Ordnungspolizei

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fana för Ordnungspolizei i Oldenburg 1933

Ordnungspolizei, OrPo, var Nazitysklands uniformerade polis. Även känt som Gröna Polisen, Grüne Polizei, efter sin uniformsfärg.

Heinrich Himmler blev 1936 tysk rikspolischef - Chef der Deutschen Polizei im Reichsministerium des Innern - sedan Hitler utfärdat en förordning för att förenhetliga polisväsendet i Tyskland. Traditionellt hade det tyska polisväsendet varit en delstatlig och kommunal uppgift. Som rikspolischef var Himmler formellt underordnad inrikesministern Wilhelm Frick, men Himmler blev i praktiken oberoende av Frick och skapade nya centrala ledningsorgan för polisen, vars högre befattningar fylldes med SS-medlemmar. Polisen delades i Ordnungspolizei (den uniformerade polisen) och Sicherheitspolizei (kriminalpolis, säkerhetspolis och säkerhetstjänst).

Ordnungspolizei spelade en central roll i Förintelsen och genomförde otaliga deportationer och massavrättningar.[1]

Organisation[redigera | redigera wikitext]

SchuPo i Bremen inspekteras av chefen för OrPo, generallöjtnant Kurt Daluege 1937
Tysk ordningspolis kontrollerar judar i Lublin 1941
Tysk ordningspolis för bort en judisk civilperson i Kraków 1941

Chef för OrPo 1936-1943 var SS-Oberstgruppenführer Kurt Daluege och 1943-1945 SS-Obergruppenführer Alfred Wünnenberg. Chefen för OrpO var direkt underställd Reichsführer-SS Heinrich Himmler i hans egenskap av rikspolischef, Chef der Deutschen Polizei.

Hauptamt Ordungspolizei[redigera | redigera wikitext]

Ordningspolisens huvudstyrelse under Kurt Daluege var det centrala ämbetsverk som ledde OrPos verksamhet.

  • Amt Verwaltung und Recht [Administrativ och juridisk avdelning]
  • Kommando-Amt [Stabsavdelning]
  • Reichsämter [Riksavdelningar]
    • Reichsamt Techniche Nothilfe (se nedan)
    • Reichsamt Freiwilligen Feuerwehren [Frivilliga brandkårerna]
  • Wirtschaftsverwaltungsamt [Ekonomiförvaltningsavdelning]
  • Rechtsamt [Rättsavdelning]
  • Sanitätsamt [Sjukvårdsavdelning]
  • Generalinspektörer
    • Generalinspektören för SchuPo (se nedan)
    • Generalinspektören för GemPo och Gendarmeriet (se nedan)
    • Generalinspektören för polisskolorna
    • Generalinspektören för brandförsvaret
    • Generalinspektören för förläggningsväsendet
    • Generalinspektören för sjukvårdstjänsten
  • Inspektörer
    • Inspektören för världsåskådlig uppfostran
    • Inspektör för tandvårdstjänsten
    • Inspektören för sjöpolisen
    • Ekonomiinspektören
    • Inspektören för motorfordonstjänsten
    • Inspektören för signaltjänsten
    • Inspektör för luftskyddstjänsten
    • Inspektören för brandtjänsten
    • Inspektören för veterinärtjänsten[2]

Polisskolor[redigera | redigera wikitext]

Territoriell organisation[redigera | redigera wikitext]

Territorium SchuPo Gendarmerie Befogenhet
SS-Oberabschnitt (Wehrkreis)
militärområde
Höherer SS- und Polizeiführer (HSSPF) Chef för SS, OrpO, KriPo, GeStapo och SD inom militärområdet.
SS-Oberabschnitt (Wehrkreis)
militärområde
Inspekteur (Befehlshaber) der Ordnungspolize (IdO/BdO) Chef för OrpO inom militärområdet. Underställd HSSPF.
Generalbezirk
(förvaltningsregioner i det ockuperade Östeuropa)
Kommandeur der Ordnungspolizei (KdO) Chef för OrpO i sin region. Underställd SS-und Polizeifüher i förvaltningsregionen.
Högre polismyndigheter
(se nedan)
Stabsoffizier der Schutzpolizei (SdSch) Stabsoffizier der Gendarmerie (SdG) Handläggare för SchuPo och Gempo resp. gendarmeriet vid de högre polismyndigheterna.[3] Underställd IdO.
Statlig polisförvaltning resp. Gendarmerie-Kreis Kommandeur der Schutzpolizei (KdSch) Kommandeur der Gendarmerie (KdG) Chef för SchuPo resp. gendarmeriet i sitt område.

