Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2013/Juli

Social media

Hello, and sorry for not posting in Swedish.

I'm currently doing a quick survey about Wikipedia communities and social media. It would be awesome if someone can provide me answers for these questions.

1. Does Swedish Wikipedia has an official Facebook Fan Page? If not, is there any unofficial Facebook Page or Group? (official here means community acknowledged)
2. If there is such page, how many people became admin (manager, content creator, etc.) in that Page? How long has it existed?
3. Does Swedish Wikipedia has an official Twitter handle?
4. If yes, how many people have access to that handle? And how long has it existed?
5. Does Swedish Wikipedia has any other social media presence (official or unofficial), such as G+, Identi.ca, etc.

Thanks beforehand! Bennylin (disk) 13 juni 2013 kl. 15.13 (CEST)

1. No page, but this group exists. If it fits within your definition I do not know.
2. It has 8 admins, and was probably created in 2008 or 2009.
3. Not that I know of.
4. N/A
5. Not that I know of.

Ainali (disk) 13 juni 2013 kl. 23.43 (CEST)

Yes, the group would do. Tack, Ainali! Bennylin (disk) 17 juni 2013 kl. 17.27 (CEST)

Free Research Accounts from Leading Medical Publisher. Come and Sign up!

The Wikipedia Library gets Wikipedia editors free access to reliable sources that are behind paywalls. I want to alert you to our latest donation. Cochrane Collaboration is an independent medical nonprofit organization that conducts systematic reviews of randomized controlled trials of health-care interventions, which it then publishes in the Cochrane Library. Cochrane has generously agreed to give free, full-access accounts to medical editors. Individual access would otherwise cost between $300 and $800 per account. If you are active as a medical editor, come and sign up :) Cheers, Ocaasi 16 juni 2013 kl. 23.20 (CEST)

My apologies for the incorrect link: You can sign up for Cochrane Collaboration accounts at the COCHRANE sign-up page. Cheers, Ocaasi 16 juni 2013 kl. 23.54 (CEST)

Inkommen ansökan om administrativ behörighet

Just nu finns det en på börjad omröstning på Wikipedia:Ansökan om administrativ behörighet. 212.181.63.190 17 juni 2013 kl. 11.35 (CEST)

IP-adressers sandlådor

Jag har precis raderat två sandlådor som hörde till IP-adresser, efter att någon hade lagt in snabbraderingsmallen. Frågan är om oinloggade ska kunna ha möjlighet att skapa egna sandlådor. Går det att ändra så att oinloggade inte har någon länk till sandlådan? Stigfinnare (disk) 18 juni 2013 kl. 15.05 (CEST)

De potentiella problemen ser jag personligen som betydligt mindre än problemet med att folk som vill bidra utan att skapa en användare inte kan ha egna arbetsytor. /Julle (disk) 18 juni 2013 kl. 15.21 (CEST)

Den sandlådelänken som finns uppe till höger mellan Diskussion och Inställningar syns endast för inloggade. Jan Ainali (WMSE) (disk) 18 juni 2013 kl. 16.28 (CEST)

Det beror inte på länken överst på sidorna, utan på att någon av välkomstmallarna, minns inte vilken, erbjuder en sådan rödlänk även för oinloggade. Att ha dem som undersidor till "användarsidor" (som inte finns) är ingen bra idé, av flera olika skäl. Men man kan tänka sig andra sätt att skapa mer personliga sandlådor för oinloggade, om den vanliga nu inte går att använda. /NH 18 juni 2013 kl. 18.03 (CEST)

Någon hade något fiffigt sätt i mallar att se om det är ett IP eller en användare som mallas. Kanske skulle kanske den aktuella (vilken det nu är) välkomstmallen ändras så att ett IP inte erbjuds en sandlådelänk som undersida? /Hangsna (disk) 18 juni 2013 kl. 22.23 (CEST)

{{IP annan}} särskiljer konton och IP-användare. Det är {{Intro}} som länkar till den personliga sandlådan. Den vidare frågan är varför vi inte ska erbjuda en personlig sandlåda till IP-användare? --Lajm 19 juni 2013 kl. 09.23 (CEST)

{{Intro}} är avsedd för inloggade användare, inte IP-adresser. Lixer ✎ ✔ 19 juni 2013 kl. 09.28 (CEST)

Kanske inte avsedd för oinloggade, men har använts mycket för dem. Jag provade att lägga in {{IP annan}} i intromallen. --MagnusA 19 juni 2013 kl. 11.13 (CEST)

Interwikilänkar

Det nya sättet att föra interwikilänkar suger verkligen. Det är baserat på att engelska begrepp utgör normen; engelska WP upphöjs till Über-WP.

Min litania föranleds av att jag försökt ändra i mitt tycke felaktiga interwikilänkar. Svenska artikeln Yrkesjägare har den tyska interwikilänken de:Jagdaufseher vilket dock motsvaras av det svenska begreppet jakttillsynsman. Jagdaufseher länkar till en:Game keeper vilket är en brittisk term som motsvarar både yrkesjägare och jakttillsynsman. Yrkesjägare borde länka till de:Berufsjäger, men nu finns det ingen sådan artikel.

Viltmästare länkar till de:Revierjäger vilket är korrekt. Luke (disk) 14 juni 2013 kl. 23.46 (CEST)

Jag har börjat vänja mig med det nya systemet, men jag har noterat att det befäster det engelska språkets avgränsningar av vissa begrepp och att det är mycket svårt att få gehör för det på Wikidata. Kanske borde man skapa en sida där användare kan lägga in sidor som man anser vara fellänkande och sedan kan man med jämna mellanrum gemensamt lägga in flyttförslag på Wikidata?--ボスニア (disk) 15 juni 2013 kl. 01.49 (CEST)

Ja, det låter som en bra tanke. Hur får man till stånd detta rent praktiskt?--Paracel63 (disk) 15 juni 2013 kl. 02.53 (CEST)

d:Wikidata:Interwiki conflicts kanske? Thoasp (disk) 15 juni 2013 kl. 07.43 (CEST)

Med tanke på projektets natur är det ofta det mest splitade projektet som styr. -- Lavallen (blockera) 15 juni 2013 kl. 07.53 (CEST)

Vad betyder "mest splitade"?--LittleGun (disk) 15 juni 2013 kl. 11.06 (CEST)

De projekt som använder samlingsartiklar missgynnas relativt de som splitar i begränsade ämnen. För "statementens" skull är det dessutom tvunget att ofta splita i fler mindre enheter än det finns artiklar för. Stad är tex ett typexempel på en sida som inte beskriver någonting egentligen. Den behöver delas upp i "stad av typ X i Y" etc för att vara relevant som statement på Wikidata. -- Lavallen (blockera) 15 juni 2013 kl. 16.34 (CEST)

Är det inte bara att ta bort den felaktiga länken och lägga in den på rätt ställe? Det har jag gjort vid flera tillfällen. Tostarpadius (disk) 15 juni 2013 kl. 13.07 (CEST)

Just detta fall verkar dock ytterst komplicerat, då det finns en överlappning med "Wildhüter" och "Förster" (som båda anges som motsvarigheter till "Jägmästare". På engelska är ännu fler begrepp inblandade: "Game keeper", "Game warden", "Forester" och "Park ranger". Det vore bra om någon med större kunskaper än mina inom området tog itu med detta. Vi har ju även "Skogvaktare" och "Skogsmästare" på svenska. Exakta motsvarigheter är inte alltid lätta att hitta, men det måste renodlas för att få bort förvirringen. Tostarpadius (disk) 15 juni 2013 kl. 14.58 (CEST)

Går det att lösa det hela genom att hänvisa till omdirigeringssidor på de olika wikipedierna, om ni fattar vad jag menar // Myskoxen 19 juni 2013 kl. 00.26 (CEST)

Angående det ursprungliga frustrerade inlägget så tycker jag att det är precis tvärt om; Tidigare var enwp normen eftersom det var därifrån de flesta interwikibottar hämtade länkar. Idag är det Wikidata som är Über-WP. Enwp har förlorat den rollen. Det gör det betydligt enklare att göra mer träffsäkra interwikilänkar än förr. Idag är t.ex. interwikilänkarna i artiklarna Färgat guld och Vitt guld rätt, något som var i stort sett omöjligt att åstadkomma så länge enwp var interwikinorm och alla artiklar om vitt guld interwikilänkade till en:Colored gold#White gold. /ℇsquilo 20 juni 2013 kl. 09.34 (CEST)

Importera artiklar

Nu kanske det är dags igen att ta upp frågan igen. Skall vi inte börja importera artiklar på samma sätt som dewp och nowp gör? Jag är själv väldigt imponerad av framför allt nowp. J 1982 (disk) 18 juni 2013 kl. 16.51 (CEST)

Hur har ni resonerat tidigare? Jag funderade lite kring det för något eller några år sedan. Det jag tänker är att om det är en stabil artikel som granskats och blivit utvald så borde det vara okej att importera artiklar. Kan man jämföra det med att översätta annat encyklopediskt material?B.Odins (disk) 18 juni 2013 kl. 16.56 (CEST)

Jag är för import. Kan vi köra bottar, kan vi självklart importera. Klart man får granska, men det gäller ju samma sak när man översätter manuellt också. J 1982 (disk) 18 juni 2013 kl. 17.05 (CEST)

Det finns en användargrupp, Importörer, som (även administratörer) kan importera artiklar om funktionen är påsatt. Lixer ✎ ✔ 18 juni 2013 kl. 17.17 (CEST)

J 1982, med granskad menade jag att originalartiklen är granskad och det i förlängningen innebär att man måste lita på källor som angetts.B.Odins (disk) 18 juni 2013 kl. 18.30 (CEST)

Själva översättningsprocessen är fortfarande manuell hos importerade artiklar. Det är bara redigeringshistoriken som även visar redigeringar som gjordes i den ursprungliga språkversionen. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 18 juni 2013 kl. 17.24 (CEST)

Så funktionen har aldrig använts här? J 1982 (disk) 18 juni 2013 kl. 18.09 (CEST)

Exakt. Lixer ✎ ✔ 18 juni 2013 kl. 18.11 (CEST)

Det vore bra om man kunde börja med att på prov importera några artiklar. J 1982 (disk) 18 juni 2013 kl. 18.33 (CEST)

(redigeringskonflikt)Hur skulle majoriteten se på källorna i originalartikeln då? Jag vill gärna lita på att en granskad artikel som blivit utvald på originalspråket och varit stabil är trovärdig. Om en import, med översättningsarbete och allt då görs ska det kunna publiceras i sin helhet. Inte bara de bita man kan hitta svenskspråkiga källor för. Hur ser ni andra på det? B.Odins (disk) 18 juni 2013 kl. 18.35 (CEST)

Hur ser det ut? Är det någon av er som har ett exempel att tipsa om?B.Odins (disk) 18 juni 2013 kl. 18.36 (CEST)

Jag är för import och granskar gärna artiklar inom mina intresseområden. Kanske man skulle kunna engagera olika delprojekt för att uppnå större djup och konsekvens, så att vi inte får för mycket anglicismer?--ボスニア (disk) 18 juni 2013 kl. 19.17 (CEST)

Jag är mycket tveksam till import. Det uppmuntrar till ett sätt att skapa artiklar som jag ser som en ren nödlösning. Vad skall vi med olika språkversioner till om innehållet är detsamma? Tostarpadius (disk) 18 juni 2013 kl. 19.26 (CEST)

Av anledningen att alla inte kan alla språk.B.Odins (disk) 18 juni 2013 kl. 19.29 (CEST)

Ja, men då kan man lika gärna använda en översättningsrobot. Poängen med interwiki är att hitta annan, lika tillförlitlig information på andra språk. Likriktning är av ondo! Själv använder jag i regel olika källor när jag skriver artiklar om samma ämne på olika versioner. Tostarpadius (disk) 18 juni 2013 kl. 19.32 (CEST)

Fast det beror väl kanske på att du känner dig trygg i att läsa på flera språk. Det jag tycker talar för import är att man kan översätta en bra artikel så att den blir tillgänglig för fler.B.Odins (disk) 18 juni 2013 kl. 19.36 (CEST)

Förlåt, skulle någon vilja förklara vad detta med import av artiklar innebär och på vilket sätt det skiljer sig från helt vanlig översättning av artiklar från andra språkversioner. / Elinnea (disk) 18 juni 2013 kl. 20.01 (CEST)

Sidversioner med alla bidrag och namn på alla användare följer med, inte bara texten. I sådana fall behövs i princip ingen ursprungsmall av typ {{Enwp}}. -- Lavallen (blockera) 18 juni 2013 kl. 20.15 (CEST)

Det innebär att en sidas historik, dvs varje enskild version som sparats av sidan, kopieras från en wiki till en annan. Översättning har inget med detta att göra, men det kan anses praktiskt ur "licenssynpunkt". Om jag redigerar en sida här, som senare importeras till engelska wikipedia, kommer de redigeringar jag gjorde här även att synas i historiken där. Vår metod är att istället ge en permanentlänk till ursprungssidans historik, t.ex. med Mall:Översatt. Ett problem med detta är att t.ex. jag får credit för en massa redigeringar som pt:User:NH har gjort (det är alltså en annan person), när artiklar på portugsiskspråkiga Wikipedia importerats till andra språkupplagor där jag innehar kontot med det namnet. Detta kommer nog att rättas till eller åtminstone upphöra att bli värre när "SUL" är helt genomfört. /NH 18 juni 2013 kl. 20.16 (CEST)

Tack för förklaringen, då fattar jag. Var lite orolig att det handlade om att man skulle plocka över en massa artiklar hit och lägga in dem i uppslagsverket typ maskinöversatta. / Elinnea (disk) 18 juni 2013 kl. 20.21 (CEST)

Jag tycker frågan om import lämpligen väcks efter sommarsemestrarna. Då har antagligen SUL-projektet genomförts och vi ser hur problemet NH tar upp (användare med samma namn) hanteras efter ändringen. Importen bör inte påverka vilka kvalitetskrav som krävs på översättningar och översättningarnas förlaga. Den senare frågan har inget med den förra - tekniska - frågan att göra och har diskuterats flera gånger. Jag upplever att man delvis talar förbi varandra och har ingen förhoppning om att man når definitiva svar där. --LPfi (disk) 18 juni 2013 kl. 20.31 (CEST)

Väck frågan så fort SUL är fixat, oavsett när det sker. J 1982 (disk) 18 juni 2013 kl. 21.59 (CEST)

Betyder detta att när man då tittar i historiken från en artikel så kommer det vara text på ett annat språk där (i de tidigare versionerna)? Kan man på något sätt se att denna artikel är importerad? /Hangsna (disk) 18 juni 2013 kl. 23.20 (CEST)

Systemet finns på dewp och exempel kan hämtas därifrån, t. ex. SJ Y3 Man märker att det är en import genom att språket i redigeringskommentarerna ändras. Edaen (disk) 18 juni 2013 kl. 23.36 (CEST)

Varför skulle det vara så bråttom att införa importmöjligheten? Väck frågan så fort SUL är fixat, oavsett när det sker. Vad är det som gör importmöjligheten så överlägsen nuvarande arbetssätt? --MagnusA 19 juni 2013 kl. 09.16 (CEST)

För att kunna införa importen måste vi fatta flera beslut: vem som får importera, varifrån man kan importera, hur och vad man lämpligen importerar o.s.v. Dessutom måste någon skriva instruktioner. En del av valen och kvaliteten på instruktionerna kan påverkas av om någon viss kunnig användare råkar ha möjlighet att delta i diskussion och arbete. Därför tycker jag det vore mycket olämpligt att införa importen medan många är på semester (eller med annars stram tidtabell). --LPfi (disk) 20 juni 2013 kl. 15.27 (CEST)

Vilka är i praktiken redan bestämt till administratörer. -- Lavallen (blockera) 20 juni 2013 kl. 15.36 (CEST)

Efter att tittat igenom denna diskussion med länkar så tycker jag detta ser ut som en OK funktion om än något marginell ur nyttosynpunkt. Däremot ser jag som LPfi att det behövs mycket mer i förberedelseväg innan vi kan diskutera beslut. Jag tycker också kretsen av de som verkligen är intresserad av funktionen är lite för snäv än så länge, speciellt som det verkar främst vara ett verktyg för administratörer. Så för att backa upp införande så anser jag det behövs 1.en större krets (5-10) intressenter där flera administratörer (>2) bör ingå 2. Det finns en tydlig plan hur och till vad man vill använda funktionen inklusive vilka stöddokument och nya processer som behövs (typ tilldelning av behörighet). Yger (disk) 20 juni 2013 kl. 15.52 (CEST)

Vad gäller "tilldelning av behörighet" är alltså detta något som redan ingår i administratörernas verktygslåda. Det som tekniskt behöver läggas till är att ange vilka projekt man ska tillåta import från. -- Lavallen (blockera) 20 juni 2013 kl. 16.03 (CEST)

Jag gillar inte importfunktionen eftersom den gör det krångligare att skapa nya artiklar. Vill man översätta en artikel måste man i princip be någon admin att först importera den innan man kan börja arbeta med den. Risken finns dessutom att vi får fler partiella översättningar som ligger och skräpar i artikelsamlingen, istället för idag när de antingen håller sig på användarundersidor eller kortas ner betydligt till artikelsamlingen. Dessutom känns det missvisande att använda importfunktionen för att sedan inte översätta exakt rakt av, vilket åtminstone jag sällan gör. Det brukar finnas massvis med fluff och okällbelagt i exempelvis engelska artiklar om mindre orter, vilket gör att man där ofta måste gallra kraftigt. Det som skapar mer byråkrati och potentiella utskällningar av nybörjare som inte känner till våra rutiner är ofta något negativt. /Grillo (disk) 20 juni 2013 kl. 16.29 (CEST)

Apropå fluff. Finns det i de artiklar som är utvalda också? För om jag skulle bli sugen på att översätta en artikel tror jag ändå att jag skulle föredra en import för att artikelns första upphovsskapare skulle finnas med och att det finns en logg på när en uppgift lades till och vilken källa som lades till samtidigt eller i nära anslutning. Jag skulle välja en stabil och utvald artikel (bra eller utmärkt eller motsvarande).B.Odins (disk) 20 juni 2013 kl. 16.43 (CEST)

Apropå risk för partiellt översatta artiklar. Ni som är bättre på teknik och hur man kan lösa allt möjligt kanske har något kreativt förslag hur ett arbete med importerade artiklar kan göras så att den importerade inte dimper direkt ner i artikelrymden om nu det skulle vara en överhängande risk. Typ till ett "importrum" där man jobbar med översättning och sen kan den sjösättas när den är översatt och klar. B.Odins (disk) 20 juni 2013 kl. 16.46 (CEST)

Artikeln om Fredrik Reinfeldt är utvald på en:wp, och när jag jobbade med den på sv:wp tyckte jag en-versionen var alldeles full av fluff och knappt ens levde upp till vad vi är vana vid på sv:wp.Yger (disk) 20 juni 2013 kl. 16.55 (CEST)

Tydligen räcker det då inte med utvald status, utan den som vill översätta artikeln bör bedöma själv. Jag skulle anta att det går att importera artikeln till en användarundersida, varvid den skulle flyttas över till huvudartikelrymden först som genomarbetad. Behörigheten att importera torde kunna ges oberoende av adminrättigheterna, men det kräver mer byråkrati än det är värt, då flitiga översättare som inte är administratörer inte torde vara särskilt många. Givetvis kunde artiklar översättas också utan import i framtiden, och man kan väl importera historiken i efterhand också? Men allt detta är sådant som bör tänkas igenom innan man väljer att aktivera verktyget och som jag inte tänker använda sommaren till att tänka igenom. --LPfi (disk) 20 juni 2013 kl. 17.22 (CEST)

Jag hoppas att det går att diskutera och fundera även under sommaren för det är den tid på året då jag har tid och ork att vara här.B.Odins (disk) 20 juni 2013 kl. 18.00 (CEST)

Behörighet att importera utan att vara admin finns, transwikiimportör kallas en sådan. Idag kan bara Stewards tillsätta sådana, men det går att ändra. Infrastrukturen finns alltså redan. Detta behöver alltså inte aktiveras, allting finns, men vissa parametrar behöver justeras för att det ska fungera som vi vill det. Och det är egentligen bara där det saknas något, en beskrivning av vad vi vill?

PErsonligen är jag inte intresserad av att importera artiklar, men vissa mallar och moduler kan vara intressanta.

