk för tre år sedan, se denna diff, i samband med att möjligheten att (med "noWikidata") helt undertrycka hämtning av "noterbara verk" infördes. Jag antar att den bakomliggande orsaken var klagomål på att en massa (för svwp) irrelevanta verk dök upp i infoboxen. Även här går det bra att med parametern noterbara verk se till att man får precis det man vill, utan inblandning av Wikidata, i infoboxen. Har man inga egna verk, men ändå vill att det som finns i Wikidata inte visas, skriver man noterbara_verk=noWikidata.

--Larske (diskussion) 5 december 2019 kl. 12.57 (CET)

Tack! Det förklarar saken. Dock krävde det att man läser mallens kod. Det är en tröskel, även för en van vid programmering. Jag har skrivit in en förklaring i mallens dokumentation. Per W (diskussion) 5 december 2019 kl. 13.34 (CET)

Angående dålig data från Wikidata: Min erfarenhet från när jag höll på mycket med Wikidataimplementering för ett par år sedan var att en betydande andel av "märkliga värden" hade importerats från olika Wikipedior och därför hade Wikipedia som källa. Jag lade därför in kod så att alla artiklar med "hämtat från"-källa hamnade i en åtgärdskategori. Arbetet med denna åtgärdskategori förbättrade både användningen av Wikidata och den allmänna källbeläggningen betydligt. Denna kod var dock kopplad till visningen av "hämtat från"-källor och när visningen av dessa källor stängdes av i biografimallen försvann de även från åtgärdskategorin.

Jag har inte förstått varför visningen av "hämtat från"-källor togs bort och hade helst sett att vi slog på den igen istället för att gömma dem. Det finns en viss logik i att källan anges som "hämtat från" i väntan på att en riktigt källa tillfogas. Alternativt kan vi lägga till kod som gör att artiklar läggs till i åtgärdskategorin även om dessa källhänvisningar inte visas, men det gör det lite svårare att hitta de uppgifter som behöver källbeläggas. Väsk ✎ 8 december 2019 kl. 14.58 (CET)

Projekt Wikipedias användning av Wikidata - status december

Samtliga svwp artiklar om personer har nu ett motsvarande Wikidataobjekt och alla nya artiklar får ett Wikidataobjekt inom 24 timmar (tack Spisen). Ett bra arbete pågår för att förbättra etiketter och beskrivningar på refererade Wikidata objekt, så det som visas upp i mallen faktamall blir på svenska.

Alla andra nya artiklar ges också ett Wikidataobjekt, men inte för alla som redan finns.

Ainali och Salge60 kör en Wikidataskrivstuga online om en dryg vecka som kan vara intressant för de som är intresserade av detta ämne. Yger (diskussion) 8 december 2019 kl. 09.12 (CET)

En åtgärdskategori för sidor som visar etiketter på främmande språk finns i drift nu. Det påverkar inte alla parametrar i alla mallar ännu. Se Kategori:Wikidataetiketter på främmande språk. En bit över 3500 artiklar idag! 62 osv (diskussion) 8 december 2019 kl. 09.16 (CET)

En åtgärdad. Jag har en ordbok från regeringskansliet med olika befattningar på svenska, engelska, tyska, franska, spanska och ryska. Så använd gärna Wikipedia:Översättningsfrågor! Per W (diskussion) 8 december 2019 kl. 10.58 (CET)

Bara en kort kommentar om oanslutna sidor: Jag ser inte den nämnas särskilt ofta, men vi har Special:UnconnectedPages som visar sidor som inte är anslutna till Wikidata. Tyvärr är den ganska dålig på att uppdatera sig själv (dvs att sidor anslutna till Wikidata ändå dyker upp där, phab:T219704). Jag råkar ha kod för att spara om de sidorna, vilket jag gjorde nu. Innan jag började stod det att vi hade 1109 oanslutna artiklar. Nu är samma siffra nere på 793. Om specialsidans förlegade tillstånd någonsin utgör ett problem för den som vill beta av den listan så är det bara att pinga mig så fixar jag det. Nirmos (diskussion) 8 december 2019 kl. 16.57 (CET)

Tack för tips! Det verkar vara samma som denna petscanslista, som är den jag just nu håller på att beta av, klar senast i mitten av januari.Yger (diskussion) 8 december 2019 kl. 18.40 (CET)

Välkomna till Wikipedia:Veckans tävling/Vetenskap II!

Vecka 50 går det att skriva i Veckans Tävling om vetenskap och forskare, exempelvis Barbara McClintock, Didier Queloz... och mycket mer

9 - 15 december handlar Veckans Tävling om Vetenskap - och har tävlingsnamnet Wikipedia:Veckans tävling/Vetenskap II.

Förra gången jag arrangerade en Veckans tävling om vetenskap skrevs det bland annat om Rosalind Franklin, mikrohistoria, sfärpackning och åskfront. Vad blir det denna vecka?

Välkomna att delta, tipsa eller både och!

