Rudolf Höss

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med Rudolf Hess.
Rudolf Höss
Rudolf Höss inför rätta i Warszawa, mars 1947.
Född Rudolf Franz Ferdinand Höss
25 november 1900
Baden-Baden, Storhertigdömet Baden, Kejsardömet Tyskland
Död 16 april 1947 (46 år)
Auschwitz, Polen
Nationalitet Tysk
Utbildning Militär
Yrke/uppdrag Kommendant i Auschwitz
1 maj 1940 – 1 december 1943
Befälhavare för SS-garnisonen i Auschwitz
8 maj 1944 – januari 1945
SS-Obersturmbannführer
(30 juli 1942)
Efterträdare Arthur Liebehenschel
Maka Hedwig Hensel (1908–1986)
Ruinerna efter Gaskammare II (eller Bunker II) det så kallade vita huset, maj 2006.
Avrättningen av Rudolf Höss, den 16 april 1947.

Rudolf Höss, född den 25 november 1900 i Baden-Baden, död den 16 april 1947 i Auschwitz, Polen, var en tysk SS-officer. Han var kommendant i Auschwitz från 1940 till 1943 och chef för dess SS-garnison från 1944 till 1945.

Efter andra världskriget gick Höss under jorden, men han greps i mars 1946. Vid Nürnbergprocessen inkallades han som vittne, innan han utlämnades till Polen och ställdes inför rätta i mars 1947. Höss dömdes till döden och avrättades.

Innehåll

[redigera] Biografi

Rudolf Höss var son till köpmannen Franz Xaver Höss (död 1914) och Paulina Speck (död 1917).[1] Fadern pensionerades som major efter tjänstgöring i Tyska Östafrika, efter att ha blivit skjuten med en förgiftad pil i buken.[1] Sonen Rudolf och hans två yngre systrar fick en strikt katolsk uppfostran och fadern ville att sonen skulle bli präst.[2]

Höss dekorerades för tapperhet som ung officer i första världskriget, då han var placerad i Turkiet och tjänstgjorde vid Irak- och Palestinafronterna mot britterna. 1922 inträdde han i Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP). Följande år dömdes Höss och Martin Bormann för det brutala mordet på Walther Kadow. Vid en allmän amnesti 1928 frisläpptes Höss.[3] Höss anslöt sig inom kort till Bund Artam, ett radikalt förbund inom völkisch-rörelsen. I förbundet träffade han Hedwig Hensel, med vilken han gifte sig i augusti 1929. Paret fick fem barn: Ingebrigitt, Klaus, Hans-Rudolf, Heidetraut och Annegret.

[redigera] Kommendant i Auschwitz

I april 1934 gick Höss med i SS och blev medlem av SS-Totenkopfverbände. Senare samma år tjänstgjorde han i koncentrationslägret Dachau. Han placerades 1938 i Sachsenhausen, för att i början av 1940 utses till kommendant i Auschwitz. På Heinrich Himmlers order transformerade Höss Auschwitz till förintelseläger 1941 och lät installera gaskamrar och krematorier. Höss lät bygga om två små bondgårdar, belägna ungefär 3 kilometer från Auschwitz, till gaskammare. Byggnadernas mellanväggar revs och ytterväggarna tätades helt med cement. Byggnaderna, som var ensligt belägna, fick namnen "röda huset" och "vita huset".[4] Höss uppgav, att 1 800 till 2 000 personer kunde gasas åt gången i varje byggnad.[5]

Höss fann att gasning med kolmonoxid var ineffektivt och introducerade i stället Zyklon B. Den första experimentella gasningen ägde rum i september 1941 på initiativ av Karl Fritzsch, Höss ställföreträdare, och offren var då sovjetiska krigsfångar. Mellan 1940 och 1945 beräknas mellan 1 100 000 och 1 500 000 personer ha mist livet i Auschwitz. Höss själv uppgav som vittne vid Nürnbergprocessen att omkring 2 500 000 personer mördades och ytterligare 500 000 dog av sjukdomar eller svält.[6]

Hösten 1943 inledde SS en utredning om korruption i Auschwitz. Utredningsdomaren Konrad Morgen fann bevis för ekonomiska oegentligheter och sexuella överträdelser inom lägerledningen.[7] Höss förblev kommendant i Auschwitz till den 1 december 1943, då han tilldelades administrativa uppgifter vid SS:s ekonomi- och förvaltningsstyrelse WVHA.[3]

[redigera] Aktion Höss

Huvudartikel: Förintelsen i Ungern

I mars 1944 ockuperade Tyskland Ungern efter att Miklós Horthy hade försökt att dra landet ur kriget. Adolf Eichmann och hans stab anlände till Budapest, där de planerade och genomförde förintelsen av Ungerns judiska befolkning. I början av maj 1944 kommenderades Höss ånyo till Auschwitz för att leda "Aktion Höss", massmordet på de judar som deporterats från Ungern. Höss utsågs av Heinrich Himmler till befälhavare för SS-garnisonen i Auschwitz. Kommendanterna för både Auschwitz I, Richard Baer, och Auschwitz II (Birkenau), Friedrich Hartjenstein och senare Josef Kramer, underställdes Höss.[8] "Aktion Höss" pågick från den 14 maj till den 8 juli 1944 och sammanlagt deporterades 437 402 judar från Ungern till Auschwitz.[9]