Höherer SS- und Polizeiführer[redigera | redigera wikitext]




Det fanns en Höherer SS- und Polizeiführer i varje SS-Oberabschnitt, som motsvarade en Wehrkreis, det vill säga militärområde i Tyskland. Under kriget infördes motsvarande organisation i de ockuperade områdena.[5]

Inspekteur/Befelshaber der Ordnungspolizei[redigera | redigera wikitext]

Ordningspolisinspektörerna (IdO) förde uppsikt över hela den uniformerade polisen (OrPo och dess tjänstegrenar). IdO övervakade OrPos utbildning och fortbildning och förde vid större polisinsatser det direkta operativa befälet. IdO ansvarade också för förbindelserna med nazistpartiet och med Wehrmacht.[6]

Polismyndigheter[redigera | redigera wikitext]

Nivå Schupo
(ordningsstatspolisen)
Kripo
(statskriminalpolisen)
Gendarmeriet
Kommunala polisen
Polismyndigheter[7]
Regional nivå Landshövdingar/Riksståthållare Högre polismyndigheter
Kretsnivå Polizeipräsident/Polizeidirektor Lantråd/Överborgmästare Kretspolismyndigheter
Lokal nivå som ovan Borgmästare Lokala polismyndigheter

Högre polismyndigheter[redigera | redigera wikitext]

Högre polismyndighet utövades av de högre förvaltningsmyndigheterna, såvitt de hade till uppdrag att utöva den myndighet som före det nazistiska maktövertaganden utövades av de tyska delstaterna. De utövade tillsyn över kretspolismyndigheterna. Det var antingen landshövdingarna eller riksståthållarna.[8][8]

Högre polismyndigheter i Preussen 1941[redigera | redigera wikitext]

I Preussen var landshövdingarna (Regierungspräsidenten) i följande län (Regierungsbezirke) högre polismyndighetschefer.[8]

Kretspolismyndigheter[redigera | redigera wikitext]

I lantkretsarna, vari ingick ett flertal landskommuner, var lantrådet (kretslandshövdingen) chef för kretspolismyndigheten. I stadskretsar (städer som inte ingick i en lantkrets), där det inte fanns en statlig polisförvaltning, det vill säga där GemPo (se nedan) var ordningspolis, var stadens överborgmästare chef för kretspolismyndigheten.[8]

Lokala polismyndigheter[redigera | redigera wikitext]

Statliga polisförvaltningar[redigera | redigera wikitext]

I de städer som föll under SchuPos ansvarsområde (se nedan) utövades både kretspolismyndigheten och den lokala polismyndigheten av den lokala statliga polisförvaltningen som ansvarade för SchuPo, KriPo och Verwaltungspolizei.[9]

Stad Statlig polisförvaltning Polismyndighetschef
Liten stad Polizeiamt Det lokala lantrådet (kretslandshövdingen) var polismyndighetschef. Hade dock en under myndighetschefen ställd polischef, som var en polisförvaltningstjänsteman med grad som Polizeirat eller Polizeioberinspektor (se nedan).
Liten stad Polizeiamt Saknade egen myndighetschef; var underställd myndighetschefen vid en närliggande polisförvaltning. Hade dock en under myndighetschefen ställd polischef, som var en polisförvaltningstjänsteman med Polizeirats grad (se nedan).
Mellanstor stad Polizeidirektion Polizeidirektor
Stor stad Polizeipräsidium Polizeipräsident
Kommunala polisförvaltningar[redigera | redigera wikitext]

I de städer som föll under GemPos ansvarsområde (se nedan) var borgmästaren lokal polismyndighetschef. Han var underställd lantrådet som chef för kretspolismyndigheten.

