Torshälla

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 59°25′N 16°28′Ö / 59.417°N 16.467°Ö / 59.417; 16.467
Torshälla
Tätort
Vy över Torshälla från Holmberget
Vy över Torshälla från Holmberget
Land  Sverige
Landskap Södermanland
Län Södermanlands län
Kommun Eskilstuna kommun
Församling Torshälla församling
Koordinater 59°25′N 16°28′Ö / 59.417°N 16.467°Ö / 59.417; 16.467
Area 563,77 hektar
Folkmängd 7 612 (2010)[1]
Befolkningstäthet 13,5 inv./hektar
Grundad 1317 (Stadsrättigheter)
Tidszon CET (UTC+1)
Postort Torshälla
Postnummer 644 01 - 644 80
Riktnummer 016
Tätortskod 0880
Torshällas läge i Södermanlands län
Red pog.svg
Torshällas läge i Södermanlands län
Map-icon.svg Se kartdata överlagrat på...
Google Maps Bing Maps
Kartdata


Torshälla (uttalas /'tɔʂhɛla/, på lokal dialekt "tårsch-hälla", med kort å-ljud) är en tätort i Södermanlands län, Sverige, med 7 612 invånare (2010).[2]

Torshälla utgör en kommundel i Eskilstuna kommun, och var före 1971 Torshälla stad. Orten är känd för sin stålindustri vid Nyby bruk och sin gamla småstadsbebyggelse.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Tillkomst och etymologi[redigera | redigera wikitext]

Vid nuvarande Torshälla kyrka fanns en lokal kultplats för asatron långt innan kyrkan uppfördes, det vill säga före 1100-talet. Namnet Torshälla anses kunna härledas från "Tors harg" (som även den lokala idrottsplatsen heter idag) och har översatts som "Tors offerplats". Den kan ha legat antingen där kyrkan nu är belägen eller på Klockberget ovanför.

Staden ligger vid de första fallen innan Torshälla/Eskilstunaåns mynning ut i Mälaren, vilken dessutom låg mycket närmare Torshälla med vikingatidens havsnivå. Fallen var därför en strategisk och viktig plats för utförsel av allehanda produkter sjövägen. I kyrkan förvaras en fragmentarisk runsten. Den stympade inskriften har följande lydelse: "...resa (stenen) efter Kakr (sin) dugande make".

Medeltida handels- och hantverksstad[redigera | redigera wikitext]

Den äldsta delen av Torshälla kyrka är från 1100-talet. Torshälla erhöll stadsrättigheter av kung Birger Magnusson 1317. Det gör Torshälla till en av Sveriges äldsta städer.

På Husberget, öster om fallet, finns rester i marken efter en borganläggning, som grävdes ut mellan 1986 och 1989. Rika fynd av bland annat ett 40-tal armborstspetsar visar att heta strider verkar ha stått kring denna försvarsanläggning. Borgen har troligen anlagts i slutet av 1200-talet eller en bit in på 1300-talet. Den har vid ett par tillfällen härjats av bränder men återuppförts. Ett fynd av en brakteat, präglad någon gång mellan 1363 och 1389, anses beteckna borgens definitiva undergång.

Också på Holmberget, beläget söder om Husberget, har fynd gjorts som tyder på att även detta berg har varit befäst. Så har också varit fallet med Nyby fornborg på Nybyberget, intill Nybyån väster om staden. Analyser av kol från de undre lagren av den omgivande vallen pekar på att denna borg uppförts under senare delen av 1300-talet eller början av 1400-talet. Några konkreta spår av den medeltida stadsbebyggelsen kring kyrkan, väster om ån, har tidigare inte kunnat påvisas. I samband med arbeten för fjärrvärmeledningar i en av gränderna år 2005 framkom dock vid en arkeologisk undersökning ett kulturlager, som genom C14-metoden visade sig ha tillkommit mellan 1250 och 1400 e Kr.

Torshälla plundrades och brändes år 1436 av riksmarsken Karl Knutssons här, som vedergällning för att man tagit Erik Pukes parti under Pukefejden.[3]

Torshälla omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna, och därmed troligen inte helt tillförlitlig.

Torshälla hade sin storhetstid som handelsstad under 1600-talet, då staden under en tid var stapelstad med rätt att bedriva utrikeshandel utan mellanhänder. På 1620-talet anlades kronokvarnen Torshälla kvarn vid fallen.[4] Staden var länge Rekarnes viktigaste handelsplats, före Eskilstuna, som först 1659 blev en oberoende stad med egna privilegier.

