Lech Wałęsa
| Hans excellens Lech Wałęsa  GCB OMRI RoKavKMO GCollH GColL |
|
 |
|
|
|
|
| Ämbetsperiod 22 december 1990–22 december 1995 |
|
| Premiärminister | Tadeusz Mazowiecki Jan Krzysztof Bielecki Jan Olszewski Waldemar Pawlak Hanna Suchocka Waldemar Pawlak Józef Oleksy |
|---|---|
| Företrädare | Wojciech Jaruzelski (Ryszard Kaczorowski – i exil) |
| Efterträdare | Aleksander Kwaśniewski |
|
Solidaritets ordförande
|
|
| Ämbetsperiod 14 augusti 1980–12 december 1990 |
|
| Efterträdare | Marian Krzaklewski |
|
|
|
| Född | 29 september 1943 Popowo, Kujawy-Pomorze, Polen |
| Politiskt parti | Solidarność |
| Maka | Danuta Gołoś |
| Yrke | elektriker |
| Religion | katolik |
| Namnteckning |  |
Lech Wałęsa } [ˈlɛx vaˈwɛ̃sa], född 29 september 1943 i Popowo, provinsen Kujawy-Pomorze, är en polsk politiker och fackföreningsledare. Han var grundare av den fria fackföreningsrörelsen Solidaritet och satt i den rollen fram till 1990 i ledningen för den demokratiska oppositionen i Polen. Han var Polens president 1990–1995 och mottog 1983 Nobels fredspris.
Biografi [redigera]
Wałęsa var skeppsvarvsarbetare och utbildad till elektriker. 1967 anställdes han vid Leninvarvet i Gdańsk. Som vittne till den polska arbetarrevolten 1970 var han under hela 1970-talet fackligt verksam och kämpade för en fackföreningsrörelse, obunden till det styrande kommunistpartiet.
1980 blev han en av grundarna och ledare för den inom östblocket första fristående fackföreningsorganisationen Solidaritet (polska: Solidarność). Detta skedde efter att han avskedats från varvet för sin fackliga aktivitet och sedan valts till ledare för en strejkkommitté som växte sig stor även utanför Gdańsk.[1] Strejkkommittén ombildades därefter till Solidaritet, som gick i täten för den folkliga oppositionen och som under ett års tid var framgångsrikt i sina förhandlingar med den polska regeringen.
Samarbetet mellan Solidaritet och regeringen avbröts tvärt vid den så kallade "Luciakuppen" december 1981. Då utfärdades undantagstillstånd, medan Solidaritet förbjöds och de flesta av rörelsens ledare greps. Wałęsa satt i husarrest i ett knappt år. 1983 fick Wałęsa emotta Nobels fredspris, men han lät sin fru åka och hämta priset av rädsla för att inte få inresetillstånd till Polen igen.[1]
Wałęsa ledde Solidaritet fram till 1990.[1] Då hade rörelsen året före varit delaktig i att införa västerländsk demokrati i Polen, efter flera decennier av auktoritärt styre under Polska förenade arbetarpartiet.
Lech Wałęsa var därefter Polens president från den 22 december 1990 till den 22 december 1995.
Referenser [redigera]
- ^ [a b c] "Lech Wałęsa". NE.se. Läst 31 januari 2013.
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Lech Wałęsa.
Denna biografiska artikel om en nobelpristagare är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.