När folk är aktiva här beror även på helt andra saker än om det är semestertider eller inte. Själv är jag inte betrodd med semester öht i år, men ryggen sätter stopp just nu för hur mycket jag kan sitta. -- Lavallen (blockera) 20 juni 2013 kl. 18.18 (CEST)

Vem som helst kan fortfarande ta en artikel på ett annat språk och översätta den och skapa som vanligt. Funkar på dewp och nowp. J 1982 (disk) 20 juni 2013 kl. 18.21 (CEST)

Passa på att önska artiklar nu

För nästa vecka startar en önskelistetävling! Lixer ✎ ✔ 20 juni 2013 kl. 07.55 (CEST)

Framtida utveckling av botskapade artiklar

Jag tänkte egentligen vänta med publiceringen av mitt nuvarande projekt tills det är färdigt men kanske passar det bättre till dagens 1-miljon-artikel-yra. Det är ju en och annan som funderar hur framtiden kan se ut. Tack vare Lsj-boten och en del ansträngningar från min sida har vi snart källbelagda artiklar om alla ordningar, familjer, släkten och arter i infraklassen pungdjur. Det finns inte bara övergripande källor utan nästan uteslutande noter i artiklarna. Av cirka 320 artiklar som det gäller behövs i skrivande stund bara puts i 24 artiklar. Om jag fortsätter ensam blir projektet troligen klart i september eller oktober men när jag får hjälp hinner vi kanske i augusti. Alla som är intresserade kan kolla artiklarna med hjälp av granskningssidan. Tja, och här även ett stort Grattis till svenskspråkiga Wikipedia från mig! --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 16 juni 2013 kl. 18.20 (CEST)

Jättekul se, välkommen in i Botgänget (där jag än så länge har en plats). Kör hårt!Yger (disk) 16 juni 2013 kl. 18.24 (CEST)

Youtubekommentar.[1] Edaen (disk) 18 juni 2013 kl. 18.41 (CEST)

Apropå data, stoppar lsjbot in taxonomisk information i Wikidata också? Det skulle underlätta oerhört för robotskapande av motsvarande artiklar på andra språk. /ℇsquilo 19 juni 2013 kl. 09.18 (CEST)

Lsjbot rör inte Wikidata alls idag. Däremot skulle det vara ganska rättframt att i en senare botkörning lyfta över all taxonomisk info från taxoboxar till Wikidata. Lsj (disk) 19 juni 2013 kl. 17.25 (CEST)

Känns lite bakvänt. Vore det inte bättre för framtida artiklar att börja med att flytta data till Wikidata, och sedan skapa artiklar baserade på detta? I så fall skulle en hel del av information i artiklarna kunna läggas in med taggar som refererar till Wikidata istället för klartext som det är nu. Detta skulle göra det enklare att uppdatera speciellt om man har flera olika språkversioner. AlphaZeta (disk) 19 juni 2013 kl. 18.49 (CEST)

Jo, men någonstans måste man börja, och på långbortistanska Wikipedia, på kurriduttiska Wikipedia och på vadvardetnuhette Wikipedia kommer man ha stor nytta av det jobb som Lsj lagt ner om datan kopieras över till Wikidata. Jag vet inte om systemet med referenser har kommit nog långt för att det ska vara helt färdigt än. Och det är osäkert om det ännu går att utveckla mallar som kan hämta data därifrån. -- Lavallen (blockera) 19 juni 2013 kl. 20.02 (CEST)

...och nu har vi även passerat förbi långbortistanska Wikipedia, kurriduttiska Wikipedia och vadvardetnuhette Wikipedia, så nu är vi världens sjätte största Wikipedia! --Allexim (disk) 19 juni 2013 kl. 20.31 (CEST)

Och även italienska får se sig passerade, SVWP är femte största nu. /Hangsna (disk) 19 juni 2013 kl. 22.09 (CEST)

Jag har avvaktat med att koppla Lsjbot till wikidata, just eftersom Wikidata ännu känns mycket ofärdigt. Det behöver "sätta sig" först, innan det är lönt med någon massiv överföring. Inte minst behöver api:n bli stabil innan det är lönt med omfattande utveckling av botkod. Jag tror heller inte det är en god idé att radikalt byta botkod halvvägs genom projektet. Bättre köra färdigt med den gamla koden, och sedan hantera Wikidata efteråt. Lsj (disk) 19 juni 2013 kl. 23.16 (CEST)

Jag tror att de delar av API:t som finns idag kommer att vara rätt stabila ett bra tag framöver. Huvuddelen av utvecklingen på Wikidata inriktas just nu på implementation av nya datatyper och API:n för dessa. Jag tror inte att vi behöver vänta på datatyperna "längd" och "decimaltal" ska vara färdigutvecklade för att lägga till taxonomiskt data. Uppsättningen properties för taxonomi känns hyfsat komplett. /ℇsquilo 20 juni 2013 kl. 09.25 (CEST)

Antal referenser i vissa botartiklar

Lixer rensade innan idag ut 153 597 byte noter ut artikeln Eriococcus spurius. Denna har hela 454 noter som verifierar dess namn. Efter att ha gjort en liten koll i släktets artiklar hittade jag flera med överdrivet många noter. Efter ovannämda artikel är de värsta artiklarna Eriococcus insignis med 128 noter, Eriococcus glyceriae med 95 noter, Eriococcus coriaceus med 89 noter och Eriococcus azaleae med 87 noter. Bland de andra växlade de flesta mellan ungefär 1 och 20 noter. Men även 20 noter anser jag är att gå till överdrift. Kan man inte göra någon slags rangordning och hålla sig till de tre till fem mest auktoritativa källorna? -- [ jiˈesˌdeːo ] 20 juni 2013 kl. 00.54 (CEST)

Se tidigare diskussion här. Spärr mot för många noter redan inlagd i den botkod som kör nu. Lsj (disk) 20 juni 2013 kl. 07.18 (CEST)

Vad bra. Hur många noter begränsar den sig till nu? -- [ jiˈesˌdeːo ] 20 juni 2013 kl. 13.32 (CEST)

Jag lade en maxgräns på 10. Kanske lite generöst, men jag ville vara på säkra sidan. Boten har ju tyvärr inte heller intelligens att göra en vettig bedömning för en rangordning, utan den tar helt enkelt de första 10, därför vill jag att resten enkelt går att återställa vid manuell kontroll. Överskottet får därför fortfarande ligga kvar i referenslistan, men blir inte noter vid namnen. Lsj (disk) 20 juni 2013 kl. 15.07 (CEST)

Kan du städa bort överflödet av noter i de här artiklarna? Själva ref name-posterna är lätta att radera själv, men inte att identifiera vilka ref names de tillhör längre ner i artikeln, om de inte ligger i samma ordning där. /Grillo (disk) 20 juni 2013 kl. 16.23 (CEST)

Inte enkelt för boten att göra på ett pålitligt sätt, särskilt inte om den förväntas bedöma vilka källor som är relevanta, och de drabbade artiklarna är såpass få att det nog går fortare att göra för hand än att utveckla den komplexa botkod som behövs. Normalt ligger referenserna i precis samma ordning i referenslistan som bland noterna. Lsj (disk) 20 juni 2013 kl. 18.20 (CEST)

Kan man inte med hjälp av några mer insatta inom till exempel Projekt biologi göra en rangordning bland källorna där de numreras med 1, 2, 3 osv. och sen låta boten försöka få så låg summa som möjligt bland de tre eller fem källorna som ska vara kvar? -- [ jiˈesˌdeːo ] 20 juni 2013 kl. 18.34 (CEST)

Det är enklare att göra för hand rakt igenom. -- Lavallen (blockera) 20 juni 2013 kl. 19.07 (CEST)

Även 68 källbelagda synonymer kan vara några för mycket – om de placeras på fel ställe. Jämför den här artikelversionen med dagens version. Ljsbots envetna synonymarbete "provocerade" mig till att bygga ut brödtexten, så att det blev lite mer balans i artikeln. Förhoppningsvis blev det till det bättre. :-)--Paracel63 (disk) 21 juni 2013 kl. 00.46 (CEST)

Midsommarstång

En idé inför helgen vore att förbättra artikeln om midsommarstång. Den är inte så pjåkig som den är, men har utrymme för flera förbättringar.

Bland annat kan man fundera på ämnesavgränsningen. Vår artikel handlar om specifikt nordiska midsommarstänger (till stor del om åländsk midsommarstång, inte minst), medans åtminstone enwp har ett bredare upplägg. Där används också termen may pole, som nog är mindre specifik än midsommarstång (rimligtvis närmare "majstång"). Hur bör vi lägga upp det, bredda befintlig artikel eller skapa en för "nordiska midsommarstänger" och en för "andra majstänger"? Vad kallar vi brittiska eller italienska "majstänger" på svenska?

Ovanstående rymmer förstås frågan om globalt perspektiv, att inte avgränsa artikeln till att endast handla om Sverige. Vidare kan man jobba på balansen mellan olika delar av ämnet - olika lokala varianter - nagla en träffande definition av ämnet, se till så att inledningen är bra, och även källbelägga.

För egen del ser jag ganska gärna relativt breda artiklar (inte minst praktiskt ur efterhållningssynpunkt), och lutar därför åt att det vore bra att beskriva midsommarstången och "majpålarna" i en artikel, om det är semantiskt hållbart. Avgränsar termerna midsommarstång/majstång klart mot de utrikiska pålarna bör vi kanske ändå dela upp ämnet. Vänligen, flinga 20 juni 2013 kl. 16.21 (CEST)

Det visade sig förresten att artikeln hade något så ovanligt (?) som Ålands-POV. flinga 20 juni 2013 kl. 17.08 (CEST)

Svensk uppslagsbok har uppslagsordet "Majträd" som även inkluderar may pole och andra utländska varianter NE har uppslagsordet Majstång. Kan tilläggas att NE:s artikel är kortare men likafullt tydligare med att 1300-talets varianter inte riktigt var lika dagens midsommarstänger utan hade en mer varierad tradition och bland annat inkluderade mallning/malla (som inte har någon artikel annat än lite jag skrev i artikeln kryckeståt) och hänvisar dessutom till artiklarna majgren, majsjungning och majvisa (varav bara majsjungingen har artikel hos oss).

Artikeln borde kunna vara tydlig med att det inte var så enkelt som att tyskarna flyttade över majstången till midsommar i Sverige - majstänger restes till Valborg på sina håll i Sverige åtminstone ännu på 1800-talet. Här [2] finns en källa för sederna kring majstänger för den som vill börja. Jag kanske hjälper till men det blir i alla fall inte idag eller imorgon.--FBQ (disk) 20 juni 2013 kl. 19.45 (CEST)

Ett artikelnamn som beskriver det internationella perspektivet vore Majstång (som redan är alternativ titel). Det är nämligen så (eller "Majträd") det heter på andra språk: [3] Isheden (disk) 20 juni 2013 kl. 22.49 (CEST)

Majstång är det äldre ordet, midsommarstång är det modernaste begreppet. "Maja" betyder löva stången, klä stången, alt. ett smyckat och nyutslaget träd på gammelsvenska. --Allexim (disk) 21 juni 2013 kl. 00.49 (CEST)

Beror ju lite på var man är, bland annat i Dalarna använder man fortfarande bara majstång. Tanken var ju att det begreppet inkluderade även stänger som inte restes vid midsommar.

Majträd som är uppslagsord i Svensk uppslagsbord inkluderar då levande träd som majas, tydligen främst kvarlevande som fransk tradition men förekom fram till 1800-talet i Småland, där de kallades "menträ". Men man kunde ju låta majträden få en egen artikel.FBQ (disk) 21 juni 2013 kl. 07.34 (CEST)

Jag har tagit mig friheten att kopiera denna diskussion till Diskussion:Midsommarstång så att vi kan fortsätta diskutera detta intressanta ämne där. Isheden (disk) 21 juni 2013 kl. 09.33 (CEST)

Kan ingen lägga dit midsomamrhälsning ("Glad midsommar") längst upp, som vi brukar göra med "God jul" under julen? J 1982 (disk) 21 juni 2013 kl. 12.41 (CEST)

Så brukar vi inte alls göra och vi bör naturligtvis inte göra det nu heller. Vad nu det har med artikeln midsommarstång att göra. /Grillo (disk) 21 juni 2013 kl. 13.33 (CEST)

Gott initiativ, Isheden. Fortsatt diskussion om artikelns utformning/innehåll får gärna fortsätta på dess diskussionssida. flinga 21 juni 2013 kl. 15.32 (CEST)

Glad midsommar!

Jag vill önska er alla en glad midsommar, med mycket mat och lite dansande runt midsommarstången. Ta med barnen eller barnbarnen så har ni en fin ursäkt till det. GustafWeron (disk) 21 juni 2013 kl. 14.00 (CEST)

Trevlig midsommar! :-) /Vostok (disk) 22 juni 2013 kl. 18.52 (CEST)

Varmt välkomna till denna veckans tävling som handlar om Sommarvärdarna i P1!

Sommarvärdar 2013

Sommar börjar sändas denna vecka och programmen brukar ha många lyssnare och de aktuella sommarpratarna brukar bli omskrivna i media. Det är mycket troligt att många kommer vilja läsa om dem i Wikipedia och statistiken kommer att gå upp för dessa artiklar. Wikipedia bör därför passa på att se till att erbjuda läsarna informativa, fylliga, välskrivna, bildförsedda och givetvis källbelagda artiklar om dessa.

Man får även poäng för att skriva om personer som varit sommarvärdar tidigare år, men fokus ligger på de som sommarpratar i år, så man får dubbelt så många poäng för dessa. Låt oss se till att läsarna möts av riktigt bra Wikipediaartiklar om de de lyssnar på. / Elinnea (disk) 17 juni 2013 kl. 11.18 (CEST)

Nu är det sista tävlingsdagen och vem som helst, även du, kan bli den som belönas med någon av rosetterna! Det är inte för sent att vara med i tävlingen och det finns massor av sommarvärdar att skriva om. Vill du att det du skriver ska läsas av många just nu, passa på nu, dessa artiklars "stats" ökar stort i samband med att sommarvärdarnas program sänds. Artikeln om Jonas Gardell Se t.ex [4], där antalet läsare gick från 73 st till 1189 på en dag i samband med hans sommarprogram. Troligen kommer vi se nåt liknande för artikeln Maja Ivarsson efter kl 13 idag och för övriga sommarvärdar dagarna framöver. Var med och se till att dessa artiklar som läsarna möter är så bra som möjligt! Ett stort tack till Lesula för de fina bilderna!/ Elinnea (disk) 23 juni 2013 kl. 12.17 (CEST)

X!'s Edit Counter

(Sorry for writing in English. You can translate the proposal.)

Should X!'s edit counter retain the opt-in requirement? Your input is strongly encouraged. Voice your input here.— —cyberpower ^Chat 23 juni 2013 kl. 07.02 (CEST) Distributed via Global message delivery. (Wrong page? Fix here.)

Sv:wp blockerad i Togo

Enligt denna notis är sv:wp tillsammans med fr:wp och en:wp blockerad i Togo och delar av Benin. Det uppges bero på användandet av källor i någon artikel.Yger (disk) 22 juni 2013 kl. 20.09 (CEST)

Tydligen ett hoax av något känt troll. --MagnusA 22 juni 2013 kl. 21.55 (CEST)

Lustigt att användarna på enwp tog ursprungsinlägget at face value... Det lät ju rätt misstänkt om man säger så. /Grillo (disk) 24 juni 2013 kl. 13.08 (CEST)

Dina notifieringar

Jag undrar om vi på SvWP kan införa funktionen "Dina notifieringar". Jag har upptäckt att den är mycket användbar och förbättrar kommunikation och samarbete. Funktionen är så fiffig att alla sammanhang man omnämns i eller är delaktig i meddelas en (som en siffra) i en symbol vid ens användarnamn i sidhuvudet. Det skulle förenkla för mig och säkert andra att följa de olika diskussioner eller aktiviteter man är delaktig i eller som man blir omnämnd i. Idag missar man ofta de diskussioner man varit i, eller där man blivit omnämnd. Något som som gör att svar kan ta mycket lång tid om det ens alls kommer något. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 24 juni 2013 kl. 12.43 (CEST)

Systemet är ganska nytt, varför det testas på ett fåtal projekt först. Så det kommer nog när det är färdigtestat, varken vi vill eller inte... -- Lavallen (blockera) 24 juni 2013 kl. 12.50 (CEST)

Aha, det kände jag inte till. Nåja, jag gillar det och hoppas det kommer snart! :) dnm ^{(d | b)} 24 juni 2013 kl. 13.06 (CEST)

Som jag har tolkat utvecklarna så har Lavallen rätt och det är inte så långt bort. Jan Ainali (WMSE) (disk) 24 juni 2013 kl. 15.27 (CEST)

Dalmatisk eller dalmatinsk?

Hej! Kan någon som är duktig på språk hjälpa mig med följande fråga. Då jag skriver många artiklar relaterade till landskapet Dalmatien behöver jag hjälp med följande. Vilka är de korrekta adjektivformerna av Dalmatien? Heter det Dalmatien --> dalmatiska --> dalmatisk --> dalmat eller ska det vara Dalmatien --> dalmatinska --> dalmatinsk --> dalmatier. I svensk litteratur verkar dessa olika former användas synonymt vilket skapar problem med tanke på att det under antiken fanns en illyrisk folkgrupp som kallades dalmater. Således borde ju dagens invånare kallas dalmatier på svenska, deras kroatiska dialekt för dalmatinska osv. Åtminstone görs denna åtskillnad på kroatiska. Vad gäller i svenskan?--Tromber 22 juni 2013 kl. 20.32 (CEST)

Jag skulle nog köra på "dalmatisk" så mycket som mycket. Så heter det utdöda språket enligt NE.se, och det är det enda ordet som syns i SAOL. Allt med hundarna heter dock dalmatiner, vilket kanske hämtats via italienskan, där dalmatino kan syfta på dalmatinskt (språk) – se [5]. Men jag är ingen lokal expert. Dalmata är det italienska ordet för hunden, Dalmatien det franska.--Paracel63 (disk) 23 juni 2013 kl. 03.06 (CEST)

Hej! Tack för ditt svar. Där satte du fingret på ännu en förvirrande benämning. Det numera utdöda språket dalmatiska var ett romanskt språk. Jag vet att det inte är meningen att vi ska skapa nya benämningar etc. men det verkar som den svenska facklitteraturen (ibland) felaktigt använder samma adjektiv för olika saker. På svenska kan "dalmatiska" åsyfta det språk som den antika folkgruppen dalmaterna talade, det numera utdöda (romanska) dalmatiska språket och den dalmatinska dialekten av kroatiska som talas i Dalmatien idag. Se artikeln Dalmatinska parlamentet. På svenska hade den lika väl kunnat heta Dalmatiska parlamentet men det blir då syftningsfel!? Dalmaterna hade inget parlament, med det hade de moderna dalmatierna. Hmm... --Tromber 23 juni 2013 kl. 09.54 (CEST)

Ja, rörigt är det. Så går det när man utan att tänka importerar (dalmatisk genom tyskan?, dalmatin- genom italienskan?, dalmatier som ett felaktigt nyord på basis av Dalmatien?) främmande begrepp som betyder olika saker i olika tider från en mångspråkig region genom olika språk. :-) Läs på där du kan, så kanske du blir klokare. Artiklarna om de här begreppen verkar inte särskilt väl utbygga ännu på svwp, men på itwp och enwp finns nog en del att hämta. Kanske finns det någon avhandling någonstans som tar upp saken? Min hyllmeter historieböcker i hyllan var ingen höjdare, i det här fallet. Men uppfinn inte skillnader mellan orden utan utgå från dem som används hos auktoriteter som NE.se och källorna hos bra Wikipedia-artiklar.--Paracel63 (disk) 23 juni 2013 kl. 23.07 (CEST)

Nä, uppfinna egna skillnader är inte aktuellt. Men förespråka/använda korrekt benämning kanske inte är dumt. En enkel sökning på "nätet" visar faktiskt att vissa gör den korrekta åtskillnad som jag efterlyser. En sökning på NE.se visar att de använder benämningarna mer eller mindre korrekt. På svwp är det mindre konsekvent. Jag hittar tyvärr ingen facklitteratur som komkret beskriver skillnaderna mellan "dalmatisk" och "dalmatinsk" men det faktum att det många gånger används korrekt (dvs dalmatisk i fråga om det antika folkslaget dalmaterna, dalmatinsk i fråga om det "moderna" Dalmatien) kanske kan ligga till grund för att ändra en och annan artikel på svwp. --Tromber 24 juni 2013 kl. 10.15 (CEST)

Att dalmaterna var dalmatiska verkar rimligt. I övrigt kan du säkert det här bättre än jag, så kör på om du tycker att NE m fl stödjer dig. :-)--Paracel63 (disk) 25 juni 2013 kl. 01.17 (CEST)

Jag har inte varit delaktig i diskussionen, men jag tänkte bara slänga in att TT använder sig av dalmatisk/dalmatier. --Lundgren8 (d · b) 25 juni 2013 kl. 14.18 (CEST)

Jag ser detta. Ha ha. TT verkar ha "mixat" ihop lite från varstans. "Dalmatier" som benämning på en person från dagens Dalmatien är ju bra (det finns nämligen källor som skriver "dalmater"). Men å andra sidan använder TT benämningen "dalmatisk" (med betydelsen något som härstammar från dagens Dalmatien?) vilket känns knasigt. Hmm... --Tromber 25 juni 2013 kl. 18.14 (CEST)

Berndt Johnssons samling

Jag upptäckte precis att det på Malmö museers webbplats finns en mängd bilder tagna av Berndt Johnsson på 40-talet och tidigare över olika motiv i Skåne. Johnsson avled 1943 och bilderna borde därför gå att använda under PD-Sweden, även om de räknas som fotografiska verk. WMSE kanske borde ta formell kontakt med Malmö museer först, men egentligen borde det väl inte behövas? Det enda problemet är möjligen att bilderna tyvärr är vattenstämplade i nederkant, men å andra sidan är det också enda sättet att ta reda på vad de föreställer... /Grillo (disk) 13 juni 2013 kl. 10.44 (CEST)

Har någon något emot om jag tar itu med att ladda upp de här bilderna på Commons? Om jag inte får någon respons gör jag det nog under nästa vecka. /Grillo (disk) 15 juni 2013 kl. 07.46 (CEST)

Det hade varit bra om det gick att få dem i högre upplösning, vilket väl mest hänger på hur välvilligt muséet är. Så innan du laddar upp kanske man skulle höra sig för med dem (lätt för mig att säga, men jag gör det ändå). Sedan tänker jag att en del av bilderna kan vara värdefulla för Wikipedia medan andra är lite väl mycket vykort (inkopierade moln etc) för att vara riktigt användbara som en beskrivning av verkligheten. /NH 15 juni 2013 kl. 10.09 (CEST)

Jag kan prova att slänga iväg ett mail först, men risken finns att svaret blir att de hävdar upphovsrätt för sina digitaliseringar och absolut inte vill att vi ska lägga in dem på Commons. /Grillo (disk) 16 juni 2013 kl. 05.16 (CEST)

Ja... därför vore det kanske bra om WMSE ville ta kontakt. De har ju så att säga varit igenom det där tidigare. Användare:Axel Pettersson (WMSE) är kanske rätt person. /NH 16 juni 2013 kl. 17.13 (CEST)

Helt klart intressant, och det ser ut som om dom har mer i sina samlingar också. Jag kontaktar dom och hör hur dom ser på att göra bilder tillgängliga för att på enklaste sätt få med metadata och annat nyttigt och nödvändigt. Även om det inte verkar vara jättemycket liv i Projekt Skåne är det här kanske av intresse där. /Axel Pettersson (WMSE) (disk) 19 juni 2013 kl. 10.47 (CEST)

Positiv kontakt med en intendent på Malmö museer, hon ska kolla tillgänglighet på högupplösta bilder och kvalitet på metadata och återkomma. Jag återkommer då. /Axel Pettersson (WMSE) (disk) 26 juni 2013 kl. 12.01 (CEST)

Webcitation och andra alternativ?

