Smörgås
| Smörgås (macka) | |
 | |
| Huvudinnehåll | Brödskiva |
|---|---|
| Matsort | Bröd (ofta skivad brödlimpa) |
| Serveras som | Huvudrätt, mellanmål, förrätt, utflyktsmat |
| Variationer | Olika pålägg |
| Influerat | Sandwich |
En smörgås eller macka är en eller flera bitar bröd, med eller utan ett eller flera pålägg.[1] Den kan vara en del av en maträtt eller en hel maträtt i sig. Bröd med pålägg kan se ut på olika sätt, inklusive som dubbelsmörgås och småfranska. Smörgås är vanlig mat i norra Europa.
Användning och historik
Smörgås med pålägg är vanlig mat i norra Europa och äts ofta som mellanmål. En smörgås kan inom de nordiska matkulturerna ätas när som helst på dagen, till alla mål. Vanligt förekommande är smörgåsen till frukost. Till middag förekommer smörgåsen som regelbundet tillbehör till vissa maträtter, till exempel soppa.[2] De flesta restauranger har smör och bröd att erbjuda till maten.
Den nutida smörgåsen med pålägg är inte särskilt gammal i svensk matkultur. I äldre tider ansågs det som syndigt slöseri med ”tvesovling”, det vill säga dubbelt pålägg på smörgåsen.[3]
Varianter
Olika smörgåsar
En dubbelsmörgås,[4] även kallad dubbelmacka eller sandwich, består av två sammanslagna brödskivor med pålägg emellan.
En mindre smörgås med mer exklusivt pålägg kallas normalt snitt.[5]
En ovanligt stor smörgås på en skiva bröd och med flera slags pålägg brukar kallas landgång. Den är första gången känd från 1918.[6]
En ovanligt stor smörgås med flera brödskivor på varandra har kallats Dagobertmacka efter seriefiguren Dagobert Krikelin i "Blondie" som både äter och tillagar smörgåstypen. Smörgåsen fick sitt namn på 1970-talet.[7]
Smörgåsar äts ofta med händerna. Detta gäller särskilt sandwich-varianten (och den relaterade hamburgaren), som utvecklades för att man skulle undvika kladdiga fingrar. Smörgåsar med stora mängder pålägg eller många lager bröd är ofta besvärliga att äta för hand, och dessa konsumeras ofta med kniv och gaffel. Sådana smörgåsvarianter inkluderar det danska smörrebrödet,[8] landgången och den månglagrade smörgåstårtan.[9]
Olika pålägg
Vanliga pålägg är ost, skinka, kaviar, leverpastej, grönsaker, marmelad, messmör, korv eller skivat kokt ägg. Ofta brer man först ett lager smör eller margarin direkt på brödet. Ost är vanligt pålägg i de nordiska länderna, där vi konsumerar en stor mängd hårdost. Uppfinningen 1925 av osthyveln har underlättat konsumtionen av ost som smörgåspålägg.[10]
Smörgåsbord
Smörgåsbordet kan vara en inledning till en måltid, eller en hel måltid och är sedan 1960-talet i allmänhet är ett samlingsnamn för en buffémåltid där det ingår sill och snaps som inledning. Det har sin föregångare i brännvinsbordet, som under 1800-talet växte i omfång och blev typiskt för den oskarianska epokens överdåd vad gäller mat och dryck.[11]
Som ensam rätt och en måltid i sig består smörgåsbordet av varma och kalla rätter som dukas upp och matgästerna går själva runt och förser sig med de rätter de önskar. Bröd och smör finns alltid med liksom olika sillinläggningar.[12]
Smörgåsrelaterade ord
Smörgåsens popularitet har lett till en mängd relaterade ord. Förutom ovanstående finns smörkniv (särskild kniv att breda smör/margarin på smörgåsar med ; i skrift sedan 1833[13]), smörgåsnisse (servitörslärling som förr kompletterade restaurangens smörgåsbord[14]), smörgåsmat (ofta bestående av kallskuret, dvs. uppskuren mat att lägga på smörgås; i skrift sedan 1891[15]), smörgåsgaffel (mindre gaffel att äta smörgåsar med; i skrift sedan 1900[16]), smörgåskniv (mindre kniv att äta smörgåsar med; i skrift sedan 1904[17]), smörhund (lågt avlastningsställ för smörkniv; sedan tidigt 1900-tal[18]) och smörgåskrasse.[19]
Att kasta smörgås innebär att kasta en flat sten med rotation snett mot en vattenyta. Målet är då att stenen ska studsa på ytan och göra ett antal hopp.[1]
Etymologi
Ordet smörgås är av omdiskuterat ursprung. Det kan spåras tillbaka till då man i stugorna kärnade sitt eget smör. Vid kärnandet steg små smörklumpar upp till mjölkytan och drev omkring likt gäss. En sådan smörklump passade utmärkt att lägga på en skiva bröd.[3][20] Denna betydelse av ordet finns belagd i svenskan sedan 1538.[1] Trots det språkliga ursprunget, har ordet smörgås fått en annan pluraländelse då det blir smörgåsar i flertal.
