Paris Saint-Germain FC

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Paris Saint-Germain FC
Parc des Princes.jpg
Grundinformation
Grundad 12 augusti 1970
Fullständigt namn Paris Saint-Germain Football Club
Smeknamn PSG, Paris SG, Les Rouge-et-Bleu, Les Parisiens
Serie Ligue 1
Ort Frankrike Paris, Frankrike
Hemmaarena Parc des Princes
(Kapacitet: 48 712)
Klubbfärg(er)               
Nyckelpersoner
Ägare Qatar Qatar Investment Authority
Ordförande Qatar Nasser Al-Khelaifi
Tränare Frankrike Laurent Blanc
Lagkapten Brasilien Thiago Silva
Matchställ
Kit left arm psg1314home.png
Lagfärger
Kit body psg1314home.png
Lagfärger
Kit right arm psg1314home.png
Lagfärger
Kit shorts white stripes.png
Lagfärger
Lagfärger
Hemmaställ
Lagfärger
Kit body psg1314away.png
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Bortaställ
Meriter
Ligue 1 4 (1985/1986, 1993/1994, 2012/2013, 2013/2014)
Coupe de France 8 (1981/1982, 1982/1983, 1992/1993, 1994/1995, 1997/1998, 2003/2004, 2005/2006, 2009/2010)
Coupe de la Ligue 4 (1994/1995, 1997/1998, 2007/2008, 2013/2014)
Trophée des Champions 3 (1994/1995, 1997/1998, 2012/2013)
Cupvinnarcupen 1 (1995/1996)
Intertotocupen 1 (2001)
Övrigt
Webbplats PSG.fr
Soccerball current event.svg Ligue 1 2013/2014

Paris Saint-Germain F.C., (även kallat "PSG"), är en professionell fotbollsklubb från Paris i Frankrike. Den 12 augusti 1970 gick klubbarna Stade Saint-Germain och Paris FC ihop och bildade klubben. PSG har vunnit Ligue 1 fyra gånger, 1986, 1994, 2013 och 2014, och Coupe de France åtta gånger. Man spelar sedan 1973 sina hemmamatcher på arenan Parc des Princes i Paris, där man har ett starkt publikstöd, och tränar på anläggningen Camp des Loges i Saint-Germain-en-Laye. PSG är Frankrikes näst populäraste klubb efter ärkerivalen Olympique de Marseille, mot vilka man spelar ett mycket laddat möte kallat Le Classique.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

1970-1990[redigera | redigera wikitext]

Paris Saint-Germain F.C. bildades genom en sammanslagning av klubbarna Paris FC och Stade Saint-Germain 12 augusti 1970. Man tilläts starta i andra divisionen (idag Ligue 2) under sin första säsong och vann överraskande serien vilket betydde uppflyttning till Division 1 (idag Ligue 1). Säsongen 1971/1972 kom man på 16:e plats i högsta serien och året därpå splittrades klubben vilket medförde att att Paris FC behöll platsen i högsta serien medan PSG fick amatörstatus och flyttades ner till tredje divisionen. Man lyckades sedermera klättra tillbaka upp och säkra nytt spel i Division 1 via en avgörande 4-2-seger mot Valenciennes 4 juni 1974. Sedan dess har PSG alltid spelat i högsta divisionen. [2]

I början av 1980-talet etablerade sig laget i toppen av Division 1 och 1982 vann man Coupe de France efter straffläggning i finalen mot Saint-Etienne (2-2 vid full tid).[3] Man försvarade titeln året därpå då man vann finalen mot nyblivna ligamästarna Nantes, och säsongen 1985/1986 vann man för första gången Ligue 1 och blev franska mästare under tränaren Gérard Houllier. PSG satte även nytt rekord med 26 raka matcher utan förlust.[4]

1990-2000[redigera | redigera wikitext]

Det var först i början av 1990-talet som PSG blev en storklubb på riktigt, mycket tack vare ett ägaravtal med tv-bolaget Canal+. Under tränaren Artur Jorge vann man 1993 Coupe de France, kom tvåa i ligan och lyckades ta sig till semifinal i Uefacupen efter att bland annat ha slagit ut Real Madrid. Man föll dock mot Juventus som sedan vann turneringen. Säsongen 1993/1994 satte man återigen nytt ligarekord med 27 matcher utan förlust när man bärgade klubbens andra ligatitel, mycket tack vare spelare som George Weah, Raí, Valdo och David Ginola.