Sankt Olofs gränd i gamla Torshälla
De renoverade slussarna i Torshälla, ursprungligen byggda 1860

Den snabba utvecklingen av handel och industri i Eskilstuna och byggandet av kanaler för att kringgå fallen i Torshälla bidrog till att successivt minska Torshällas relativa betydelse som handelsplats. Den första kanalen, Karl IX:s kanal, som också var Sveriges första kanal, följde sträckningen för dagens Nybyån väster om Torshälla. Karl IX:s kanal stod färdig 1610 men var obrukbar redan omkring 1650. Byggandet av Hjälmare kanal, öppnad 1639, med ny sträckning 1830, och Eskilstuna och Torshälla kanal genom östra Torshälla, invigd 1860, gjorde Torshällas hamn huvudsakligen överflödig som omlastningsplats. Efter den stora branden 1798, som ödelade större delen av Torshälla, övertog Eskilstuna en ledande roll.

Småstad och bruksby[redigera | redigera wikitext]

Se även Nyby bruk.

Stadsparken på Holmberget anlades 1897 på initiativ av konstnären Georg Nyström (1861-1944). I parken reste man även ett slags offeraltare i hednisk stil för att hylla "stadens vikingaarv". Mellan 1907 och 1945 gavs Torshälla Tidning ut i Torshälla.

I Nyby, idag en del av Torshälla, hade redan från 1400-talet och framåt smidesverksamhet bedrivits.[5] 1829 grundade Adolf Zethelius Nyby bruk vid Nyby gård utanför det dåvarande Torshälla. Omkring bruket växte en bruksby upp. På 1890-talet byggdes Norra Södermanlands Järnväg genom Eskilstuna och Nyby bruk till Mälarbaden vid Mälarens strand norr om Torshälla. Stationshuset vid Nyby (idag rivet) byggdes 1895 och stationen användes för passagerartrafik fram till 1933. Sedan dess har järnvägen endast använts för godstransporter till bruket.[6]

Under början av 1900-talet drabbades ortens mindre industrier av recession och befolkningstalen sjönk. Därefter kom en period av snabb ekonomisk tillväxt, driven av stålindustrin. Genom sitt läge direkt i anslutning till staden kom bruket att påverka stadens utveckling, genom en stor inflyttning av bruksarbetare under åren fram till 1970-talet. Under denna tid växte orten framförallt på östra sidan av ån, där ett modernt centrum skapades vid Östra torget. Av de inflyttade bruksarbetarna kom många från Finland och som ett resultat av detta har orten idag en stor sverigefinsk befolkning.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Torshälla stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. delar av ortens bebyggelsen med Nyby bruk kom att ligga i Torshälla socken/landskommun och denna del kom 1952 att införlivas i Torshälla stad som senare 1971 uppgick i Eskilstuna kommun.[7]

I kyrkligt hänseende hörde orten till Torshälla stadsförsamling som 1970 namnändrades till Torshälla församling. En del av bebyggelsen hörde före 1952 till Torshälla landsförsamling.[8][8]

Orten ingick till 1 juli 1946 i domkretsen för Torshälla rådhusrätt och därefter till 1971 i Livgedingets domsagas tingslag. Sedan 1971 ingår Torshälla i Eskilstuna tingsrätts domsaga.[9]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Torshälla 1900–2010[2][10]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
2 515
1960
  
5 662
1965
  
7 033
1970
  
8 363
1975
  
8 231
1980
  
8 153
1990
  
8 026 544
1995
  
7 665 551
2000
  
7 453 552
2005
  
7 614 556
2010
  
7 612 564

 † Stad med förstäder 1900.



Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Torshälla ligger 7 km norr om Eskilstuna centrum i Eskilstuna kommun, Södermanlands län. Orterna är nästan sammanvuxna och skiljs endast åt av ett öppet gärde.

Torshälla delas i en västlig och en östlig del av Torshällaån, den nedre sträckningen av Eskilstunaån, som rinner ut i Mälaren norr om Torshälla. Orten har uppstått omkring Kvarnfallet, en fors i ån som utgör en naturlig handelsplats. Terrängen är kuperad och flera höjder finns inom orten; Klockberget vid kyrkan och Nybyberget vid Nyby bruk, samt Husberget och Holmberget (stadsparken) öster om Kvarnfallet.

Den äldre stadsbebyggelsen är huvudsakligen koncentrerad till den västra sidan av ån, med kyrkan och rådhuset. Den gamla huvudgatan Storgatan löper där parallellt med ån i nord-sydlig riktning. På östra sidan av ån ligger det moderna centrumet vid Östra torget. Brogatan binder samman den gamla staden med centrum och korsar ån vid Kvarnfallet. Öster om centrum rinner Torshälla kanal.