Tjänstegrenar[redigera | redigera wikitext]

Schutzpolizei des Reiches[redigera | redigera wikitext]

SchuPo (Schutzpolizei) var en ordningsstatspolis som huvudsakligen verkade i medelstora och större städer. Till SchuPo hörde den patrullerande polisen, den kasernerade polisen, trafikpolisen, polisrytteriet, sjöpolisen och polisflyget.

Schutzpolizei der Gemeinden[redigera | redigera wikitext]

GemPo var den kommunal polisen, som verkade i städer med över 2 000 invånare vilka saknade en statlig polisförvaltning.[10]

Gendarmeri[redigera | redigera wikitext]

Gendarmeriet i Nazityskland var en statlig ordningspolis som verkade på landsbygden. Till gendarmeriet hörde det patrullerande gendarmeriet och det motoriserade gendarmeriet (för samlade insatser och trafikreglering). Dessutom ansvarade gendarmeriet tillsammans med tullverkets gränsbevakning (Zollgrenzschutz) och Gestapos gränspolis för bevakning av riksgränserna.

Feuerschutzpolizei[redigera | redigera wikitext]

FSchPo (Feuerschutzpolizei) bildades 1938 när de tyska kommunala yrkesbrandkårerna underställdes ordningspolisen (Orpo) som en särskild tjänstegren.

Hilfspolizei[redigera | redigera wikitext]

Luftschutzpolizei[redigera | redigera wikitext]

LS-Pol (Luftschutzpolizei) bildades när de tyska civilförsvaret omorganiserades 1942. Sicherheits- und Hilfsdienst (SHD) vilket var civilförsvarets undsättningsorganisation och lydde under Riksluftfartsministeriet delades då upp mellan flygvapnet och polisen. De motoriserade undsättningskolonnerna överfördes till flygvapnet (Luftwaffe) som motoriserade räddningsbataljoner, medan de ortsfasta kolonnerna bildade LS-Pol.

Technische Nothilfe[redigera | redigera wikitext]

TeNo (Technische Nothilfe), en frivillig teknisk beredskapsorganisation, var Hilfspolizei, underställd OrPo.

Feuerwehren[redigera | redigera wikitext]

Frivilliga brandkårer, brandvärn och industribrandkårer var Hilfspolizei, underställda OrPo.

Stadt- und Landwacht[redigera | redigera wikitext]

Stadt- und Landwacht war Hilfspolizei för att biträda vid ordningens upprätthållande i städer och på landsbygden.[11]

Verwaltungspolizei[redigera | redigera wikitext]

Förvaltningspolisen (Verwaltungspolizei) bestod av polisjurister och polisförvaltningstjänstemän. De lokala statliga polismyndighetscheferna var polisjurister. Förvaltningspolisen ansvarade också för folkbokföring, Gesundheitspolizei (hälsovårdsinspektörer), Gewerbepolizei (näringstillstånd) och Baupolizei (byggnadslov).

Polisens fältförband[redigera | redigera wikitext]

Tysk polistrupp genomför personkontroll på den jugoslaviska landsbygden.
Sårade från polisens fältförband; Ryssland 1942.
Ordnungspolizei genomför en razzia i Krakows getto 1941.
Personal från en polisbataljon ilastar judar på godsvagnar under räden i Marseille 1943.