Hej! När jag besökte websidan för webcitation stod det att arkivering av länkar upphör vid slutet av 2013. Har ni skrivit om detta? Hur resonerade i såfall då? För visst är det en hel del som arkiverar länkar där? Finns det alternativ? Har wikipedia funderat på att skänka pengar?B.Odins (disk) 25 juni 2013 kl. 15.32 (CEST)

WebCite har haft en pågående insamling sedan årets början och samlat in en tredjedel av de pengar man säger sig behöva. Målet verkar vara någorlunda inom räckhåll, och om de inte når det verkar ambitionen vara att de länkar som sparats innan stängningen ska fortsätta fungera.

Det är numera ganska enkelt att spara enskilda sidor i Wayback Machine, som tillhör en större och mer robust organisation. Det är bara att skriva http://web.archive.org/liveweb/DENURLMANVILLSPARA i adressfältet så läggs webbsidan in i deras databas (om webbplatsen tillåter det). Det funkar inte felfritt, ibland får man avvakta och prova igen några timmar senare. Jag skulle rekommendera att man använder båda metoderna för viktiga källor. Väsk ✎ 26 juni 2013 kl. 00.42 (CEST)

Tack för tipset! B.Odins (disk) 26 juni 2013 kl. 15.58 (CEST)

För den nyfikne finns det förslag och diskussion på meta om att Wikimedia Foundation själva borde ha en arkiveringsfunktion. Jan Ainali (WMSE) (disk) 26 juni 2013 kl. 21.34 (CEST)

Artiklarna om Sveriges kommuner

Dessa artiklar var, när jag började gräva i Sveriges administrativa enheter, överlägset bäst och jag har därför bara marginellt varit inne i dessa. Men när "allt annat" nu är "färdigt" börjar jag fundera på dessa igen och om det är dags att även arbeta igenom dessa. Nedanstående är aspekter jag funderar på att angripa vid en eventuell översyn:

• Politikavsnitten. Grafiken för denna har en teknik som gör att kommunartiklarna tar extra lång tid öppna och avsnitten är relativt stora i volym. Borde dessa avsnitt föras ut till egna artiklar?
• Geografi. Att nämna/lista tätorter och småorter verka standard och naturligt, men i övrigt? Här är det stor olikhet, där de flesta inte tar upp mer medan andra skriver mycket om detta. Naturreservat och insjöar börjar nu finnas listade per kommun och åtminstone länkar till dessa listor borde väl läggas in?
• Administrativ historik. Jag vill föra in om hur kommunerna ingått i tingsrätters domsagor från 1971, men ej före dess. Jag skulle också i övrigt vilja mer fokusera på vad som skett Från bildandet 1971 och framåt och tona ner olika indelningar före 1971 (jag ser dock denna historisk som värdefull och vill inte utan vidare ta bort den men flytta på den, kanske till ett avsnitt indelningar nedan).
• Administrativa indelningar. Kanske skulle vi samla detta i ett eget avsnitt där vi listar kommundelar, socknar, församlingar som är folbokföringsenheter (som då snart blir distrikt) och här kunde det det då (?) också ingå historiska indelningar i form av landskommuner, köpingskommuner, stadskommuner, historisk församlingar (?kyrkobkföingsdistrikt?), ?Municipalsamhällen?, men egentligen är jag tveksam till denna historik överhuvudtaget skall tas med
• Att ge en mer standardiserad struktur (finns till del redan). Från anda artiklar har jag känslan för en ordning för mer stabila objekt tidigt och mer lättrörliga och människoorienterade i slutet, dvs adm historik, vapen, beskrivning av kommunen inklusive indelningar och orter. Kommunikationer, näringsliv och utbildning, sedan ev om kultur och evenemang. Och mot slutet politik och det eviga personer från och vänorter.

Synpunkter, är det moget att börja systematiskt arbeta igenom dem, och då enligt dessa tankar, eller bör det ligga till sig ytterligare en tid, då tex distrikten införts 2015 eller åtminstone beslutats 2014.Yger (disk) 24 juni 2013 kl. 09.09 (CEST)

Min ambition har varit att importera information om "tät-/småorter i X kommun" från Wikidata såsmåningom. Listor över vänorter är också lämpliga att hämta därifrån. Det finns dock inte teknik för detta ännu. Det skulle underlätta uppdatering och enhetlig struktur. -- Lavallen (blockera) 24 juni 2013 kl. 09.29 (CEST)

Ligger mycket i det du skriver, avvakta så att Wikidata kan användas. Detta handlar ju om existerande kommuner där intresset för dem på andra språkversioner är stort. Och tex de nya distrikten som lanseras 2015, kan nog också lämpligen läggs in i Wikidata.Yger (disk) 24 juni 2013 kl. 10.43 (CEST)

Absolut, och det oavsett om de kommer att få egna artiklar eller inte. Samma sak med en del av de kommuner som bara är omdirigeringar idag. Tex de kommuner som bara existerade 1971-74. De bör nog också ha egna objekt på Wikidata, även om de aldrig får några egna artiklar. -- Lavallen (blockera) 24 juni 2013 kl. 10.55 (CEST)

Jag förstår inte varför vi ska städa bort politikbitarna. Det plottrar bara ner att ha dem i egna artiklar. Jag har inte märkt att de drar mer resurser än något annat, men är det verkligen märkbart så är det våra mallar som ska göras om, inget annat. /Grillo (disk) 24 juni 2013 kl. 13.07 (CEST)

För en normalstor kommun tar uppladdning cirak3 ggr längre tid med dessa mallar (du kan kolla med förgahandsvisning, där du tar bort dessa och ej). Om de går få bort deras ineffektivitet så är jag inte lika mån ta bort avsnittet, men borde inte dessa avsnitt egentligen blir betydligt större, och nämna kommunstyrelsen ordförande, viktiga beslut etc.Yger (disk) 24 juni 2013 kl. 13.11 (CEST)

Jag anser att uppgifter om fornminnen (med förebild från NE), naturreservat, sjöar och andra naturfenomen, t.ex. berg och öar i huvudsak hör hemma i sockenartiklarna. Kommunhistoriken bör begränsas till fr.o.m. 1971-74 då de nuvarande kommunerna bildades, tidigare historik är förtjänstfullt återgiven i artiklarna om de äldre landskommunerna och socknarna. Avsnitten om administrativa indelningar inom de nuvarande kommunerna får gärna byggas ut, då det råder viss namnförbistring mellan administrativa enheter och t.ex. tätorter. Orter mindre än småorter behöver egentligen inte finnas med men gör det ibland om det finns en artikel - helt okej enligt mig. Domsagor osv före 1971 hör som idag hemma i häradsartiklarna. När det gäller den stora frågan om politik och mandatfördelning har jag ingen bestämd åsikt, men jag har uppskattat att hitta uppgifterna under respektive kommun och inte tänkt så mycket på laddningstiden. /Ascilto (disk) 24 juni 2013 kl. 17.05 (CEST)

Någon som tror sig kunna sätta ihop något som inte tar lika mycket tid att ladda upp? Jag har inga problem, men kan fröstå om andra har det. Kanske går det att skapa en svg-fil som visas istället? -- Lavallen (blockera) 24 juni 2013 kl. 17.59 (CEST)

Är målet att se till att info blir så svårhittad som möjligt? Att flytta bort info om kommunen till sockenartiklarna gör att väldigt få skulle hitta informationen, eftersom socknarna för många är forna begrepp som inte används längre. Jag tror inte att många skulle leta efter info där, annat än möjligen om historiska perspektiv. Dessutom är jag rätt övertygad om att inte många vet exakt vilken socken deras kommun ingår/ingått i. Socknarna är ju dessutom bra mycket fler än dagens storkommuner. Jag förstår att det här är någon form av försök att sortera datan i en så logisk struktur som möjligt (iaf som det verkar för den som argumenterar för strukturen) men det är faktiskt inte det som Wikipedia är till för. Vår uppgift är att sprida information, och då får vi inte göra informationen så svårhittad att allmänheten inte hittar den. Som exempel på hur folk söker var det en artikel i en av Lunds lokaltidningar för några år sedan som påpekade att Lundakarnevalen inte ens fanns omnämnd på Wikipedia. Efter påpekande om artikeln som bevisligen finns, visade det sig att de bara tittat i artikeln karneval... Låt alltså info vara så lätthittad som möjligt, och göm den inte i strukturer som för de allra flesta är onaturliga att söka igenom. /Grillo (disk) 25 juni 2013 kl. 12.21 (CEST)

Jag såg nu att det är de nuvarande församlingarna och inte socknarna som är länkade i kommunartiklarna. Den nuvarande församlingsindelningen ansvarar kyrkan för, medan socknarna är den historiska indelningen. Detta bör på något vis modifieras i kommunartiklarna. /Ascilto (disk) 25 juni 2013 kl. 15.48 (CEST)

Detta hastar! Vid årsskiftet kommer ordet "församling" att få två olika betydelser i Svenska kyrkan. Det blir också den lokala nivån (församlingen/pastoratet) som avgör hur det skall se ut. Givetvis bör de historiska indelningarna användas, inte minst därför att den nuvarande kyrkliga kommer att försvinna ur folkbokföringen. Tostarpadius (disk) 27 juni 2013 kl. 17.53 (CEST)

Jag känner (som jag nog misstänkte) att det ligger ett antal "svåra" frågor i dessa artiklar (Som berörs ovan) innan de utan vidare gå att systematisk "snygga upp". Och av olika anledningar verkar det inte vara en bra timing göra det nu, med Wikidata i vardande, församlingar definitivt få andra roller etc. Jag kommer därför nöja mig med att peta i avsnittet administrativ historik utan att ta bort någon info som i exemplet Markaryds kommun som kan behöva filas på ytterligare. Kanske jag också gör en resa till Lavellenland för att bättre förstå hur Wikidata kommer påverka dessa (och andra artiklar)Yger (disk) 25 juni 2013 kl. 16.40 (CEST)

Sue Gardner om hotat internet

Hej,

Det här ligger i närmeten av WP:Wikipedia i media men ändå inte. Jag postar det därför här där fler läser: Sue Gardner har nyligen skrivit ett blogginlägg om hur det fria och öppna internet är hotat, och hur Wikipedia är det enda stora undantaget. Inlägget är en skriven version av en presentation som Sue höll på en konferens i Boston.//Hannibal (disk) 27 juni 2013 kl. 11.45 (CEST)

Gardners tal börjar 40 minuter in i den länkade youtube-videon och jag tyckte det var väl spenderade 15 minuter att kika på det. Tackar för länken Hannibal! /Hangsna (disk) 27 juni 2013 kl. 17.06 (CEST)

Asch, det försvann att jag hade länkat till när det börjar, när Wikipedias spamfilter utlöstes av YouTubes puckade grej att automatiskt korta länken (förut fanns en funktion för att få hela länken): Här är i alla fall rätt länk: http://www.youtube.com/watch?v=iQfSUbDNL-4?t=38m40s.//Hannibal (disk) 27 juni 2013 kl. 17.25 (CEST)

The Signpost

Nu har veckans nummer av The Signpost, engelskspråkiga Wikipedias "nyhetsblad", kommit. Vi är på förstasidan. :-)--Paracel63 (disk) 20 juni 2013 kl. 23.30 (CEST)

Texten verkar välskriven och tar upp de olika sidorna av botar och olika attityder till dem. Däremot hoppade man nog över steget korrekturläsning: bland annat går inte länken till Erysichton elaborata till den första versionen av artikeln, och man har blandat ihop användarna Lsj och Yger.--Paracel63 (disk) 21 juni 2013 kl. 17.57 (CEST)

Signpost-redaktören "intervjuade" mig via epost. Det som tillskrivs mig i artikeln stämmer nära nog med vad jag skrev i intervjun. Var sammanblandas jag med Yger? Lsj (disk) 23 juni 2013 kl. 14.08 (CEST)

"In reply to Hubertl's sarcastic mailing list post, Lsj commented that the statistics, including view counts, editor numbers, and participation, contradict Hubertl's argument." Detta verkar syfta på ett svar på Wikimedia-I-listan. Jag tror de syftar på Ygers inlägg den 18/6 (09:00) där han listar dessa nyckeldata.--Paracel63 (disk) 28 juni 2013 kl. 00.39 (CEST) (Jag lade in inlägget igen utan namnupplysning. MVH Adville (disk) 28 juni 2013 kl. 00.45 (CEST))

Akribi

Jag blir mer och mer förvånad över hur (erfarna) skribenter/användare nonchalerar/ignorerar kanske mindre erfarna eller nybörjares sätt att använda eller redigera olika artiklar! Det är rent ut sagt bedrövligt att konstatera hur tydligt det förefaller vara med bristen hos svenska folkets ord- eller grammatikkunskap! Ni som har blivit "administratörer", och än värre kallar er "byråkrater", har ni någon känsla för ordet/språket eller bara knyter slipsen...?? Ni som inte känner er berörda behöver inte heller svara... Ska man tolka det som att Wikipedia börjar förlora i kontroll för att allting ska gå mer och mer lättvindigt tillväga...? Och dessa så kallade "utmärkta" artiklar... Vem tycker sig sammanfatta dem som tydligen inte ens har B i gamla skolan? Vänligen (än så länge) --Christian47 (disk) 27 juni 2013 kl. 05.20 (CEST)

Varken administratörer eller byråkrater har något särskilt ansvar för att språket i artiklarna skall hålla en nivå som Christian47 finner lämplig.

Sedan är det alltid roligt med folk som ställer sig i ett glashus och börjar kasta sten.

andejons (disk) 27 juni 2013 kl. 07.14 (CEST)

De sammanfattningar av utvalda artiklar som ska hamna på huvudsidan finns listade på: Wikipedia:Utvald artikel/samtliga. Det vore jättebra om några (till exempel Christian47) kunde kolla igenom så att de ser bra ut. Oftast är de direkt kopierade från respektive artikels inledning, så ändra gärna även i artikeln om ni hittar något som behöver ändras. ⬤Bοⅳⅰе 27 juni 2013 kl. 08.57 (CEST)

Wikipedia skrivs, redigeras och kontrolleras av alla, ungefär som en förening. Om du tycker att det saknas korrektur är den bästa lösningen därför att försöka rekrytera korrekturläsare, inte att gnälla och peka finger. Administratörer är vanliga användare som fått tillgång till verktyg för att hantera spam, klotter och andra metasysslor. De har samma ansvar över innehållet som alla andra. Wikipedia har aldrig haft den kontroll du hävdar att vi "håller på att tappa". Vi har aldrig haft så bra kontroll som nu, med relativt höga krav på källbelagda uppgifter och höga relevanskriterier för alla nyskapade artiklar. Om du tror att vi "tappar kontrollen" är risken stor att du faller för den kognitiva inbillningen om att "det var bättre förr". --Lajm 27 juni 2013 kl. 09.36 (CEST)

Jag som själv gick i gamla skolan, dock bara med betyg mellan AB och Ba i svenska, vet att din jämförelse med B inte stämmer. Tvärtom har jag konstaterat att de flesta skriver bättre än jag, och jag är överhuvudtaget imponerad av språkkvaliteten i våra artiklar, jag uppfattar många av vårs skribenter vara långt bättre än genomsnittet i dagens samhälle. Du skulle göra en förbättrande insats om du hittar bristande artiklar och märker dem med mallen {{språkvård}}.Yger (disk) 27 juni 2013 kl. 09.43 (CEST)

Jag som har gjort några av sammanfattningarna undrar lite om du kan peka på några specifika sammanfattningar. Det är alltid lättare att diskutera med konkreta exempel, framför allt om det är kritik som framförs. Tack på förhand.//Hannibal (disk) 27 juni 2013 kl. 11.16 (CEST)

Här är ett konkret exempel på vad Christian47 åsyftar. Tack så mycket ⬤Bοⅳⅰе för ditt tips om Wikipedia:Utvald artikel/samtliga. Jag hade ingen aning om att den artikeln fanns. Tack också Yger för ditt tips om mallen {{språkvård}}. Två mycket bra tips till Christian47 och andra som är intresserad av ämnet språkvård. Mvh --Allexim (disk) 28 juni 2013 kl. 01.44 (CEST)

Intressant, efter att ha konstaterat att "all akribi saknas" i redigeringen innan skriver Christian47 följande i samma artikel, [6]:

Den 27 juni spelade det svenska laget mot Frankrike i kvartsfinal och förlorade med 87–83. Detta är den största prestationen hittills av ett svensk dambasketlag, frånsett sjundeplaceringen 1987. Den 28 juni spelar man mot Vitryssland för plats 5 till 6.

Att spela om plats 5 till 6 är större än att bli sjua. Man spelar om en placering inte för. Att dessutom använda "man" i en encyklopedisk text...