[redigera] Arrestering och rättegång

När Röda armén ryckte fram mot Tyskland, flydde Höss och gick under jorden; under åtta månader arbetade han som lantbrukare. Han greps av allierad militärpolis i mars 1946 i närheten av Flensburg och inkallades som vittne för SS-generalen Ernst Kaltenbrunner vid Nürnbergprocessen samt för Oswald Pohl vid WVHA-rättegången. Höss redogjorde emellertid kyligt och noggrant om massgasningarna i Auschwitz, och hur han skämdes för sin mentala svaghet inför verkställandet av dessa; han menade att en avgörande anledning till sin hårdhet var att han absolut inte ville visa att han egentligen var svag. Höss utlämnades senare till Polen och dömdes 1947 till döden i Warszawa. Han fördes till Auschwitz och hängdes där den 16 april 1947.[3]

Under sin tid i fångenskap författade Höss den självbiografiska Kommendant i Auschwitz (utgiven år 1958), i vilken han helt oförblommerat beskriver dödsapparaten i Auschwitz. Höss förklarar att han handlade helt enligt order och anser sig ha en gott samvete.[10]

Den amerikanske psykiatern Leon Goldensohn intervjuade Höss i april 1946, när denne var internerad i Nürnberg. Goldensohn frågade Höss om han tyckte att det var rätt att döda judiska män, kvinnor och barn. Höss svarade:

Inte rätt – men Himmler sade att om inte judarna utplånades vid den tiden skulle det tyska folket på sikt utplånas av judarna.
— Rudolf Höss, den 8 april 1946.[11]

[redigera] Referenser

[redigera] Noter

  1. ^ [a b] Goldensohn, Leon (2005). Nürnbergrättegången: samtal med vittnen och anklagade. Stockholm: Fahrenheit. sid. 326. ISBN 91-975262-8-2 
  2. ^ Höss, Rudolf (1960). Kommendant i Auschwitz: självbiografiska uppteckningar. Stockholm: Norstedt. sid. 16 
  3. ^ [a b c] Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (utgåva 2. Aufl.). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. sid. 263. ISBN 978-3-596-16048-8 
  4. ^ Gutman, Israel; Berenbaum, Michael, red (1998) (på engelska). Anatomy of the Auschwitz Death Camp. Bloomington, Indiana: Indiana University Press. sid. 161. ISBN 0-253-20884-X 
  5. ^ Goldensohn, sid. 318.
  6. ^ Trial of the Major War Criminals before the International Military Tribunal. Nuremberg 14 November 1945 – 1 October 1946, 1, Nuremberg: International Military Tribunal, 1947 
  7. ^ Rees, Laurence (2007). Auschwitz: den slutgiltiga lösningen. Stockholm: Prisma. sid. 244. ISBN 978-91-518-4753-5 
  8. ^ Rees, sid. 278.
  9. ^ Kershaw, Alex (2012). Raoul Wallenbergs sista dagar. Stockholm: Natur & Kultur. sid. 64. ISBN 978-91-27-13101-9 
  10. ^ Bedürftig, Friedemann (2008). Tredje riket från uppgång till fall: en uppslagsbok. Stockholm: Ersatz. sid. 185. ISBN 978-91-88858-32-0 
  11. ^ Goldensohn, sid. 313.

[redigera] Tryckta källor

  • Bedürftig, Friedemann (2008). Tredje riket från uppgång till fall: en uppslagsbok. Stockholm: Ersatz. ISBN 978-91-88858-32-0 
  • Dödsapparaten. Tredje riket. Höganäs: Bokorama. 1993. ISBN 91-7119-604-8 
  • Goldensohn, Leon (2005). Nürnbergrättegången: samtal med vittnen och anklagade. Stockholm: Fahrenheit. ISBN 91-975262-8-2 
  • Gutman, Israel; Berenbaum, Michael, red (1998) (på engelska). Anatomy of the Auschwitz Death Camp. Bloomington, Indiana: Indiana University Press. ISBN 0-253-20884-X 
  • Hilberg, Raul (1985), The Destruction of the European Jews, 1–3, New York: Holmes & Meier, ISBN 0-8419-0832-X 
  • Höss, Rudolf (1960). Kommendant i Auschwitz: självbiografiska uppteckningar. Stockholm: Norstedt 
  • Kershaw, Alex (2012). Raoul Wallenbergs sista dagar. Stockholm: Natur & Kultur. ISBN 978-91-27-13101-9 
  • Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (utgåva 2. Aufl.). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. ISBN 978-3-596-16048-8 
  • Rees, Laurence (2007). Auschwitz: den slutgiltiga lösningen. Stockholm: Prisma. sid. 244. ISBN 978-91-518-4753-5 
  • Trial of the Major War Criminals before the International Military Tribunal. Nuremberg 14 November 1945 – 1 October 1946, 1, Nuremberg: International Military Tribunal, 1947 

[redigera] Översättning

[redigera] Externa länkar

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk