Hertha BSC Berlin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hertha BSC Berlin
Berlin Olympiastadion
Berlin Olympiastadion
Smeknamn Die Alte Dame (den gamla damen)
Grundad 25 juli 1892
Arena Olympiastadion
(Kapacitet: 74500)
Tränare Jos Luhukay
Serie 2. Bundesliga
Webbplats Klubbens webbplats
Lagfärger
Kit body hbsc1112h.png
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Kit socks hbsc1112h.png
Lagfärger
Hemmaställ
Kit left arm hbsc1011h.png
Lagfärger
Kit body hbsc1011h.png
Lagfärger
Kit right arm hbsc1011h.png
Lagfärger
Lagfärger
Kit socks whitetop.png
Lagfärger
Bortaställ
Lagfärger
Kit body hbsc1112t.png
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Meriter
Ligacupmästare 2000, 2001
Tyska mästare 1930, 1931

Hertha BSC Berlin, eg. Hertha Berliner Sport-Club e.V., är en fotbollsklubb från Berlin. Hertha BSC Berlin är den under senare år mest framgångsrika fotbollsklubben i Berlin och har även historiskt haft en ledande ställning, bland annat som tysk mästare 1930 och 1931.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Hertha BSC Berlin grundads 1892 som BFC Hertha 1892. Det sägs att klubbens namn kommer från en båt som åkte förbi genom Berlin. Det dröjde fram till 1923 innan man antog dagens namn Berlinger Sport-Club sedan man fusionerat sig med en klubb med detta namn. Lagen delades senare men Hertha fick även i fortsättningen bära namnet BSC som man blivit kända under.

De första matcherna spelades på ett exercisfält i Prenzlauer Berg. Senare har Wedding varit klubbens hem men idag finns man framförallt vid Berlins Olympiastadion där man har träningsanläggningar och hemmaplanen.

Tyska mästare[redigera | redigera wikitext]

Hertha BSC Berlin formerade under 1920-talet ett av Tysklands bästa lag men hade otur när det gällde: Hertha förlorade fyra raka mästerskapsfinaler 1926-1929. 1930 kunde man äntligen titulera sig tyska mästare efter finalseger mot Holstein Kiel med 5-4. Då hade Holstein Kiel tagit ledningen med 2-0. Omfattande firande följde i Berlin.

Bundesliga, Bundesligaskandalen och 1970-talets glansperiod[redigera | redigera wikitext]

Hertha BSC Berlin blev efter kriget den ledande fotbollsklubben i Västberlin. 1963 var Hertha en av grundarna av den nyinstiftande Bundesliga som representant för Berlin (Västberlin), som utgjorde en av fotbollsregionerna i det dåvarande Västtyskland. I samband med Bundesliga-premiären Säsongen 1963/1964 flyttade klubben sina matcher till Berlins Olympiastadion. 1965 tvångsdegraderades Hertha av fotbollsförbundet efter att ha gett segerpremier till spelare, något som då fortfarande var förbjudet i Västtyskland. Lager ersattes av Tasmania Berlin. De kommande tre säsongerna spelade man i Berlins stadsliga som laget dominerade totalt men sedan misslyckades i det anslutande kvalet mot de andra division 2-segrarna.

1968 var Hertha återigen i Bundesliga och kunde fira fina framgångar med tredjeplatser 1970 och 1971. Under 1970-talet upplevde klubben en ny storhetstid även om det inte räckte fram till någon titel. Landslagsmittfältaren Erich Beer hämtades från Rot-Weiss Essen och 1977 blev man vicemästare 1975, Herthas främsta merit i Bundesliga. Hertha nådde final i tyska cupen 1977 och 1979 och spelade Uefacupen 1971/1972 och Uefacupen 1975/1976. 1979 nådde Hertha sitt bästa resultat internationellt genom en semifinal i UEFA-cupen. Klubbens anseende fick sig en törn 1971 i samband med Bundesligaskandalen då flera spelare tagit emot pengar för att göra en läggmatch mot Arminia Bielefeld.

