Wikipedia:Faktafrågor

Deltagarsidor

Grundprinciperna

Policy och riktlinjer

Kontakt och frågor

Introduktion

Handbok

Lägga till bilder

Att göra

Deltagarsidor
Viktigt Grundprinciperna Policy och riktlinjer
Kontakt och frågor Bybrunnen Anmäl ett fel Vanliga frågor Wikipediafrågor Wikidatafrågor Bildfrågor Wikipedia i media Faddrar Faktafrågor Översättningsfrågor Kontakt / Press Begäran om åtgärder Bilder från Commons i svensk press Byte av användarnamn Volontärer Wikiträffar
Skriva och redigera Introduktion Redigera Att skapa en ny artikel Introduktion till formatering Introduktion till wikilänkar Introduktion till källhänvisningar
Lägga till bilder Introduktion till illustrationer Teknisk manual för illustrationer Månadens nyuppladdade bilder Årets nyuppladdade bild
Att göra Önskelista Veckans tävling Veckans översättning Månadens artiklar Månadens uppdrag Projektkontoret Projekt Kvalitetskontroll Artikelgranskningar

 Arkiv för denna sida     Genväg WP:FF WP:FL

Faktafrågor Fråga om det mesta eller skriv ett svar

Deltagarsidor

Grundprinciperna

Policy och riktlinjer

Kontakt och frågor

Introduktion

Handbok

Lägga till bilder

Att göra

Deltagarsidor
Viktigt Grundprinciperna Policy och riktlinjer
Kontakt och frågor Bybrunnen Anmäl ett fel Vanliga frågor Wikipediafrågor Wikidatafrågor Bildfrågor Wikipedia i media Faddrar Faktafrågor Översättningsfrågor Kontakt / Press Begäran om åtgärder Bilder från Commons i svensk press Byte av användarnamn Volontärer Wikiträffar
Skriva och redigera Introduktion Redigera Att skapa en ny artikel Introduktion till formatering Introduktion till wikilänkar Introduktion till källhänvisningar
Lägga till bilder Introduktion till illustrationer Teknisk manual för illustrationer Månadens nyuppladdade bilder Årets nyuppladdade bild
Att göra Önskelista Veckans tävling Veckans översättning Månadens artiklar Månadens uppdrag Projektkontoret Projekt Kvalitetskontroll Artikelgranskningar

Här kan du fråga om det mesta!

Här kan du ställa faktafrågor som till exempel Vilken är världens minsta däggdjursart?

Vem som helst (även du!) kan sedan försöka svara efter bästa förmåga. Tänk på att de som svarar ofta inte är experter inom ämnet utan lekmän. Svar kommer alltifrån inom några minuter till några veckor. Skriv gärna under dina inlägg med fyra tilde (~~~~), så blir de automatiskt signerade och daterade. Tänk på att inte signera med e-postadress, telefonnummer, bostadsadress och annat som du inte vill ska spridas över Internet.

Men detta svarar vi inte på...

Den här sidan ger inte svar på frågor som handlar om:

• Läxhjälp (annat än möjligen hänvisning till artiklar i ämnet)
• Tävlingar

Vi ger inte personlig rådgivning såsom:

• Medicinsk rådgivning
• Juridisk rådgivning
• Rådgivning om relationer
• Konfessionell rådgivning

I dessa fall kontakta en expert (läkare, jurist, psykolog etc). Det kan hända att det ändå dyker upp svar på sådana frågor här, men dessa svar bör i så fall inte ses som något annat än en lekmans.

Ställ din fråga genom att klicka här

Frågor

Svenska Akademier

I artiklarna om Svenska Akademier saknas genomgående uppgifter om hur de finansieras. Det är en brist.

frågan

vad är svaret på den yttersta frågan om livet, universum och allting? 89.204.138.66 25 oktober 2014 kl. 18.27 (CEST)

svaret --Larske (diskussion) 25 oktober 2014 kl. 18.30 (CEST)

Rätt svar. Du får tolka svaret som du vill. Vissa (Läs: Djupa Tanken) tolkar det som svaret på "Vad är sex gånger nio?" :-)--Paracel63 (diskussion) 26 oktober 2014 kl. 01.13 (CEST)

När jag en gång i tiden lärde mig pluttifikationstabellen var det snarare svaret på "vad är sex gånger sju", men tiderna ändras ju... :-) Tomas e (diskussion) 3 november 2014 kl. 14.24 (CET)

:-) Rex Sueciæ (disk) 3 november 2014 kl. 15.33 (CET) 

How many roads must a man walk down? -- Innocent bystander (diskussion) 3 november 2014 kl. 15.52 (CET)

Fantastiskt. Nu vet vi både svaret och frågan! Jag har svårt att föreställa mig att det här hade gått utan Wikipedia... :) flinga 10 november 2014 kl. 12.15 (CET)

fartyg

Vem vet något om ett fatyg vid namn m/s Amason tillhörande rederi Svea? I mitten på 50-talet gick hon mellan Stockholm-Åbo och Stockholm- Helsingfors. Hon var på c a 280 ton och hade 3-4 mans besättning Fartyget var rundbottnat med en vacker galjonsfigur i trä i fören Hon hörde nog hemma i Skärhamn. Den som gärna vill veta är LEIF ÅSTRÖM

Mellanslag efter punkt

Jag har med NirmosBot halvautomatiskt lagt till mellanslag efter punkt under mycket begränsade omständigheter. Jag har hoppat över en del fall där jag inte har varit riktigt säker på vad som gäller. Ska jag genomföra följande ändringar?

1. f.Kr → f. Kr
2. St.Helgon → St. Helgon
3. N.Namnson → N. Namnson
4. Kungl.Musikaliska Akademien → Kungl. Musikaliska Akademien
5. Miss.Ogift → Miss. Ogift
6. H.M.Konungens medalj → H.M. Konungens medalj
7. Dr.Frisk → Dr. Frisk
8. Co.Ltd → Co. Ltd
9. Mt.Berg → Mt. Berg

Jag inser att en del kommer säga "Skriv St: Helgon, inte St. Helgon!" eller "Skriv Namn Namnson, inte N. Namnson!". Det hjälper tyvärr inte mig eftersom jag med enbart reguljära uttryck till hjälp inte kan extrapolera vad personen heter i förnamn. Om ni vill att jag ändrar St.Helgon till St: Helgon kan jag göra det, men då får det bli ett separat projekt någon gång i framtiden. Nirmos (diskussion) 5 november 2014 kl. 20.00 (CET)

S:t Helgon är den korrekta stavningen. När det gäller de andra exemplen så ska det vara mellanslag efter punkt. Thoasp (diskussion) 5 november 2014 kl. 21.01 (CET)

Tack, Thoasp! Jag var mest osäker på f.Kr eftersom vår artikel Före Kristus stavar med mellanslag medan wikt:f.Kr. säger att Språkrådet rekommenderar utan mellanslag. Nirmos (diskussion) 5 november 2014 kl. 21.16 (CET)

@Thoasp:/@Nirmos: Punkt eller inte punkt tror jag att det finns regler för. Mitt ex av Svenska skrivregler ligger hemma, så jag får ta det ut minnet. Formuleringar typ "med mera", "med flera" och liknande kan nog skrivas "m.m." eller "m m" (hårt mellanslag i det sista fallet); den punkterade varianten är kanske vanligast. NE.se skriver konsekvent "f.Kr." (punkt på båda ställena, inget mellanslag). Även i namn är det nog vanligast (enligt modern svensk standard) att initialer skrivs med punkt och utan mellanslag (J.R.R. Tolkien etc). Så principen borde vara punkt efter brytande förkortning, kolon inuti "teleskopförkortning" (som i S:t; undantag finns, som i "ca"). Mellanslag undviks när initialförkortningar radas, men måste till efter sista förkortningspunkten. "miss"/"Miss" är dock ett teleskopord och bör nog inte ha någon punktering [1]. Däremot är dess moderna efterföljare försedd med punkt – "Ms." [2]. Verkar det rimligt?--Paracel63 (diskussion) 6 november 2014 kl. 14.54 (CET)

Tack så mycket, Paracel63! Uttrycket jag använder kräver att det är minst två bokstäver efter punkten, och att den första av dessa bokstäver är en versal, och att resten är gemener (det är nödvändigt för att inte hitta en massa webbadresser som inte ska ändras). Därför är förkortningar som "m.m.", "t.ex.", "m.fl." eller "bl.a." inte aktuella. Det innebär ju också att det inte finns någon risk att jag ändrar "J.R.R. Tolkien" till "J. R. R. Tolkien", men uttrycket skulle ändra "J.R.R.Tolkien" till "J.R.R. Tolkien".

Jag har ändrat alla "Miss.Ogift" till "Miss. Ogift", men om "Miss Ogift" är ännu bättre kan jag ändra till det i stället. Det borde vara ganska enkelt.