Glashus, sa Bull.--LittleGun (disk) 28 juni 2013 kl. 08.31 (CEST)

Det står alla fritt att gå in i en text och städa, styva om och göra bättre, så länge inte fakta förvanskas eller faller bort. De flesta svenskspråkiga artiklar på Wikipedia jag har läst håller en god svenska, men undantag finns. Lill-Ann (disk) 28 juni 2013 kl. 11.33 (CEST)

Månadens nyskrivna artiklar

Tävlingen Månadens nyskrivna artiklar har hittills under juni samlat på sig helt nya artiklar från 40 användare och utbyggda artiklar från 13 användare. Ett antal av de nya artiklarna har under månaden synts på Wikipedias förstasida, och minst en har också blivit rekommenderad artikel. Finns "dina" artiklar med i listan? Om inte, har du nu knappt tre dagar kvar att göra något åt saken, innan vi börjar på ny kula med juli månads artiklar. Och har du inte röstat på maj månads artiklar än, passa på medan du har chansen (innan månadsslutet). Det är varje månad fyra priser som står på spel. Välkommen! :-)--Paracel63 (disk) 28 juni 2013 kl. 00.28 (CEST)

Omdirigering av mall

Om jag nu vill omdirigera en mall, som i detta fallet Europamästerskapet i basket för damer till Europamästerskapet i basket för kvinnor, är det då inte meningen att rubriken för varje år det spelas ska förändras automatiskt?Christian47 (diskussion) 2013 juni 28 kl. 08.03 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.) (av Paracel63)

Herar och damer är standardbenämning på män och kvinnor inom sport på svenska. J 1982 (disk) 28 juni 2013 kl. 13.35 (CEST)

Ja, verkligen! Allt annat är otänkbart. (För yngre åldrar gäller givetvis pojkar och flickor.) Tostarpadius (disk) 28 juni 2013 kl. 16.18 (CEST)

Diskussionen fortsätter på Malldiskussion:Europamästerskapet i basket för kvinnor. J 1982 (disk) 28 juni 2013 kl. 17.50 (CEST)

Skrivstuga på lördag 29/6

Nu på lördag har vi en liten skrivstuga på Wikimedia Sveriges kontor där vi kommer att skriva om första världskriget. Under dagen anordnas det parallella skrivstugor i totalt sex länder samt onlineevent på två språkversioner. Det hela är ett initiativ från oss på Wikimedia Sverige och Europeana. Tanken är att vi med dessa parallella skrivstugor kan visa på styrkan hos vår internationella rörelse och vi hoppas få lite pressuppmärksamhet om det hela och självklart att förbättra Wikipedia.

Ni kan delta antingen på vårt kontor eller online och om ni skriver artiklar där ni använder bilder från Europeana som vi laddat upp har ni chansen att vinna en resecheck på 300 euro! Läs mer om det praktiska här och om tävlingen Europeana Challenge här. Vi ses! John Andersson (WMSE) (disk) 26 juni 2013 kl. 19.45 (CEST)

Skall första världskriget vara återkommande ämne varje år? Det handlade ju om det i november förra året också. J 1982 (disk) 27 juni 2013 kl. 13.33 (CEST)

Nä, det är ingenting som bestämts. Men det är väl inte omöjligt att vi genomför en skrivstuga om det 2014 också när det trots allt är hundraårsjubileum. Förra året var lite av en träningsrunda för mig i att anordna skrivstugor eftersom vi redan då planerade att göra de här parallella skrivstugorna i år (och då hade vi redan laddat upp bilder från Europeana som vi kunde använda). Sedan var Europeana väldigt sugna på att få lite siffror om sidvisningar etc. som de kunde berätta om för museer för att få dem intresserade att jobba med oss. :-) Har du något förslag på en skrivstuga som du skulle vilja se anordnad hjälper jag dig gärna med det praktiska. John Andersson (WMSE) (disk) 27 juni 2013 kl. 15.41 (CEST)

Hur gick skrivstugan? Riggwelter (disk) 1 juli 2013 kl. 08.43 (CEST)

Sista fototillfället övh för vissa centrala platser i Kiruna

Det pågår en hel del stängningar och rivningar i Kiruna som kommer att ske inom cirka 2 månader. Så det är läge ifall det inte har gjorts att företag fotosafari mm där. Vissa platser kommer helt enkelt att försvinna för alltid och ev stängslas in. Schh (disk) 12 juni 2013 kl. 16.28 (CEST)

Låter som ett bra och viktigt förslag. On någon bor nära och behöver täcka mindre kostnader kan bidrag sökas från Wikimedia Sverige. Och om någon vill göra ett större projekt kan det också ansökas om. Jan Ainali (WMSE) (disk) 12 juni 2013 kl. 17.41 (CEST)

Med tanke på att vintern dyker upp i Oktober som minimum så bör man inte vänta för länge heller av den anledningen. Tänk -25 °C och blåsigt. Schh (disk) 12 juni 2013 kl. 17.48 (CEST)

Jag vet att Användare:Njaelkies Lea har bott där men gör det tydligen inte längre. Vad jag vet har vi ingen aktiv wikipedian i Kiruna, men jag skulle kunna tänka mig att resa dit som en del av ett fotosafari under sommaren om någon med betydligt mer lokalkännedom hade varit reseledare. Ska lägga en blänkare på Njaelkies användardiskus. /Grillo (disk) 13 juni 2013 kl. 09.11 (CEST)

Jag bodde inte där mer än ett år så min lokalkännedom är inte den allra bästa, även om jag förstås vet var det viktigaste är beläget. Just nu råkar jag befinna mig i "närheten" faktiskt (ca 25 mil bort) och skulle kunna ta en dagstur upp om det är bästa chansen. Vid en fotosafari senare i sommar törs jag inte lova att jag kan medverka då jag har mycket annat inbokat, men Kiruna är inte stort eller svårnavigerat så egentligen tror jag att turistande wikipedianer klarar sig bra på egen hand. Idealet vore väl om man kunde besöka gruvan och LKAB samtidigt i så fall. Njaelkies Lea (d) 13 juni 2013 kl. 18.26 (CEST)

Tror det räcker med någon som åker dit över dagen utrustad med kamera och en rejäl portion batterier och minneskort samt minilaptop och karta för att lösa uppgiften. Uthålliga ben och cykel är rätt bra också ;) Beställer man flyg iaf två veckor i förväg så kan man få rätt bra priser. Schh (disk) 13 juni 2013 kl. 22.38 (CEST)

Mycket bra om Grillo kan åka dit och även mycket bra att Jan Ainali (WMSE) påtalar möjligheten till ansökan om resebidrag för wikipedianers resa till Kiruna. För den/dem som kan tänka sig att resa till Kiruna vill jag påminna om möjligheten att lägga ut en blänkare om detta på Wikipedia:Wikiträffar. Mvh --Allexim (disk) 14 juni 2013 kl. 09.03 (CEST)

Jag har aldrig varit i Kiruna och kunde tänka mig att åka dit en kort sväng i sommar om datumet passar. - Tournesol (disk) 14 juni 2013 kl. 09.16 (CEST)

Notera att jag inte åker på egen hand, för det är en helt för lång resa över hela Sverige. Det ska i så fall vara tillsammans med några andra. Om det räcker med en dagsutflykt och någon ställer upp på det, så hoppar jag över det. Det måste i så fall vara innan 20 juli, så det blir kanske lite tajt för min del. /Grillo (disk) 14 juni 2013 kl. 12.19 (CEST)

Jag kan som sagt åka någon av de närmaste dagarna för att få det gjort om det inte blir av annars, men jag har ju sett staden förr så det vore antagligen en mycket mer givande resa för er. Vill ni åka och kan komma överens om datum så kör på det. Njaelkies Lea (d) 14 juni 2013 kl. 14.39 (CEST)

Hoppas det blir av med en fotografering av den unika miljön, antingen genom att någon som har tid och möjlighet reser ensam eller att det blir ex. en fotosafari, innan det är försent! Hoppas att detta mycket viktiga påpekande av Schh inte bara rinner ut i sanden.........--Allexim (disk) 15 juni 2013 kl. 09.06 (CEST)

Hur lättillgängligt är Kiruna när man väl är där? Ska man försöka få kontakt med LKAB innan man reser? Vad är det mer specifikt vi vill fotografera? Hade varit kul att åka dit, jag har aldrig varit i Kiruna. --Lajm 15 juni 2013 kl. 10.39 (CEST)

Här finns lite tips på byggnader som kan vara värda att dokumentera --I99pema (disk) 15 juni 2013 kl. 10.46 (CEST)

För ett riktigt fotosafari (som jag hoppas att det blir) så tycker jag definitivt att man ska kontakta LKAB och berätta om detta. Själva staden är förstås öppen och det är vad jag förstår bara en liten del som ska spärras av nu. Men gruvområdet är ju avstängt och går inte att bara gå in på även om de kör turer med turister in i gruvan. De brukar vara framåt när det gäller public relations och med lite framförhållning tror jag inte det är omöjligt att man kan tigga till sig en guide från dem. Njaelkies Lea (d) 15 juni 2013 kl. 13.47 (CEST)

WMSE har, genom ArildV, ställt frågan till LKAB om de vill samarbeta. Jan Ainali (WMSE) (disk) 15 juni 2013 kl. 16.09 (CEST)

Mycket bra gjort! Kanske kan man ställa frågan till Kiruna kommun om de också vill samarbeta? Det ligger ju trots allt i deras intresse! Kanske de kan ordna fram en stadsguide eller tipsa om lokala guider eller har någon form av informationsmaterial om staden och kommunen? --Allexim (disk) 15 juni 2013 kl. 23.13 (CEST)

Jättebra att ni tog kontakt! Min absolut sista chans att åka upp är på söndag för på måndag morgon måste jag vara i Jämtland. Helst skippar jag den turen, dels har kört mycket nog den senaste månaden och dels tror jag resultatet blir bättre på en riktig fotosafari, men är det någon av er intresserade som kan säga att ja, jag åker? Njaelkies Lea (d) 20 juni 2013 kl. 07.26 (CEST)

Vi väntar fortfarande på besked från LKAB. Men som Jan påpekar ovan, det finns bidrag för enskilda användare och större bidrag för fotosafaris att söka om någon vill åka dit på egen hand eller ta initiativ till en fotosafari (och skulle LKAB vara intresserade att vara med, så ordnar vi det).--ArildV (disk) 20 juni 2013 kl. 15.51 (CEST)

Ok. Det blir ingen tur för mig just nu i alla fall. När vi nu har kontaktat LKAB bör det i första hand vara den varianten vi siktar på anser jag. Njaelkies Lea (d) 22 juni 2013 kl. 21.29 (CEST)

Något svar från LKAB? - Tournesol (disk) 2 juli 2013 kl. 08.14 (CEST)

Nej, tyvärr. ArildV (disk) 2 juli 2013 kl. 08.19 (CEST)

Kategorier utifrån begravningsplatser

Jag funderade lite på om man skulle ta och skapa kategorier utifrån begravningsplatser, t.ex Kategori:Begravda på Sandsborgskyrkogården, eller är kanske gravsatta bättre, Kategori:Gravsatta på Skogskyrkogården? Eller vore det opassande att överhuvudtaget ha den sortens kategorier? / Elinnea (disk) 9 juni 2013 kl. 13.02 (CEST)

Ovanstående finns nu som Kategori:Gravsatta på Skogskyrkogården i Stockholm. --MagnusA 30 juni 2013 kl. 17.51 (CEST)

Jag kan inte se något som helst problem med det. Tostarpadius (disk) 9 juni 2013 kl. 13.08 (CEST)

Vad är bäst, gravsatta eller begravda? / Elinnea (disk) 9 juni 2013 kl. 14.17 (CEST)

"Gravsatta" skulle jag föredra. Tostarpadius (disk) 11 juni 2013 kl. 13.02 (CEST)

Det finns en Property för dödsort (kyrkogård eller stad) för det här syftet på Wikidata för den som har intresse. Om kyrkogården saknar artikel och därmed objekt på Wikidata, kan man känna sig fri att skapa ett objekt som (än så länge) saknar koppling till ngn wp-artikel. -- Lavallen (blockera) 9 juni 2013 kl. 14.27 (CEST)

"Gravsatta" inkluderar väl kremerade personer (satta i urna eller på annat sätta gravsatta), vilket väl inte "begravda" gör?-Paracel63 (disk) 9 juni 2013 kl. 15.32 (CEST)

Begravningen är avskedsceremonin, t.ex. i en kyrka; gravsättningen är själva nedsänkandet av kistan eller urnan i jorden. Dessutom finns spridning av askan i t.ex. minneslund, det kallas inte för gravsättning. Men platsen heter alltid begravningsplats, där någon är begravd. Den skiljer sig nog så ofta från på vilken plats någon dog, och är helt inadekvat om någon fått sin aska spridd i havet eller naturen. /Ascilto (disk) 9 juni 2013 kl. 16.07 (CEST)

Det som Lavallen beskriver ovan vet jag inte riktigt hur man gör... Databasen "Begravda i Sverige" verkar omfatta även personer satta i urna. Finns det nåt lämpligt ord som passar för alla oavsett ceremoni, bör man kanske skriva nåt i stil med "personer som vilar på Skogskyrkogården"? / Elinnea (disk) 9 juni 2013 kl. 16.24 (CEST)

'personer som vilar' ger associationer som nog inte passar alla läsare, det gäller både 'person' och 'vila'. -- Lavallen (blockera) 9 juni 2013 kl. 16.50 (CEST)

Personligen ser jag inte poängen med att kategorisera på det här sättet. Var ligger intresset för andra än släktforskare och liknande? /Grillo (disk) 9 juni 2013 kl. 19.47 (CEST)

Rör det sig om t.ex. Novodevitjekyrkogården där många uppmärksammade personer ligger begravda så ser jag ett visst intresse för dessa kategorier. Men är det endast någon enstaka kändare person per kategori så tycker jag man kan skippa dem. C.Nilsson (disk) 9 juni 2013 kl. 20.45 (CEST)

Jag ser inte riktigt behovet av denna typ av kategorisering. /Hangsna (disk) 10 juni 2013 kl. 17.15 (CEST)

Det jag inte skrev ut i mitt inlägg ovan är att en sådan här kategorisering aldrig kan bli konsekvent och heltäckande; flertalet kategorier kommer för alltid att vara totalt överflödiga mikrokategorier. Men jag kan hålla med om att man kan kategorisera särskilt kända begravningsplatser, som t.ex. Père-Lachaise. /Ascilto (disk) 10 juni 2013 kl. 18.27 (CEST)

Är emot. Behövs det överhuvudtaget? Skall vi kategorisera efter födelse-BB? vilken kyrka och dopfunt de döptes i som bäbisar? Skolan de gick? Vårdinrättningen där de dog? (om de nu dog där). J 1982 (disk) 10 juni 2013 kl. 21.52 (CEST)

Nej. Det börjar bli dags att försöka hejda "kategoriseringshysterin". När kommer "Personer som gått på Fiskmåsens dagis", "Personer som haft mässling", "Flintskalliga personer"? Det finns hur många mer eller mindre galna kategorier som helst att skapa, bara man har obegränsat med tid och lust. Sedan kan man dela upp dessa i "Arkitekter som gått på Fiskmåsens dagis", "Konstnärer som haft mässling" eller "Flintskalliga politiker" (de senare naturligtvis med en underkategori för varje parti). Skämt åsido så börjar det här bli ett problem. --Andhanq (disk) 10 juni 2013 kl. 23.24 (CEST)

I många länder, historiska epoker och kulturer är begravningsplatsen ofta ett tecken på hur betydelsefull en personer varit. De flesta öststater och dagens Kina har begravningsplatser för "revolutionära martyrer" och det finns motsvarande bruk i västvärlden. Tänk bara på den funktion Riddarholmskyrkan haft i Sverige. Och medan regimer kommer och går, består ofta begravningsplatser. Om vi kan hejda oss litet och skapa kategorier med sunt förnuft kan kategori efter begravningsplats skapa nya intressanta kopplingar inom vårt biografiska artikelbestånd.--ボスニア (disk) 10 juni 2013 kl. 23.51 (CEST)

Begränsa gärna diskussionen till den aktuella och seriöst menade kategorin istället för att hitta på egna fåniga förslag som alls inte har med detta att göra. Njaelkies Lea (d) 11 juni 2013 kl. 12.15 (CEST)

Många kategorier är säker seriöst menade av sina upphovsmän även om många andra kan uppfatta dem som totalt meningslösa. När det gäller just begravningsplatser så kan jag godta förslaget ovan om vissa världsberömda sådana. Men att rent generellt kategorisera alla avlidna artikelsubjekt med avseende på var de är begravda känns som helt onödigt. --Andhanq (disk) 11 juni 2013 kl. 13.42 (CEST)

Min tanke var alltså inte masskategoriseringar, utan att den som t.ex var intresserad av Skogskyrkogården skulle under Kategori:Skogskyrkogården kunna hitta en underkategori med betydelsefulla personer som är begravda där. / Elinnea (disk) 11 juni 2013 kl. 13.49 (CEST)

Jag håller definitivt med om att det överkategoriseras en hel del här på svwp, men just detta med begravningsplatser tycker jag inte faller in där. Kyrkogårdsvandringar och andra former av "gravturism" är sannerligen inga okända fenomen, och jag tycker att det kan vara en god service till våra läsare att de, via vårt kategorisystem, kan finna en översikt över vilka kändisar som vilar på en viss kyrkogård som de har för avsikt att besöka (detta oavsett om kyrkogården i sig är berömd). /FredrikT (disk) 11 juni 2013 kl. 16.38 (CEST)

Ja, men någon gräns bör det kanske ändå vara. Finns det fler kandidater än Fritiof Nilsson Piraten till "Kategori:Gravsatta på Ravlunda kyrkogård"? Tostarpadius (disk) 13 juni 2013 kl. 16.32 (CEST)

Ja, Olle Adolphson skulle väl platsa i en sådan kategori? Men som sagt min tanke var alltså främst att göra underkategorier till sådana begravningsplatser som det redan finns kategorier till, som t.ex Skogskyrkogården och Norra kyrkogården etc, inte att skapa den här sortens kategorier för varenda kyrkogård där någon känd person vilar. Man kanske kan dra nån gräns vid 10 personer eller så? / Elinnea (disk) 13 juni 2013 kl. 18.00 (CEST)

Det låter rimligt som riktmärke. Tostarpadius (disk) 13 juni 2013 kl. 20.11 (CEST)

Eftersom motståndet inte är kompakt har jag börjat i liten skala, med Norra kyrkogården i Lund. Tostarpadius (disk) 15 juni 2013 kl. 08.38 (CEST)

Jag har nu även påbörjat Uppsala gamla kyrkogård. Där finns en omfattande lista i artikeln, som jag inte i förstone kommer att beta av, men som på sikt kan ersättas av kategorin. Nu funderar jag på "Gravsatta i Uppsala domkyrka" (exempelvis Gustav I av Sverige och Nathan Söderblom), men passar det som underkategori till "Gravsatta efter begravningsplats"? Tostarpadius (disk) 15 juni 2013 kl. 09.35 (CEST)

Jag har lagt den sistnämnda underkategorin i "Gravsatta efter kyrka". Den hade redan interwiki. Tostarpadius (disk) 15 juni 2013 kl. 11.01 (CEST)

Bra! Skulle vi kunna göra så att vi endast lägger in sådana som vi har en källa i artikeln som anger begravningsplatsen? På så sätt undviker vi dels masskategorisering och dels att det blir fel? / Elinnea (disk) 15 juni 2013 kl. 11.08 (CEST)

För framtiden kan det vara en god regel. Jag skall se om jag kan hitta någon källa vad gäller Hakon Wigert-Lundström, som ligger i en familjegrav. Där nämns det inte ens i artikeln. Tostarpadius (disk) 15 juni 2013 kl. 11.30 (CEST)

Nu är den saken åtgärdad! Tostarpadius (disk) 15 juni 2013 kl. 11.41 (CEST)

Även om det kan kallas egen forskning anser jag att vi vad gäller kända svenskar även kan godkänna fall där det finns bild på graven. Givetvis är källor önskvärda i dessa fall, men vad jag vet erbjuder ännu inte alla kyrkogårdsförvaltningar sökmöjligheter, vilket gör att det inte alltid är enkelt att omedelbart komplettera med dylika. Tostarpadius (disk) 15 juni 2013 kl. 11.56 (CEST)

Jag tycker att vi bör vänta med att kategorisera i de fall där vi inte har någon källa, oavsett om det finns någon bild eller ej, det är ju ingen brådska. / Elinnea (disk) 15 juni 2013 kl. 12.01 (CEST)

Jag förstår den tanken, men jag förmodar att de fall jag nämner går att åtgärda med hjälp av den cd-rom Du har tillgång till. Då kan ju själva kategoriseringen, om den sker i någorlunda lugn takt, leda till källbeläggning. Tostarpadius (disk) 15 juni 2013 kl. 12.03 (CEST)

Så länge man gör sitt bästa att försöka hitta en källa och lägga in den innan man lägger in kategorin, så man inte bara masskategoriserar och hoppas att nån annan tar tag i detta med källorna nån gång framöver, jag försöker åtgärda så många jag kan med "Begravda i Sverige", men hittar jag inte dem där, och det inte finns nån annan källa inlagd i artikeln, anser jag att kategorin kan tas bort så länge tills en källa hittats. / Elinnea (disk) 15 juni 2013 kl. 12.17 (CEST)

Jag syftar alltså främst på dem som finns i artiklar som Östra kyrkogården, Lund. Vad gäller Göteborgs kyrkogårdsförvaltnings webbplats anger de själva att många äldre gravsättningar (före 1940-talet) saknas. Det gör också uppgifterna om vilka andra som vilar på samma plats osäkra. Tostarpadius (disk) 15 juni 2013 kl. 12.39 (CEST)

Om det saknas uppgifter så bör vi inte lägga in det. Nu har det börjat masskategoriseras trots denna diskussion. Kategori:Gravsatta på Norra begravningsplatsen i Stockholm har fyllts med 173 artiklar. Det blir ju helt omöjligt att för en eller några få att i efterhand fixa källa till alla dem. Särskilt om det hela tiden ökar. Jag klarar det inte. Jag satt och fixade till några i Skogskyrkogården häromdagen men jag kanske kan åtgärda kanske 10-15 i veckan eller nåt högst på egen hand. Det är rakt emot vad jag hade som avsikt när jag tog upp detta. Jag tog för självklart att man skulle skriva in "X är gravsatt på Y begravningplats" i artikeln, sätta en källnot efter det påståendet och först därefter lägga in kategorin, men nu har Kategori:Gravsatta på Norra begravningsplatsen i Stockholm helt plötsligt 173 artiklar. Få av dem står gravplatsen angiven i artikeln och få har nån källa angiven utan de har masskategoriserats. Jag blir så uppgiven och ångrar att jag föreslog denna gravsatta-kategorisering, mitt fel är väl troligtvis att jag tror att andra tänker som jag och tar det som en självklarhet att man inte lägger in nåt i en kategori som inte ens står i artikeln och inte har nåt källnot utan att de tänker "det finns en kategori, då måste jag fylla på den med alla jag kan komma på och sen får väl nån annan se till att det blir källbelagt och står i artikeln, det är inte mitt problem"... / Elinnea (disk) 27 juni 2013 kl. 18.20 (CEST)

Ja.. jag förstår frustrationen, men det är ju så här (på Wikipedia). Det finns inget sätt att styra över hur andra redigerar. Och inte heller något sätt att se till att alla nås av information om hur saker är tänkta. Här kan man kanske skriva in en text i själva kategorin som ber om att inte kategorisera artiklar utan källangivelser angående begravningsplats. Det kanske tar udden av det något. Kanske kan man någonstans förtydliga att källkrav även gäller för att kategorisera i en kategori, för uppgiften det bygger på. flinga 4 juli 2013 kl. 14.28 (CEST)

Ikapp ryska Wikipedia

Svenska Wikipedia, med 1 025 544 artiklar, är nu större än ryska Wikipedia, som i skrivande stund har 1 015 772. Någon gång imorgon kväll passerar vi spanska Wikipedia om allt går planenligt. Lsj (disk) 17 juni 2013 kl. 20.40 (CEST)

Kul att bot:en är igång igen! Jag försöker fylla på, av-botta och flytta till trivialnamn bäst jag kan.--ボスニア (disk) 18 juni 2013 kl. 17.02 (CEST)

Ja, och om inte annat så ger Lsjbot oss kolbaserade livsformer sysselsättning med att byta ordning i diverse listor och tabeller. :-D--Paracel63 (disk) 19 juni 2013 kl. 00.05 (CEST)

Vi kom om spanska wikipedia enligt Lsj:s prognos, men verkar nu ha stannat halvägs till italienska sedan någon gång igår. Eller är det bara räkneverket som laggar?