Under andra världskriget hade Ordnungspolizei militära förband i fält. Storleken av dessa var sådan, att man kan tala om en femte försvarsgren vid sidan av armén, Kriegsmarine, Luftwaffe och Waffen-SS. Det fanns bland annat polispansarförband och polisbergsjägare. Till polisens fältförband hörde inte 4. SS-Polizei-Panzergrenadier-Division eller 35. SS- und Polizei-Grenadier-Division vilka ingick i Waffen-SS. Inte heller Wehrmachts krigspolis räknades dit.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Vid mobiliseringen 1939 uppsatte Ordnungspolizei 21 polisbataljoner om vardera ca 500 poliser. 13 av dessa underställdes Wehrmacht som säkerhetsförband. Vid mitten av 1940 fanns det 101 polisbataljoner i fält; ytterligare 30 bataljoner uppställdes under slutet av 1940 och under 1941. De senare rekryterades med frivilliga från yngre årsklasser (se nedan) och bildade bataljonerna 251-256 och 301-325. De bataljoner som bestod av många värnpliktiga från polisreserven benämndes Reserve-Polizeibataillone; övriga Polizei-bataillone. 1940 fanns det 13 polisbataljoner i det polska generalguvernementet, sju i de annekterade västliga delarna av Polen, tio i protektoratet Böhmen-Mähren, sex i Norge och fyra i Holland.[12] Från juli 1942 inordnades polisbataljonerna i polisregementen med nummer 1-28. I februari 1943 ombenämndes alla polisregementen till SS-Polizei-Regimenter.[13] Samtidigt nyuppsattes 1943 och 1944 Polizei-Schützen-Regimenter där den andra och tredje bataljon bestod av ukrainska eller baltiska frivilliga.

Till polisens fältförband hörde även de bland lokalbefolkningen i det ockuperade Sovjetunionen uppställda Schutzmannschaft om tillsammans 300 000 man i närmare 200 bataljoner. Många av dessa infogades sedan i de ovan omnämnda polisskyttegementena. Under Ordnungspolizei hörde även de av lokalbefolkningen rekryterade Selbstschutz.

Förintelsen[redigera | redigera wikitext]

Polisbataljonernas uppgifter varierade mellan de olika fronterna och de olika förbanden.[14] Några polisbataljoner användes huvudsakligen som säkerhetsförband bakom frontlinjen, medan andra var direkt medverkande i förintelsen. Det senare blev under efterkrigstiden okänt eftersom fokus kom att riktas mot de mer välkända Einsatzgruppen, som var direkt underställda Reichssicherheitshauptamt under Reinhard Heydrich.[15] Polisens fältförband var organisatoriskt och administrativt underställda chefen för Ordnungspolizei, Kurt Daluege, men operativt var de underställda de regionala Höhere SS-und-Polizeiführer (se ovan), som var direkt underställda Reichsführer SS Heinrich Himmler.[16]

Under invasionen av Polen 1939 begick polisens fältförband övergrepp både mot den katolska och den judiska befolkningen.[17] Som ordningspolis bevakade de de judiska getton som upprättades i Polen, medan Sicherheitsdienst (SD) var ansvarig för säkerhetstjänsten inne i gettona tillsammans med den judiska gettoförvaltningen.[18]. Från 1941 medverkade polisens fältförband tillsammans med lokalt Schutzmannschaft såväl vid avtransport av judar och andra till koncentrationsläger, som vid att infånga och döda judar utanför gettona.[19]

Både i en självständig operativ roll och i samordning med Einsatzgruppen var polisens fältförband en del av den slutgiltiga lösningen under Operation Barbarossa, invasionen av Sovjetunionen 1941. De deltog i den första och andra vågen av utrotningar i Sovjet 1941 och medverkade även vid utrotningsoperationer i Polen.[20] Polisens fältförband beräknas att vara ansvariga för åtminstone en miljon bakom fronten dödade människor.[21] Det kan också anmärkas, att Ordnungspolizei tillsammans med Waffen-SS utgjorde huvuddelen av personalen i Einsatzgruppen.[22]

Personal[redigera | redigera wikitext]