"f.Kr" har jag inte ändrat än. Om både Språkrådet och NE skriver "f.Kr." kanske vi ska ändra till det i artikeln Före Kristus? Nirmos (diskussion) 6 november 2014 kl. 19.10 (CET)

Tack för tipset om Före Kristus-artikeln! Nu är det ändrat, med källangivelse, i den artikeln. Rent generellt är nog inte våra artiklar särskilt auktoritativa om de inte källbelägger sina uppgifter. :-) Vad gäller Miss., så verkar det (NE.se, enwp och Google) som om miss (utan punkt) är det vanligaste. Jag har, apropå inget, nu putsat i några av de här titelartiklarna (fler återstår dock). Allt gott. :-)--Paracel63 (diskussion) 6 november 2014 kl. 23.14 (CET)

Det ser konstigt ut om man ska skriva e. Kr. med mellanslag om man inte ska göra det i f.Kr. --Larske (diskussion) 6 november 2014 kl. 23.30 (CET)

Tack för påpekandet! Nu är det också ändrat, eftersom det följer samma huvudregel. Hojta gärna om det finns liknande tveksamheter/felaktigheter på andra sidor.--Paracel63 (diskussion) 7 november 2014 kl. 08.32 (CET)

Problemet med de här reglerna (och också det främsta skälet till att delvis skilda svar angivits ovan) torde vara att det är en generationsfråga. Förr var regeln "punkt och mellanrum" i de allra flesta av de nämnda fallen; alltså t. ex. f. Kr., m. m.; och detta var också vad vi fick lära oss i skolan. Motiveringen är rätt självklar: "e. Kr." var en förkortning av "efter Kristus", vilket är två separata ord, som skrivs med mellanrum mellan orden. En punkt markerade att slutet av ett ord hade utelämnats; därför satte man inte ut någon punkt ex.-vis vid "jmfr" för "jämför". Förkortningen "Kr" började på stor bokstav eftersom det fulla ordet "Kristus" i egenskap av egennamn gjorde detsamma. (Däremot är ex.-vis "exempelvis" ett sammansatt ord, utan mellanrum mellan "exempel" och "vis", så att om "exempel" förkortas "ex.", så måste sammanhörandet med "vis" markeras tydligt.)

Skrivsättet med både punkt och mellanrum, som vi tillämpat rätt länge (men kanske inte i riktigt alla sammanhang), avviker från vad som är vanligt på engelska; vilket möjligen är en orsak till att många börjat skriva på annat sätt, och att så småningom rekommendationerna ändrats. Jörgen B (diskussion) 14 november 2014 kl. 22.22 (CET)

Jörgen B: Intressant! Går det att källbelägga och stuva in i förkortning till och med? :) Moberg (diskussion) 7 december 2014 kl. 23.54 (CET)

Jag vet inte hur mycket jag har kvar av mina gamla läroböcker; men du har nog rätt i att det kunde vara en viss vits med att försöka peta in något om generationsperspektivet, om det går att källbelägga. Jörgen B (diskussion) 8 december 2014 kl. 17.09 (CET)

Rubrikändring

Hur ändrar jag rubriker i en skapad bok som ligger sparad i Wikipedia och ska tryckas?Wragard (diskussion) 6 november 2014 kl. 11.39 (CET)

Här är information om bokfunktionen på engelska: [3]. Det finns länkar till vanliga frågor i botten på sidan. Hoppas något av det här kan hjälpa dig. Att just ändra rubriker (och annat innehåll) i en artikel har jag inte hittat ännu (men kanske går det).--Paracel63 (diskussion) 8 november 2014 kl. 18.22 (CET)

jordmagnetism

den bild som visas tycker jag är missivisande. magnetflödet anses gå från sydpolen mot nordpolen och inte tvärtom. 83.209.75.4 2014 november 7 kl. 12.35‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Om det gäller illustrationen i Jordens magnetfält så är den nog rätt när det kommer till magnetfältet. Det är bara det att den magnetiska sydpolen ligger i Arktis och den magnetiska nordpolen i Antarktis, så på så vis kan illustrationen vara lite missvisande, ja. -- Innocent bystander (diskussion) 7 november 2014 kl. 14.03 (CET)

Nja, eftersom jordens magnetfält är ett solenoidalt fält så har det inga egentliga poler. /ℇsquilo 7 november 2014 kl. 14.14 (CET)

Om man ska göra det ännu mer tekniskt ja! Nord på kompassnålen kan ju normalt inte riktas mot en magnetisk nordpol, utan hellre mot en sydpol. -- Innocent bystander (diskussion) 7 november 2014 kl. 14.21 (CET)

Givetvis! Tack för påminnelsen. --Paracel63 (diskussion) 8 november 2014 kl. 18.25 (CET)

The variation between magnetic north (N_m) and "true" north (N_g).

På ENWP används denna och där är ju polerna "vända". Jag tänkte byta ut våran bild men vet inte riktigt hur man ska översätta bildtexten, alla parametrarna bör ju förklaras. /Hangsna (diskussion) 7 november 2014 kl. 15.18 (CET)

Vad tror Svjo, som gjorde bildbytet från utan att närmare kommentera det, om att uppdatera bilden (som bara används i artikeln Jordens magnetfält) genom att rotera allt utom jordaxelpilen 180º och kanske komplettera den med en liten kompassnål (som i den engelska bilden)? --Larske (diskussion) 7 november 2014 kl. 21.02 (CET)

Bilden bytt Svjo (diskussion) 7 november 2014 kl. 22.48 (CET)

Lidingö

Lidingö (municipality or Island) on English Wikipedia is referred to as being 12.51 km2 in size, which is wrong and therefore misleading. On Swedish wikipedia the size is 31.12 km2 (or 30.8 km2 without water). This is correct. Please update the information on English wikipedia accordingly. 81.235.150.140 9 november 2014 kl. 09.43 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Perhaps you should make your request on en:Wikipedia:Reference desk instead. /ℇsquilo 9 november 2014 kl. 11.26 (CET)

källhänvisningar/referenser

Hej! Har nyligen skapat en artikel på svenskspråkiga Wikipedia. Den bygger till stor del på en engelsk artikel. Hur gör jag för att föra in noter och referenser?

Om du menar att den kommer från en artikel på engelska Wikipedia kan du använda mallen Mall:Översättning, se dokumentationen för den. Den "permanenta länken" som det talas om hittar du ute i vänsterkanten på artikeln på engelska Wikipedia. Det tvistas väl lite kring om det är en bra idé att ta med källhänvisningar vid en översättning om man inte själv kontrollerat källorna. /NH 10 november 2014 kl. 13.06 (CET)

Människans medellängd

Min pappa hävdade häromsistens att människans medellängd har ökat från förr, jag fick bilden av att han menade en linjär ökning (fast inte oändlig, får man ju anta), att människor 1950 var kortare i genomsnitt än människor 2010, och människor på 1800-talet längre än de på medeltiden, som i sin tur var längre än på stenåldern. Jag har för min del hört att det är en faktoid att människor förr i tiden "var kortare" (vad man nu menar med det); även om det givetvis finns en skillnad på grund av hälsa och näringsintag så är det inte så att människan över en lång tid har gått och konstant blivit längre (och att man ska ha trott det för att man förr lär ha skullat sova sittandes, därmed kortare sängar – ytterligare ett påstående). Jag hade kunnat leta mer information själv först, men diskussionen kan ju vara intressant och om det finns någon som har något att tillföra redan på rak arm... hur ligger det till egentligen? Vi kanske båda har rätt, eller ingen av oss? flinga 10 november 2014 kl. 12.21 (CET)

Man var kortare förr, så det är inte en faktoid. Däremot är det en faktoid att korta sängar, ibland så korta som 1.20 cm som ofta finns i bondstugor berodde på att man var korta, utan de beror på att man sov sittandes. Sedan är det inte linjärt, stenåldersmänniskor, alla fall i norden var ofta något längre än medeltidsmänniskor. När människan blev jordbrukare blev bristsjukdomar vanligare. Sedan har i allmänhet en överklass och andra bättre bemedlade som haft tillgång till god kost ofta kunnat bli betydligt längre än genomsnittbefolkningen. Det finns massor med undantag. Under 1800-talet ansågs småvuxna och spensliga kvinnor attraktivt, och det var vanligt att även hos bättre bemedlade svältfödde sina döttrar för att de skulle bli småväxta.--FBQ (diskussion) 10 november 2014 kl. 13.09 (CET)

Precis, det har inte varit en linjär ökning. Färre infektionssjukdomar och bättre (och mer) mat har ökat längden de sista decennierna.

En annan sak som spelar roll är folkvandringar då det motverkar inavel. Och det anses vara en bidragande orsak till variationen mellan århundrandena. -- Innocent bystander (diskussion) 10 november 2014 kl. 13.30 (CET)

(redigeringskonflikt) Sedan kommer frågan om det har något med genetik och inte enbart kost att göra - tror att genetiken är av ganska underordnad betydelse. Homo sapiens sapiens har funnits för kort tid för någon evolution att tala om, och speciellt om man skall förutsätta att det är med jordbrukets introduktion som några förändrade levnadsvillkor. Däremot kan man ju på mycket kort tid få ett selektivt urval inom den existerande genpolen. Det bygger dock på att nästan alla småväxta svälter ihjäl för att de inte är starka nog att konkurrera om födan eller att alla storväxta svälter ihjäl för att de begränsade födoresurserna inte räcker till för att försörja någon som stor kropp att näringssätta. Det har ju säkert spelat roll då små pygmépopulationer utvecklats. I övrigt så tyder ju det mesta på att ungefär samma anlag för kortvuxenhet respektive långvuxenhet funnits i populationen även under låg säga vikingatid, mellan 1950 och 2010 kan vi i det närmast säkra på att skillnaderna helt obetydliga.--FBQ (diskussion) 10 november 2014 kl. 13.33 (CET)

Har inga belägg att tala om, men jag anar att Epigenetik har betydligt större betydelse än ren Genitik här. Rent genetiskt ska det tex inte finnas någon skillnad på längden mellan könen. -- Innocent bystander (diskussion) 10 november 2014 kl. 13.49 (CET)

Artikeln "Längd (människa)" innehåller möjligen någon information som helt eller delvis kan ge svar på frågorna. Definiendum (?) 10 november 2014 kl. 15.16 (CET)

Tackar så långt! För sakens skull, mitt ego kanske; jag tänkte att det säkert fanns skillnader, det var hur han formulerade sig, som att "människan blir allt längre", och att medellängden ökat mellan han och hans pappas generation, och sedan min och pappas generation. Han angav siffror som skilde kanske 5 cm (mellan varje). Det förvånade mig, om det är så, men det är väl lite tveksamt ännu då. (Som lite bonusinfo så var pappa tydligen längre än farfar, men jag är kortare än min pappa ;)).