I Torshällas västra utkant ligger Nyby bruk, ett brukssamhälle från 1800-talet. Söder och öster om Torshällas centrum ligger villa- och hyreshusområden tillkomna mellan 1960-talet och 1980-talet. Norr om Torshälla vid Mälaren ligger villaområdena och orterna Roxnäs, Mälarbaden, Mälby, Torshälla huvud och Ängsholmen.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

E20 passerar genom Eskilstuna söder om Torshälla, med närmaste avfarterna Folkesta (avfartsnr. 130) och Marielund (131). Riksväg 56 mellan Norrköping och Gävle passerar också strax väster om Torshälla i nord-sydlig riktning.

Täta bussförbindelser till Eskilstuna centrum och Eskilstuna centralstation, samt busslinjer till Mälarbaden och Mälby trafikeras av lokalbussar.

En småbåtshamn finns norr om fallen i Torshälla och under sommarsäsongen angörs Torshälla hamn av turistbåtar som trafikerar Mälaren. Trots begränsade renoveringsåtgärder under senare år är slussarna i Torshälla dock i dagens läge inte trafikerbara. Ån är via Eskilstuna och Torshälla kanal trafikerbar uppströms från slussarna i kanalen till Eskilstuna, men då endast med mycket låga båtar på grund av de fasta vägbroarna längs ån.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Det dominerande industriföretaget och den största privata arbetsgivaren i Torshälla är Outokumpu som tillverkar rostfria stålprodukter vid Nyby bruk.

Under senare år har arbetspendlingen från Torshälla ökat, och staden kan till viss del betraktas som sovstad till Eskilstuna och Stockholm.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Skolor i Torshälla[redigera | redigera wikitext]

Gökstensskolan, med verksamhet från förskoleklass till årskurs nio, är belägen i centrala Torshälla och har cirka 650 elever. Gökstensskolan erbjuder sina elever rid- och praktisk-estetisk profil. Skolan byggdes 1952.

Den något mindre Edvardslundsskolan, med verksamhet från förskoleklass till årskurs sex, byggdes 1974 och har idag runt 330 elever. 1998 nyinvigdes skolan efter en större ombyggnad. Den är belägen i området Edvardslund i östra Torshälla.

Tidigare skolor[redigera | redigera wikitext]

Krusgårdsskolan vid Torshälla hamn byggdes som en provisorisk skola på 1970-talet men blev kvar till 1999, då skolan lades ned. Skolan hade i årskurserna 1-6 både svenskspråkiga och finskspråkiga klasser. Under 2000-talet revs skolan och på platsen finns nu enbart en äng vid hamnen.

Andra skolor som tidigare funnits i Torshälla är Kyrkskolan (1900-1985), numera bostäder, Holmens skola (1886-1980), numera lokal för PRO, samt Roxnäs skola (1896-1985), numera lokal för Länkarna.

Kultur och sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Musik[redigera | redigera wikitext]

I Torshälla finns en tradition om att Fredmans epistel n:o 39, Storm och böljor tystna ren ska ha komponerats av Carl Michael Bellman under en kortare vistelse i Torshälla; detta anges även i den tryckta utgåvan från 1790, där undertiteln lyder "Öfver Bergströmskans Porträt på Liljans krog, i Torshella".[11] En krog med detta namn fanns i Torshälla fram till 1900-talets början, intill västra brofästet till bron vid Kvarnfallet.

Den stora gruppen sverigefinnar i Torshälla har satt ett avtryck i ortens musikliv; årligen arrangeras en folkmusik- och dansfestival av ortens finska förening. Sami Sirviö och Markus Mustonen, medlemmar i Kent, har rötter i Torshälla.[12]

Konst[redigera | redigera wikitext]

Ebelingmuseet är Torshällas konstmuseum med en permanent utställning av keramikern, konstnären och skulptören Allan Ebelings verk. Ebeling var under en stor del av sitt liv verksam i Torshälla. Flera av Ebelings skulpturer står på offentliga platser i Torshälla, bland andra Tors bockar i Torshällaån och Vattenbärerskan på Östra torget.