Ordnungspolizei hade 1938 en personalstyrka om 62 000 uniformerade poliser. Av dessa tillhörde ungefär 9 000 den kasernerade polisen (se ovan). Sedan polistjänsten började räknas som avtjänad värnplikt hade det inte funnits några svårigheter att i fredstid rekrytera tillräcklig personal. Vid andra världskrigets början hade Ordnungspolizei en personalstyrka om 131 000 poliser. 16 000 överfördes till den polisdivision som sedermera blev 4. SS-Polizei-Panzergrenadier-Division. Vidare avgav Ordnungspolizei 8 000 poliser till det vid krigets början av Wehrmacht upprättade fältgendarmeriet. Som ersättning för dessa avgångar fick Ordnungspolizei anställa 26 000 polisrekryter ur årsklasserna 1909-1912 och 1918-1920 (se nedan). Vid mobiliseringen 1939 inkallades också 91 500 tjänstepliktiga i polisreserven ur årsklasserna 1901-09 till aktiv tjänstgöring. Dessa inkallelser utsträcktes efterhand till äldre årsklasser; 1940 hade Ordnungspolizei en uniformerad personalstyrka om 244 500 man.[23][24] 1941 hade Ordnungspolizei en styrka av 276 000 man (se nedan). Då Ordnungspolizei var huvudansvariga för partisanbekämpningen i arméns etappområde på östfronten, krävdes en allt större personalstyrka, så att vid mitten av 1943 fanns det enbart i det ockuperade Sovjetunionen 328 000 man som tillhörde Ordnungspolizei.[25]

Personalstyrka 1941[redigera | redigera wikitext]

På order av chefen för Ordnungspolizei gjordes en sammanställning över Ordnungspolizeis personalstyrka 1941 fördelad på dess olika tjänstegrenar.[26] Nedan följer en sammanfattning av denna sammanställning.

Ordningspolisen och polisreserven Personalstyrka
Aktiv Ordnungspolizei vid krigsutbrottet, inkl. Feuerschutzpolizei 121 000 man
Anställda folktyskar i de med Nazityskland införlivade områdena 6 000 man
Polisrekryter 26 000 man
Värnpliktiga i polisreserven 117 500 man
Militärutbildad Hitler Jugend ställd till Ordnungspolizeis förfogande 6 000 man
Summa 276 500 man
Hilfspolizei Personalstyrka
Hjälppolis uppsatt av NSKK (Nationalsozialistisches Kraftfahrkorps) 3 000 man
Technische Nothilfe 138 000 man
Frivilliga brandkårerna 1 500 000 man
Hitler Jugend-brandkårer 185 000 man
Summa 1 826 000 man
Sicherheits- und Hilfsdienst (civilförsvarets undsättningsorganistion) Personalstyrka
Alla tjänstegrenar 165 000 man

Blev som Luftschutzpolizei en del av Ordnungspolizei 1942.

Polispersonalens grader och löner[redigera | redigera wikitext]

Lönegrad [27] Årslön 1938
Reichsmark (RM)
(grundlön utan
tillägg) [28]
Unterführer Führer Motsvarande grad i SS (Armén) [29]
A9 1 800-2 700 Unterwachtmeister SS-Sturmmann (Gefreiter)
A8c5 .. Rottwachtmeister SS-Rottenführer (Obergefreiter)
A8c4 .. Wachtmeister SS-Unterscharführer (Unteroffizier)
A8c3 .. Oberwachtmeister SS-Scharführer (Unterfeldwebel)
A7c 2 000-3 000 Revieroberwachtmeister SS-Oberscharführer (Feldwebel)
A7c 2 000-3 000 Hauptwachtmeister SS-Hauptscharführer (Oberfeldwebel)
A7a 2 350-3 500 Meister SS-Sturmscharführer (Stabsfeldwebel)
A5b 2 300-4 200 Obermeister
senare
Revierleutnant
SS-Untersturmführer (Leutnant)
A4e 2 800-4 600 Leutnant SS-Untersturmführer (Leutnant)
A4e 2 800-4 600 Oberleutnant SS-Obersturmführer (Oberleutnant)
A4c2 2 800-5000 Inspektor
senare
Revieroberleutnant
SS-Obersturmführer (Oberleutnant)
A4c1 2 800-5 300 Revierhauptmann SS-Hauptsturmführer (Hauptmann)
A3b 4 800-6 900 Hauptmann SS-Hauptsturmführer (Hauptmann)
A2c2 8 400 Major
Major der Polizei shoulderboard.gif
SS-Sturmbannführer (Major)
A2b 9 700 Oberstleutnant
Oberstleutnant der Polizei shoulderboard.gif
SS-Obersturmbannführer (Oberstleutnant)
A1a 12 600 Oberst
Oberst der Polizei shoulderboard.gif
SS-Standartenführer (Oberst)
B7a 16 000 Generalmajor
Generalmajor der Polizei shoulderboard.gif
SS-Brigadeführer (Generalmajor)
B4 19 000 Generalleutnant
Generalleutnant der Polizei Shoulderboard.gif
SS-Gruppenführer (Generalleutnant)
B3a 24 000 General
General der Polizei shoulderboard.gif
SS-Obergruppenführer (General)