Framgångarna fortsatte med en historisk trippel 1995 när man vann Coupe de France, Coupe de la Ligue (ligacupen) och Trophée des Champions (en match mellan cup- och ligamästarna). Man lyckades även ta sig till semifinal i Champions League efter att ha slagit ut FC Barcelona, men fick där se sig besegrade av Milan, medan George Weah blev turneringens skyttekung med sju mål. De två efterföljande åren gav större kontinentala framgångar då man spelade två raka finaler i Cupvinnarcupen varav man vann den första, 1996, mot Rapid Wien med 1-0. 1997/1998 lyckades man återigen vinna en trippel, lagkapten Raí ledde PSG till seger i Coupe de France, Coupe de la Ligue och så småningom Trophée des Champions. De efterföljande åren såg PSG gå igenom en mer turbulent period med sämre liga- och Europacupresultat, följt av byten i tränarstab och på ordförandeposten.[5]

2000-2010[redigera | redigera wikitext]

Efter en nysatsning och återuppbyggnad av laget, där man bland annat värvade en ung Ronaldinho från brasilianska Grêmio lyckades man segra i Intertotocupen 2001, samt Coupe de France 2004 och 2006 (den senare en minnesvärd finalseger mot rivalerna Marseille). Men resultaten i ligan haltade vilket ledde till att majoritetsägaren Canal+ valde att sälja PSG till investmentbolaget Colony Capital. Säsongen 2007/2008 hamnade man på 16:e plats i ligan och lyckades precis undvika degradering, men i cupspelet gick det bättre och klubben kunde inkassera sin tredje titel i Coupe de la Ligue. Man vann sin åttonde och hittills senaste Coupe de France-titel 2010 genom att i finalen besegra Monaco med 1-0, tack vare ett nickmål av Guillaume Hoarau på övertid.[6]

2011/2012[redigera | redigera wikitext]

Den 31 maj 2011 köpte Qatar Investment Authority 70% av klubben och lovade direkt satsningar på 1,5 miljarder för spelarköp under tre år. Klubbens första viktiga nyförvärv kom dock på ledarsidan, då man lockade tillbaka Inter-tränaren Leonardo till sin forna klubb i rollen som sportchef. Säsongen 2011/2012 kom PSG på en andra plats i Ligue 1 endast två poäng bakom vinnande Montpellier.

2012/2013[redigera | redigera wikitext]

Klubben storsatsade 2012 och köpte spelare som Lucas Moura, Javier Pastore, Thiago Silva, Zlatan Ibrahimović, Thiago Motta och Ezequiel Lavezzi. Zlatan Ibrahimović värvades den 17 juli från AC Milan och blev den nionde spelaren att värvas från Italien sedan de nya ägarna tog över. Tränare var förre Champions League-vinnaren Carlo Ancelotti. Även David Beckham värvades i januari 2013 och gjorde sina tio sista framträdanden i karriären i PSG-tröjan. Säsongen slutade med ligaseger för första gången på 19 år, mycket tack vare Zlatan Ibrahimović som vann skytteligan med 30 gjorda mål. I Coupe de France blev det uttåg i kvartsfinalen mot Evian och i Champions League förlorade man även där kvartsfinalen efter två oavgjorda matcher mot Barcelona som gick vidare tack vare bortamålsregeln. Efter säsongen lämnade Carlo Ancelotti för att träna spanska Real Madrid och kort därefter gjorde man klart med Laurent Blanc som ny huvudtränare. I mitten av året tillkännagav Leonardo sin avgång som sportchef efter att Franska fotbollsförbundet givit honom en 13 månader lång avstängning till följd av en incident efter en ligamatch mot Valenciennes 5 maj, då han knuffat domaren i spelargången efter slutsignalen.[7]

2013/2014[redigera | redigera wikitext]

Inför säsongen förstärkte man med tre spelare, stjärnanfallaren Edinson Cavani från Napoli för €64 miljoner i en affär som blev den sjätte dyraste övergången någonsin, samt försvarstalangerna Marquinhos från Roma och Lucas Digne från Lille.[8] I januaris transferfönster tog man även in mittfältaren Yohan Cabaye från Newcastle för €23 miljoner.[9] Till följd av Leonardos avstängning tvingades PSG starta ligaspelet med förutsättningen att man fråntas tre poäng om någon i klubben under säsongen begår en liknande överträdelse.[10]

Spelartruppen 2014/2015[redigera | redigera wikitext]

Senast uppdaterad: 25 juli 2014
Nr Land Pos Namn
1 Frankrike  MV Nicolas Douchez
2 Brasilien  F Thiago Silva (kapten)
4 Frankrike  MF Yohan Cabaye
5 Brasilien  F Marquinhos
6 Frankrike  F Zoumana Camara
7 Brasilien  MF Lucas Moura
8 Italien  MF Thiago Motta
9 Uruguay  A Edinson Cavani
10 Sverige  A Zlatan Ibrahimović
14 Frankrike  MF Blaise Matuidi
16 Frankrike  MV Alphonse Aréola
16 Frankrike  MV Mike Maignan
17 Brasilien  F Maxwell
Nr Land Pos Namn
19 Elfenbenskusten  F Serge Aurier (lån från Toulouse)
20 Frankrike  MF Clément Chantôme
21 Frankrike  F Lucas Digne
22 Argentina  A Ezequiel Lavezzi
23 Nederländerna  F Gregory van der Wiel
24 Italien  MF Marco Verratti
25 Frankrike  MF Adrien Rabiot
27 Argentina  MF Javier Pastore
28 Frankrike  A Jean-Christophe Bahebeck
30 Italien  MV Salvatore Sirigu
35 Frankrike  A Hervin Ongenda
40 Frankrike  MV Mory Diaw
- Brasilien  F David Luiz