// Zquid (diskussion) 8 december 2019 kl. 14.53 (CET)

Översättningar i Wikidata

Nu finns det ett sätt att hitta Wikidataetiketter på främmande språk. Tack till de inblandade! @Sextvåetc: m fl Jag har lagt till några på svenska, men det känns som att det är mycket att göra. Dessutom behövs det riktlinjer för att göra de. Jag märkte att det var främst priser som inte fanns på svenska. Även en del skolor saknade översättning. Hur ska vi göra för att det ska bli bra och likadant? --Per W (diskussion) 8 december 2019 kl. 16.51 (CET)

I de allra flesta fall ska nog varken skolor eller priser översättas, bara kopieras till fältet för svenska, undantag finns förstås. Visst kan man säga Tonystatyett om en "Tony Award", men det måste nog begränsas till att vara ett alias.--Caztorp (diskussion) 8 december 2019 kl. 16.58 (CET)

Som Caztorp. "Hedersdoktor vid X" tror jag dock vi kan översätta. 62 osv (diskussion) 8 december 2019 kl. 17.03 (CET)

Vi bör väl ha samma regler som på svenskspråkiga Wikipedia. Det betyder inte att det är lätt, vi är ofta oense om sånt här. Men vi ska absolut sträva efter att göra lika.--LittleGun (diskussion) 8 december 2019 kl. 17.20 (CET)

Saknade svenska etiketter för objekt som används som värden för utmärkelse (P166) är en stor elefant som bör ätas bit för bit. Lämpligt kan vara att börja med utmärkelser som används för många personer.

• Länk till fråga som ger en lista över de objekt som används som utmärkelse (P166) i flest objekt. Listan är begränsad till utmärkelser som används av mer än 100 personer (just nu 1 020 olika utmärkelser).

Just nu saknas svensk etikett för drygt hälften (568) av objekten på denna topplista, men när alla dessa objekt har svenska etiketter finns det fler att plocka fram...

antal = antal objekt som använder det aktuella objektet som utmärkelse (P166)

spraklankar = antal Wikiprojekt som har artiklar länkade till objektet

enlabel = engelsk etikett

svlabel = svensk etikett

Det objekt som saknar svensk etikett och som används för flest är Medalj "För stridsförtjänst" (Q1915961). Den används av dessa 39 objekt som har artiklar i svwp varav dessa sju artiklar använder {{Faktamall biografi WD}}.

--Larske (diskussion) 8 december 2019 kl. 17.57 (CET)

Tillägg:Det objekt som saknar svensk etikett och som har en artikel i flest språkversioner är Padma Shri (Q949193) som har en artikel i 43 olika språkversioner, men ännu ej i svwp. Av de 118 personer som har en koppling till denna utmärkelse (P166) är det bara Moder Teresa (Q30547) som har en artikel i svwp. Artikeln Moder Teresa använder dock inte {{Faktamall biografi WD}}. Detta tillägg gällde till för ett par minuter sedan då Caztorp försåg objektet med såväl etikett som beskrivning på svenska.

--Larske (diskussion) 8 december 2019 kl. 18.10 (CET)

Punkt och komma efter källan

Under mitt pågående projekt har jag upptäckt på flera artiklar att den/de som har källbelagt artiklarna har fått för sig att man skall sätta punkt och komma efter källan/källorna. Här är ett exempel på detta, där en ny variant för mig fanns med ett komma mellan två källor. Hur kan man stävja detta? Kanske skriva med små bokstäver i källverktyget på visual editor "Sätt källan efter det meningsavslutande tecknet"? Går det att med en robot kontrollera och rätta till detta felet? Det bör väl fungera utifrån hur källmallen ser ut, och om det kommer en punkt efter, som i exemplet "</ref>. Ambitionen", för jag kan inte komma på fler varianter där det är ok med en punkt efter ett avslutande ref. Adville (diskussion) 4 december 2019 kl. 00.04 (CET)

Det beror väl på vad källan ska källbelägga? En källa behöver ju inte källbelägga allt som står i en mening, utan det kan ju förekomma att fler källor används. DIEXEL (diskussion) 4 december 2019 kl. 00.14 (CET)

Jag menar givetvis sist i en mening, eller om det är upprepningar, typ "Åke{källa}, Kalle{källa}, Stina{källa} och Eva{källa}." det är när skiljetecknet kommer efter källan som jag reagerar. Adville (diskussion) 4 december 2019 kl. 00.22 (CET)

Jag tror jag läst i något sammanhang att källa före skiljetecken betyder att källan enbart gäller sista påståenden precis före källan, medans källa efter skiljetecken betyder att källan gäller hela meningen alt. hela stycket. Mvh --Bairuilong (diskussion) 4 december 2019 kl. 05.16 (CET)

Jag har fått för mig (och tillämpar, i all oskyldighet) att punkt före källan innebär att källan gäller hela stycket, medan punkt efter källan innebär att källan endast gäller meningen (eller meningens text efter föregående källa, om meningen innehåller flera, distinkt åtskilda källor). Jag vill inte förvirra någon, och är beredd att överge min praxis om den visar sig sakna gemenskapens stöd; däremot tycker jag det vore mycket värdefullt om vi på något sätt kunde skilja mellan källor som gäller en mening (eller del av mening) och källor som gäller ett helt stycke. Att sätta samma källref efter alla meningar i ett stycke kan ju till nöds få fram den sista effekten, men jag tycker att det gör artiklar som tillämpar det systemet väl plottriga. Det är ju knappast något en ser i tryckt litteratur. / Ternarius_D 4 december 2019 kl. 05.36 (CET)