Medellönen för en industriarbetare var 1939 1459 RM per år.[30]

Medellönen för en privatanställd tjänsteman var 1939 2772 RM per år.[31]

Jämförelse av grader i Orpo, Sipo och Verwaltungspolizei[redigera | redigera wikitext]

Jämförelse av grader i Orpo, Sipo och Verwaltungspolizei
(1941-1945)
Sicherheitspolizei Verwaltungspolizei Ordnungspolizei SS
Manskap
----- ----- Anwärter SS-Anwärter
----- ----- Anwärter (efter 6 månaders tjänstgöring) SS-Mann
----- ----- Unterwachtmeister SS-Sturmmann
----- ----- Rottwachtmeister SS-Rottenführer
Unterführer (Underofficerare)
----- Amtsgehilfe = Kontorsbiträde
Botenmeister = Expeditionsvakt
Hausmeister = Vaktmästare
Wachtmeister SS-Unterscharführer
a.p. Kriminalassistent (extra tjänsteman) a.p. Polizeiassistent = Kontorist (extra tjänsteman) Oberwachtmeister SS-Scharführer
Kriminalassistent Polizeiassistent
Regierungsassistent = Kontorist
Polizeigefängnisoberwachtmeister = Vaktkonstapel
Revier-Oberwachtmeister (Schutzpolizei)
Bezirks-Oberwachtmeister (Gendarmerie)
Zugwachtmeister (polisförband)
SS-Oberscharführer
Kriminaloberassistent Polizeigefängnishauptwachtmeister = Överkonstapel Hauptwachtmeister SS-Hauptscharführer
Kriminalsekretär Polizeisekretär
Regierungssekretär = Kansliskrivare
technischer Sekretär = Tekniker
Meister SS-Sturmscharführer
Führer (Officerare)
Kriminalobersekretär
Hilfskriminalkommissar
Kriminalkommissar zur Prüfung
Polizeiobersekretär
Regierungsobersekretär = Kontorsskrivare
technischer Obersekretär = Tekniker
a.p. Polizeiinspektor (extra tjänsteman)
Revier-Leutnant (Bezirks-Leutnant)
Leutnant der Schupo/Gendarmerie
SS-Untersturmführer
Kriminalinspektor
Kriminalkommissar
Polizeiinspektor = Landsfiskalsassistent
Regierungsinspektor = Byråassistent
Assessor = Amanuens
Ministerialregistrator = Registrator
Revier-Oberleutnant (Bezirks-Oberleutnant)
Oberleutnant der Schupo/Gendarmerie
SS-Obersturmführer
Kriminalkommissar (med mer än tre års tjänst)
Kriminalrat
Polizeioberinspektor = Landsfiskal
Regierungsoberinspektor = Byråassistent
Polizeirat = Landsfiskal
Amtmann = Byråinspektör
Regierungsassessor = Byråsekreterare
Revier-Hauptmann (Bezirks-Hauptmann)
Hauptmann der Schupo/Gendarmerie
SS-Hauptsturmführer
Kriminalrat (med mer än tre års tjänst)
Kriminaldirektor
Regierungs- und Kriminalrat
Polizeirat (med mer än tre års tjänst) = Landsfiskal
Amtmann (med mer än tre års tjänst) = Byråinspektör
Amtsrat = Förste byråinpektör
Regierungsrat = Förste byråsekreterre
Major der Schupo/Gendarmerie SS-Sturmbannführer
Oberregierungs- und Kriminalrat Oberregierungsrat = Byrådirektör
Oberstleutnant der Polizei = Polismästare
Polizeidirektor = Polismästare
Oberstleutnant der Schupo/Gendarmerie SS-Obersturmbannführer
Regierungs- und Kriminaldirektor
Reichskriminaldirektor
Regierungsdirektor = Byråchef
Ministerialrat = Avdelningschef
Oberst der Polizei = Polismästare
Polizeipräsident = Polismästare
Oberst der Schupo/Gendarmerie SS-Standartenführer
Höhere SS- u. Polizeiführe (Generalspersoner)
- Ministerialdirigent = Överdirektör SS-Brigadeführer und Generalmajor der Polizei SS-Brigadeführer
- Ministerialdirektor = Generaldirektör SS-Gruppenführer under Generalleutnant der Polizei SS-Gruppenführer
  • Rak stil = Einfache Dienst, Mittlere Dienst (lägre tjänstemän, mellantjänstemän)
  • Fetstil = Gehobene Dienst (högre mellantjänstemän), Einheitslaufbahn (polisofficer)
  • Kursiv = Höhere Dienst (högre tjänstemän)