Utlånade spelare[redigera | redigera wikitext]

Nr Land Pos Namn
Frankrike  F Jordan Ikoko (till Le Havre)
Frankrike  MF Romain Habran (till Sochaux)
Nr Land Pos Namn
Frankrike  F Youssouf Sabaly (till Evian)

Meriter[redigera | redigera wikitext]

Nationella[redigera | redigera wikitext]

Internationella[redigera | redigera wikitext]

Ledning[redigera | redigera wikitext]

Tränare[redigera | redigera wikitext]

Position Namn
Huvudtränare Laurent Blanc
Assisterande tränare Jean-Louis Gasset
Målvaktstränare Nicholas Dehon
Fystränare Philippe Lambert, Denis Lefebve, Simon Colinet, Martin Buchheit
Läkare Éric Rolland, Pierre-Thomas Moirignot
Fysioterapeut Bruno Le Natur, Jérôme Andral, Dario Fort, Gaël Pasquer, Cyril Praud, Marcelo Pereira da Costa
Fotterapeut Fabrice Letang-Delys
Osteopat Joffrey Martin

Styrelse[redigera | redigera wikitext]

Position Namn
Ordförande Nasser Al-Khelaifi
General Manager Jean-Claude Blanc
Sportchef
Vice sportchef Olivier Létang
Administration och ekonomi Philippe Boindrieux
Kommersiella aktiviteter Frédéric Longuépée
Ordförande PSG Association Benoît Rousseau
Biljetter Alexandre Noe
Säkerhet Jean-Philippe d'Hallivillée
Marknad Michel Mimran
Internationella relationer Guillaume Le Roy
PR Katia Krzekowiak
Presschef Yann Guérin
Akademichef Bertrand Reuzeau

Berömda spelare[redigera | redigera wikitext]

Se även Kategori:Spelare i Paris Saint-Germain.

Albanien

Argentina

Benin

Bosnien och Hercegovina

Brasilien

 

Colombia

Elfenbenskusten

England

Frankrike

 

Italien

Jugoslavien

Kamerun

Liberia

Mali

Marocko

Nederländerna

Nigeria

Panama

Portugal

 

Ryssland

Senegal

Serbien

Spanien

Sverige

Tjeckien

Tyskland

Uruguay

Tränarhistoria[redigera | redigera wikitext]

  • Frankrike Pierre Phelipon (1970-72)
  • Frankrike Robert Vicot (1972-75)
  • Frankrike Just Fontaine (1973-76)
  • Jugoslavien Velibor Vasović (1976-77, 1978-79)
  • Frankrike Jean-Michel Larqué (1977-78)
  • Frankrike Pierre Alonzo (1977, 1978, 1979-80)
  • Frankrike Georges Peyroche (1979-83, 1984-85)
  • Frankrike Lucien Leduc (1983-84)
  • Frankrike Christian Coste (1985)
  • Frankrike Gérard Houllier (1985-87, 1988)
  • Frankrike Erick Mombaerts (1987-88)
  • Jugoslavien Tomislav Ivić (1988-90)
  • Frankrike Henri Michel (1990-91)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.fourfourtwo.com/features/capital-gains-well-connected-psgs-revival-good-french-football Läst 19 februari 2014.
  2. ^ http://www.psg.fr/en/News/003002/Article/38609/1970-1978 Läst 19 februari 2014.
  3. ^ https://en.wikipedia.org/wiki/Coupe_de_France_Final_1982 Läst 19 februari 2014.
  4. ^ http://www.psg.fr/en/News/003002/Article/38610/1978-1990 Läst 19 februari 2014.
  5. ^ http://www.psg.fr/en/News/003002/Article/38611/1990-2000 Läst 19 februari 2014.
  6. ^ https://en.wikipedia.org/wiki/2010_Coupe_de_France_Final Läst 19 februari 2014.
  7. ^ http://espnfc.com/news/story/_/id/1491054/psg-blow-leonardo-ban-extended-five-months?cc=5739 Läst 19 februari 2014.
  8. ^ http://www.fifa.com/world-match-centre/nationalleagues/nationalleague=france-ligue-1-2000000018/news/newsid/213/710/4/index.html Läst 20 februari 2014.
  9. ^ http://www.bbc.com/sport/0/football/25949006 Läst 20 februari 2014.
  10. ^ http://espnfc.com/news/story/_/id/1507351/psg-receive-suspended-points-deduction-leonardo-shove-referee?cc=5739 Läst 19 februari 2014.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]