Boten kör som den ska, och vad jag kan se på räkneverket utan lagg så är vi ikapp italienarna om ett par timmar. Meta: List of Wikipedias laggar med åtskilliga timmar. Tror den uppdateras en gång om dagen eller så. Lsj (disk) 19 juni 2013 kl. 18.34 (CEST)

...och nu är vi förbi italienarna och är därmed världens femte största Wikipedia! Fransmännen ligger ca 350 000 artiklar före oss. När går vi om dem? ;) --Allexim (disk) 21 juni 2013 kl. 01.01 (CEST)

...och nu närmar vi oss fransmännen! I skrivandets stund är de ca 277 000 artiklar före oss. M.a.o. så har svWikipedia sedan den 21 juni gått ikapp dem med ca 73 000 artiklar! Fantastiskt! Önskar er alla svWikipedianer en fin fortsättning på sommaren! --Allexim (disk) 28 juni 2013 kl. 01.56 (CEST)

Och vi kan alla köra förbi Usain Bolt om vi har en motorcykel men vad är det för kul med det? AlphaZeta (disk) 28 juni 2013 kl. 02.33 (CEST)

Ifall det endast existerade ett språk i världen (Globish, en variant av English)och således alla Wikipedia-artiklar var skrivna på detta språk - Hur många artiklar skulle vi då ha nu? 10 miljoner? Från summan av alla nuvarande artiklar måste man göra ett avdrag för dubletter, dvs artiklar som finns på mer än ett språk. Men om blott ett språk existerade skulle ju mycken skribentkapacitet lösgöras för författandet av helt nya artiklar, som f n inte finns på något språk alls. Var hamnar vi då? På 15 miljoner kanske?? Vem vet mera? OlgaCCXC (disk) 4 juli 2013 kl. 10.25 (CEST)

Antalet möjliga relevant artikelämnen går att uppskatta. Ta tex personer i Sv:wp finns kring 80000 artiklar, och det kan ge en uppskattning att 150000-200000 är relevanta (inkl historiska) vilket är nära 2% av de som finns idag. Detta extrapolerat för världen ger 200M artiklar som vi kan minska till 50-100 M. Antalet sjöar i Norge är 3000000, i Sverige 150000, av dessa finns det basdata för omkring 50000 som nu är på väg skapas, vilket extrapolerat för världen ger siffror som att det finn 2-20 M sjöar som vore relevanta ha med. Lsjbot går igenom all arter som är 2 M. Detta ger en grov siffra på att det bör finnas över 100M ämnen relevanta för artiklar och mycket möjligt ytterligare en faktor 10 (vi kunde tex ha artiklar om all föremål som nu finns i museum, flera 100 M bara det. När vi har det perspektivet och ser vi hittills skapat på all språkversioner något som 1-5% av alla, så inser vi att det krävs något annat för att få till de 500M artiklarna, Och det är (semi)automatgenerering från data i de faktadatabaser som finns på olika myndigheter över världen. Och i det perspektivet går det då lika lätt skapa dessa på vilket språk vi vill, så de nästa 490 M artiklarna skapas säkert parallellt på alla språkversioner. Och de ger då oss skribenter möjlighet koncentrera oss på att komplettera dessa basfakta artiklarna med info som inte finns i expertdatabaserna och extra viktigt fokusera på de som inte finns i expertdatabaserna. Yger (disk) 4 juli 2013 kl. 11.43 (CEST)

Som en fingervisning finns det just nu drygt 12 000 000 objekt i wikidata. Ainali (disk) 4 juli 2013 kl. 20.22 (CEST)

Veckans tävling - författare 2

Hej! Nu har ni möjlighet att tävla med era bidrag i artiklar om författare. Alla ändringar som gjorts i dag är välkomna också. Titta in på Veckans tävling. B.Odins (disk) 1 juli 2013 kl. 08.07 (CEST)

En tävlande är med redan. Jag hoppas det blir fler. B.Odins (disk) 1 juli 2013 kl. 16.48 (CEST)

Nu är vi tre. :-)--Paracel63 (disk) 3 juli 2013 kl. 22.02 (CEST)

Kul! Jag ser att fler artiklar om författare redigeras. Vore kul om alla som redigerar en författarartikel är med i tävlingen. B.Odins (disk) 4 juli 2013 kl. 09.55 (CEST)

Några författarartiklar kanske har lagts in på wp:MNA. Du kanske kan skriva något på lämplig diskussionssida? Allt gott.--Paracel63 (disk) 4 juli 2013 kl. 17.32 (CEST)

1 000 000 artiklar

Lsjbot är igång igen med sitt väldigt värdefulla projekt att skapa en artikel för varje djurart. Idag har mer än 10 000 nya artiklar skapats Finns det konsensus att en bot ska skapa vår 1000000 artikel med tanke på att andra språkversioner har ifrågasatt att vi har många robotskapade artiklar. Här på Bybrunnen kanske vi kan nå konsensus i denna fråga? Om boten fortsätter som förut är saken avgjord om någon timme. Signatur:Oblaserad (disk) 15 juni 2013 kl. 19.29 (CEST)

Jag tycker det är festligare om den artikeln är skapad av en eller kanske fler människor hur nu det syns. Ett känsloargument rätt och slätt. B.Odins (disk) 15 juni 2013 kl. 19.31 (CEST)

@Oblaserad Ingen diskrimering på författare av artikeln. Låt det blir den som verkligen är den miljonte artikeln. Om vi sätter begränsningar på vem som tillåts passerar målsnöret var skall vi då stoppa? Boberger som vid en tidigare gräns laddat 40 artiklar han kunde släppa i snabb följd? Mina stubbiga municipalsamhällen?Yger (disk) 15 juni 2013 kl. 19.35 (CEST)

Jag håller med B.Odins att det blir festligare om den artikeln blir manuellt skapad. Detta blir antagligen den största milstolpen för svenskspråkiga Wikipedia på ett tag. Lixer ✎ ✔ 15 juni 2013 kl. 19.47 (CEST)

Men det är kanske så att om 10 år är det största med Wikipedia alla de 10 miljoner botgernerade artiklar vi då har och detta lett till en ny högre nivå i hur att sprida kunskap utifrån databaser förvaltade av myndigheter? Att vi då nu censurerat och diskriminerat kommer då vara en källa till skam och känsla av bakåtsträveri.Yger (disk) 15 juni 2013 kl. 19.50 (CEST)

Problemet är dock att det inte går att se vilken artikel som blev 1 000 000 om den blir botskapad. Lixer ✎ ✔ 15 juni 2013 kl. 19.56 (CEST)

Lsj bot loggar milstolparna, så det är just med botskapade artiklar som det går att se vilken som är den miljonte. Lsj (disk) 15 juni 2013 kl. 21.02 (CEST)

Håller med Yger. Ser inget skäl till varför en användare, vanlig eller bot, skulle behöva särskilt konsensus för att få ta en milstolpe. Dessutom tror jag chansen är stor att det blir någon annan ändå eftersom botten är begränsad till hur snabbt den får redigera. Att ett par användare som överhuvudtaget inte är aktiva här är avundsjuka (varför skulle de annars bry sig?) är i alla fall inget jag kommer förlora någon sömn över. Njaelkies Lea (d) 15 juni 2013 kl. 20.00 (CEST)

Om det har blitt satt spørsmålstegn ved botskapte artikler her fra andre språkversjoner så kan det ihvertfall ikke være fra Norge, har ikke sett noe negativt om det. For en stund siden fikk vi på bokmål/riksmål spørsmål fra Wikipedia på catalan om vi hadde noe mot at de fikk flere artikler enn oss med botproduksjon og det var selvfølgelig helt ok. Det må være opp til hvert prosjekt og tildels hver bidragsyter. Om en person mener boter tilfører noe og lager de, artiklene har kilder og et visst innhold så ser jeg ikke noe galt ved det. Mvh - Ulflarsen (disk) 15 juni 2013 kl. 20.07 (CEST)

Användare:Lsjbot gör ett fantastiskt jobb med sin artkartläggning. Vi har också en robot som hämtar insjödata från VISS och som skriver artiklar om dem. Dessa är till mycket stor nytta, Svenska wikipedia blir på så sätt heltäckande på dessa områden. Hoppas bara att t.ex. tyska wikipedia som verkar vara fundamentalt tveksamma till robotar, fast de ofta har bra och innehållsrika artiklar, kan se deras möjligheter. Det här var inget försök till diskriminering, bara ett uppmärksammande av den aktuella situationen Oblaserad (disk) 15 juni 2013 kl. 20.26 (CEST)

Problemet kan bli att den miljonte artikeln blir ett djur som inte finns, har tittat lite närmare på olika fjärilar och många har blivit klassifierade massor av gånger med olika namn/Bro (disk) 15 juni 2013 kl. 20.35 (CEST)

Vi kan självfallet inte kräva att det skall finnas konsensus för att man skall få "taga en milstolpe" men jag tycker att den miljonte artikeln är en väldigt stor milstolpe som bör tas av en människa som har skrivit en rejäl artikel! Rasmus 28 15 juni 2013 kl. 20.47 (CEST)

När det nu helt plötsligt bara är 500 artiklar kvar finns det nog inte så mycket tid att skriva en rejäl artikel på, tyvärr. -- [ jiˈesˌdeːo ] 15 juni 2013 kl. 20.53 (CEST)

Jag ser ingen konsensus här för att stänga av boten, så jag låter den köra. Känns öht som en märklig diskussion, som om vissa sätt att skriva artiklar vore finare än andra. Det är inte fråga om människor kontra robotar, det är fråga om människor kontra människor, vi bara anänder olika redskap i artikelskapandet. Milstolpen kommer att tas av en människa i vilket fall. Lsj (disk) 15 juni 2013 kl. 21.06 (CEST)

Tummen upp på den formuleringen!B.Odins (disk) 15 juni 2013 kl. 21.42 (CEST)

I just want to say "congratulations" on behalf of Indonesian Wikipedia and Javanese Wikipedia users! :D Bennylin (disk) 18 juni 2013 kl. 15.00 (CEST)

1 000 000 artiklar har uppnåtts!

Svenskspråkiga Wikipedia har nu uppnått 1 000 000 artiklar! Någon administratör som kan skaffa en jubileumslogotyp på MediaWiki:Common.css? Lixer ✎ ✔ 15 juni 2013 kl. 21.44 (CEST)

Den miljonte artikeln är Erysichton elaborata. Lsj (disk) 15 juni 2013 kl. 21.45 (CEST)

.Skål! :D/Bro (disk) 15 juni 2013 kl. 21.46 (CEST)

Coolt! Heja wikipedia-gemenskapen! B.Odins (disk) 15 juni 2013 kl. 21.47 (CEST)

Huzzah!--ボスニア (disk) 15 juni 2013 kl. 21.49 (CEST)

Är du säker på att det inte är den artikel som skapades en sekund senare? :) Disembodied Soul (disk) 15 juni 2013 kl. 21.51 (CEST)

Boten kollar artikelstatistiken mellan varje redigering när den närmar sig en milstolpe. Det var just den artikeln som fick upp räknaren till en miljon jämnt. Lsj (disk) 15 juni 2013 kl. 21.53 (CEST)

Fantastiskt! Hurra! Mr.Dr 15 juni 2013 kl. 21:55 (CEST)

Även jag sällar mig till gratulanterna!--Historiker (disk) 15 juni 2013 kl. 22.01 (CEST)

Flyttar sakdiskussion till artikelns diskussionssida. Ainali (disk) 15 juni 2013 kl. 23.31 (CEST)

Gräjt, SvWP! :-) <3 /Vostok (disk) 15 juni 2013 kl. 23.37 (CEST)

Pressmeddelande

Här ligger en kopia av det pressmeddelande jag skickade ut till rikstäckande media i Sverige och Finland tidigare, om någon är nyfiken. /Julle (disk) 16 juni 2013 kl. 13.21 (CEST)

Utmärkt! Nu fixade jag också ett korrfel i texten. :-)--Paracel63 (disk) 16 juni 2013 kl. 14.53 (CEST)

Finns förresten pressmeddelanden samlade någonstans? Jag hittade inga länkar från WP:Press och ingen uppenbar kategori. Däremot kategoriserade jag det senaste pressmeddelandet som Kategori:Wikipedia i media. Allt gott.--Paracel63 (disk) 16 juni 2013 kl. 15.00 (CEST)

Det mesta sen tidigare (när Lennart och jag var presskontakter) finns på WMSEs wiki, och det går bra att även fortsättningsvis lägga in projektrelaterade pressmeddelanden där. /Axel Pettersson (WMSE) (disk) 17 juni 2013 kl. 08.32 (CEST)

Utmärkt!--Paracel63 (disk) 19 juni 2013 kl. 00.00 (CEST)

Vänster: Ryskspråkiga Wikipedias jubileumslogotyp för 1 miljon artiklar! Höger: Jubileumslogga, version 1. Möjligen publicerbar (fel typsnitt).

Vänster: Jubileumslogga, version 2. Möjligen bättre (rätt typsnitt). Höger: Jubileumslogga, version 3. Denna version valde vi – upplagd sedan 02:30 ungefär.

För den som tröttnat på nattmackor – en riktig wikitårta! Hugg in!

Vilken jubileumslogotyp för 1 000 000 artiklar skall vi ha?

När nu den historiska miljonte svWikipediaartikeln har uppnåtts så måste vi givetvis fira detta. Skall vi fira det som den ryskspråkiga Wikipedia har gjort det? Eller skall vi välja någon av dessa jubileumslogotyper? Personligen tycker jag den ryska är riktigt snygg!--Allexim (disk) 16 juni 2013 kl. 00.02 (CEST)

Jag håller med att den ryska logotypen är riktigt snygg, jag skulle vilja använda den. /Olavhose (disk) 16 juni 2013 kl. 00.14 (CEST)

Hej! Den ryska är snygg. Men den är på ryska. I april tillverkade jag tre logotyper, för att vi nu enkelt skulle kunna lägga in loggan. Vi har haft minst två månader på oss att välja logga. Version tre verkade ha fått flest röster i [diskussionen då]. Så nu är snarare frågan – hur lägger vi nu upp loggan? En extra ros till den som snabbt hjälper till att fixa det här. :-)--Paracel63 (disk) 16 juni 2013 kl. 01.57 (CEST)

Här finns länk till hur man gör: [7]. Vem (administratör/steward/byråkrat?) som har rättigheter att ändra i MediaWiki MediaWiki:Common.css kan fixa detta (hyfsat snart)? Stort tack på förhand. Allt gott! :-)--Paracel63 (disk) 16 juni 2013 kl. 01.45 (CEST)

Detta borde vara koden att lägga in (om vi väljer version 3):

div#p-logo a {background-image: url(//http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/5c/Wikipedia-logo-vLLen-sv-1M.svg/135px-Wikipedia-logo-vLLen-sv-1M.svg.png) !important}

--Paracel63 (disk) 16 juni 2013 kl. 01.51 (CEST)

Även jag tycker om den ryska, men då den är på ryska... Jag har försökt att lägga in logotypen, men det verkar inte ha lyckats (läste in sidan på nytt efter varje försök) och jag har nu återställt mina försök. Vet någon vad det var som jag gjorde fel, eller behovde jag bara ge det lite mer tid för att uppdatera (fast man skulle tro det skulle uppdatera omedelbart)? Dieselmotorvagnar (till stationen) 16 juni 2013 kl. 02.11 (CEST)

Jag kopierade koden från Bugzilla och bytte ut 500000-logga-koden (som funkade då) mot den nya. Jag tror jag fått till koden rätt nu. Var det fel kod som var publicerad?--Paracel63 (disk) 16 juni 2013 kl. 02.15 (CEST)

Nytt försök. Jag kollade i koden som Rasmus 28 fixade bytet med i september:

OBS! De två snedstrecken efter "url(" ska bort! Koden blir då:

div#p-logo a {background-image:

url(http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/5c/Wikipedia-logo-vLLen-sv-1M.svg/135px-Wikipedia-logo-vLLen-sv-1M.svg.png) !important}

--Paracel63 (disk) 16 juni 2013 kl. 02.23 (CEST)

Så här såg koden ut i september (någon som vet om "/thumb/" är obligatoriskt?): url(http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/01/Wikipedia-logo-v2-sv-500k.svg/135px-Wikipedia-logo-v2-sv-500k.svg.png) !important} --Paracel63 (disk) 16 juni 2013 kl. 02.29 (CEST)

Vänta lite... DEN FUNKAR PÅ MIN SKÄRM! Ser andra också loggan?! Dieselmotorvagnar (till stationen) 16 juni 2013 kl. 02.33 (CEST)

Ja! Jippi!!!--Paracel63 (disk) 16 juni 2013 kl. 02.35 (CEST)

Så url("//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/Wikipedia-logo-vLLen-sv-1M.svg/135px-Wikipedia-logo-vLLen-sv-1M.svg.png") !important} var den magiska koden. :-) Citattecknen fanns inte med i koden i höstas – kanske har systemet gjorts om sedan dess (= ny MediaWiki-version)?--Paracel63 (disk) 16 juni 2013 kl. 02.38 (CEST)

Det här gick fort, så jag hann inte med det, men det blev rätt logga. Bra jobbat!--ボスニア (disk) 16 juni 2013 kl. 02.42 (CEST)

Vi får säga det var tur att det hände mitt i natten, för tillfälligt rådde det ett grått fält istället för en snygg logga (kanske något att skriva ned i historian ;)). Det kan sägas att jag blev ganska förbryllad av att 500 000-koden inte fungerade, men ja, citationstecken är väldigt viktiga. Grattis Wikipedia!!! Dieselmotorvagnar (till stationen) 16 juni 2013 kl. 02.50 (CEST)

Ja, konstig layout drabbas vi ju av någon gång då och då. Jag tror våra läsare är något luttrade. Jag tog skärmdump både på "ingen logga" och "jubileumslogga". Grattis, Wikipedia! Och ni som vill äta tårta (så här mitt i natten) – det är serverat (till höger)!--Paracel63 (disk) 16 juni 2013 kl. 03.01 (CEST)

Men nu framgår det inte längre vilken sida man hamnat på när man googlat sig till en artikel... /Gnällspiken (disk) 16 juni 2013 kl. 05.11 (CEST)

Menar du nu, efter 05:00 på morgonen? Problemet med tom logotypplats syntes på min dator vid ett par-tre tillfällen mellan 02:10 och 02:30 i natt. Om du fortfarande inte ser en logga uppe till vänster, behöver du nog tömma cachen i din webbläsare.--Paracel63 (disk) 16 juni 2013 kl. 05.49 (CEST)

Eller är det så att man förvirras av att inte se texten "Wikipedia – Den fria encyklopedin" under ordgloben? Det står fortfarande Wikipedia på ett antal ställen på varje Wikipedia-sida – inklusive i webbläsarfönstrets topplist.--Paracel63 (disk) 16 juni 2013 kl. 05.53 (CEST)

(krock) Jag tror Gnällspiken syftar på att vårt namn, Wikipedia, inte syns i loggan (något som jag inte riktigt märkte förut). Man ser ändå att man är på sv.wikipedia.org, och om man klickar på loggan hamnar man på en sida som säger "Välkommen till Wikipedia". :) Dieselmotorvagnar (till stationen) 16 juni 2013 kl. 05.55 (CEST)

Ja, det var ju jag som skrev inlägget ovan med customsignaturen för tillfället med tanke på hur invändningar mot specialloggor bemötts förr. Nåväl. Nej, det framgår inte när man googlar sig till en artikel (speciellt med "jag har tur"-funktionen) vilken sida man är på. Vissa webbläsare, exempelvis den numera mycket populära Google Chrome, har ingen topplist som visar vilken sida man är på, utan bara en rad flikar. Har man mer än någon ensaka flik öppen syns inte Wikipedia där. Visst kommer man till huvudsidan av att klicka på loggan, men varför skulle man vilja klicka där? Inget antyder att det är en bra idé. /Grillo (disk) 16 juni 2013 kl. 05.59 (CEST)

Nja, det står faktiskt "Sverige – Wikipedia" (exempelartikel) i flikens balk när jag laddat den artikeln. Kanske ser det annorlunda ut på din dator? Är artikelnamnet längre försvinner dock "Wikipedia" ur synhåll (även om den fortfarande syns på adressraden en halv centimeter inunder)..--Paracel63 (disk) 16 juni 2013 kl. 06.08 (CEST)

Och apropå inget, så har projektsidan WP:1M byggts ut ett antal gånger under natten, med lite praktiska länkar för dem som är intresserade.--Paracel63 (disk) 16 juni 2013 kl. 06.13 (CEST)

Hälsning från Wikisource

Ungefär samtidigt nådde Svenska Wikisource 7000 texter. -- Lavallen (blockera) 16 juni 2013 kl. 08.55 (CEST)

Stort grattis!--Historiker (disk) 16 juni 2013 kl. 09.01 (CEST)

Meddela andra språkversioner vårt miljonsjubileum?