Jämförelse med svenska polisens grader[redigera | redigera wikitext]

Schutzpolizei Verwaltungspolizei Svenska polisen vid samma tid
Unterwachtmeister
Rottwachtmeister
Wachtmeister
Oberwachtmeister
Revieroberwachtmeister
Hauptwachtmeister
- Konstapelsgraden
Meister - Inspektionskonstapelsgraden
Obermeister
Revierleutnant
- Överkonstapelsgraden
Inspektor
Revieroberleutnat
Revierhauptmann
- Kommissariegraden
- Polizieoberinspektor
Polizeirat
Landsfiskalsgraden
- Oberstleutnant der Polizei Intendentsgraden
- Polizeidirektor
Polizeipräsident
Oberst der Polizei
Polismästargraden

Gradbeteckningar 1941-1945[redigera | redigera wikitext]

1 = Unterwachtmeister der Schutzpolizei 2 = Rottwachtmeister der Schutzpolizei 3 = Wachtmeister der Schutzpolizei 4 = Oberwachtmeister der Schutzpolizei 5 = Revier-Oberwachtmeister der Schutzpolizei 6 = Hauptwachtmeister der Schutzpolizei 7 = Meister der Schutzpolizei
8 = Leutnant der Schutzpolizei 9 = Oberarzt der Polizei 10 = Stabsarzt der Polizei 11 = Regierungsrat 12 = Oberfeldarzt der Polizei 13 = Oberst der Gendarmerie
14 = SS-Brigadeführer und Generalmajor der Polizei 15 = SS-Gruppenführer und Generalleutnant der Polizei 16 = SS-Obergruppenführer und General der Polizei 17 = SS-Oberstgruppenführer und Generaloberst der Polizei 18 = Reichsführer SS und Chef der Deutschen Polizei
Kragspeglar för A = Manskap och polisunderbefäl B = Stabsofficerare C = Polisgeneraler D = Reichsführer-SS
GenObst d. Polizei Kragenspiegel 1942-45.gif
17
Gen d. Polizei Kragenspiegel 1942-45.gif
16
GenLeut d. Polizei Kragenspiegel 1942-45.gif
15
GenMaj d. Polizei Kragenspiegel1942-45.gif
14

Från 1942 ersattes polisgeneralernas gröna generalskragspeglar med gröna SS-kragspeglar.