Om vi pratar miljöpåverkan idag så har vi ju p-piller, även om de väl ska ha mindre "störande" hormonell effekt idag än förr, och kemikalier spridda i miljön. (Och givetvis kosten i sig, levnadsvillkor, medicin/läkarvetenskap, hälsa etc).

Artikeln längd (människa) anger att medellängden minskade en aning under "1800-talets (andra eller första? rätta gärna) hälft" för att sedan öka drastiskt under 1900-talet. 1850-2004 ska skillnaden för män i Sverige vara 12,8 cm. flinga 10 november 2014 kl. 15.44 (CET)

Jag har nog en del tabeller, jag skall se om jag kan hitta något. Jag kommer inte ihåg så här i huvudet vad statistiken säger eller exakt var jag hittade den. Jag tror dock att en genomsnittsökning för män i Sverige på 12,8 cm 1850-2004 troligen stämmer. Jag vill också minnas att genomsnittslängden före 1850 var ganska konstant, och snarast när vi kommer ned i vikingatiden blir något längre, om än inte alls så långa som idag. Men det är också historiskt tydligt att det var stor skillnad mellan samhällklasser, men också att det fanns enskilda individer som kunde uppnå verkligt stor längd även då. FBQ (diskussion) 10 november 2014 kl. 20.08 (CET)

Jag hittade uppgifter i statistisk årsbok 1943, 1896-1900 var genomsnittslängden 170,1 cm., och 1942 var genomsnittslängden 174,3 centimeter. Angående passusen i Wikipediaartikeln har från 1925 endast 20-åriga värnpliktiga mätts, före 1914 var värnpliktsåldern 21 år.FBQ (diskussion) 10 november 2014 kl. 20.21 (CET)

Läste nu källan i wikipediaartikeln där en mer fullständig redovisning finns, och forskaren där talar om cirka 3 centimeter på 40 år, alltså inte riktigt den siffra din vän talade om. Siffrorna mellan 1850-2002 är visserligen lite större 12,9 cm eftersom medellängden sjönk 2002-2004, Det går att gissa hur mycket av kosten i sig, levnadsvillkor, medicin/läkarvetenskap, hälsa etc som spelat in, tyvärr ges ingen detaljerad statistik av frisedelsorsaker, men jag konstaterar att 1931/35 frikallades 1,84 % av de värnpliktiga på grund av att de led av TBC, det ger en vink om vad i övrigt som kan ha påverkat rekryternas hälsa och kroppslängd.--FBQ (diskussion) 10 november 2014 kl. 20.34 (CET)

Tack för all forskning, jag kan tillföra en del som jag fått fram på annat håll (så att vi inte gör för mycket dubbelarbete). En kompis hjälpte mig genom följande länkar: SCB: Historisk statistik, Bo Werner: Sekulära förändringar i kroppslängd (den senare en utmärkt källa som jag upptäckte fanns i artikeln redan, och den förra intressant för historisk statistik om lite allt möjligt). Över lång tid (sedan stenåldern) varierar längden alltså både "högt och lågt" som vi har trott (tabell sidan 2, digitalt räknat, i Werner). Längden på värnpliktiga ökar just från mitten på 1800-talet och framåt, ungeför på det sätt min far sa, men...

Däri ingår (dock) dels ändrade åldrar för när man mönstrar, dels sjunker åldern för uppnådd slutlängd, vilket gör att de som påbörjar sin värnplikt som 20-åring år 1949 är närmare sin slutlängd än de som påbörjar den som 20-åring 1915 (i genomsnitt). Det borde spela in för skillnaden en del, tänker jag.

(jag ändrade också till "1800-talets första hälft" i artikeln om längd. Det verkar enligt tabellerna i alla fall inte vara dess andra hälft.. men jag har inte källan svart på vitt). (Är trött ikväll, så kanske lite summariskt inlägg, jag återkommer längre fram eventuellt). flinga 10 november 2014 kl. 20.58 (CET)

användare:FBQ: med passusen menade du stycket om längd hos värnpliktiga som jag refererade till innan, om jag tolkar dig rätt? Helt riktigt har de värnpliktiga olika ålder, som jag hunnit få reda på samtidigt som du letat upp samma information, och som sagt så har den tidpunkt i livet då man uppnår sin vuxna längd (med mina ord.. man kan ju krokna sedan med åren, för den delen) börjat infalla allt tidigare. Alltså är siffrorna inte riktigt jämförbara (för att betona det igen, för diskussionens skull). 3 centimeter på 40 år, är det källan skriven av Bo Werner vi talar om, eller var det i någon annan? flinga 10 november 2014 kl. 20.58 (CET)

Jo det var just den artikeln jag talade om som varit källa i wikipediaartikel. Jag läste nu lite noggrannare och hittade att statistiken rörande arkeologiska fynd kom härifrån också. Uppenbarligen är den baserad på danska fynd, är inte helt säker på att det ser exakt likadant ut i Sverige, men snarlik. Angående passusen tänkte främst på bör man då dels notera att mönstring sker vid olika åldrar vid olika tider - under den aktuella perioden jag hittade i statistisk årsbok var ålder hos alla rekryter under de senare åren 20 år, under de tidigare åren alla 21 år. I den nyare statistiken som var källa för artikeln har mönstringsåldern visserligen sjunkit till 19 och senare 18 år, men det bör ju närmast motverka snedvridning av passus två dels att åldern för när den slutgiltiga längden uppnås kontinuerligt blivit lägre med tanke på att mönstringsåldern sjunkit. Men visst, helt jämförbara är sifforna inte.

Jag hittade statistik för de medeltida gravarna under Leksands kyrka (huvudsakligen 1100- till 1300-tal), där hamnar genomsnittslängden för männen på 173,9 cm och för kvinnorna på 162,6 cm. Jag vill minnas att jag sett statistik för Västerhusmaterialet någonstans.--FBQ (diskussion) 10 november 2014 kl. 22.42 (CET)

Snabbsvar: jo, visst är det så, den lägre mönstringsåldern borde minska "effekten" av att man blir "fullvuxen" i längden tidigare. Meningen pekar inte åt något särskilt håll, det var bara den formuleringen jag fick ihop just då :) Det om tidpunkten för "fullvuxen längd" tyckte jag var värt att understryka lite, för det är en aspekt som väger in som vi inte tidigare hade hittat. flinga 11 november 2014 kl. 02.33 (CET)

jag hade för mig att människan var hyffsat lång för 40 000 år sedan, och fick detta bekräftat efter en koll på den engelska artikeln om Cromagnon-människan, som anger följande: They are thought to have been on average 176.2 cm (5 feet 9 1⁄3 inches) tall,[30] though large males may have stood as tall as 195 cm (6 feet 5 inches) and taller. Under 40 000 års tid tycks alltså kroppslängden bara temporärt variera, och en orsak till att folk under 1500-talet och 1600-talet kan ha varit kortare, är ju bl.a. Lilla istiden som vi nu snart är på väg ut ur. Redan under 1400-tal hade uppenbarligen en hel del spannmålsodling minskat, och ersatts av en intensivare boskapsuppfödning. Flera av hålvägarna i Västergötland bildades när boskap vallades ner till Halland i Danmark, bär djuren byttes mot spannmål, odlad söderut. Denna skillnad, med såväl avsevärt kallare klimat, som minskad tillgång till spannmål, kan ha inneburit att fattigare familjer erbjöd en sämre diet till uppväxande barn. Även om en elit i befolkningen inte berördes, så minskade ju medellängd genom detta. Vidare har historikern Jordanes på 400-talet skrivit om svenskar och danskar, som enligt honom var avsevärt längre än andra folk vid denna tid. Dan Koehl (diskussion) 11 november 2014 kl. 03.00 (CET)

Tack för alla efterforskningar, och all intressant info! En idé bara, och jag vet att man kanske inte har möjlighet till det, men: om källhänvisningar till faktauppgifterna ovan ges kan vissa av dem kanske bidra till att utöka artikeln om människans längd, historiskt (en möjlighet är att referenserna lämnas här så kan någon av oss andra författa). Lokala exempeluppgifter är ju inte ointressanta att ha med i något stycke, inte heller cro magnon-människans längduppgifter, t ex. flinga 12 november 2014 kl. 15.53 (CET)