Lika oskyldigt skiljer inte jag på källor efter mening eller stycke. Källa före skiljetecken använder jag sällan, och i så fall bara för uppgiften i det ordet. (Typ "uppgifter gör gällande att jorden är 10 000[1], 130 000[2] respektive 1,8 miljarder[3] år gammal.")-LittleGun (diskussion) 4 december 2019 kl. 05.53 (CET)

Som Bairuilong och Ternarius, dvs. en källa före kommatering innebär för mig att det är den direkta uppgiften som källbeläggs, medan en källa efter kommatering innebär att hela meningen, eller stycket avses med källbeläggningen. Jag tycker det är en praktisk distinktion. Deryni (diskussion) 4 december 2019 kl. 06.51 (CET)

Jag är med Adville här. Den distinktion ni ger har jag aldrig hört talas om och den låter som en efterkonstruktion av det slag som så ofta uppstår på internet. Jag drabbas också av kalla kårar när jag ser framför mig ett projekt för att genomdriva denna distinktion över hela Wikipedia! När jag läst vetenskapliga texter och söket efter angivna källor har det varit ett riktigt detektivarbete. De glömmer sällan källor som vi gör på Wikipedia, men placeringen av dem i texten är inte alls så enkel att begripa och det kräver ofta att man letar lite innan man hittar det man vill. Man behöver verkligen inte sätta ut källor på varje ord i en uppräkning. Det räcker gott att samla källorna efter ett stycke, det avgör man från fall till fall. Annars kan man lätt hamna i bryderier om hur långt in i texten en källa gäller och tvingas upprepa samma källa flera gånger i ett kort textstycke och det är inte till någon hjälp./Machatjkala (diskussion) 4 december 2019 kl. 07.20 (CET)

@Machatjkala: Jag är inte ute efter att hitta någon redan existerande, allmänt accepterad definition, något som alla "hört talas om", det tror jag blir svårt. Vetenskapliga verk, oavsett traditionella, pappersbaserade eller webbaserade, källsätter på ett helt annat sätt, eftersom skribenterna är kända; det är främst wikier som vi, som redigeras av helt okända upphovspersoner, som behöver källmarkera lika mycket. Och i det fallet hävdar jag fortfarande att det finns ett starkt behov av att kunna skilja mellan källor som omfattar en enda mening (eller mindre) och källor som avser ett helt stycke. Det är tråkigt att du är så avvisande till det försöket; att avfärda det som något du "aldrig hört talas om" och "en efterkonstruktion" är inte precis någon konstruktiv kritik. / Ternarius_D 4 december 2019 kl. 08.12 (CET)

Jag har, som ni förstår, aldrig sett det innan, inte ens när jag studerade. Jag brukar sätta källan efter skiljetecknet på meningar, men det kan hända jag sätter den mitt i meningen med om det är en specifik uppgift, dock aldrig direkt efter källan. För ser man som det var på en artikel att alla källor är före skiljetecknet, även om det är 5-6 källor för samma mening så är det svårt att se om meningen är slut eller inte när man läser. Det blir sämre flyt. Har det varit ett långt stycke med kontroversiella uppgifter och det bara stått en källa i slutet efter alla meningar, här på Wikipedia, så har jag kollat källan och lagt den sist i meningarna för att förtydliga det finns källa (har hänt när någon raderat meningen innan som de ansåg kontroversiell utan källa utan att titta 5 ord fram i slutet av stycket. Återställ och lägg källan där med. Denna diskussion blev ju intressantare än jag trodde. Adville (diskussion) 4 december 2019 kl. 08.29 (CET)

Ett komma efter källa kan vara motiverat om kommatecknet är en helt vanlig språklig markering av t ex en bisats och om referensen inte syftar på hela meningen utan bara det som ligger före kommat. Så gör i alla fall jag. Men jag ser inget självklart i att kommatera bara för sakens skull. Janders (diskussion) 4 december 2019 kl. 10.58 (CET)

Se Wikipedia:Källhänvisningar#Placering av källnoten. Oavsätt vad man har för åsikt, så får man se det som en varningssignal att denna diskussion pågått så länge som den gjort, utan att denna länk tagits upp. Måste betyda att den är svår att hitta och/eller inte marknadsförs internt på Wikipedia. Något som återspeglar sig i många av våra riktlinjer. Och komihåg Inget är skrivet i sten Voyager85 (diskussion) 4 december 2019 kl. 11.23 (CET)

 Gillar Lysande! Det där har man nog läst någon gång och internaliserat i sitt sätt att skriva i SvWp. Nå, som du skriver är inget hugget i sten, men det är förstås bra att utgå från våra riktlinjer, när vi vill diskutera eventuella förändringar eller rent allmänt ifrågasätta förfaranden. Deryni (diskussion) 4 december 2019 kl. 16.53 (CET)

Den har jag helt missat under alla mina år. Då skall jag vara försiktig med att ändra så som i exemplet, men är det så som där så blir man misstänksamm när nästan alla källor bara tycks källbelägga det sista ordet i var mening och inget innan... (när alla källor i en artikel ligger före komma eller punkt. Inga tveksamheter när det ligger inne i meningen.) Adville (diskussion) 4 december 2019 kl. 19.23 (CET)