"Inkopierat från Wikipediadiskussion:1M"

C.Nilsson framförde 2 april 2013 kl. 23.51 (CEST) på Bybrunnen att ".... italienarna uppmärksammade sin milstolpe här it:Wikipedia:Bar/Discussioni/Wikipedia_Milionaria!" och att de meddelade en del andra språkversioner, bland annat oss via Bybrunnen. Borde vi också meddela en del andra språkversioner? Mvh (=Miljon vänliga hälsningar) från --Allexim (disk) 16 juni 2013 kl. 10.11 (CEST)

De andra apråkversionerna har annonserat det på maillistan Wikimedia-l. Där har jag tidigare i februari informerat om LSjbot. Är inte övertygad vi skall annonsera~, kanske bättre när Lsjbot är genom och vi har 1,4-1,6 miljoner artiklar.Yger (disk) 16 juni 2013 kl. 10.29 (CEST)

Jag la ut en blänkare till sist i all fall enligt nedan (något förkortad)

Swedish Wikipedia reach 1 million (with support of bots)

Yesterday sv:wp reached 1 M articles. The one who did the passing was a bot generated article of a butterfly http://sv.wikipedia.org/wiki/Erysichton_elaborata.

The bot behind this article is Lsjbot who creates articles from the database Catalogue of Life which (complemented by other databases) which holds data of around 1.5 million species. The bot genrates about 5000 new articles per day and has generated just under 400 000 of the sv:wps million and continues...

The guy who runs he bot is in his civil life a University teacher. In this capacity he is also a guest lecturer at the university of the Phillipines where he stayed the last couple of months (and the bot was on hold). He is there active in Cebuano-Wikipedia and supporting their local community, and he is now running his bot on their wikipedia as well as on the Warai-Warai Wikipedia So perhaps at the end of the year these two language versions will also pass the 1 million mark!

Yger (diskussion) 16 juni 2013 kl. 13.46(CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.) ‎

Stort tack för den blänkaren! Själv har jag uppdaterat artiklarna om svenskspråkiga Wikipedia på engelska, franska och katalanska. Dessutom har jag lagt en liten blänkare här samt bett om uppdatering av den här navigationsrutan. Nu tänkte jag meddela itwp. Allt gott! :-)--Paracel63 (disk) 16 juni 2013 kl. 16.07 (CEST)

Nu är itwp meddelad: [8].--Paracel63 (disk) 16 juni 2013 kl. 16.26 (CEST)

Mycket bra jobbat, Yger och Paracel63! Fantastiskt att vi har mer än 1.000.000(!) svWikipediaartiklar! Mvh (=Miljon vänliga hälsningar) från --Allexim (disk) 16 juni 2013 kl. 17.05 (CEST)

Har nu skrivit till Grrahnbahr och frågat om ett meddelande om detta kan läggas upp på noWikipedia. Mvh (=Miljon(!) vänliga hälsningar) från --Allexim (disk) 16 juni 2013 kl. 19.55 (CEST)

....och har fått svar nu om att det är omnämnt. Vår norska vänner sänder sina gratulationer till oss! :) Mvh (=Miljon(!) vänliga hälsningar) från --Allexim (disk) 17 juni 2013 kl. 01.16 (CEST)

Meddelandet i maillistan, och efterföljande diskussion, kan läsas här: http://www.gossamer-threads.com/lists/wiki/foundation/366664 Väsk ✎ 17 juni 2013 kl. 18.10 (CEST)

Några länkar till andra wikipedior: Nyheten nämns på polska Tablica ogłoszeń. Tyska WP:Kurier hånskrattar som vanligt. Det finns även lite prat om botartiklar på tyska Wikipedia Café och franska Le Bistro, dock inget specifikt om vår svenska milstolpe. Väsk ✎ 17 juni 2013 kl. 19.09 (CEST)

Och Olavhose har lagt ut en blänkare om milstolpen på danskpråkiga Wikipedia. Mvh (=Miljon(!) vänliga hälsningar) från --Allexim (disk) 17 juni 2013 kl. 19.41 (CEST)

Wikipedianederländare insinuerar att det är inflyttade holländare som gjort att svenskspråkiga Wikipedia har passerat miljongränsen. Mvh (=Miljon(!) vänliga hälsningar) från --Allexim (disk) 20 juni 2013 kl. 01.29 (CEST)

GRATTIS!

Nu skrivs wikipediahistoria. Ett stort grattis från Gustaf! --Gustaf Leifsson (disk) 16 juni 2013 kl. 11.52 (CEST)

Grattis--Ezzex (disk) 16 juni 2013 kl. 13.25 (CEST)

Grattis från Finland. --Stryn (disk) 16 juni 2013 kl. 14.52 (CEST)

Grattis från Italy! --Supernino (disk) 16 juni 2013 kl. 17.35 (CEST); --La Cara Salma (disk) 17 juni 2013 kl. 07.52 (CEST)

Grattis från Polen. --WTM (disk) 16 juni 2013 kl. 17.57 (CEST)

Raddakomplimang!! -- Yiyi (disk) 16 juni 2013 kl. 18.15 (CEST)

Grattis! Eurohunter (disk) 16 juni 2013 kl. 18.22 (CEST)

Tack för alla gratulationerna! :-) Jag hoppas ni andra tyckte det var okej att Erysichton elaborata lades in som en "Visste du att…"-puff på förstasidan. Artikeln har under dagen byggts ut ett antal gånger, och jag tycker bilden på fjärilen är riktigt snygg (även om det kan vara en bild på huvudvarieteten/grannarten). Dessutom ger det en viss service åt läsarna. Folk som i pur förvåning klickar på den konstiga En miljon-logotypen kommer till en sida där miljonen bara noteras på två ställen: som en summering uppe till höger och i den här puffen. :-)--Paracel63 (disk) 16 juni 2013 kl. 20.38 (CEST)

Grattis från Kanada! Ashaverus (disk) 17 juni 2013 kl. 08.59 (CEST)

Grattis från Italy! Good job! :-) Patafisik (disk) 17 juni 2013 kl. 18.08 (CEST)

Wow, när jag var som mest aktiv här senast (som inte alls var länge sedan) så var det 300 000 artiklar minns jag. Nu är det helt plötsligt 1 000 000, stort grattis! /Poxnar ^{(D | B)} 17 juni 2013 kl. 22.26 (CEST)

Grattis från i Nederländerna! :) Congratulations on this amazing milestone! Mathonius (disk) 18 juni 2013 kl. 01.05 (CEST)

Congratulations from Italy! Welcome in the "club of over one million"! And we are only in the beginning, go on my friends! :-) --Phyrexian ɸ 18 juni 2013 kl. 02.30 (CEST)

• Grattis från Spanien! Till 2 000 000 artiklar!! Cheveri (disk) 23 juni 2013 kl. 17.44 (CEST)

Framtiden?

Stort grattis till Lsj och alla andra! Svwp har nu haft en fördubblingstid på 8 månader och 18 dagar, mätt i antal artiklar, och är världens åttonde största Wikipedia. När kan vi förvänta oss att bli nummer 7, och borde vi av artighet be ryssarna om förslag på några ryska artiklar att översätta i samband med det? (Precis som ryssarna gjorde mot oss när de växte förbi oss.) Och när blir det ett 2 miljoner-firande, dvs världens näst största Wikipedia? När har alla 1,4 miljoner djurarter var sin artikel, och vad är då nästa projekt?

Men viktigare är: Kan bottar förbättra Wikipedias kvalitet på något vis? Kan vi sätta upp mätbara mål för bot-arbetet som bättre återspeglar kvaliteten? T.ex. total databasstorlek (i princip all sidors storlek tillsammans), som var 1 300 000 000 tecken i maj 2012, genomsnittligt antal tecken per artikel, antal sub-stubbar, antal artiklar med/utan illustrationer, faktarutor, fotnoter, osv? Går det att mäta dessa saker?

Går det att hitta en strategi för ändå bättre artiklar från Lsjbot? På senare tid har Lsjbots artiklar varit minst 2183 tecken långa, och haft några tiotal länkar till sig. Går det att höja denna undre gränsen ytterligare ett snäpp? Särskilt saknar jag uppgift om utbredningsområde i flertalet artiklar, men boten har ofta lagt in uppgift om det på diskussionssidan för att någon ska lägga in det manuellt i artikeln. Varför inte lägga till en parameter kallad "range" i faktaruan "Taxobox", och lägga uppgiften där? (Parametern fossil_range stöds redan idag.) I vissa fall finns range_map på enwp, dvs karta över artens geografiska utbredning, men saknas i den botgenererade artikeln.

Vågar man tro att en dag får vi en halvautomatisk autoöversättning från andra språkversioner, som tar hjälp av både Google translate och Wikidata för att föreslå wikilänkar, kategorier, illustrationer, källor och faktarutor, men tvingar användaren till handpåläggning innan artikeln kan sparas? (Jag vet att många ogillar autoöversättning, men för att påskynda översättningen utgår jag ofta från Google-översättning av enwp-, nowp- och dewp-artiklar samt av någon webbkälla som verkar viktig, och ingen verkar märka att jag fuskar på det viset...) Ett sånt verktyg skulle engagera fler personer än Lsj. Mange01 (disk) 16 juni 2013 kl. 16.48 (CEST)

Jo, jag tror inte den "halvautomatiska" utvecklingen är över. Vi har itwp som producerar ingresser via mallar, Wikidata som har diverse gränsöverskridande ambitioner och på sikt en miljon korta artartiklar svwp att bygga vidare på. Jag skulle gärna se att utbredningen också kunde läggas in via Lsjbot. Det ger behövlig information och kanske kan gå att standardisera. Åtminstone kan man fundera på att göra det vid ett halvautomatiskt Lsjprojekt II, där mer mänsklig handpåläggning kommer att vara av nöden (korrekturläsning av meningsbyggnad etc).--Paracel63 (disk) 16 juni 2013 kl. 16.55 (CEST)

Plats nummer 7 är inte så långt bort -- två dagars botkörning ungefär. Och plats nummer 5 når vi på under en vecka med full botfart. Men så är det ju det där med artikelkvalitet... Med bot kan man antingen välja att bara ta med information som går att göra idiotsäker, vilket ger mycket korta artiklar, eller ta med allt som boten kan få tag på, vilket ger fylligare artiklar men mycket större risk för att fel smyger sig in. När Lsjbot gjorde fågelartiklar förra året så tog jag med utbredningsområde (översatt via Google Translate). Aldrig mer är min lärdom från det försöket -- det är därför utbredningen nu läggs oöversatt på diskussionssidan.

Men visst finns det utvecklingsmöjligheter! Fylligare databaser ger fylligare botartiklar, och vi har inte på långa vägar inventerat allt som finns i den vägen. Rena botartiklar kan helautomatiskt översättas mellan språkverionser -- jag skapar Lsjbots artiklar på två språkversioner till utan problem. Halvautomatik är intressant, men kräver en stor och uthållig arbetsstyrka om det ska bli volym i det. Det skulle underlätta om infoboxar och annat kunde standardiseras mellan språkversioner. Lsj (disk) 16 juni 2013 kl. 17.22 (CEST)

Artens utbredningsområde känns verkligen viktigt för att göra artikeln läsvärd. Har du något förslag till aktivitetsplan för att åtgärda detta? Mange01 (disk) 16 juni 2013 kl. 20.02 (CEST)

Det finns tiotusentals robotskapade artiklar som har utbredningen liggande oöversatt på diskussionssidan. Den som känner sig manad är hjärtligt välkommen att översätta och lägga in i artikeltexten. Kunde rentav vara en Veckans Tävling vid tillfällle? Lsj (disk) 16 juni 2013 kl. 22.32 (CEST)

Bra tips! Det känns faktiskt meningsfullt och en bra idé till någon vecka. I ett tävlingsformat tror jag man kan få mer gjort.--Paracel63 (disk) 16 juni 2013 kl. 23.23 (CEST)

Utmärkt idé. En kategori eller mall av något slag på diskussionssidan skulle underlätta arbetet.Mange01 (disk) 17 juni 2013 kl. 01.17 (CEST)

Finns ingen sådan kategori idag, men ganska lätt för boten att fixa. Bör jag göra det? Lsj (disk) 20 juni 2013 kl. 15.40 (CEST)

Har skapat Mall:Översätta från diskussion och Kategori:Sidor för översättning från diskussion. Börjar lägga in mallen i nyskapade diskussionssidor ikväll, om ingen har invändningar. Lsj (disk) 5 juli 2013 kl. 15.21 (CEST)

 Fixat så att Kategori:Sidor för översättning från diskussion fylls på i rask takt med nya artiklar. Återstår att fixa kategorin i alla befintliga artiklar, dock. Lsj (disk) 5 juli 2013 kl. 21.45 (CEST)

Jag hoppas att vi såsmåningom kan skapa mallar som bygger på Wikidatamaterial. Med den väg Wikidata valt att gå krävs det avancerade mallar, som vi kanske inte har användare som kan skapa själva, det kräver hjälp utifrån. Jag hoppas såsmåningom åtminstone komplettera många av de artiklar som finns här idag den vägen. -- Lavallen (blockera) 16 juni 2013 kl. 17.37 (CEST)

Jag ser två drivkrafter som det halvautomatiska viktigt. Kvalitet som innebär att man helst skall kunna lita på an basfakta i en artikel, både att det inte skrivits in fel och att den inte ändrats till att bli fel. Jag har skrivit tidigare att i ortsartiklar för någar år sedan var det vanligt "välvillga" la in/ändrade till siffran för kommunen. Det hittar jag alls inte längre tack var Lavallen, smarta mallar och direktkopiering från externa databaser. Här är saker som överföring av data från databaser, samrta mallar/Wikidata och en låg nivå av automatisk artikelskapande. Den andra drivkraften är kompletthet. Det är först när jag skapade den 2346 (sista) sockenartikeln det går säga alla andra källor nu är i detta sämre än wp. Om vi fick in Alla runstenar/fornminnen behöver RAÄs databas inte ha något bra sökgränssnitt. Och varför är konstnärslexinkonett Amanda egentligen bättre än wp. Kunde vi inte föra över allt av värde därifrån (om det ges tillstånd) och sedan lägga ner den? Denna drivkraft skapar behov enligt mig på överföring av data och artikelskapande ungefär som Lsjbot och Naskos, kanske också Wikidata kan spela en roll. På ett annat ställe fick jag infon att antalet sjöar i världen troligen är runt 20 miljoner och antalet orter borde väl vara närmare 100 miljoner! Vi kanske inte skall ha en:wps 4 M som vision utan 20 eller 100 på 5-10 års sikt? (och det ger kunskap åt alla)16 juni 2013 kl. 18.23 (CEST)

Detta är definitivt inte något jag ser fram emot. Översättning är en nödlösning. Vissa uppgifter kan givetvis vara av godo, men likriktning av de olika språkversioner gör dem onödiga. Då kan vi ju lika gärna uppmana folk att använda Google Translate på engelska wikipedia. Detta är alltså inte ett ifrågasättande av det botskapande som nu äger rum - det ser jag enbart positivt på. Tostarpadius (disk) 16 juni 2013 kl. 18.26 (CEST)

Urvalet av info vi hämtar från Wikidata och mallarnas utseende styrs inte alls av Wikidata. Det styr vi själva över helt och hållet. -- Lavallen (blockera) 16 juni 2013 kl. 18.54 (CEST)

Min bild är att den vanligaste kritiken som svenskspråkiga Wikipedia får från vanliga användare är många korta artiklar - i synnerhet att artiklar om populära ämnen är så korta jämfört med enwp. Idag ger halvautomatisk språkkontroll med AWB ger värdefulla bidrag, och jag tror att ett liknande halvautomatiskt översättningsverktyg skulle kunna leda till betydligt längre artiklar på svwp, med många källor, faktarutor och bilder, och ge artiklarna ett mer globalt perspektiv. Halvautomatisk betyder att vanliga användare väljer vilka avsnitt som bör översättas och utelämnas, och bearbetar resultatet så att det inte ser ut som i Google translate, och kontrollera mot källorna. Verktyget måste hindra slöa användare från att spara artikeln utan att manuellt bearbeta varje mening. Om verktyget blir webbaserat (dvs inte kräver installation) och får ett enkelt användargränssnitt kan väldigt många engagera sig i arbetet, jämfört med en helautomatisk bot som enstaka användare kan jobba med. Översättning ur externa trovärdiga källor (inom ramen för citaträtten) ger högre kvalitet än om man bara översätter från andra Wikipedior, så jag hoppas att det framtida verktyget även underlätter detta arbetssätt.