Glaskonstnären Åsa Brandt är sedan 1968 verksam i Torshälla och har en glashytta för studioglastillverkning.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

  • Bergströmska gården är en välbevarad 1700-talsgård som inrymmer hembygdsmuseet. Kvarteren omkring gården i gamla Torshälla utgör de äldsta bevarade delarna av småstadsbebyggelsen.
  • Ebelingmuseet
  • Nyby bruksby är en bruksmiljö från 1800-talet, med Nyby herrgård och arbetarbostäder.
  • Torshälla kvarn uppfördes på 1620-talet och inrymmer numera biblioteket samt en utställningslokal.
  • Torshälla kyrka. De äldsta delarna är från 1100-talet. Kyrkan har takmålningar från 1400-talet utförda av Albertus Pictor med den äldsta kända avbildningen av glasögon i Sverige.
  • Torshälla rådhus vid Rådhustorget, byggt 1833. De gamla häktescellerna är museum och visas efter överenskommelse.

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Bland idrottsklubbar från orten återfinns:

Politik och administration[redigera | redigera wikitext]

Torshälla stads förvaltning[redigera | redigera wikitext]

Torshälla är sedan kommunreformen 1971 en del av Eskilstuna kommun. Torshälla utgör en egen kommundel där bl a förskola, grundskola, omsorgsfrågor, kultur- och fritidsverksamhet, parkskötsel samt gatu- och trafikfrågor ligger under Torshälla stads nämnd,[13] som är en kommundelsnämnd inom Eskilstuna kommun. Under nämnden lyder Torshälla stads förvaltning med cirka 500 anställda inom de olika verksamhetsområdena.[14]

Torshälla stads nämnd består av 15 ordinarie ledamöter och 7 ersättare. Ordförande för mandatperioden 2010-2014 är Magnus Arreflod (MP). Följande politiska sammansättning gäller efter valet 2010[15]:

Parti Ledamöter Ersättare
Miljöpartiet 2
Socialdemokratiska Arbetarepartiet 5 3
Vänsterpartiet 1 1
Moderata samlingspartiet 3 2
Folkpartiet Liberalerna 1 1
Kristdemokraterna 1
Centerpartiet 1
Sverigedemokraterna 1

Kommundelningsfrågan[redigera | redigera wikitext]

Under många år har frågan om huruvida Torshälla borde brytas ut ur Eskilstuna kommun diskuterats. I samband med valen 2006 genomfördes en rådgivande folkomröstning om en eventuell kommundelning. Valdeltagandet blev 52% varav 67,5% (av hela kommunens befolkning) röstade nej. I Torshälla röstade en ännu större majoritet för en odelad kommun.

Kända Torshällabor[redigera | redigera wikitext]

Anni-Frid Lyngstad med Benny Andersson, 1976
Sami Sirviö

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ [a b] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  3. ^ Sundberg, Ulf. 2002 (1999). Medeltidens svenska krig. Andra upplagan. Stockholm: Hjalmarsson & Högberg. ISBN 91-89660-11-0.
  4. ^ Bebyggelseregistrets anläggningspresentation - Torshälla kvarn
  5. ^ Alla tiders historia om Nyby Bruk, 1996
  6. ^ NrSlJ, Norra Södermanlands Järnväg
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ [a b] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  9. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Eskilstuna tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  10. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån. Torshälla, med Nyby bruk.
  11. ^ Carl Michael Bellman, Fredmans epistlar, Stockholm, tryckt hos Anders Zetterberg, 1790.
  12. ^ Dagens arbete - Arbetarsönerna som sliter på ackord, av Jonas Hållén, 2007-12-14.
  13. ^ "Torshälla Stads nämnd" - Eskilstuna.se
  14. ^ "Torshälla Stads förvaltning" - Eskilstuna.se
  15. ^ Eskilstuna kommun - Torshälla stads nämnd - Politisk sammansättning. Uppgift från september 2011.
  16. ^ Kjell Bergqvist blir Torshällabo”. Folket. 11 februari 2000. http://folket.se/nyheter/eskilstuna/1.158716. Läst 21 maj 2013. 
  17. ^ Monica Frime (13 november 2005). ”Anni-Frid Lyngstad fyller 60 år den 15 november”. Helsingborgs Dagblad. http://hd.se/familj/2005/11/13/anni_frid_lyngstad_fyller_60_aar/. Läst 21 maj 2013. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Gisslandi, Bertha: Torshälla genom sekler (1979)
  • Lidén, Hans, A.: Projektet Husberget i Torshälla. Fornvännen 2/1990.
  • Lokalhistoriska sällskapet i norra Södermanland/Årsbok 2004: Torshälla ABC (2003)
  • Lorin, Olle: Glimtar ur Torshällas äldre historia (2003)
  • Lorin, Olle: Från harg till industristad (1995)
  • Schnell, Ivar: Torshälla 650 år (1967)
  • Ericsson, Christer:'Vi är alla delar av samma familj'. Patronen, makten och folket vid Nyby bruk 1880-1940.(1997)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]