Den principen/riktlinjen om placering av källnoten brukar jag försöka följa.--Historiker (diskussion) 4 december 2019 kl. 20.00 (CET)

Det fungerar bara om man använder en källa åt gången, men använder man flera källor och väver ihop information från dem kan man inte följa den riktlinjen. Då blir det en källa per ord. /Machatjkala (diskussion) 5 december 2019 kl. 06.12 (CET)

Jag brukar alltid flytta källor till efter skiljetecknet om det inte finns flera källangivelser i samma mening. /ℇsquilo 9 december 2019 kl. 11.42 (CET)

Tilldelad Nobelpriset

Det här har väl behandlats tidigare, men tilldelas man Nobelpriset någon gång i oktober eller utses man till pristagare, för att bli tilldelad priset 10 december? KlasHass (diskussion) 4 december 2019 kl. 18.42 (CET)

Ingendera, egentligen. Det meddelas att man har blivit utsedd, sedan beror det på respektive akademi när de faktiskt tar beslutet. Priset tilldelas en sedan när man uppfyllt bestämmelserna och det är möjligt, vilket inte nödvändigtvis är i december.

andejons (diskussion) 4 december 2019 kl. 20.24 (CET)

Man kan ju använda trovärdiga källor, d.v.s. läsa hur de prisutdelande institutionerna formulerar sig. :-) T.ex. nobelpriset i kemi 2019 : "Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Nobelpriset i kemi 2019 till..." (pressmeddelande 2019-10-09). Beslutet att dela ut priset till pristagarna fattades alltså 9 oktober 2019 för det priset, och den prisutdelande instititionen är i det fallet Vetenskapsakademien. (Nobelkommittén för kemi gör det praktiska jobbet att bedöma nomineringarna och föreslå en kandidat, men beslutar inte.) Utifrån en pristagare kan man väl då använda formuleringen "tilldelades nobelpriset". 10 december överlämnas diplom och medalj, och den ordnas baluns med kunglig närvaro. Jag tror även att prispengarna utbetalas i den vevan. Nobelpristagare har pristagarna redan varit två månader vid det laget, för det är inte nobelfesten (som Nobelstiftelsen arrangerar) som gör dem till pristagare. Tomas e (diskussion) 5 december 2019 kl. 16.16 (CET)

Pressmeddelandet säger inget om när beslutet fattades. Det torde inte vara normal arbetsgång att beslutet fattas samma dag som det presenteras för allmänheten! Däremot tycks i alla fall Svenska akademien och KVA båda fatta sitt beslut i oktober [1][2]. KI och Stortinget har ingen lika tydlig formulering på sina hemsidor [3][4]. Att någon "har beslutat utdela" innebär inte att det gjorts, eller ens nödvändigtvis kommer göras. Minns vilket trassel Svenska Akademien hade med att få Bob Dylan att motta priset.

andejons (diskussion) 5 december 2019 kl. 18.22 (CET)

Jag begriper ärligt talat inte riktigt var dina antaganden och spekulationer om annat beslutsdatum och "normal beslutsgång" kommer från. Har du några trovärdiga källor som indikerar att beslutet fattas ett antal dagar innan tillkännagivandet sker? Jag förstår heller inte hur du använder begreppet "utdela" i detta fall. Jag gissar att du har åsikten att det är vid prisceremonin 10 dec som utdelandet sker, snarare än vid beslutet i oktober? Så använder alltså inte de utdelande prisinstitutionerna begreppet, så vitt jag kan utläsa av deras egna texter. Och åtminstone i KVA är mitt tydliga intryck att det formella beslutet fattas samma dag; för en del år sedan kollade jag upp allt som gick att hitta om hur de jobbar. Ofta har de fått tag på pristagarna per telefon någon timme innan samma dag (vilket är på natten/tidigt på morgonen i USA, där många pristagare bor), men ibland inte. I KVA har dock förslaget från aktuell nobelkommitté tidigare diskuterats och godkänts i den klass som motsvarar respektive pris, så de har ett "granskningssteg" till jämfört med de övriga prisutdelarna. Det ska rimligtvis mycket till för att ledamöter som är verksamma inom andra ämnen ska rösta för en annan pristagare än den som nobelkommittén och klassen rekommenderar, så beslutet är i detta skede nog mest att se som formalia. P.g.a. sekretessreglerna kring de enskilda nomineringarna och besluten är det svårt att få reda på så mycket mer om ifall förslag underkänts och skickats tillbaka till nobelkommittén eller någon röstat emot under de senaste 50 åren. Det finns alltså rätt gott om tid att ta fram pressmeddelande, nyhetsgrafik o.s.v. såvida inte beslutet skulle ändras i sista stund. Tomas e (diskussion) 9 december 2019 kl. 11.17 (CET)

Det finns ju nobelpristagare som har vägrat (eller förvägrats) att motta nobelpriset. De är fortfarande utsedda till nobelpristagare även om de aldrig mottagit det och priset delas då inte ut till någon annan i stället. /ℇsquilo 9 december 2019 kl. 11.36 (CET)

Citat från Ugglan [5] "Prisutdelningen eger rum på stiftelsens högtidsdag, som är årsdagen af donators död (10 dec.); offentliggörandet af besluten om prisutdelningarna, hvilket enligt grundstadgarnas ursprungliga lydelse skulle ske först på högtidsdagen, företages numera kort efter beslutens fattande."
Detta tyder jag som att en nobelpristagare erhåller (blir tilldelad) sitt pris vid offentliggörandet och att priset sedan överlämnas till vederbörande på den bestämda dagen (10 dec.).Wvs (diskussion) 9 december 2019 kl. 12.29 (CET)

Singlar?

Kan man säga att Freddie Liljegren och Tusse Chiza båda har släppt vinnarlåten som varsin singel? Jag misstänker att någon kommer flytta vinnarlåtens artikel till en förgreningstitel som motsvarar den slutgiltiga vinnaren när denne korats. 37KZ (diskussion) 6 december 2019 kl. 16.54 (CET)

Jag är inte insatt i det enskilda fallet, men kan det inte vara så att båda har spelat in vinnarlåten fristående och att båda versionerna kan finnas redan nu på digitala plattformar som Spotify? Eller är det ordet "singel" du syftar på? Enligt Wikipedias artikel singel omfattar det även släpp på digitala plattformar. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 6 december 2019 kl. 17.05 (CET)

Det stämmer. Det var därför jag tog upp denna fråga. Jag tycker det är rimligt att se det som att det är en Idol-låt och inte att den tillhör någon specifik finalist. Båda är släppta som fristående låtar på Spotify för digital nedladdning och ska enligt mig ses som singlar. 37KZ (diskussion) 6 december 2019 kl. 17.19 (CET)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Min rakryggade fråga är: Ska vi betrakta vinnarlåten som en Tusse-låt eller en Idol-låt? Personligen lutar jag åt det senare. Den enda skillnaden är att Tusse får släppa sin version som skivsingel och som singel från sitt kommande album. 37KZ (diskussion) 7 december 2019 kl. 10.03 (CET)

Å andra sidan såg jag nu att Tusses version släpptes på Itunes efter finalsegern men inte Freddies. 37KZ (diskussion) 7 december 2019 kl. 10.40 (CET)

• Vad ska vi ha för förgrening? "Idol-låt" eller "Tusse Chiza-låt"? 37KZ (diskussion) 9 december 2019 kl. 12.21 (CET)

Hur mycket uppmärksamhet behöver ett nystartat förlag vara för att anses relevant?

Snabbradering av artikeln Svensk Sci Fi har ifrågasatts med motiveringen att förlaget rönt betydande uppmärksamhet, se Diskussion:Svensk Sci Fi.

Har vi riktlinjer eller praxis som specar hur mycket uppmärksamhet (hur det nu skulle mätas) eller under hur lång tid?

- Tournesol (diskussion) 9 december 2019 kl. 14.45 (CET)

Nej, låt relevanskontrollen fortgå. Löses det inte den vägen får det gå till SFFR. Tostarpadius (diskussion) 10 december 2019 kl. 02.52 (CET)

Mall(ar) för brottsdömda

Kategorin svenskar dömda för brott har diskuterats något på dess diskussionssida för ett antal år sedan, och då framlades förslaget att kategorin inte skulle användas för alla svenskar som dömts för brott utan de personer som är relevanta i första hand på grund av sina brott (vilket egentligen borde tolkas som de brott de dömts för). Hur mallen faktiskt används verkar dock inte följa detta.

Min fråga är om...

• diskussionens resultat är "rätt" men mallen används fel och bör raderas från artiklar om personer som primärt är kända för annat men även dömts för brott
• mallen används rätt men diskussionen inte återspeglar faktiskt konsensus och bör uppdateras
• ingetdera är helt rätt och båda borde ändras/uppdateras

- Tournesol (diskussion) 10 december 2019 kl. 10.07 (CET)

Ja, det finns skäl att diskutera detta. Kategoriseringen är en del av den samlade informationsmängd som presenteras i en artikel, och bör därför präglas av samma noggrannhet och omsorg som om den ingick i texten. Övergripande kategoriseringar som inte förklarar ett sammanhang bidrar alltså till en helhetsbild som inte alltid är balanserad och motiverad. I det aktuella fallet, rörande Cissi Wallin, är det dessutom så att domen mot henne inte har vunnit laga kraft. Så oavsett kategoriseringen behöver vi inte ha så bråttom. Janders (diskussion) 10 december 2019 kl. 10.41 (CET)

Vilken är mallen?--LittleGun (diskussion) 10 december 2019 kl. 19.01 (CET)

"Mall" är nog felskrivet. Det gäller kategorier. Janders (diskussion) 10 december 2019 kl. 21.32 (CET)

Flyttar andejons inlägg till kategoridiskussionen. Så att diskussionen om sakfrågan samlas på ett ställe.--LittleGun (diskussion) 11 december 2019 kl. 07.33 (CET)

Skolarbeten idag?

De är många nya redigeringar från nya kontor (som lyser röda). I många fall tycker jag det ser u som plagiat i andra ger ändringarna mest sallad. Då Karolinska gymnasiet, Örebro är en artikel som redigerats kan de komma därifrån. De syns från cirka 10.30 idag, och de behöver granskas/mallas/åtgärdas.Yger (diskussion) 11 december 2019 kl. 13.06 (CET)

Möjlighet att blockera parametrar från wiki-data?