På enwp finns flera intressanta bottar. Särskilt gillar jag dab_solver (disambiguation solver) som tillhandahålles av dpl_bot. Den varnar på min diskussionsida om jag har länkat till en förgreningssida, och låter mig inom två klick välja vilken betydelse som länken ska leda till. En form av halvautomatisk redigering m.a.o. Mange01 (disk) 16 juni 2013 kl. 19.55 (CEST)

Att komplettera med uppgifter från wikidata ser jag enbart positivt på, men om det finns svenskspråkiga källor rekommenderar jag alltjämt att man börjar med dem. Då blir variationen större, vilket enbart är av godo. Tostarpadius (disk) 17 juni 2013 kl. 04.08 (CEST)

Men hur går det med det manuella artikelskapandet (som ändå utgör grunden)? För cirka två år sedan verkade det som att allt färre användare stod för allt fler av bidragen. När kommer vi upp i en miljon manuellt skapade artiklar? J 1982 (disk) 17 juni 2013 kl. 16.36 (CEST)

Inloggningssidan igen

Mer om de nya inloggnings- och kontoskaparsidorna – det har dykt upp fler språkliga tveksamheter där. Jag har försökt rätta lite men vet inte riktigt vad jag ska göra med parollen "Wikipedia är skapad av människor som dig". För mig känns det som osmidig svenska (på engelska har man alltså "Wikipedia is made by people like you). Här är sidan det rör sig om: Special:Inloggning/signup. Förslag mottages tacksamt. /NH 22 juni 2013 kl. 23.23 (CEST)

Jag skulle skriva "Wikipedia är skapat av människor som du", eller om man vill ha något ännu naturligare "Wikipedia görs av av folk som du". (Det sista kanske är för slappt, eller vad man ska kalla det).EdvinW (disk) 23 juni 2013 kl. 00.24 (CEST)

Jag tycker att vi helt enkelt kan hoppa över den parollen och "ange din information nedan". Är det helt nödvändigt, tillför det så mycket, jag tycker sidan blir bättre utan dem. Jag ser inte riktigt nödvändigheten i de gråsuddiga bilderna av en penna, två papper och tre gubbar, de kan slopas. Måste vi ha det så tycker jag att "fyll i dina uppgifter nedan" och "Wikipedia skapas av såna som du" känns lite naturligare "din information" och "skapad av människor som dig". / Elinnea (disk) 23 juni 2013 kl. 01.19 (CEST)

Jag tror inte utformningen i sig kan påverkas, så det vi har att laborera med är texterna. Det nya utseendet ska, enligt vad som påstods i den tidigare diskussionen, generera nya skribenter. Skribenter som inte är alltför noga med språkliga nyanser och sådant, får man anta. /NH 23 juni 2013 kl. 11.50 (CEST)

Jag ser inget fel med utformningen Wikipedia är skapad av människor som dig men det blev klart bättre med aktiva bidragsgivare. Dock anser jag att MediaWiki:Signupend bör läggas tillbaka på Special:Inloggning/signup. Lixer ✎ ✔ 23 juni 2013 kl. 13.49 (CEST)

Egentligen låter väl "människor som du och jag" bättre? J 1982 (disk) 23 juni 2013 kl. 17.30 (CEST)

Jag å min sida anser att man bör skriva: "Wikipedia är skapat av vanliga människor som du och jag." Annorledes får man intrycket av att det inte är självklart att människor är delaktiga (vilket i.o.f. Inte är självklart på den här språkversionen...). Vidare så tycker jag att det låter bättre om man skriver "skapat" och "du och jag", att skriva i objektsform är väl f.öv. direkt felaktigt ur grammatisk synpunkt. Rasmus 28 23 juni 2013 kl. 18.12 (CEST)

Varför behövs det påpekas att Wikipedia är skapat av människor? Jag tycker att det skulle kännas jättekonstigt att t.ex se en skylt på en byggnad där det står "Den här byggnaden är ritad av en människa, byggd av människor och nu bor det människor i den" eller gå in i en matbutik och det stod "I den här ICA-butiken jobbar det människor som du". Jag skulle liksom känna "Eeeh, jaha...?" Det mesta i samhället är ju skapat av människor. Varför måste det påpekas? Tror folk att Wikipedia skriva av ett oändligt antal apor om vi inte skriver ut ordet människor? På en: skriver de ju people, not humans t.ex. Eller måste det vara med pga av att så många artiklar skapats av botar numera? "Du och jag", vem är det som är "jag" i den meningen, vem är detta anonyma "jag" som talar om detta för de oinloggade i så fall. / Elinnea (disk) 23 juni 2013 kl. 19.15 (CEST)

Jag tror att tanken med raden är att visa att det är vem som helst, alltså människor som du och jag, som tillsammans skapar detta uppslagsverk. Att ha den raden där kan vara bra eftersom det uppmanar till redigering och att det faktiskt inte är så komplicerat, helt vanliga människor, ingen redaktion eller ett utvalt gäng professorer skriver här. Det blir lite, "kom igen, registrera ett konto du också så du kan hjälpa till". /Hangsna (disk) 23 juni 2013 kl. 21.53 (CEST)

Jag funderar också över ordet skapas. Vore inte något med görs bättre? Skapade Wikipedia gjorde ju Jimmy Wales. /NH 23 juni 2013 kl. 22.25 (CEST)

Kan man inte bara skriva "Wikipedia redigerar vi allihop tillsammans" eller nåt, utan det där om människorna och skapelsen etc? / Elinnea (disk) 23 juni 2013 kl. 23.50 (CEST)

"bygger vi upp tillsammans" tycker jag nog låter bäst. /Grillo (disk) 24 juni 2013 kl. 12.09 (CEST)

Jag gillar Grillos förslag. AlphaZeta (disk) 24 juni 2013 kl. 12.37 (CEST)

Fråga till Rasmus 28: Vad är en "vanlig" människa? Lill-Ann (disk) 24 juni 2013 kl. 20.35 (CEST)

Jag menade som Hangsna. Rasmus 28 26 juni 2013 kl. 12.09 (CEST)

Jag gillar Ellinneas formulering med "såna som du". Det är enligt min mening det naturligaste förslaget hittills.EdvinW (disk) 25 juni 2013 kl. 20.24 (CEST)

Formuleringen "wikipedia redigeras av" blir konstig. Redigera för icke-wikipedianer är när man har en text och sen ändrar om den, inte att man skriver ny text. Det är mest vi på Wikipedia som kallar typ allt för redigera. Poängen är att beskriva att hela uppslagsverket är skapat av människor lite vem som helst, och eftersom skapandet fortfarande pågår så borde det stå "skapas av". // Myskoxen 26 juni 2013 kl. 15.29 (CEST)

Den här gången håller jag nog med Grillo: "... bygger vi upp tillsammans". Låter bäst, ser snyggast ut och fin andemening. Men "vanliga" människor...mnja... Lill-Ann (disk) 26 juni 2013 kl. 16.01 (CEST)

Ska vi ha "ange din information nedan"? Tycker inte det låter bra, med "din information". Vore inte fyll i dina uppgifter nedan bättre? / Elinnea (disk) 5 juli 2013 kl. 15.28 (CEST)

Håller med Elinnea. "Ange din information nedan" låter inte så bra med tanke på att det är valfri information. Jag undrar om vi verkligen behöver en text där. De flesta tror jag fattar ändå. Lixer ✎ ✔ 5 juli 2013 kl. 15.49 (CEST)

Kvalitetsmätningen - juli

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

/ Elinnea (disk) 2 juli 2013 kl. 18.52 (CEST)

Tack för att du fortsätter med de här, Elinnea. I kölvattnet av Lsjbot mfl har andelen artiklar som är bristfälliga sjunkit nästan en halv procent. Jag vill verkligen inte diskriminera mot robotskapade artiklar, men jag undrar hur måtten skulle se ut utan dem, så att vi har ett mått som går att jämföra med tidigare månader. Det är förstås bara en fingervisning, men ändå intressant att se utvecklingen.//Hannibal (disk) 3 juli 2013 kl. 18.02 (CEST)

Samtidigt har inte mängden bristfälliga artiklar minskat i absoluta tal. Vi behöver fortfarande människor till de manuellt skapade artiklarna, så för egen del hoppas jag på många regniga dagar i sommar. Värme och solsken minskar redigerandet, har jag en känsla av… :-)--Paracel63 (disk) 3 juli 2013 kl. 21.58 (CEST)

Ja, procenttalen här har väl egentligen blivit rätt oanvändbara och intetsägande iom robotmasskapandet av artiklar. Antar att ingen kommer ta tag i något kvalitetsprojekt nu, så vi får ta nya tag med kvalitetsarbetet till hösten istället. / Elinnea (disk) 5 juli 2013 kl. 14.21 (CEST)

Bilder från Almedalen

Hej,

Användare:Schyffel tipsade mig om en serie bilder från Almedalen (med fokus på Miljöpartiet), som är fria. Serien finns på Flickr. De flesta är CC-BY och är därmed okej att ladda upp på Commons, men det finns några CC-BY-NC (som inte är okej), så kolla individuella bilder för info.

Finns det fler sådana källor? Med vänliga hälsningar//3 juli 2013 kl. 11.47 (CEST) Hannibal (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Bara att söka: http://www.flickr.com/search/?q=almedalen&l=commderiv&ct=0&mt=all&adv=1&s=rec -- [ jiˈesˌdeːo ] 3 juli 2013 kl. 13.34 (CEST)

Tack!-//Hannibal (disk) 3 juli 2013 kl. 15.15 (CEST)

Notera också att en del användare kan ha lagt bilden under fel licens. News Øresund har till exempel lagt upp en rad CC-BY-licensierade bilder där de i bildtexten skriver "Bilden får fritt publiceras under förutsättning att källa anges. Bilden får ej manipuleras. (The picture can be used freely under the prerequisite that the source is given. Photo manipulation is not allowed". /Julle (disk) 3 juli 2013 kl. 16.45 (CEST)

Hmmm, det där med "manipulering" igen. Var diskuterades det någonstans? -- Lavallen (blockera) 3 juli 2013 kl. 16.50 (CEST)

Vilket betyder att man får kolla alla bilder, eftersom Flickr inte kollar det här.//Hannibal (disk) 3 juli 2013 kl. 18.04 (CEST)

KAn vara mödan värt att hålla utkik efter bilder från Båstad också. Ser ut att vara en hel del höjdare på väg dig, och då talar jag inte om tennisspelare. -- Lavallen (blockera) 5 juli 2013 kl. 14.26 (CEST)

Länders filmhistoria

Vissa artiklar om länders filmhistoria heter Svensk film, Fransk film etc., andra till exempel Film i Sovjetunionen eller Danmarks filmhistoria. Borde det inte finnas en standard så att artikelrubrikerna blir enhetliga? Frågan togs upp i Diskussion:Tysk film för nästan ett år sedan men det blev aldrig någon diskussion där. / Nineve (disk) 5 juli 2013 kl. 10.08 (CEST)

Jag har också lagt märke till inkonsekvensen. Jag tycker "Film i Frankrike" är mindre bra då det bl.a. inte känns intuitivt vid länkning men "Fransk film" eller "Frankrikes filmhistoria" anser jag går bra vilket som, bara det blir enhetligt. /Ariam (disk) 5 juli 2013 kl. 15.50 (CEST)

"Filmhistoria" känns för mig bredare än bara "film". I det förra kan man inkludera även sådant som biografnäringen, statlig filmpolitik etc medan det senare mer indikerar att det bara handlar om filmerna i sig. Föredrar därför "filmhistoria". /FredrikT (disk) 5 juli 2013 kl. 15.54 (CEST)

Först och främst bör man skapa en artikel om film i landet, när den blir tillräckligt stor kan man bryta loss text, och skriva en artikel om landets filmhistoria. J 1982 (disk) 5 juli 2013 kl. 22.00 (CEST)

Behöver kartor för f.d. kommuner

Hej allihopa! Håller på att sammanställa kartor för Sveriges äldre kommunindelning, och har stött på flera kommuner som jag saknar material på, antingen helt eller delvis: Töreboda köping, Bollnäs köping/Björkhamre köping, Lycksele köping, Vilhelmina köping, Emmaboda köping (efter 30-talets utvidgningar), Grebbestads köping, Hässelby Villastads köping, Hörby köping (kring eller kort efter den utbrytits 1901), Limhamns köping, Lysekils köping, Morastrands köping, Motala köping, Nybro köping, Nynäshamns köping, Nässjö köping, Olofströms köping, Ronneby köping, Sollefteå köping, Svegs köping, Tranås köping, Vetlanda köping, Värnamo köping, Åhus köping, Örnsköldsviks köping. Förstår att det är mycket, men jag har inga medel för att köpa kartsidor från lantmäteriet (fastighetskartan osv) för att undersöka dessa. Kaiser Torikka (disk) 5 juli 2013 kl. 18.54 (CEST)

Det går att söka stipendium från Wikimedia Sverige för "referenslitteratur":[9]. Kartor är inte explicit nämnda men du kan ju alltid fråga. Lycka till!--LittleGun (disk) 5 juli 2013 kl. 19.03 (CEST)

Hej! Jag håller på att sammanställa en kartdatabas över Stockholms och Uppsala län. Det är tanken att det skall gå att göra utdrag för valfritt år från 1855 och framåt vad gäller kyrkosocknar, jordebokssocknar, kommuner, härader, , pastorat, kontrakt, länsmansdistrikt, m.m. Till att börja med är det mest för att testa, för att väcka intresse bland andra för att utveckla applikationer för att visa och analysera dessa data. När man känner de geografiska regioner som SCB:s historiska statistik är grundad på så kan man knyta data som befolkningsdata, kriminalstatistik, valstatistik, jordbruksstatistik osv till kartorna.

Exempel: socknar/församlingar i Stockholm med omgivningar 1855 ovanpå karta från Openstreemap.[10] Edaen (disk) 5 juli 2013 kl. 19.27 (CEST)

Lisepedia

Nöjesparken Liseberg lade i dag ut ett Lisebergs-uppslagsverk på nätet som de kallar Lisepedia, www.lisepedia.se. (Länken går direkt till sidan "Om Lisepedia" där deras källor står angivna.) En del av texterna på Lisepedia är kopierade från Wikipedia (ibland något omskrivna). Bland Lisepedias angivna källor anges dock inte Wikipedia. De angivna källorna är emellertid relevanta för skapandet av Wikipedias texter. Ska man ange Wikipedia som källa när man använder Wikipedia-texter? Har för mig jag läst det på Wikipedia nån gång, men kunde inte hitta det nu när jag sökte. Jag kunde dock läsa att många ogärna anger Wikipedia som källa pga att Wikipedia kanske inte alltid är tillförlitlig som källa. MBargo (disk) 28 juni 2013 kl. 09.53 (CEST)

Sidorna har historik (lite knepigt att nå dem bara). Finns användarna på Wikipedia angivna i sidhistoriken, så räcker sannolikt det. Har du ngt exempel på en kopierad sida? -- Lavallen (blockera) 28 juni 2013 kl. 10.04 (CEST)

Det är noga inga artiklar som är kopior i sin helhet, däremot vissa stycken. Lisepedia:Lisebergstornet är en av artiklarna med text från Wikipedia:Lisebergstornet (möjligtvis en tidigare version). Delar av Lisepedia:Simulatour och Wikipedia:Simulatour är samma. De flesta artiklarna på Lisepedia har de nog skrivit själva dock, skulle jag tro. MBargo (disk) 28 juni 2013 kl. 10.58 (CEST)

Helt klart ett upphovsrättsintrång. De har kopierat texterna rakt av, inte bara citerat. Det innebär att de dels måste länka tillbaka till respektive Wikipedia-artikel, dels måste de tydligt uppge att dessa stycken kan spridas fritt. Det enda andra alternativet som jag ser det är att vi har kopierat från Lisebergs material, och i så fall måste vi skriva om dessa artiklar. Vem kontaktar Liseberg? --Lajm 28 juni 2013 kl. 14.18 (CEST)

Det är bara en användare med bidragen här. Det går dock inte att skriva på diskussionen, se här och det går inte heller att skapa konto. Annars hade det varit ett roligt sätt att kontakta. /Hangsna (disk) 28 juni 2013 kl. 14.24 (CEST)

Det finns en kontaktadress här. /FredrikT (disk) 28 juni 2013 kl. 15.07 (CEST)

De två Wikpedia-artiklarna Simulatour och Lisebergstornet har jag själv skrivit den mesta texten i utifrån framför allt fakta ur gamla tidningar, gamla Lisebergshäften, nån enstaka bok, samt lite från Liseberg.se på Internet Archive (enbart hårdfakta - formuleringarna på Wikipedia har jag gjort själv). MBargo (disk) 28 juni 2013 kl. 20.32 (CEST)

Anser mig vara en större bidragsgivare till artikeln, och vågar påstå att ytterst lite skulle vara direktkopierat från resp. källa, öht. Här bör vi vara på vår vakt. Ymer (disk) 29 juni 2013 kl. 18.41 (CEST)

Det som är bra med Lisepedia är att vi får en ny källa för information till våra Lisbergsartiklar. Själv hittade jag Bläckfisken, som vi inte har artikel om än. Sättet att länka och presentera innehållsförteckningar liknar Wikipedias, men i övrigt är Lisepedia ett ganska traditionellt uppslagsverk.--Paracel63 (disk) 29 juni 2013 kl. 20.39 (CEST)

Fast... jag uppfattade det som att Lisepedia möjligen använt Wikipedia som källa, utan att ange det?Ymer (disk) 29 juni 2013 kl. 20.50 (CEST)

(för att fortsätta där jag började) …och det som är mindre bra med Lisepedia är att man ger sig ut för att vara som Wikipedia men inte är det ("för att säkerställa att informationen på Lisepedia är korrekt"). Samtidigt som de kan misstänkas för att hämta information från Wikipedia utan att nämna det. Vi får väl fortsätta reda ut hur mycket de missbrukat vår information. Viktigare tycker jag ändå är att vi får tillgång till information som kan användas till att bygga ut Wikipedia.--Paracel63 (disk) 30 juni 2013 kl. 01.48 (CEST)

Lisepedia använder tydligen MediaWiki; under "Om Liseberg" längst ner i det högra hörnet finns det en länk längst ner där det står "MediaWiki". Stiftelsen (disk) 30 juni 2013 kl. 10.03 (CEST)

Länken MediaWiki leder bara till en inloggningssida. Jag kontaktade Liseberg för drygt en månad sedan eftersom jag ville få tillstånd att filma i några av Berg- och dalbanorna. De skulle återkomma efter en dryg vecka (men har inte gjort det), men hon jag talade med sa något om att de helst "lägger ut sina egna filmklipp på Wikipedia" (vilket jag tyckte lät suveränt) men sedan något om att de "skulle göra en egen Wikipedia" (vilket lät jättetrist). Nu när jag ser resultatet är jag lite skeptisk.

Fördelarna är att vi kan få fler källor till artiklar om fler attraktioner. Nackdelarna är bland annat att vi kanske inte längre kan skryta om att många av våra artiklar har mer information om åkattraktionerna än Lisebergs egen sajt. Jag länge funderat på hur man skulle kunna få Liseberg att släppa bilder fria. De har mängder av gamla fina bilder som hade gjort Wikipedia mycket bättre. Nu verkar det som att de anlitat ett företag som digitaliserat en massa bilder, och de vill nog behålla dem till Lisepedia och inte släppa dem fritt. -abbedabb^disk 30 juni 2013 kl. 11.01 (CEST)

Ja, helt klart använder det MediaWiki, vilken version kan man se på Special:Version. Det är ju fri programvara och jag tycker att det är superkul att fler använder det! Ainali (disk) 30 juni 2013 kl. 11.20 (CEST)

Det känns lite som att de... Inte motarbetar oss kanske, men som att de uppfinner hjulet igen. De har blivit lite av en konkurrent istället för att samarbeta med oss. -abbedabb^disk 30 juni 2013 kl. 11.43 (CEST)

Liseberg har ett annat syfte med sitt Lisepedia vad vi har med Wikipedia och är på det sättet inte en större konkurrent än t ex ica.se. Inget märkligt med det, Liseberg är en kommersiell verksamhet och att de vill skapa en sida över vilken de har kontroll förstår jag. Det hindrar inte att vi kan samarbeta, de kan ta material från wikipedia och commons och de kan fortfarande själva släppa delar av sitt material till commons och vi har fått en lättillgänglig källa.

Sen visar det på hur väletablerad Wikipedia är när de istället för att förklara Lisepedia helt enkelt säger att "den funkar som Wikipedia" och sen beskriver skillnaderna. Sen tror jag att de tror att de måste ha sidan låst för att infot ska bli korrekt. Det tror inte jag, men de behåller kontrollen på sidan och därmed kontrollerar de vilken info som ska stå där.