Noter[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia

I övrigt enligt nedan

  1. ^ Christopher R. Browning, Nazi Policy, Jewish Workers, German Killers, Cambridge University Press 2000, s. 143
  2. ^ [a b] http://www.axishistory.com/index.php?id=2970
  3. ^ http://www.polizeibild.de/html/seite5.html
  4. ^ http://territorial.de/reich/nsdap/ss/hsspf.htm
  5. ^ http://www.janssen-militaria.com/waffenss.html
  6. ^ Best 1941, a.a., http://www.polizeibild.de/html/seite5.html
  7. ^ Dr. Werner Best, Aufbau der Polizei 1941, http://www.polizeibild.de/html/aufbau_der_polizei.html
  8. ^ [a b c d] http://www.polizeibild.de/html/seite2.html
  9. ^ The German Police (Supreme Headquarters Allied Expeditionary Force: Evaluation and Dissemination Section (G-2), 1945), s. 12.
  10. ^ http://www.axishistory.com/index.php?id=9484
  11. ^ Handbook on German Military Forces (U.S. War Department Technical Manual TME 30-451) http://www.ibiblio.org/hyperwar/Germany/HB/HB-3.html
  12. ^ Stefan Klemp, Freispruch für das "Mord-Bataillon": Die NS-Ordnungspolizei und die Nachkriegsjustiz, Lit-Verlag 1998, s 17-18.
  13. ^ Andre Borchert, Die "Verstrickung" der Ordnungspolizei in den Holocaust, Diplomarbeit: Fachhochschule des Bundes für öffentliche Verwaltung-Fachbereich Bundespolizei, 2008, s. 8.
  14. ^ Breitman, Richard, Official Secrets, Hill and Wang: NY, 1998, pp 5; Goldhagen, Daniel J., Hitler's Willing Executioners: Ordinary Germans and the Holocaust, Random House: USA, 1996, pp 186;
  15. ^ Hillberg, Raul, The Destruction of the European Jews, Holmes & Meir: NY, NY, 1985, 100–106.
  16. ^ Hillberg, pp 71–73
  17. ^ Rossino, Alexander B., Hitler Strikes Poland, University of Kansas Press: Lawrence, Kansas, 2003, pp 69–72, en passim
  18. ^ Hillberg, pp 81
  19. ^ Goldhagen, pp 195
  20. ^ Hillberg, pp 175, 192–198, en passim
  21. ^ Goldhagen, pp 202, 271–273, Goldhagens belägg inkluderar Israel Gutman, Encyclopedia of the Holocaust, NY: Macmillan 1990
  22. ^ Hillberg, pp 105–106
  23. ^ Klemp a.a., s. 17.
  24. ^ http://www.lexikon-der-wehrmacht.de/Zusatz/SS/Ordnungspolizei-R.htm 2010-02-02
  25. ^ Borchert a.a., s. 8
  26. ^ En mikrofilmkopia av denna sammanställning finns i National Archives and Records Administration (NARA) i Washington, DC, USA och finns offentliggjord på nätet av en välkänd forskare, Stephen Campbell: Der Chef der Ordnungspolize, "Vortrag über den Kräfte- und Kriegseinsatz der Ordnungspolizei im Jahre 1941" RG-68.046M, reel 8, NARA http://thegermanpolice.com/research/btl/formationofpolizeiinjune1941.pdf 2008-11-26
  27. ^ http://www.geschichte-reckenfeld.de/kapitel/entwicklung/00_pdf_dateien/buch_polizei_noethen_tab_dienstgrade.pdf 2009-05-09
  28. ^ Besoldung der Beamten http://www.lexikon-der-wehrmacht.de/Soldat/BBesoldung.htm
  29. ^ Andrew Mollo, Uniforms of the SS, vol. 5: "Sicherheitsdienst und Sicherheitspolizei 1931-1945" (London: Windrow & Green, 1992), s. 51
  30. ^ http://www.lexikon-der-wehrmacht.de/Soldat/Besoldung.htm
  31. ^ Ibidem

Se även[redigera | redigera wikitext]