Timrå kommun

Version från den 28 november 2017 kl. 07.41 av LarskeBot (Diskussion | Bidrag) (enligt Wp:Wikipediafrågor, replaced: utrikesfödda → utrikes födda (3), inrikesfödda → inrikes födda med AWB)
Timrå kommun
Kommun
Timrå kommunhus
Timrå kommunhus
Vapen för Timrå kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Västernorrlands län
Landskap Medelpad, Ångermanland
Läge 62°30′0″N 17°20′0″Ö / 62.50000°N 17.33333°Ö / 62.50000; 17.33333
Centralort Timrå (Vivsta)
Areal 822,71 km² (2015-01-01)[1]
137:e största (av 290)
 - land 783,26 km²
 - vatten 39,45 km²
Folkmängd 17 540 (2023-12-31)[2]
136:e största (av 290)
Befolkningstäthet 22,39 invånare/km²[2][1]
166:e högsta (av 290)
Geonames 2669046
Kommunkod 2262
Tätortsgrad (%) 84 (2015)[3]
Antal anställda 1 775 (2014-11)[4]
Webbplats: www.timra.se
Lantmäteriets kommunavgränsning

Timrå kommun är en kommun i landskapet Medelpad i Västernorrlands län. Centralort är tätorten Timrå, vars centrum även kallas Vivsta centrum.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna Hässjö, Ljustorp, Timrå och Tynderö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vivsta-Näs municipalsamhälle inrättades i Timrå landskommun 23 maj 1935 och upplöstes 1947 när Timrå köping bildades genom en ombildning av landskommunen.

Vid kommunreformen 1952 uppgick Ljustorps och Tynderö landskommuner i Hässjö landskommun medan köpingskommunen kvarstod oförändrad.

Timrå kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Timrå köping och Hässjö landskommun.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 1972 i Medelpads domsaga och kommunen ingår sedan 1972 i Sundsvalls domsaga.

Kommunvapnet

Blasonering: I fält av guld två röda tallar uppväxande från en av vågskuror bildad, sänkt blå bjälke.

De två tallarna som avbildades växte ovanligt nära varandra på Konrad Byströms tomt i ett samhälle nära Bergeforsen som heter Sandarna. Timrå köping antog på 1950-talet ett vapen, som aldrig blev fastställt i högsta instans. Det blev däremot Hässjös vapen år 1960. Efter kommunbildningen 1971 modifierades köpingens vapen och registrerades 1986 hos PRV.

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Timrå kommun 1810–2023
År Invånare
1810
  
3 442
1850
  
5 563
1900
  
13 464
1950
  
15 283
1968
  
17 626
1970
  
17 811
1980
  
18 872
1990
  
18 540
2000
  
17 988
2010
  
17 990
2023
  
17 540
Källa: SCB och Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet.

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 981, eller 10,99 % av befolkningen (hela befolkningen: 18 025 den 31 december 2014).[6]

utrikes födda

Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Timrå kommun 17 987 personer. Av dessa var 1 649 personer (9,2 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[7]

Indelningar

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt (socknar) inom Timrå kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[8]:

Tätorter

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det fem tätorter i Timrå kommun

Nr Tätort Folkmängd
1 Timrå &&&&&&&&&&010495.&&&&&010 495
2 Söråker &&&&&&&&&&&02374.&&&&&02 374
3 Bergeforsen &&&&&&&&&&&01787.&&&&&01 787
4 Stavreviken &&&&&&&&&&&&0222.&&&&&0222
5 Laggarberg &&&&&&&&&&&&0209.&&&&&0209

Centralorten är i fet stil.

Politik

Kommunstyrelseordförande / Kommunalråd

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Ewa Lindstrand Socialdemokraterna


Kommunfullmäktige

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Mari Eliasson
Förste vice ordförande
S
Anders Weinemo
Andre vice ordförande
M
Göran Ljungblom
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden
S
Per-Arne Frisk
S
Pirjo Jonsson
Kultur- och tekniknämnden
S
Jan-Christer Jonsson
S
Anna-Lena Fjellström
Miljö- och byggnadsnämnden
S
Roger Öberg
S
Karina Nordgren
Barn- och utbildningsnämnden
V
Krister Håkansson
S
Lisbeth Eklund
Valnämnden
S
Jan-Christer Jonsson
S
Gun-Inger Fröberg

Mandatfördelning i Timrå kommun, valen 1970–2014

ValårVSMPALNTSDNYDCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19704309411
43094
4989,9
43
197342812212
4281222
4992,1
3910
197642713212
4271322
4992,1
3613
197942711223
42711223
4991,3
3316
19824298143
429843
4991,0
3316
19854287433
4287433
4989,9
3019
198842628432
42628432
4985,3
3019
19914271116333
4276333
4985,0
2920
199453125222
53125222
4985,7
2524
1998102127243
102127243
4980,11
2623
2002725117332
7257332
4978,42
2623
2006426127225
42627225
4979,63
2920
2010424224319
42422439
4982,06
2821
20143201342314
32034234
4184,00
2417
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Näringsliv

Permobil har sitt huvudkontor här. Här finn också Wifsta pappersbruk och Östrands massafabrik (SCA).

En av Sveriges största laxodlingar finns i Bergeforsen[9]

Sevärdheter

Y:et vid Sundsvall-Timrå Airport.

I kommunen ligger Sundsvalls och Härnösands gemensamma flygplats Midlanda.

Se även

Referenser

Fotnoter

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024. 
  3. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 6 december 2015)
  7. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015[död länk] (XLS-fil) Läst 4 juni 2016
  8. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  9. ^ ”INDALSÄLVEN - En resa längs en av Sveriges storslagna älvar”. http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/Gemeinsame_Inhalte/DOCUMENT/196015vatt/815691omxv/819774vxrx/876156vxrx/876172omxv/885300info/P02117386.pdf. 

Externa länkar