Jag hittade Helgeandsholmenboken som jämfört en del medeltida material Helgeandsholmsgravarna med datering 1300-1531 ger en medellängd för de vuxna kvinnorna på 157,4 cm (193 individer), männen 170,6 cm (271 individer), Västerhus, Frösön med datering 1100-1350 ger ett genomsnitt på 161,6 cm för kvinnorna (77 individer) och 174,3 cm för männen (66 individer), Æbelholft i Danmark med datering 1200-1550 ger en medellängd på 160,6 cm för kvinnorna (82 individer) och 170,9 cm för männen (138 individer), PK-banken i Lund med datering 1000-1100 ger en medellängd av 159,6 cm för kvinnorna (66 individer) och 171,2 cm för männen (74 individer) Sankt Stefan i Lund 1056-1536 (indelat i två perioder, jag har material om grävningarna men hinner nog inte leta fram om det där står närmare datering av perioderna den här veckan) 160,9 cm (56 individer) respektive 159,9 cm (43 individer) för kvinnorna och 171,7 centimeter (64 individer) respektive 172,1 centimeter (46 individer) för männen.FBQ (diskussion) 12 november 2014 kl. 22.54 (CET)

Det är ingen fara, du behöver inte göra det besväret.. :) Den här informationen räcker och blir över. flinga 15 november 2014 kl. 23.52 (CET)

Jag har också hört detta om medellängden, och också någonstans läst att den enda statistiskt säkerställbara biologiskt mätbara effekten vid "rasblandning" skulle vara just att barnen har en tendens att vara längre än båda föräldrarna. Jag har också sett någon hänvisning till att i de mer socialt och geografiskt skiktade samhällena kunde det förekomma inavelsdepression, som höll ner kroppslängden. Jag minns tyvärr inte riktigt var jag läst eller hört detta. Jörgen B (diskussion) 16 november 2014 kl. 05.01 (CET)

Trubbgåt

En trubbgåt lär vara en detalj på en byggnad, men kan någon förklara vad det är? Jag utgår ifrån att det är någon form av gåt.

”	Så är t.ex. trubbgåten i dörren av en en typ som förekommer i några medeltida byggnader samt sporadiskt i 1500- och 1600-talsbyggnader i övre Dalarna. Gåten i en lucköppning förekommer som typ under 1600- och 1700-talen.	„
– Sundström & Olsson (1991), Kulturbygden Hedemora: innerstaden : bevarandeplan för Hedemora innerstad.

Vivo (diskussion) 14 november 2014 kl. 22.06 (CET)

Gåt är en vertikal styrlist som är insatt mot timmerändarna kring dörrar och fönster. Beroende på gåtens form skiljer man mellan spräckt gåt, spetsgåt, trubbgåt och laxstjärtsgåt. Om gåten inte är intappad kallas den stum gåt. Lägger man noten i gåten i stället för i timmerändarna heter det notgåt. En synonym beteckning för gåt är "fjäder". (jfr råspontens not och fjäder). Ordet gåt kommer från ordet "gå", vilket syftar på att gåten är rörlig. Kanske borde artikeln gåt kompletteras med en skiss, får se vad tiden ger. --Xauxa (diskussion) 15 november 2014 kl. 13.57 (CET)

För min del finge du gärna göra (minst) fyra skisser; jag förstod inte konkret skillnaderna mellan de olika gåtarna:-) Jörgen B (diskussion) 15 november 2014 kl. 22.28 (CET)

Jag håller med JoergenB :) Tack Xauxa! Vivo (diskussion) 16 november 2014 kl. 22.00 (CET)

Jag fixar det i sinom tid. --Xauxa (diskussion) 17 november 2014 kl. 08.19 (CET)

Coolt. I förstaläget var jag dock mest nyfiken på vad det var, eftersom det är ett inte helt oviktigt begrepp i Cederstams gård. Vivo (diskussion) 17 november 2014 kl. 12.12 (CET)

Så, nu finns det några skisser där, på gåt. --Xauxa (diskussion) 18 november 2014 kl. 20.48 (CET)

Strålande! Vivo (diskussion) 23 november 2014 kl. 20.11 (CET)

Svenskofråga

Jag såg nyss en svensk dokumentärfilm av "pony play" i BDSM på YouTube. I filmen frågade intervjuaren sin intervjuade "Vem vill vara häst?" Jag tror att då hon sade "vara häst" menade hon nåt som "Vem vill leka som den undergivna och låtsas vara en häst?" Om hon hade frågat "Vem vill vara en häst?" skulle det ha menat "Vem vill literalt vara en riktig häst (dvs. djur)?" Är det här korrekt? JIP (diskussion) 16 november 2014 kl. 19.47 (CET)

Din tolkning är rimlig. Men jag vet inget om sammanhanget här och jag skulle säga att det är avgörande.

En allmän fråga om att "Vem vill vara en häst?" skulle kunna tolkas som att man frågar sig vem som vill vara en kroppsarbetare med dålig lön. "En häst" är då inte ett bokstavligt djur utan en metafor för någon med ett tungt arbete, men fler tolkningar är möjliga.

Om en grupp skådespelare står och fördelar roller till en teaterpjäs och ledaren frågar "Vem vill vara en häst?" så tolkar jag det som att "en häst" är en statist i scenen, kanske en bland flera hästar eller djur. Om hn frågar "Vem vill vara hästen?" så gällde det kanske en viktigare roll. -- Innocent bystander (diskussion) 16 november 2014 kl. 21.22 (CET)

I vilka fall bör man säga "vara häst" då? Vad är skillnaden mellan "vara häst" och "vara en häst"? JIP (diskussion) 17 november 2014 kl. 13.22 (CET)

I många fall tror jag att de kan användas synonymt. Kanske finns det en liten nyansskillnad mellan uttrycken. Jag osäker på hur nyansskillnaden kan förklaras, men "vara häst" känns mer abstrakt eller allmänt och "vara en häst" mer konkret eller specifikt. ⬤Bοⅳⅰе 17 november 2014 kl. 14.51 (CET)

Om någon i en teaterpjäs skulle spela Lilla gubben, så skulle jag förmodligen välja "vara en häst", medan om någon istället skulle spela en statist-häst skulle förmodligen "vara häst" kännas bättre. Men i båda fallen skulle det ändå inte bli konstigt att byta mot det andra uttrycket. ⬤Bοⅳⅰе 17 november 2014 kl. 15.14 (CET)

Strax nedanför frågade någon "Var helgonet Anna inte kvinna?" Vad är skillnaden mellan den och "Var helgonet Anna inte en kvinna?" JIP (diskussion) 19 november 2014 kl. 21.23 (CET)

Jag skulle säga att det inte är någon skillnad i betydelse alls, så länge Anna är tredje person. "Är du en kvinna" skulle dock kännas fel att säga, åtminstone för mig. Då känns "Är du kvinna" bättre. Av "Är du häst" och "Är du en häst" skulle jag föredra det sistnämnda. Språkkänslan är ofta olika för olika personer och hänger ibland ihop med ens dialekt/sociolekt. -- Innocent bystander (diskussion) 20 november 2014 kl. 10.38 (CET)

Var helgonet Anna inte kvinna?

Varför heter det Sankt Anna socken och inte Sankta Anna socken? 90.236.7.42 18 november 2014 kl. 18.21 (CET)

Det kan röra sig om en gammal böjningsform (eller snarare icke-böjningsform) som stelnat när det blivit ett etablerat ortsnamn. Helgonet verkar heta Sankta Anna och flera kyrkor likaså. - Tournesol (diskussion) 18 november 2014 kl. 18.25 (CET)

Sockennamnet kommer från Sankt Anna kyrka som på medeltida vis helgades åt ett helgon, i detta fall Anna, Marias moder Källa:[4] --BIL (diskussion) 18 november 2014 kl. 22.13 (CET)

Förmodligen beror det på någon numera bortglömd kongruensböjning av femininum i genitiv. På en:Old Swedish verkar det som om kongruens med -a i oblikform hör till maskulinum. Å andra sidan borde det då ha hetat "sanktu/sankto Anna/Anno/Annes kyrka" och det gör det ju inte, så jag är kanske fel ute.Klementin (diskussion) 18 november 2014 kl. 22.30 (CET)

På tyska säger man vanligen heilige, men i de fall man använder sankt-formen tycks man skriva sankt om kvinnor. Tyskt inflytande?Klementin (diskussion) 18 november 2014 kl. 22.44 (CET)

... eller danskt, se da:Sankt Anna.Klementin (diskussion) 20 november 2014 kl. 17.07 (CET)

Eller, som så ofta med ortnamn, sägs det tillräckligt ofta dras det ihop. Testa att säga Sankta Anna 25 gånger så blir det snart Sanktanna.--LittleGun (diskussion) 20 november 2014 kl. 18.01 (CET)

Socknar där skogsfinnar har bott

Finskspråkig Wikipedia ger följande antal över socknar där skogsfinnar har bott (Metsäsuomalaiset):

• Dalarna: 15+7 socknar eller 29 socknar
• Gästrikland: 4 socknar
• Hälsingland: 13 socknar eller 16 socknar
• Jämtland: 1 socken
• Medelpad: 11 socknar
• Södermanland: 12 socknar
• Värmland: 21 socknar eller 40 socknar
• Västmanland: 8+13 socknar
• Ångermanland: 11 socknar
• Åsele lappmark: 2 socknar

Det finns ingå källhänvisningar till dessa antal. Räknar man siffrorna tillsammans blir det högst 147 socknar. Å andra sidan kunde några källor ge ännu högre antal och skogsfinnar kan ha bott också i andra landskap. Socknarnas namn ges dock inte i artikeln. Vilka är de här 147 socknar? --Raksa123 (diskussion) 20 november 2014 kl. 01.05 (CET)

(förlåt läste hastigt tidigare). Har tidigare sett uppskattningar av utbredningen av skogsfinnar där ytterligare områden förekommit, problemet är nog hur säkert materialet är när det gäller äldre uppgifter. Dels handlar det ibland om ortsnamn med namnet "Finn-" vilket inte är något särskilt säkert, bland handlar det om brukare med epitetet "Finne", men det kan ju också syfta på samer. Namnen ger sällan någon vägledning i äldre skattelängder eller kyrkböcker eftersom de oftast är försvenskade.--FBQ (diskussion) 20 november 2014 kl. 17.19 (CET)

Du hittar en del i artikeln Finnskog. Och det som står där stämmer med ovan.Yger (diskussion) 20 november 2014 kl. 18.14 (CET)

Jag skall se om jag kan hitta något men man får nog gå ned på detaljnivå och söka litteratur i respektive landskap om man vill hitta mer exakt information. Den här [5] artikeln innehåller en karta (sidan 5) som troligen är en variant av andra kartor jag sett flera äldre skrifter, jag tror den är hämtad från Finnmarkerna i mellersta Skandinavien av S. Lönborg. Det är den kartan jag sett och som jag uppfattar som lite väl generös och i vissa fall bygger på någon enstaka person som beskrivits som "finne" som tagit upp ett torp. Men där framgår alla fall vilka områden det handlar ifall man vill ägna sig åt djupdykning för att identifiera exakt vilka socknar det handlar om. Jag passade nu på och jämförde och ser att det är samma karta som förekommer i "Äldre invandringar från Finland i historia och tradition" i Fataburen 1981, med de belägg som härrör från perioden 1570-1600 bortplockade - de återfinns främst i Södermanland, Östergötland, Närke och Värmland samt en del i Gästrikland, Västmanland och norra Västergötland. (EDIT: tittade närmare, det är inte riktigt så enkelt, vissa av de tidiga beläggen saknas medan andra är med. Men det är helt klart att kartan varit inspiration och förebild om möjligen i några led - den finns i flera artiklar också jag har sett den många gånger) FBQ (diskussion) 20 november 2014 kl. 22.04 (CET)

Rum för resande

Lite då och då läser jag om gamla hotell med "rum för resande". Var det en enklare eller mer påkostad typ av rum, eller betyder det rätt och slätt hotellrum? Vivo (diskussion) 21 november 2014 kl. 14.52 (CET)

Jag skulle spontant säga att "rum för resande" nog främst betecknar rum som inte hörde till reguljära hotell utan hyrdes ut av andra som "bisyssla". Så här står det t ex om Stockholm i en reseguide över Sverige 1838:

Ett egentligt Hotel för resande saknas ännu; men man har hopp om att ändteligen få ett sådant vid Brunkenbergs torg. Rum för resande finnes icke blott på de flesta källare och värdshus, utan äfven i flera private hus, så i Egentl. staden som på Norr, hvartill adress brukar erhållas vid tullarne af de visiterande. Den resande som kommer till staden med något ångfartyg, är snarare besvärad af den mängd personer som utskrika adresser om rum, än i saknad af sådane.

(Källa: [6]) /FredrikT (diskussion) 21 november 2014 kl. 15.10 (CET)

Se dock hotellreklamen här, här och här. /Annika (diskussion) 21 november 2014 kl. 15.19 (CET)

Intressant. Den mellersta länken indikerar väl i så fall att "rum för resande" syftade på rum för kortare vistelser till skillnad från längre perioder av hotellboende (vilket nog var vanligare förr i tiden än i dag). /FredrikT (diskussion) 21 november 2014 kl. 15.53 (CET)

Kan man gissa att "rum för resande" är en äldre benämning och att det lite kortare "hotellrum" möjligen är typ en 1800-talsföreteelse, sammankopplad med tidens urbanisering? SAOB har med två omnämnanden av ordet i svensk skrift, från 1893 och 1904. [7]. --Paracel63 (diskussion) 21 november 2014 kl. 16.01 (CET)

FredrikT:s idé kan också vara rimlig. Det allt snabbare resandet gjorde nog också sitt för hotelltillväxten/ändrade hotellvanor.--Paracel63 (diskussion) 21 november 2014 kl. 16.03 (CET)

Jag lyssnade nyligen till ett föredrag av Lunds tidigare stadsantikvarie Björn Magnusson Staaf. Enligt honom var de moderna hotellens framväxt starkt kopplad till järnvägens ankomst. /FredrikT (diskussion) 21 november 2014 kl. 16.09 (CET)

Hôtel Garni öppnade den 3 oktober 1832 Stockholms första moderna hotell. Det franska namnet kan översättas med "rum för resande". Tidigare hade resenärer inhysts i källare eller värdshus, medan framför allt högreståndspersoner tog in hos privatpersoner. Bättre övernattningsmöjligheter var alltså välkomna vid denna tid då resandet ökade. Hotellet vände sig framför allt till besuttna svenska och utländska gäster. Möblerade rum i tre våningar samt stall och vagnsrum välkomnade de gästande. så i början avsågs det som numera kallas hotell.Yger (diskussion) 21 november 2014 kl. 16.11 (CET)

Vår egen artikel Hotell innehåller en del intressant om det vacklande terminologibruket under 1800-talet. /FredrikT (diskussion) 21 november 2014 kl. 16.33 (CET)

Jag tror FredrikT i inlägget 21/11 16.01 var inne på något. I äldre berättelser framgår att det var ganska vanligt att använda hotell som ett hyresrum eller lägenhet. Av filmer att döma förekommer det fortfarande på vissa elegantare amerikanska hotell. Fördelen vara ju att man inte behövde anställa eget tjänstefolk som man ju måste om man skaffade egen lägenhet utan kunde utnyttja hotellpersonalen. Då är det kanske bra att vara tydlig med att man även hyr ut rum till någon som bara vill stanna en eller ett par nätter - "rum för resande". Annars uppfattar jag samma sak, "rum för resande" är ett ganska vitt begrepp som kan omfatta all möjlig standard, till skillnad från hotell som vid den här tiden förutsattes vara av lite högre klass.FBQ (diskussion) 22 november 2014 kl. 09.18 (CET)

SAOB skriver om hotell: palats i stad vilket bebos av ngn förnäm (i sht adlig) person l. av ngn hög ämbetsman; särsk. om ambassadörl. ministerbostad o. d. som första betydelse och hus (l. våning) med möblerade rum till uthyrning åt resande, ofta i förening med restaurant o. kafé; förr stundom oeg. om enbart restaurant (o. kafé). som andra, så jag håller med FBQ. Det var nog för att markera vilket slags hotell det var.Klementin (diskussion) 22 november 2014 kl. 09.51 (CET)

Resande kan väl också syfta på "handelsresande" som använde rummet för utställning och försäljning av sina varor, "resande i korta varor", etc. Rex Sueciæ (disk) 22 november 2014 kl. 11.05 (CET) 

När jag läste ursprunginlägget läste jag faktiskt in resandefolket i ordet resande (de kallas oftare resande än resandefolk), men det syftar nog på sådana resande som du nämner. Turism var ju itne särskilt vanligt innan andra världskriget.Klementin (diskussion) 22 november 2014 kl. 11.11 (CET)

Jag läste inte in något om resandefolk, men då är jag utan att vara lastgammal är van att man inte använde annat begrepp än tattare. Turism är äldre än så - inom Sverige blir den vanlig i slutet av 1800-talet - turisthotell som Persborg börjar bli vanligare runt sekelskiftet 1900 - sedan dröjer det till 1950-talet innan semestern blir något allmänt nöje. Resande inkluderar givetvis resande i handelssyfte - men resande i "korta varor" sågs nog i slutet av 1800-talet som gårdfarihandlare och var nog inte de man i första hand tänkte på med "rum för resande". Fram till 1860 krävdes ju inrikespass för resor över sockengränsen utan särskilda undantag.22 november 2014 kl. 12.14 (CET)FBQ (diskussion)

Många intressanta möjligheter. Jag tror jag blev något klokare :) Tack! Vivo (diskussion) 23 november 2014 kl. 20.11 (CET)

Pension

Hej. Jag undrar, en person som inte är svensk medborgare har inte jobbat i Sverige, kommer från Ryssland har varit i Sverige i 2 år. Är 65 år, har hon rätt till ålderspension då?? 90.141.160.167 22 november 2014 kl. 17.38‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Se garantipension .--Larske (diskussion) 22 november 2014 kl. 20.34 (CET)

Per samuelson

Är denna Per Samuelsson samma person som denna Per E Samuelson? Någon som vet? Jag har bilder på den senare att ladda upp. - Averater (diskussion) 23 november 2014 kl. 16.04 (CET)

Hittade en bild på den första nu som inte var så lik den jag fotat så jag tror inte det är samma. - Averater (diskussion) 23 november 2014 kl. 16.07 (CET)

Personer på bokmässan

Nu har jag fler frågor som jag inte tror jag själv kan svara på.

• Axel Odelberg : Bilderna jag har tagit (de tre med grått/vitt hår) ser inte ut som han. Vem kan jag ha lyckats plåta istället? (bilderna)
• Lena Hammargren som driver Novellix. Vad ska jag kategorisera henne som på commons? (bilderna)
• Vem är detta? (Bild1, Bild2) Hon var på scen samtidigt som Nina Hemmingsson.