Nergång och nya framgångar[redigera | redigera wikitext]

Under 1980-talet gick det sämre för Hertha och klubbens nedgång startade. 1983 åkte man ur Bundesliga och var under många år nere i lägre divisioner. Under flera år spelade man till och med i amatörligan. 1991-1997 spelade Hertha i 2. Bundesliga men hade få åskådare, ofta runt 3000 på stora Olympiastadion. 1996 tog Jürgen Röber över Hertha och förde laget tillbaka till Bundesliga. En annan viktig värvning var Dieter Hoeness som blev sportchef.

Michael Preetz

1997 gjorde Hertha en efterlängtad comeback i Bundesliga och kunde etablera sig snabbt i Bundesliga. Klubben nådde redan under tiden i 2. Bundesliga en imponerande popularitet och sedan man etablerat sig i Bundesliga har åskådarantalen vuxit och man fyller idag i stort sett den mäktiga hemmaarenan Berlins Olympiastadion.

Hertha hade under en period en rad landslagsspelare som Marko Rehmer, Sebastian Deisler, Michael Preetz och Arne Friedrich i laget. Preetz blev sensationellt skyttekung i Bundesliga 1999. 1999-2000 spelade Hertha i UEFA Champions League. Laget fick en internationell prägel med fixstjärnan i den brasilianske mittfältaren/anfallaren Marcelinho. Därtill kommer spelare som Gilberto, Niko Kovac och Josip Šimunić. Hertha satsade stora summor för att bli ett topplag men hade även framgångsrikt fört in egna talanger från Berlin i laget som Jerome Boateng, Kevin-Prince Boateng och Patrick Ebert.

Hisslag[redigera | redigera wikitext]

Rehhagel Hertha

De senaste åren har Hertha Berlin degraderats två gånger från Bundesliga. Klubbens ekonomi har varit dålig efter tidigare års stora och delvis misslyckade investeringar i spelare. Många talangfulla spelare valde att lämna klubben. Under tränaren Markus Babbel tog sig Hertha tillbaka till Bundesliga direkt säsongen 2010-2011. Efter en lovande start gick det allt sämre för klubben under hösten och vintern 2011 och ett kontraktsbråk blossade upp med tränaren Babbel som valde att lämna klubben mitt under säsong. En helt misslyckad värvning av Michael Skibbe som tränare slutade efter endast fem ligamatcher. Istället gick veteranen Otto Rehhagel in som tränare men kunde inte vända trenden även om en sista seger hemma mot TSG Hoffenheim gav en kvalplats. Våren 2012 blev klubben återigen degraderad till 2. Bundesliga efter att ha förlorat i kvalet mot Fortuna Düsseldorf.

Under nya tränaren Jos Luhukay kunde Hertha återigen ta sig direkt tillbaka till Bundesliga säsongen 2012–2013.

Hertha BSC:s hemmaplaner[redigera | redigera wikitext]

Berlins Olympiastadion

Hertha BSC spelar idag sina matcher på Berlins Olympiastadion. Den väldiga arenan har blivit en stor framgång för klubben och är i regel fullsatt med 79 000 på läktarna. Hertha har spelat på Olympiastadion sedan 1963 då den gamla hemmaplanen Plumpe dömdes ut av det tyska fotbollsförbundet Deutscher Fussball-Bund. Plumpe är ett begrepp för Hertha-fansen än idag som klubbens klassiska hemmaplan där man firade sina tidiga triumfer under 1920- och 1930-talet. Plumpe fanns kvar fram till 1974 då den revs. Under 1980-talet då Hertha spelade i lägre serier spelade man på den mindre Poststadion. Under 1990-talet återvände man till Olympiastadion.

Kända spelare[redigera | redigera wikitext]

Svenska spelare[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]