Nu för tiden sköts taxoboxar automatiskt genom wikidata vilket såklart i många fall är positivt. Men ibland vill man av olika skäl inte ha med alla de parametrar som wikidata lägger in i mallen. Ett exempel är utbredningskartor och illustrationer. I det första fallet förekommer det ganska mycket felaktiga/föråldrade utbredningskartor som läggs in i dessa mallar. Det senaste exemplet jag sett är azurmes som i taxoboxkartan påstås häcka långt upp i norra Finland. Längre ned i den svenska artikeln finns en mer korrekt utbredningskarta. Jag skulle uppskatta om det fanns en möjlighet att "blockera" en parameter. Att lägga in rätt karta är inte alltid en så bra idé eftersom den då kanske dubbleras i artikeln, vilket ser rätt illa ut i en kortare artikel. Ett annat mindre problem är att man inte kan lägga in en bildtext i mallen om man endast låter den automatiska wikidata-bilden styra. I artikeln om azurmes har jag lagt in ett "X" för att kartan inte ska synas, men då dyker istället storleksangivelsen "250px" upp. Finns det något sätt att blockera dylika parametrar på ett bra sätt, eller skulle det gå att få igenom en sådan möjlighet? --AHA (diskussion) 11 december 2019 kl. 09.48 (CET)

Se dokumentationssidan för {{Taxobox}}. Genom att skriva | range_map = nowikidata kommer utbredningskartan från Wikidata inte att hämtas. Men bättre är kanske att ersätta den felaktiga kartan med en som är korrekt om det finns någon sådan.

--Larske (diskussion) 11 december 2019 kl. 09.54 (CET)

För att lägga till eller ändra en svensk bildtext till en utbredningskarta som hämtas från Wikidata, se Wikipedia:Wikidata#Lägga_till_bildtext. Man gör på samma sätt för utbredningskartor i objekt som beskriver ett taxon som för en bild i ett objekt som beskriver en människa. Se Baltimoretrupial för ett exempel på en utbredningskarta med en svensk bildtext. --Larske (diskussion) 11 december 2019 kl. 10.20 (CET)

Tack för snabbt svar Larske. --AHA (diskussion) 11 december 2019 kl. 14.08 (CET)

Jag vill verkligen trycka på Larskes råd om att helst uppdatera Wikidata. Om detta är en vanligt återkommande klurig uppgift ge mig något till bra exempel så kan jag spela in en video om hur man gör. Om det är mer sällan går det alltid bra att fråga hur man gör eller be om hjälp på Wikipedia:Wikidatafrågor. Rättar vi på Wikidata kan vi hjälpa mängder med andra språkversioner att få rätt utbredningskartor i sina infoboxar med en och samma redigering. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 11 december 2019 kl. 23.14 (CET)

Korrekt artikelnamn för politiker?

Vet ej om detta är rätt forum för denna frågeställning men jag ställer frågan här och skulle det visa sig att det är fel forum så hoppas jag någon flyttar den dit där den hör hemma. Bakgrunden är den att vi har två artiklar med samma namn på två olika politiker från två olika politiska partier. Dessa artiklar är Anders Åkesson (politiker) och Anders Åkesson (MP). Den senare artikeln är flyttad från Anders Åkesson (regionråd) till Anders Åkesson (mp) och till sist till Anders Åkesson (MP). Den förstnämnda artikelns första verision återfinns längst ner i historiken här och där uppfattar jag det som att den omnämns som Anders Åkesson (c).

Som en jämförelse kan man studera närmare ex. grensidorna Anders Andersson, Anders Hansson och Karl Johansson. Hur skall man tänka kring dessa två artiklar? Har artiklarna korrekta artikelnamn? --Allexim (diskussion) 11 december 2019 kl. 17.27 (CET)

Vore det inte riktigt att jämställa artiklarna och låta båda stå med partibeteckningarna!? Båda är ju verksamma politiker. Då skulle Anders Åkesson (politiker) kunnat bli förgreningssida om det inte redan fanns en sådan, vilket det gör - nämligen Anders Åkesson. Deryni (diskussion) 11 december 2019 kl. 18.09 (CET)

Jag tycker partibeteckningarna blir bra som särskiljning, men tycker det är onödigt med en extra grensidenivå "politiker". Ha topplänk tiöl grensida på båda, och en bra grensida som kan vara lite generös med särskiljningsinfo (födelseår, regionråd eller annan befattning, partibeteckning mm) / Anhn (diskussion) 11 december 2019 kl. 18.54 (CET)

Håller med Anhn. Adville (diskussion) 11 december 2019 kl. 19.57 (CET)

En extra grensida behövs inte, inte heller topplänkar. Anders Åkesson (politiker) blir lämpligen en omdirigering till Anders Åkesson. Vi bör inte använda partibeteckningen utan kalla artiklarna Anders Åkesson (centerpartist) respektive Anders Åkesson (miljöpartist). Tostarpadius (diskussion) 11 december 2019 kl. 20.51 (CET)

Nej, ingen extra grensida. Såg det ut som att jag föreslog det? Jag menade att Anders Åkesson (politiker) kunde ha blivit det, om det inte redan funnits en förgrening. Vi verkar vara rörande överens om att jämställa och använda partibeteckningar. Dags att göra verkstad, eller finns det fler synpunkter som behöver fram?! Deryni (diskussion) 11 december 2019 kl. 20.59 (CET)

 Fixat --Allexim (diskussion) 11 december 2019 kl. 22.34 (CET)

I senaste valet lyckades SD få in 2 gubbar med "samma namn" Jonas Andersson (Q58837098) och Jonas Andersson (Q59387749) dock olika valkretsar - Salgo60 (diskussion) 12 december 2019 kl. 02.27 (CET)

Det har redan lösts genom att de i enlighet med gammal tradition i riksdagen fått ortstillägg. Det är en möjlighet som inte berörs ovan. Tostarpadius (diskussion) 12 december 2019 kl. 06.42 (CET)

Här är en lista med 351 svenska politiker med "i <ort>" i artikelnamnet i svwp. --Larske (diskussion) 12 december 2019 kl. 09.28 (CET)

Musikverket tillgängliggör nytt material inom teater

Dekorationsskiss av Isaac Grünewald till pjäsen Fiesco.

God morgon! Här kommer ett tips till alla som skriver om svenskt teater och konst. Nu finns nytt digitaliserat material inom dessa områden på Wikimedia Commons, tack vare Wikimedia Sveriges samarbete med Statens musikverk. Det rör sig om skisser av flera svenska konstnärer samt fotografier som avbildar teaterpersonligheter och olika pjäser. De nytillkomna filerna kan ni hitta i kategorin commons:Category:Media contributed by the Swedish Performing Arts Agency: 2019-12 och på Wikimedia Sveriges blogg kan ni läsa lite mer om samlingen och vad den består av. Förhoppningsvis kommer de till nytta och till gagn på Wikipedia! Bästa hälsningar, --Alicia Fagerving (WMSE) (diskussion) 12 december 2019 kl. 09.21 (CET)

Kul jag har även kopplat ihop > 2500 personer i Wikidata med Dramatens arkiv Rollboken (P7574) se T222515, enskilda uppsättningar och rollfigurer har inte skapats (ännu ;-) ) men är rent tekniskt inte omöjligt och skulle kunna innebära att vi skulle kunna visa hur en pjäs satts upp genom tiderna etc.... Alicia pratar om Fiesco på Dramaten i sin blog dvs. det kan vara rollboken/Play/333 och vi ser där att Ivan Hedqvist (Q3074844), Sven Bergvall (Q5573651), Ivar Kåge (Q5928677) spelade pjäsen 1930-05-03 på Dramaten

• Isaac Grünewald (Q731125) hos Dramaten Rollboken/Person/1159

- Salgo60 (diskussion) 12 december 2019 kl. 14.21 (CET)

Tack!

Tackmoln

På engelskspråkiga projekten pågår Wikimedia Foundations insamlingskampanj så här under slutet av året, och i samband med det kommer det inte bara pengar utan även en del tack i form av berättelser och uppskattning.

I sincerely value the seemingly endless amount of information that Wikipedia offers, as well as the integrity of the policy which does not turn users' data into a commodity. I also greatly appreciate the effort that goes into keeping Wiki running. It is a unique and Important resource. Thanks to everyone that makes that happen.

Ta till er, och kom ihåg att ni gör ett bra, viktigt och uppskattat jobb! /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 13 december 2019 kl. 14.46 (CET)

Medborgarskap

Jag noterade att artikeln Hans Olofsson Ström som jag nyligen skrev har fått en mall som anger att han innehade svenskt medborgarskap. Nu kan man väl hävda att att vara svensk undersåte i någon mån motsvarar svenskt medborgarskap, men att vara undersåte betyder ju inte nödvändigtvis att inneha medborgerliga rättigheter och det känns ganska anakronistiskt. Har sett det i fler artiklar och noterar att det tagits upp på properyns sida på wikidata, men ingen verkar ha gjort något. Skall det manuellt plockas bort och behövs det förtydligande hur den bör användas?FBQ (diskussion) 10 december 2019 kl. 18.02 (CET)

Om man inte anger "Medborgarskap" i Wikimedia blir WM förvirrad om Julianska och Gregorianska kalendern och anger endast året. KlasHass (diskussion) 10 december 2019 kl. 20.31 (CET)

Det kanske är ordet "medborgarskap" som förvirrar? Det som anges är vilken stat man var skriven i, dvs utfärdar handlingar som födelsebevis, pass etc.Yger (diskussion) 10 december 2019 kl. 20.36 (CET)

Ja, historiskt har pass utfärdats i en mängd sammanhang, inte nödvändigtvis av stater. Födelsebevis. Födelsebevis i den mån de utfärdades alls på 1600-talet utfärdades av kyrkan. I Sverige förvisso en statskyrka, men inte alls i alla länder, och de utfärdades inte alls av staten. Jag uppfattar begreppet medborgare som förknippat med franska revolutionen och de tankar på skyldigheter och rättigheter som borde tillhöra alla innevånare i en stat, och de flesta av de rättigheter och skyldigheter vi idag associerar med begreppet är ännu mycket modernare. Men jag såg ju också att några amerikanska slavar på 1600-talet med artiklar på engelskspråkiga var kategoriserade som amerikanska medborgare. Det känns för mig underligt eftersom de betraktades som ägodelar och ägodelar har inget medborgarskap. De var aldrig under sin livstid några medborgare.