- Averater (diskussion) 24 november 2014 kl. 19.39 (CET)

Den okända ser ut som Åsa Linderborg./Nicke L (diskussion) 24 november 2014 kl. 19.44 (CET)

Tack! - Averater (diskussion) 24 november 2014 kl. 19.58 (CET)

Svenskar som arbetar med att ge ut böcker ligger nog bäst under "Category:Book publishers from Sweden". Jag har nu fixat Hammargren. :-)--Paracel63 (diskussion) 24 november 2014 kl. 20.24 (CET)

Tack! - Averater (diskussion) 24 november 2014 kl. 21.05 (CET)

Fick hjälp med den sista på commons. Verkade vara Göran Norrby. Antingen hade de bytt talartid eller satt upp fel dagsschema vid scenen... - Averater (diskussion) 25 november 2014 kl. 17.24 (CET)

Verkar stämma. Fotona här stämmer med utseendet här.--Paracel63 (diskussion) 26 november 2014 kl. 00.48 (CET)

Vinterkräksjuka

När mina barn var små på 70-80 talet så hörde jag aldrig talas om vinterkräksjuka. Jag tror inte det beror på dövhet :-), så när kom vinterkräksjukan och vad hette sjukdomen innan dess? --Elav W (diskussion) 24 november 2014 kl. 20.15 (CET)

Myntaren lär vara David Qviström. Året var 2002. Detta står nu i vår artikel. Innan dess hette det nog bara magsjuka, gissar jag.--Paracel63 (diskussion) 24 november 2014 kl. 20.59 (CET)

Innan hette det antagligen Norwalk-viruset eller något liknande i den mån den över huvud taget förekom eller nämndes. Viruset upptäcktes ju först 1972. /ℇsquilo 24 november 2014 kl. 21.01 (CET)

Tilltalsnamn

Påståendet att personer normalt har sitt första namn som tilltalsnamn har dykt upp titt som tätt utan några källor. Jag vet att FredrikT kommenterat det för länge sedan med att han inte upplevt att det inte har med vad som är tilltalsnamn som placeras först, utan stavelserna. Tråden var då jag läste den gammal så det kändes inte meningsfullt att kommentera, men efter att ha funderat på det konstaterade jag att det faktiskt stämde med mina upplevelser. Redan innan hade jag konstaterat att det fanns en "naturlig ordning" som "känns rätt" vad gäller placering av förnamn, och den hade verkligen med stavelserna att göra - enstaviga först, sedan två och sist tre osv. I min familj kan jag säga att det nog är ganska 50 - 50 om tilltalsnamnet är första namn och jag har själv inte första namnet som tilltalsnamn. Det gör att jag undrar om det verkligen är sant att man normalt har första namnet som tilltalsnamn. Vidare känner jag mig osäker på om det i äldre tid funnits någon given placering av förnamn? Jag har förstått att SCB antar att personer utan givet tilltalsnamn har sitt förstanamn som tilltalsnamn. Men det säger ingenting om procenttalen, det skulle kunna vara 51 % som har förstanamnet som tilltalsnamn. Att andelen är högre skulle kunna bero på att man hellre väljer korta namn som tilltalsnamn med originella och långa namn som Konstantinus eller Bartolomaios mera sällan är tilltalsnamn.FBQ (diskussion) 26 november 2014 kl. 10.56 (CET)

Intressant, det bör gå att få källor på detta. I mitt arbete kommer jag in kontakt med legitimationskontroll och där uppfattar jag det som att första namnet nästan alltid är tilltalsnamn. Detta till trots har även jag mitt andra förnamn som tilltalsnamn, mitt första namn är ett enstavigt. /Hangsna (diskussion) 26 november 2014 kl. 11.18 (CET)

(redkonfl) Jag har fått intrycket att det i andra länder ofta är mycket mer ovanligt att tilltalsnamnet inte är först, än vad det är i Sverige. Tyvärr har jag ingen koll på i vilka länder det i så fall är så. Bland mina bekanta kommer vi nog också upp i runt 50 - 50 för första namn som tilltalsnamn. ⬤Bοⅰⅵе 26 november 2014 kl. 11.23 (CET)

Kan man inte göra en liten undersökning baserad på uppgifter från t. ex. upplysning.se? Edaen (diskussion) 26 november 2014 kl. 11.25 (CET)

(Redigeringskonflikt) Litet egen forskning: min bedömning är att det de senaste decennierna varit något vanligare att tilltalsnamnet kommer först än vad som varit fallet tidigare. Jag hade själv en klasskamrat på gymnasiet som hette "Henrik Lars", vilket lät märkligt i mina öron. Även om "Henrik" var tilltalsnamnet borde "Lars" komma först på grund av välljudet. Ingen av mina närmare manliga släktingar (inklusive kusiner) i min egen generation oh två generationer bakåt, utom min farfar som bara hade ett namn och en morbror som har två med lika många stavelser, har haft tilltalsnamnet först. Tostarpadius (diskussion) 26 november 2014 kl. 11.26 (CET)

När man söker inresetillstånd till USA förutsätts det att tilltalsnamnet är det första (blanketten ger inga alternativ). De kräver också att manet till 100% överensstämmer med vad som står i passet, så jag har börjat använda mitt förstanamn vid resor dit, trots att även jag har mitt andra namn som tilltalsnamn.Yger (diskussion) 26 november 2014 kl. 11.42 (CET)

Motsvarande torde förekomma här, så officiell statistik måste tas med en nypa salt. Om en myndighet eller annan organisation man har att göra med utgår från att första namnet är tilltalsnamn, varför besvära sig med att rätta dem? Att de kallar en något annat än ens vänner behöver inte störa. --LPfi (diskussion) 26 november 2014 kl. 19.22 (CET)

Jag har brukat lägga reklamutskick av det slaget till min son, vilket min fru inte tyckt om. Vi har nämligen samma namn först och ingen av oss har det som tilltalsnamn. Det samma gäller en av mina morbröder och hans två söner. Tostarpadius (diskussion) 26 november 2014 kl. 19.28 (CET)

Min farfar hade tilltalsnamnet först, min far och jag har tilltalsnamnet sist. Vissa användare av adresskällor antar att det första namnet är tilltalsnamn, varefter vi får brev som av namnet att döma är adresserade till min farfar. Jo, vi har haft samma förstanamn i tre generationer... Le Lapin Vert Jag är en liten morot 29 november 2014 kl. 21.57 (CET)

Flera tilltalsnamn

SCB uppger att de flesta har första namnet som tilltalsnamn men även att man kan ha två tilltalsnamn, hur funkar det? /Hangsna (diskussion) 26 november 2014 kl. 11.51 (CET)

Numera finns ju normalt en uttalsskillnad mellan Larsgöran (Lars-Göran) och Lars Göran, men jag upplever att den tidigare främst har varit regional uttalsskillnad av samma namn. Någon som vet när bindestrecket i namn introduceras i svenskan? De äldsta belägg jag kan minnas mig se brukar vara för att markera tilltalsformer som är smeknamnsvarianter av de riktiga namnen - Anna-Britta för Anna Birgitta, Anna-Lisa för Anna Elisabeth osv. Jag antar att SCB öppnat för möjligheten att tydlig ange hur namnet skall uttalas, tilltalsnamnen separerade eller tillsammans. Men det är ju en intressant fråga - när introduceras dubbelnamnen (med bindestreck) i Sverige?FBQ (diskussion) 26 november 2014 kl. 12.12 (CET)

Jag passade på att sökte i googlebooks, det finns visst belägg på bindestrecksdubbelnamn från tidigt 1900-tal, men inte allt som kallas dubbelnamn skrivs så utan både Lars-Göran och Lars Göran räknas som dubbelnamn. Det gör att jag misstänker att det ursprunligga skrivsättet är Lars Göran (som ju finns hos våra kungar sedan början av 1600-talet), sedan har man någon gång när de börjat bli vanligare förtydligat att de skall skrivas ut när det handlat om två namn som är tilltalsnamn, senare har SCB öppnat för möjligheten att med stavningen ange hur namnen skall uttalas - Carlgustav eller Carl Gustav. --FBQ (diskussion) 26 november 2014 kl. 12.23 (CET)

Nog finns det regionala skillnader i fråga om hur dubbelnamn uttalas, i varje fall i fråga om mansnamn. Eller är det inte så att man i norra Sverige gärna betonar första stavelsen, medan man i söder lägger trycket på den andra i vanliga trestaviga kombinationer? Tostarpadius (diskussion) 26 november 2014 kl. 18.56 (CET)

Man får nog tänka litet på att det förr var vanligare att namnbruket i skriftspråket avvek från talspråkets. Vill man veta (eller åtminstone gissa) hur exempelvis Anna Maria Lenngren faktiskt tilltalades och omtalades av sina närmaste, så får man nog söka i privatbrev. Jörgen B (diskussion) 27 november 2014 kl. 18.54 (CET)

Framför allt hade man inte alls samma uppfattning om att stavning eller detaljer gav specifik information om vad personen egentligen hette. En svensk med namnet Johan kunde mycket väl vanligen kalla sig Hans eller Johannes utan att mena att en präst som skrivit Johan i dopboken skrivit "fel". Reste personen till Tyskland eller England kunde han kalla sig Johann eller John och såg det inte alls som några andra namn utan bara olika sätt att samma namn. Personen kunde själv skriva sitt namn på olika sätt beroende på sammanhang och olika präster eller skatteuppbördsmän kunde i olika handlingar skriva namnet olika utan att det förutsattes rymma specifik information om hur namnet "egentligen" stavades.--FBQ (diskussion) 29 november 2014 kl. 15.13 (CET)

I Bo Giertz roman "Stengrunden" är prästen på väg till en kvinna som i kyrkoböckerna heter "Johanna Christina" och han försöker erinra sig om hon skall tilltalas "mor Hanna" eller "mor Stina". Vad vi idag skulle kalla smeknamn var mer regel än undantag. Kortformerna var sällan eller aldrig de officiella namnen. "Hanna" är ju bibliskt, så det kan förekomma. Tostarpadius (diskussion) 29 november 2014 kl. 18.59 (CET)

En släkting från första halvan av 1900-talet hette Johan Albert. Han tilltalades antingen Bengt eller med sitt efternamn, ett efternamn som egentligen är ett förnamn och som han dessutom på sin tid var ensam med. Varför han kallades Bengt vet jag inte om ens han själv visste. -- Innocent bystander (diskussion) 29 november 2014 kl. 21.25 (CET)

Namn är märkliga saker. Min egen farfar hette Johan Albert. Fast han kallades inte Bengt utan Albert. :-)--Paracel63 (diskussion) 30 november 2014 kl. 01.36 (CET)

Former som "John" eller "Johann" för svenskt "Johan" sågs nog mycket som att man helt enkelt översatte namn likaväl som andra ord, när man övergick från ett språk till ett annat. Således benämns i successionsordningenJean Baptiste Jules Bernadotte med (genitivformen av) Johan Baptist Julius, knappast för att man slarvade, utan snarare för att successionsordningen är skriven på svenska, och att dess författare ansåg att detta var den korrekta svenska översättningen av kronprinsens franska namn.