Ordet macka har osäkert ursprung. Det kommer eventuellt från tyskans machen ('göra'), via det i vissa svenska dialekter förekommande slangordet macka i betydelsen arbeta eller förfärdiga.[21]
Bildgalleri på olika smörgåsar
-
Smörgås med ost och skinka i tapas-variant -
Norskt smørbrød -
Tonfisksmörgås med guacamole och körsbärstomater -
Ryskt buterbrod med tomat och sill -
Tjekisk jednohubky -
-
Skandinavisk räksmörgås -
-
Smörgås I Wien med en lämpligt kyld öl -
Smörgås med torsklever -
Parata di gola -
Äggsallad och rökt lax på en baguette-halva
.JPG)
Se även
Källor
Noter
- ^ [a b c] "smörgås". NE.se. Läst 10 januari 2015.
- ^ "Vårgrön soppa med varm fetaostmacka". Svt.se. Läst 10 januari 2015.
- ^ [a b] Swahn 2009, s. 299.
- ^ Svenska Akademiens ordlista, sidan 163 Arkiverad 26 mars 2014 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ "snitt". NE.se. Läst 10 januari 2015.
- ^ Swahn 2009, s. 190.
- ^ ”Dagwood sandwich”. The Oxford Dictionary of Phrase and Fable. 2006. http://www.encyclopedia.com/doc/1O214-Dagwoodsandwich.html. Läst 7 april 2010.
- ^ "smörrebröd". NE.se. Läst 10 januari 2015.
- ^ "smörgåstårta". NE.se. Läst 10 januari 2015.
- ^ "osthyvel". NE.se. Läst 10 januari 2015.
- ^ Brännvinsbord. Bokförlaget Bra Böcker AB, Höganäs. 1990. sid. 391. ISBN 91-7024-619-X
- ^ ”Smörgåsbord” (på svenska). Nationalencyklopedin. "SMY-SMYREM". Höganäs: Bokförlaget Bra böcker AB. 1995. ss. 13. ISBN 91-7024-620-3. Läst 19 september 2009.
- ^ "smörkniv". NE.se. Läst 10 januari 2015.
- ^ "smörgåsnisse". NE.se. Läst 10 januari 2015.
- ^ "smörgåsmat". NE.se. Läst 10 januari 2015.
- ^ "smörgåsgaffel". NE.se. Läst 10 januari 2015.
- ^ "smörgåskniv". NE.se. Läst 10 januari 2015.
- ^ "Smörhund". Digitaltmuseum.se. Läst 10 januari 2015.
- ^ "smörgåskrasse". NE.se. Läst 10 januari 2015.
- ^ Svenska Akademiens ordbok: smörgås
- ^ Erneby, Birgitta (2008). Norstedts etymylogiska ordbok (1). Nordstedts Akademiska Förlag. sid. 389. ISBN 978-91-7227429-7
Tryckta källor
- Swahn, Jan-Öjvind (2009). Stora matlexikonet. Ordalaget Bokförlag. sid. 299. ISBN 978-91-85465-64-4
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Smörgås.
| ||||||||||||||||