Men, jag kan förstå att man i USA har en annan starkare känsla för kopplingen mellan personer i landet och medborgarskap eftersom det sedan den statens skapelse varit intimt sammankopplade.FBQ (diskussion) 10 december 2019 kl. 21.01 (CET)

Det blir ännu knepigare när vi kommer till sådana saker som Abbasidkalifatet. Nu tror jag att det vore möjligt att justera mallen så att ordet medborgare skulle kunna ändras till något annat om födelseåret är före ett visst årtal. Det borde inte heller påverka årtalet negativt. 62 osv (diskussion) 10 december 2019 kl. 21.15 (CET)

Jag funderar på om inte nationalitet vore ett bättre ordval, likt med medborgarskap måste man då dock ha beredskap för att en person kan ha flera nationstillhörigheter. /Ascilto (diskussion) 10 december 2019 kl. 21.18 (CET)

ja när jag arbetat med den propertyn tänker jag mentalt på nationalitet.Yger (diskussion) 10 december 2019 kl. 21.44 (CET)

Mallen {{Faktamall biografi WD}} stöder såväl parametrarna nationalitet som medborgarskap som har sina respektive etiketter (rubriker) Nationalitet respektive Medborgarskap. Det som hämtas från Wikidata-egenskapen P27 hamnar dock alltid på raden för Medborgarskap. Notera att den svenska etiketten (nu pratar jag om etiketten i Wikidata och inte etiketten i Faktarutan) för denna egenskap tidigare var just nationalitet, men den ändrades så sent som i augusti (av Per W) till medborgarskap. Se även diskussionssidan för P27.

--Larske (diskussion) 10 december 2019 kl. 21.58 (CET)

Det är viktigt att skilja mellan det formella juridiska medborgarskapet och tillhörigheten till en nation/ett folk. Denna tillhörighet är mycket luddigare och kan upplevas olika av personen och av omgivningen? Jag måste titta i facklitteraturen. Per W (diskussion) 10 december 2019 kl. 22.13 (CET)

Jag tror att det med blir i vissa fall blir luddigt hur vi än gör - angående Abbasidkalifatet som Sextvåetc nämner så trodde jag att etiketten saknades på riktigt gamla personer men jag ser nu att bland annat Erik Segersäll anges som svensk medborgare trots att det inte ens fanns något Sverige då.FBQ (diskussion) 10 december 2019 kl. 23.21 (CET)

Jag tänker också på en rad minoriteter runt om i världen relativt sent, indianer erhöll till exempel amerikanskt medborgarskap först 1924. Det är för övrigt problematiskt och felaktigt med en rad personer, jag ser förvisso att man till exempel angett att australier avlidna före 1901 skall anges med australiskt medborgarskap. I själva verket skapas det australiska medborgarskapet först 1949. Gandhi påstås ha varit indisk medborgare och medborgare i "Brittiska Indien" - det fanns inga särskilda medborgarskap i brittiska indien och Indiska medborgarrättslagar infördes först 1950 så Gandhi var inte medborgare i något land. Han var brittisk undersåte. Nu känner jag att jag inte har energi att gå in och försöka styra upp definitionerna där. Begrepp används ju för övrigt nästan alltid olika på olika språk. Men det kunde ju se okej ut här på svenskspråkiga wikipedia. FBQ (diskussion) 12 december 2019 kl. 15.58 (CET)

Då förstår jag @FBQ:, att du vill skilja på medborgare och undersåte och dessutom vilket land det rör sig om. Det är bra med ett historiskt perspektiv. Min vinkel var att skilja på det juridiska medborgarskapet och den sociala tillhörigheten (ett folk eller en nation). Per W (diskussion) 15 december 2019 kl. 12.14 (CET)

Nja, man kunde ju skapa en separat property för undersåtar, annars tycker jag väl som personen som senast uttalat sig på wikidata om propertyn P27: when in doubt, just delete the P27 statement. Trots allt är det en hel del som varken passar som medborgare eller undersåtar. Tycker väl kanske generellt sett att man borde ha haft en bättre diskussion och tydligare instruktioner för hur man har tänkt sig att propertyn är tänkt att fungera på wikidata.FBQ (diskussion) 15 december 2019 kl. 23.05 (CET)

Sista chansen...

		Wikimania och Högtider var tema för två tidigare omgångar av Veckans Tävling (2019 och 2016). Andra tävlingar har bland annat handlat om antiken, författare, sport och olika tidsepoker.
Wikimania och Högtider var tema för två tidigare omgångar av Veckans Tävling (2019 och 2016). Andra tävlingar har bland annat handlat om antiken, författare, sport och olika tidsepoker.

... att boka en ledig vecka för Veckans Tävling för i år! Det finns nämligen en kvar i bokningsschemat. Har du något tema du funderat på, varför inte passa på?

Har du inte varit tävlingsledare förut? Läs mer om Veckans tävling och hur man arrangerar den här.

// Zquid (diskussion) 15 december 2019 kl. 14.06 (CET)

För att täcka upp kommande vecka med en tävling, har jag nu skapat en tävling om litteratur. Skriv om böcker, författare, översättare, eller något annat som har med litteratur att göra. Varför inte skriva om litteratur med anknytning till julen? Välkomna att tävla!--Historiker (diskussion) 15 december 2019 kl. 21.20 (CET)