I engelskan har man hållit fast vid seden att översätta namn längre än vad vi har gjort; och gör det delvis i nutid. Detta kan leda till dråpliga effekter, när svenskar som inte känner till detta skall översätta engelska texter till svenska. För en del år (och två påveval) sedan förekom en kort notis i DN om beatifieringen av Moder Teresa; den var tagen från TT, som i sin tur hade översatt en notis från en engelskspråkig nyhetsbyrå (jag minns inte vilken). Där kunde man läsa om "påven John Paul". Det var litet förbluffande att varken TT- eller DN-skribenten verkat att inse att det var Johannes Paulus (II) som avsågs...

Vad gäller smeknamn: Min mormor "hette" (bland annat) Johanna, men som tilltalsnamn användes just Hanna. Jörgen B (diskussion) 3 december 2014 kl. 17.29 (CET)

Och min mor som heter Anna Birgitta har som tilltalsnamn haft Anna-Brita (hon har senare hos skatteverket ändrat det till Anna), mormor hade tilltalsnamnet Anna-Lisa men var döpt till Anna Elisabeth, min moster som kallas Lisbeth är döpt till Maj Elisabeth. Jag som stavar mitt efternamn med ett u i stället för folkbokföringens v upplever att det ofta inte var något problem att stavningen skiljde sig åt och fick normalt brev med "min" (och släktens) stavning om det var den jag uppgav för respektive myndighet, men att det blev krångligare för sådär 15 år sedan.--FBQ (diskussion) 4 december 2014 kl. 09.15 (CET)

Dimintivformerna är gamla - har i kyrkböcker sett att små gossar som varit döpta till Olof kallats Olle, Per för Pelle, Jan för Janne eller Jannis, Lars för Lasse osv. Lasse finns ju annars som smeknamn på Lars ganska vanligt även som icke-diminutivform redan på 1500-talet.FBQ (diskussion) 4 december 2014 kl. 09.25 (CET)

Vete

Sidorna Veten (växter) och Vetesläktet är de dubblett? Tycks vara samma namn men olika Divisioner.--Eriass2 (diskussion) 27 november 2014 kl. 22.15 (CET)

De var dubbletter. Nu är det fixat.--Paracel63 (diskussion) 28 november 2014 kl. 00.38 (CET)

Däremot är frågan om det inte skulle behöva struktureras om lite. Artikeln vete beskriver det som brukar kallas "brödvete", det finns mängder med andra vetesorter. Triticum aestivum som artikeln Vete handlar om blir vanlig i Sverige först på 1800-talet, men ingen skulle väl säga att man börja odla vete först på 1800-talet, kubbvete, speltvete, hårdvete och kubbvete (särskilt kubbvete skulle ju behöva utökas - nu ser det ut som artikeln handlar om ett gräs, inte en av de vanligaste sädesslagen under stenåldern om en poplär form av vete för odling i Sverige under slutet av 1700-talet och börja av 1800-talet) Men visst, det kanske skulle gå att göra utan att ändra namnet. Det jag skrivit om historiken i artikeln vete och som jag planerat att utöka handlar dock till stora delar om andra veten än brödvete. Nu kan jag ju ta hand om det själv, men det skulle inte skada att få lite hjälp med de biologiska bitarna som jag inte är så bra på.--FBQ (diskussion) 28 november 2014 kl. 18.19 (CET)

Intressant ämnesområde! Får jag tid över tar jag gärna en sväng förbi artikeln. Det där med relativa betydelser hos sädeslag gäller inte heller bara vete. Se bara vad corn kan betyda på engelska (eller korn på svenska). :-)--Paracel63 (diskussion) 30 november 2014 kl. 01.33 (CET)

Jag började att titta lite på ämnet, men det är avancerat, vad som räknades som underarter tidigare är idag egna arter - vild emmer och odlad emmer är olika arter, vilt enkornvete och odlat enkornsvete är också olika arter. Det finns en vetesort som heter dvärgvete som skall ha varit nära besläktad med kubbvete och tidigare räknades som en underart till brödvete men jag är osäker på om den gör det längre. Vår- och höstvete skall alla fall fortfarande vara underarter av brödvete. Ofta är dessutom de olika arterna ofta hybridiseringar mellan olika vildformer.--FBQ (diskussion) 30 november 2014 kl. 02.34 (CET)

Att ämnet är komplicerat gör det inte mindre intressant. NE.se räknar släktet Triticum som ett 20-tal olika arter.[8]. Det påminner lite grand om problematiken vi har med att hantera rädisa/rättika och dess definitioner (och släktingar!).--Paracel63 (diskussion) 2 december 2014 kl. 01.27 (CET)

Ja, svenskspråkiga wikipedia i artikeln Vetesläktet räknar 27 arter. Som jag förstått det hela är flera egentligen hybrider mellan olika vetearter (och ibland gräs utanför vetesläktet). Sedan finns det mängder med andra vetesorter som jag inte har en aning om var de hör hemma, antagligen som underarter till dessa 27 arter, äldre litteratur är nog inte heller särskilt pålitlig vad gäller taxonomin. Men visst är det ett intressant ämne :-)--FBQ (diskussion) 3 december 2014 kl. 10.18 (CET)

CD

Var köper man CD-skivor numer? Något mer än cdon.com? -- Innocent bystander (diskussion) 4 december 2014 kl. 12.27 (CET)

bengans.se och ginza.se är väl två exempel som har business as usual? :) flinga

Förutom de ovannämnda nyttjar jag ett antal brittiska, franska, tyska, spanska, italienska, polska, ukrainska, japanska, koreanska, hongkong-kinesiska och amerikanska butiker. Är det någon särskild sorts musik som sökes?--Paracel63 (diskussion) 6 december 2014 kl. 02.25 (CET)

Letar efter Viktor Klimenko, som finns på en önskelista. bengans och ginza hade inget och jag har strul med att få hem varorna från cdon. Krav på kreditkortsbetalning kan strula till det i fallet med utländska butiker. -- Innocent bystander (diskussion) 7 december 2014 kl. 12.38 (CET)

Pride

Hej! I artikeln om året 1999 står det att Stockholm Pride hålls första gången det året. Men i artikeln om Stockholm Pride står det att den hålls första gången 1998. Vet ni vad som stämmer? 83.223.9.191 5 december 2014 kl. 10.59 (CET)

Det beror på vad man menar. Europride (ett årligt arrangemang men på olika orter varje år) arrangerades 1998 i Stockholm. Det räknas ofta som startskottet för det årliga Stockholm Pride som började arrangeras året därpå. Att inget Europride blev av vare sig 1999 (pga. att Londonarrangemanget ställdes in) eller 2000 (då istället Worldpride firades i Rom) bidrog nog till att Stockholm Pride snabbt fick stor betydelse som årligt evenemang.--Paracel63 (diskussion) 6 december 2014 kl. 02.29 (CET)

åäö i mplayer

Hej! Kanske en lite udda fråga här, men.. om någon vet något bra ställe att leta vidare på, så :) Är det någon här som har koll på undertexter och mplayer (i Debian GNU med Linux ;)), månne? Jag har skrivit en fil med egna undertexter till en video, och allt funkar som förväntat, förutom att å, ä och ö var och en visas som frågetecken, t ex "fr??getecken". Filen ska såvitt jag vet vara sparad som utf-8, och att jag byter teckensnitt i mplayer har hittills inte löst problemet. Miljövariabeln LANG (och LOCALE trodde jag, men icke) är satt till "sv_SE.UTF-8". Jag har googlat lite och inte hittat något bra. flinga 5 december 2014 kl. 17.04 (CET)

Att det visas två frågetecken i stället för ett tyder på att det ska vara ISO-latin-1 och inte UTF-8. Hade det varit tvärt om så hade det bara visats ett frågetecken.

"Locale" är vilken kombination av språk/land/teckenuppsättning du har valt. Det går att ändra med environment-variabler där LANG är den övergripande och LC_nånting styr detaljer. (Jag brukar köra sv_SE.UTF-8, men jag sätter LC_COLLATE till POSIX eftersom sorteringen blir så knasig annars.) /ℇsquilo 5 december 2014 kl. 21.06 (CET)

Kanske svar finns här. --Larske (diskussion) 5 december 2014 kl. 21.15 (CET)

Esquilo: då vet jag mer om LANG :) jag körde efter tips "file filnamn.srt", och det kommandot rapporterar att filen är utf-8. Menar du att mplayer vill ha en fil i formatet ISO-Latin-1? I vilket fall, vi verkar ha hittat lösningen nu, i skrivande stund ;)

Larske: Minsann! "mplayer filnamn.avi -sub minaundertexter.srt -subcp utf-8" fungerade faktiskt! :D flinga 5 december 2014 kl. 23.28 (CET)

Nyfiken följdfråga till Esquilo: vad är det som blir knasigt i sorteringen utan POSIX i collate..? flinga 5 december 2014 kl. 23.31 (CET)

Bra att det löste sig. Du provade aldrig att konvertera undertexterna till ISO-latin-1?

Jag har irriterat mig på att sv_SE ignorerar skiljetecken vid sortering vilket gör att filnamn som börjar med punkt inte kommer först utan blandas med andra filer. Tidigare så brukade även ä sorteras före å, men den buggen verkara vara rättad sedan länge. Med LC_COLLATE satt till POSIX så sorteras alla tecken i byteordning vilket i alla fall hittills ger förväntat resultat. /ℇsquilo 6 december 2014 kl. 07.58 (CET)

Nej, det har jag inte gjort än (kommer inte ha möjlighet att prova på ett tag nu heller). Med iconv förmodar jag att man kan göra det? -subcp fungerar förstås bra i sig så sett (men kan ju vara intressant att se). Och om sv_SE.. kikade nu och du har ju rätt. Jag minns inte att det har varit så tidigare (nu sitter jag med xubuntu på denna datorn), kan det vara olika i olika distributioner? Jag föredrar sortering av dolda filer före de med vanliga filnamn.. (i normalfallet brukar jag inte lista dolda filer heller, iofs ;)). flinga 6 december 2014 kl. 22.00 (CET)

Tid till extraval

Varför blir det inte val med en gång när statsministern utlyser det? Okej att man måste ha några veckors förberedelse, men varför dröjer det ända till i mars? Ange ditt användarnamn (diskussion) 5 december 2014 kl. 21.20 (CET)

Lagen säger att det måste vara val inom tre månader från att det utlyses, lagen säger inget om hur snabbt det måste vara men inom tre månader. Se här. Lagen säger även att regeringen bestämmer vilken dag som ska vara valdag (och den måste alltså vara inom de tre månaderna från utlysandet men en "kortast tid" finns inte specat). Se här. /Hangsna (diskussion) 5 december 2014 kl. 21.32 (CET)

Föregående inlägg länkande till Vallagen. Mer grundläggande är Regeringsformen, som anger grunderna för riksdag och regering. Där står i 3 kap 11 § "Regeringen får besluta om extra val till riksdagen mellan ordinarie val. Extra val ska hållas inom tre månader efter beslutet. Efter val till riksdagen får regeringen inte besluta om extra val förrän tre månader har gått från den nyvalda riksdagens första sammanträde." Denna regel finns nog för att tvinga fram lite förhandlingar och inte allt för förhastat beordra extraval vid en knivig riksdagsmadatfördelning. Statsminsterna utlyste extraval på en presskonferens men får inte formellt göra det i riksdagen före 14 december. Sedan vill man ha en del tid till förberedelse, både valmyndigheten och partierna.--BIL (diskussion) 5 december 2014 kl. 23.50 (CET)

Efter mitt arbete för Göteborgs valnämnd i två allmänna val vet jag att "några veckors förberedelse" inte räcker långt. Allmänna val är en stor apparat.--Paracel63 (diskussion) 6 december 2014 kl. 02.37 (CET)

Artikeln nyval (extra val omdirigerar dit) förklarar reglerna. Det är rätt mycket som ska göras inför ett val, av både Valmyndigheten och partierna! Vallängd ska upprättas, vallokaler bokas, valförrättare rekryteras, partibeteckningar registreras, valsedlar ska bestämmas och tryckas o.s.v. Tomas e (diskussion) 6 december 2014 kl. 20.11 (CET)

Angående BIL:s inlägg ovan: Den nyvalda riksdagen sammanträdde först 29 september därför dröjer det till 29 december innan extra val kan utlysas. Björn Knutson (diskussion) 8 december 2014 kl. 14.30 (CET)

Nossebro och Nossan

Hur uttalas dessa? Är det Nåssan eller Nossan? /Portunes (disk) 7 december 2014 kl. 08.06 (CET)

Jag tror jag endast hört nåssebro. Men jag är inte helt säker. Lite tunnt med externa länkar att leta bland och en snabbgoogling gav inte mer än att det finns plagiatrisk från http://www.essunga.se/Om-kommunen/Test-2/Nossebro/Nossebro-idag/Nossebros-historia.aspx. - Averater (diskussion) 7 december 2014 kl. 08.37 (CET)

"Nåssan" och "Nåssebro".

andejons (diskussion) 7 december 2014 kl. 09.48 (CET)

Tack för svar! /Portunes (disk) 7 december 2014 kl. 18.15 (CET)

Ska det vara 'Nåssebro eller Nåsse'bro? (Funderade jag på häromdagen; lustigt.) /NH 9 december 2014 kl. 00.11 (CET)

Smålandsstenen

Jag har ställt en fråga i Diskussion:Jönköpings stadspark som jag gärna vill ha besvarad där. Tostarpadius (diskussion) 7 december 2014 kl. 12.34 (CET)

Vad heter den här hajen?

Artikeln om Svartspetsig revhaj verkar lite förvirrad. Nån som vet bättre? Moberg (diskussion) 7 december 2014 kl. 23.45 (CET)

Hur rättvisande är denna karta (svear och götar)?

"Sverige under 1100-talet" - en rättvisande bild?

Jag undrar om en illustration som kartan till höger verkligen är rättvisande, på lite olika punkter. (Dels illustrerar den ju inte hela Skandinavien som filnam och beskrivning antyder.) Hur ska jag börja? Som jag har fått intrycket så är det väl för det första missvisande att det ser ut som att götarna och svearna hade skarpa gränser - under medeltiden (vilket nämns i artikeln Svitjod) kanske det gick att göra en tydlig gränsdragning för det som var svitjod-områden (svitjod är väl i grunden svearnas namn på sig själva, det egna folket?), men om man kan lita på det Fredrik Lindström rapporterar i frågan (i det fallet inte framställt som något spekulerande) så är dels maktenheter indelade i skarpa geografiska gränser en modernare/romersk konstruktion som kyrkan förde med sig, och dels var västgötarna, östgötarna och svearna mest politiska grupperingar som hade sina kärnområden, vid sidan av ytterligare mindre grupper. De skarpa gränserna är i så fall missvisande för illustration av artiklar av svear, göter, (det äldre) Svitjod, med mera.

Sedan ser sträckningen för områdena spontant fel ut, alternativt generös/väl förenklad. "Dalecarlia" stödde kanske ofta svearna, men Dalarna tillhörde ju inte i grunden svearna (återigen kanske med undantag för svensk medeltid, möjligtvis, när centralmakten Sverige uppstår), och detsamma gäller väl t ex Värmland och Dal visavi Västgötarna/Östgötarna. Om jag inte missminner mig har jag läst att man menar att svearna kontrollerade kusten neråt Småland, och att Öland om inte annat var underlydande svearna - svearna ska ju ha varit sjöfarare som kontrollerade ett välde där de tog ut skatter från kustområden, alltså har de haft mer politisk kontroll över kustområden än så mycket områden inåt land (och omvänt med (väst)götarna, som inte i åtminstone första hand var sjöfarare utan bodde i inlandet). (Åland är också eventuellt färglagt av en slentrian, någon har klagat på diskussionssidan över att man minsann också talat mycket svenska i Åboland, men det innebär ju inte med säkerhet att man tillhörde svearna...) (den allmänna frågan kring det här är väl: vilka är källorna?).

Sedan, om jag inte minns fel så tror jag att östgötar och västgötar i praktiken var två skilda grupper (till skillnad mot vad vår artikel götar ger sken av). De råkade ha använt liknande term om sig själva, men var annars politiskt åtskilda. Har jag helt fel, eller hur ligger det till egentligen? (Och ett vidare syfte förstås - kan och bör vi göra något åt kartan?). flinga 8 december 2014 kl. 23.03 (CET)

Hade förberett ett riktigt långt svar, men insåg att jag nog bara virrade till det med långa utläggningar... Kort svar så tycker jag du har resonerat rätt. Men nu skall ju kartan föreställa 1100-talet, och första missionärerna dyker upp på 800-talet, Götalandskapen verkar kristnas redan under 900-talet och Mälardalen i början av 1000-talet, vid den här tiden har ju både stift och folkland bildats. Sedan går det nog att ifrågasätta om det finns belägg för att man verkligen gjorde den här indelningen mellan Svealand och Götaland redan på 1100-talet. Men jag tänker att kartan främst är tänkt att visa på sveakungens intressesområden. Man kan givetvis hävda att Dalarna inte med säkerhet räknades som Svealand vid den här tiden. Men landskapet torde ha tillhört Västerås stift. Och området torde ha ingått i sveakungens intressesfär snarare än den norske kungens. Och även Åland torde ju absolut vid den tiden ha varit del i Sveakungens intressesområde. Sedan är frågan vad man menar med "tillhör". FBQ (diskussion) 9 december 2014 kl. 00.32 (CET)