@abbedabb: Jättebra att du har tagit kontakten, fortsätt med det, Lisepedia är ingen konkurrent och motarbetar inte även om de inte verkar förstått att vi kan ha nytta av varandra och hur licenser ska uppfyllas. Du som är aktiv på wikifikorna i Göteborg kan du inte bjuda in "Lisepediaredaktionen" på en wikifika där?--LittleGun (disk) 30 juni 2013 kl. 12.49 (CEST)

Om de har kopierat från Wikipedia utan att uppfylla kraven som finns i vår licens så måste de tänka om. Om de däremot har skrivit det själva så är det bra att vi kan hänvisa till det när vi bygger ut artiklarna här. När det gäller bilder så kan vi väl (om de inte har lust att släppa några) "sno" allt före 1944 (så länge det inte är "fotografiska verk") eftersom dessa bilder är Public Domain och de således inte kan hävda copyright på dem. Det bästa vore ju dock om vi kunde få till ett samarbete, det skulle både dem och vi tjäna på, att bjuda in dem till en wikifika låter som en mycket bra ide! /Hangsna (disk) 30 juni 2013 kl. 15.13 (CEST)

Wikifikan i Göteborg är redan imorgon. Kan bli svårt att hinna bjuda in någon. -abbedabb^disk 30 juni 2013 kl. 15.15 (CEST)

Fel! Vi kan "sno" alla fotografiska bilder före 1969 och alla fotografiska verk före 1944. Rasmus 28 30 juni 2013 kl. 15.49 (CEST)

(avindenterar) I vissa fall länkar de till Wikipediaartiklar, när det gäller icke Lisebergsrelaterade artiklar, till exempel Jubileumsutställningen i Göteborg, Koboltblått, Cinnober, Knut Irwe, Valborgsmässoafton, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Balders hage och Mölndalsån i deras artikel om Bergbanan.--Historiker (disk) 30 juni 2013 kl. 20.31 (CEST)

Ja, och det är samma som bland annat Aftonbladet gör då och då och Seriewikin gör jämt (när länkningen inte är till en tecknad serie). Det tycker jag är trevligt och ett tecken på att folk där ute tycker Wikipedia gör nytta som allmän databas. :-)--Paracel63 (disk) 30 juni 2013 kl. 20.53 (CEST)

Om någon kan göra en sammanställning av säg 10 exempel där de flagrant kopierat text från Wikipedia rakt av, samt därtill formulera förslag till kontakttext på Wikipedia:Bybrunnen/Liseberg kan jag köra ett mail till dem från Wikimedia Information Teams adress. Vill abbedabb fortsätta vara kontaktperson kan jag infoga dina kontaktuppgifter i det mailet också. Riggwelter (disk) 1 juli 2013 kl. 15.24 (CEST)

Jag slängde iväg ett mail imorse och bjöd in dem på dagens wikifika i Göteborg. Jag fick svaret att han som har hand om Lisepedia (Patrik Källström) är på semester och att wikifikan i augusti nog passar bättre. Vad gäller kontaktperson om upphovsrätt och sånt där så tackar jag nej. -abbedabb^disk 1 juli 2013 kl. 16.43 (CEST)

Jag kan hantera upphovsrättsfrågan gentemot dem (jag ville inte köra över abbedabb), men jag behöver diffarna om vi skall reagera mer officiellt. Riggwelter (disk) 3 juli 2013 kl. 15.25 (CEST)

Om de sprider vidare rena eller "remixade" texter från wp så tycker inte jag att detta är något att uppröras över; jämför vår nuvarande licens. För att avgöra huruvida de kanske har gjort något fel borde vi därför åtminstone behöva veta två saker:

1. Har Lisepedia någon information om att deras material får eller inte får återanvändas? Har de rentav någonstans en licensangivelse? ("Fungerar som wikipedia" låter ju som att de tänkt sig våra licensregler - och de tillåter faktiskt explicit det någon här kallade "plagiering rakt av" - såvida de inte anger att kopieringsrättsläget är en av skillnaderna visavi wp.)
2. Anger Lisepedia på något ställe att deras material delvis hämtats från wp? Såvitt jag förstår finns det inget krav på att man för varje enskild kopiering anger precis varifrån just den är hämtad; men jag kan ha fel.

Om jag har fel, så utgår dock hälften av den klassiska gamla wp-formuleringen: "You only have two rights: The right to branch, and the right to leave". Jag har alltid tolkat "right to branch" som rätten att kopiera klabbet under annat namn, och sedan fortsätta att utveckla de texterna i ett nytt projekt. Jörgen B (disk) 4 juli 2013 kl. 20.34 (CEST)

Erkännandet ska inte ges till det generella "Wikipedia", det ska ges till dem som skrivit artikeln. Det brukar förstås som att en länk till den artikel man kopierat ifrån kan räcka, alternativt en lista med författare. Den bästa källan för tolkning av våra villkor är antagligen http://wikimediafoundation.org/wiki/Terms_of_Use som listar just dessa alternativ. --Lajm 6 juli 2013 kl. 00.14 (CEST)

Jag har nu fått svar från Patrik, som är tillfälligt tillbaka från semestern.

”	Vad gör ni på era träffar? Är osäker på om det är något för oss. Anledningen till att vi valde MediaWiki som plattform var för att den är gratis och enkel att arbeta med. Större intresse än så har vi inte för Wikipedia… skriver jag och rodnar. J Därför känns det tveksamt om er träff skulle ge oss något och om vi skulle kunna bidra med något.	„
– Patrik Källström, Liseberg

Han verkar inte jättesugen på Wikifika. -abbedabb^disk 5 juli 2013 kl. 14.53 (CEST)

Synd. Klart att de kan bidra och att vi skulle kunna ha draghjälp av varandra. Men det är hans val. Jättebra att du tog upp kontakten i varje fall!--LittleGun (disk) 5 juli 2013 kl. 19.08 (CEST)

Om han förnekar att de använt material från Wikipedia och/eller vägrar ge erkännande till de som skrivit texterna är det ett ganska grovt upphovsrättsbrott och missbrukande av de friheter vårt ideella slit ger. Vivo (disk) 6 juli 2013 kl. 07.34 (CEST)

Blänkare för Veckans tävling

En blänkare för veckans tävling, eftersom att det denna vecka kan löna sig att hoppa in i den tidigt. Skriv en ny artikel i valfritt ämne, den med flest sidvisningar när veckan är slut vinner! Ainali (disk) 8 juli 2013 kl. 07.12 (CEST)

Oj oj oj vilken spännande tävling! Det ska jag försöka hinna med! --Sophie ♡ 8 juli 2013 kl. 10.27 (CEST)

Universal Language Selector will be enabled on 2013-07-09

On July 9, 2013, Universal Language Selector (ULS) will be enabled on this wiki. The ULS provides a flexible way to configure and deliver language settings like interface language, fonts, and input methods (keyboard mappings). Making it available here is the last phase of making ULS available on all Wikimedia wikis. Please read the announcement on Meta-Wiki for more information. Siebrand 4 juli 2013 kl. 14.58 (CEST) (via Global message delivery).

Jag har märkt en påtaglig fördröjning av laddningen av sidor på min dator efter att detta infördes idag. Någon mer som märkt av detta? -- [ jiˈesˌdeːo ] 9 juli 2013 kl. 14.24 (CEST)

Tempus

Om exempelvis Los socken inte haft "administrativ betydelse sen 1863 och tappade sin fastighetsbetydelse 1979", hävdar jag att den inte existerar. Därmed blir tempus tokigt i massor av liknande artiklar som hävdar "är" och "ligger i". Tacksam för synpunkter. Ymer (disk) 29 juni 2013 kl. 18.36 (CEST)

Jag tror att dessa artiklar använder detta tempus på grund av att de i mångt och mycket betraktas som oföränderliga, precis som Sveriges landskap, även fast de har tappat sin administrativa betydelse. Kaiser Torikka (disk) 29 juni 2013 kl. 19.04 (CEST)

Visst, men är det tekniskt korrekt? har själv korrigerat ex. Örgryte socken. Vi skriver ett uppslagsverk, och våra besökare ska inte behöva gissa eller dra egna slutsatser. Tycker att artiklarna om socknar i huvudsak är bra, men just tempus falerar här. Ymer (disk) 29 juni 2013 kl. 19.13 (CEST)

Jag tycker inte att det är tekniskt korrekt, då kyrkosocknen tappade sin betydelse 1863 och jordebokssocknen tappade sin betydelse 1979 (om jag inte minns fel). Socknarna ersattes 1863 av församlingarna och kommunerna i administrativt hänseende. Detta är bland annat varför jag tycker det är en dålig idé att, som vissa har föreslagit, flytta över geografiska delarna i kommunartiklarna till de motsvarande sockenartiklarna. Jag hade gärna sett att tempus ändrats. Kaiser Torikka (disk) 29 juni 2013 kl. 19.46 (CEST)

Att något förlorar formell teknisk eller administrativ roll/betydelse behöver dock inte med nödvändighet vara detsamma som att det upphör att existera. Landskapen som nämnts ovan är ett bra exempel på det. /FredrikT (disk) 29 juni 2013 kl. 23.31 (CEST)

Instämmer. Landskapen används än idag i högsta grad som kulturella regionbegrepp. Just det att landskapen inte längre är administrativa enheter gör att de också slipper bli föremål för omdefinieringar tid till annan. Det finns landskapsdjur, -växter, -fåglar, folkdräkter, TV-puckenlag och invånarbegrepp ("-länningar"). Sådant skapar en kulturell hemmahörighet som gör landskap (och i viss mån också socknar) till högst användbara begrepp för Wikipedias skriverier om svensk kultur – även av idag. Socknarna är fortfarande viktiga begrepp för att beskriva en bygd och dess kultur.--Paracel63 (disk) 30 juni 2013 kl. 01.40 (CEST)

Om något tappar sin formella betydelse, så är tempus "var/har varit". Det innebär inte på något sätt att den historiska betydelsen går förlorad. Vi skriver ju att "Olof Palme var.." osv. Vi bör vara konsekventa i det avseendet. Ymer (disk) 30 juni 2013 kl. 01.59 (CEST)

Det var en konstig synpunkt, för "var" betecknar ju något avslutat i förfluten tid medan "har varit" implicerar att något var men fortfarande pågår. Det är två helt olika tempora med helt skilda betydelser och användningar. 81.224.255.180 30 juni 2013 kl. 02.02 (CEST)

Socknarna är levande begrepp som används av ett dussin myndigheter, som RAÄ (tex de anger en runsten ligger i Ås socken). Dessutom är de i många fall aktivt levande begrepp i Svenska kyrkan (som ofta använder dessa begrepp när församlingar slagits samman) och av lokala inntressegrupper/föreningar, i några fall har även sockenvapen tagits fram efter år 2000. Instämmer med andra att Var bör reserveras för saker som upphört. Det gäller tex alla kommuner före 1971, och ett antal socknar som före 1952 uppgick i städer men alltså inte i normalfallet för socknar.Yger (disk) 30 juni 2013 kl. 11.54 (CEST) Men som synes stöder jag Ymer i att för Örgryte kan Var vara lämpligt då den 1922 uppgick i Göteborgs stad, och det tempuset använde jag också när jag skapade/såg över den artikeln.Yger (disk) 30 juni 2013 kl. 11.58 (CEST)

I Libris ger sökning på "socken" i titelfältet 12.316 träffar. Med en topp kring kommunsammanslagningarna på 1970-talet har kommuner och hembygdsföreningar gett ut sockenböcker för att skildra den lokala historien och geografin. Flertalet hembygdsföreningar på landsbygden är organiserade sockenvis. Finns det något alternativt begrepp för den minsta beständiga geografiska indelningen på landsbygden, diskuterar jag gärna det. Men med sockenböckerna har det utvecklats en sed att skriva lokalhistoria utifrån socknarna, med motsvarighet i när Nordisk Familjebok och folkskolan på 1800-talet valde landskapen för att skildra den regionala historien. I städer är det helt annorlunda - stora delar av centrala Göteborg är byggt i Örgryte socken - då skulle det bli absurt att skriva om Örgryte socken i presens. /Ascilto (disk) 30 juni 2013 kl. 14.03 (CEST)

Territoriet har frysts, så vi bör fortfarande skriva att socknen ligger i ett visst landskap eller län, prescis som flera är inne på. Det är också enklast att skriva som det står i många sockenartiklar idag, nämligen att socknen "är sedan år NNNN en del av X kommun", även om det ju är lite diskutabelt eftersom sockenkommunen har tappat sin administrativa funktion och snarare har uppgått i X kommun, ibland efter en period som köping och/eller landskommun, och dessutom motsvaras av en församling i sv.k. Det blir väldigt komplicerat att hitta en bra formulering för detta. Istället skulle faktarutan kanske kunna länka till motsvarande landskommun, församling, huvudort och ev köping?Mange01 (disk) 30 juni 2013 kl. 15.55 (CEST)

Jag anser definitivt att socknar existerar och dessutom att detsamma gäller härader. Därför förespråkar jag formuleringen "X socken ligger i Y härad". Tostarpadius (disk) 1 juli 2013 kl. 16.32 (CEST)

Tanken att den "formella rollen" skulle vara avgörande för tempusval är absurd. (Vad tycks förresten om meningen "Carl Gustaf Bernadotte var under några månader i mitten av 1970-talet Sveriges monark"? I och med att den nya regeringsformen trädde i kraft, var han ju inte längre "formell monark", vilket han faktiskt var enligt den gamla.) Socknar är territoriellt väl avgränsade områden. Däremot bör man nog upplysa om även i faktarutor att de som juridiska subjekt har avlösts av kommuner, och kyrkligt av församlingar.

Jag vill också påpeka att de fortfarande kan tänkas utgöra juridiska objekt. Om exempelvis en stipendiefonds statuter (skrivna anno dazumal) anger företräde för sökande från vissa namngivna socknar, så torde dessa regler fortfarande vara fullt giltiga i dag, eller hur? Jörgen B (disk) 4 juli 2013 kl. 20.52 (CEST)

Nja, absurd var väl att ta i. Vi har ju precis accepterat att Örgryte socken är förpassad till historien.

Tycker att Institutet för språk och folkminnen fångar det väl:

"I dag finns alltså ingen officiell sockenindelning eller sockenfunktion, men trots det är sockenbegreppet levande. Man kan säga att socknen är ett fryst begrepp från 1800-talets mitt. Alla sammanslagningar av kommuner och församlingar till trots består sockengränserna och sockenbegreppet. För dialektforskare, ortnamnsforskare, släktforskare, historiker och arkeologer finns och kommer alltid att finnas ett behov av sockenindelningen, eftersom deras forskning relateras till en denna indelning som existerat under många århundraden ända sedan tidig medeltid. Även hembygdsföreningarna har ofta en socken som grund."

Det borde väl inte vara så komplicerat att i sockenartiklar ange en kort och enhetlig beskrivning över statusen? Ymer (disk) 5 juli 2013 kl. 16.31 (CEST)

I riksdagen behandlas just nu ett förslag att till 2015 införa ett begrepp "distrikt" för folkbokföringen. Och dessa distrikt skall baseras på församlingarnas utbredning år 1999. Det innebär att i 85-90% får dessa distrikt samma omfattning som socknarna, och för dessa 85-90% blir det då fullt korrekt skriva de "ingår i kommunen som distrikt" och att "kommunen består av dessa distrikt(Socknar)", vilket är en starkare koppling än den som beskrivs idag. Samtidigt är det då dags att definitivt avveckla församlingen som ett begrepp utanför svenska kyrkan. Dessa ändringar ger oss då en möjlighet koppla ihop historien med nutid och införa helt korrekt terminologi i kommun, orts, församlingar och sockenartiklar. Tills detta klarnat (om ett år?) vilket då kan inleda en diskussion hur vi bör göra med detta, så tror jag det är bäst låta saker och ting ligga som de är.Yger (disk) 5 juli 2013 kl. 17.16 (CEST)

Låter riktigt trevligt. Det är viktigt att ha ett över tid stabilt begrepp för sådana här områden. Åtminstone för oss som skriver i artiklar om kommundelar och bygder. Och för folk som tycker att kommuner idag blivit en för stor enhet att identifiera sig med.--Paracel63 (disk) 10 juli 2013 kl. 22.18 (CEST)

Mot bakgrund av den informationen samt bristen på konsensus i någon riktning, är jag beredd att hålla med. Ymer (disk) 7 juli 2013 kl. 18.25 (CEST)

Församlingar upphör 2016 som grund för folkbokföring

Beslutet fattades i riksdagen i slutet av maj om avskaffande av församlingar som grund för folkbokföringen. Detta är precis vad jag hoppats på och gör att vi kan få bättre officiell grund för våra orts/församlings/kommunartiklar. Vi har ju 2 år på oss att diskutera detaljer i införandet på wp, men ungefär ser jag detta:

• Församlingasartiklar, befolknins och ytuppgifter i mallen bör försvinna (från 2016) annars ingen påverkan.
• Sockenartiklar, för 80-85% blir de identiska med "distrikten" och kan då bibehållas bara med ett kort ord i ingressen de nu motsvaras av distrikt (socken lär av Pommf bli uppslagsordet i dessa fall), och en omdirigering från distriktsnamnet. Dessutom då med befolkning och arealuppgifter i mallen. När distrikten inte motsvaras av socken, behöver både nya artiklar skapas för de distrikten och de socknar som inte blir disktrikt behöver ses över och länkar dit.
• kommunartiklar. Indelningen i distrikt (socken) skall nämnas, indelning i församlingar bort.
• ortsartiklar: När distrikt=socken blir det korrekt skriva att orten är belägen i xx disktikt/socken. Uppgiften i mallen som idag pekar på församling behöver ändras till distrikt/socken alt tas bort
• Kategori:Födda i. Den som redan är rörig kan bli än rörigare om födda i distrikt införs. jag hoppas vi kan nöja oss med födda i kommun (och enbart socken för de födda före 1971)

På kort sikt tycker jag inte det verkar vi behöver göra något, mer än det jag redan bedriver, nämligen ta bort överallt där det står vv ligger i y församling. Yger (disk) 9 juli 2013 kl. 12.56 (CEST)

Såg ngt hos SCB om att det finns en handfull församlingar som sträcker sig över två kommuner. Är detta ngt som tillkommit efter 1999 eller kommer det finnas distrikt som sträcker sig över kommungränser? --- Lavallen (blockera) 9 juli 2013 kl. 20.23 (CEST)

Det kan inte tillåtas, då beslutet innebär man är folkbokförd i en kommun, och att distriktet bara kan ses som en förfining av kommunen.Yger (disk) 9 juli 2013 kl. 20.25 (CEST)

Om församlingarna är geografiska, ser jag inget problem med att ytan finns kvar. En mer relevant siffra än befolkning vore antal medlemmar (och kanske hur många % av totala folkmängden), om de siffrorna finns tillgängliga. -- Lavallen (blockera) 9 juli 2013 kl. 20.29 (CEST)

Jag har personligen svårt att se vitsen med att ta bort information av typen "vv ligger i y församling." Jörgen B (disk) 9 juli 2013 kl. 22.29 (CEST)

Det blir ju snart inaktuellt. -- Lavallen (blockera) 10 juli 2013 kl. 08.23 (CEST)

En församling är idag, och än mer efter 2016, enbart en organisation inom svenska kyrkan. Orter och byggnader kan inte ligga i en organisation utan bara något som fastigheterna är registrerade till. Och fastigheter har varit registrerade i socknar och nu i kommuner och kommer från 2016 även i distrikt. Alltså är det direkt fel att skriva att en byggnad eller ort ligger i en församling, och uppgiften blir heltokig efter 2016. Yger (disk) 10 juli 2013 kl. 08.34 (CEST)

Jag förutsätter dock att benämningar av typen "XX kyrka /.../ ligger i/är församlingskyrka i YY församling" skulle bli kvar på Wikipedia? Att inte ha med en kyrkobyggnads placering [i en församling] tycker jag vore huvudlöst. På samma sätt vore det väl olyckligt att ta bort uppgiften om hur stor en församlings yta är. Jag kan också tycka att det vore underligt att ta bort "NN var/är född i YY församling", för det blir ju inte mindre sant om man är född före 2016, bara för att folkbokföringsgrunden ändras? Riggwelter (disk) 10 juli 2013 kl. 10.40 (CEST)

Är församlingskyrka i vv församling är ju OK liksom tillhör vv församling och är född i en församling är ju också OK. Sedan tror jag det snart är dags för en översyn av starttexten och mallen för kyrkobyggnader. Snart är det ju en undantag att den ursprungliga församlingen är kvar samtidigt som en referens till denna församling/socken kan vara av stort värde för läsaren.Yger (disk) 10 juli 2013 kl. 10.52 (CEST)

Omnumrering av länkar i Projekt Runeberg

Det händer inte ofta, men nu är det dags. En del URLer ändrar sig hos Projekt Runeberg. Det beror på att del 26 (Generalregistret) av Svenskt porträttgalleri, som tidigare var avbildad med ett helt uppslag per bild, nu har scannats om med en sida per bild. De länkar som man hittar via Special:Länksökning/runeberg.org/spg/26/ måste räknas om enligt formeln (2*p)-8 för jämna (vänster-)sidor och (2*p)-7 för udda (höger-)sidor. Det är bara en bok, men dessvärre än populär bok med 999 externa länkar från svenska Wikipedia. Lämpligen börjar man bakifrån, med de högsta sidnumren, sist i listan. Artikeln Nils Östling brukade länka till 0433.html men ska nu länka till 0858.html. Det hela kunde vara ett bot-jobb om det inte vore för att man vill veta om det är jämn eller udda sida. Kanske borde en bot numrera om alla referenserna till jämn sida, så räcker det att manuellt finjustera de udda sidorna? --LA2 (disk) 5 juli 2013 kl. 23.21 (CEST)

Jag har inte någonsin programmerat någon bot - men i en del programmeringsspråk borde det där inte vara något problem. Om du t. ex har tillgång till en heltalsdelsfunktion - låt oss kalla den int - med egenskapen att exempelvis int(3) = int(3.5) = 3, så borde

f(p) = p + 2 * int((p-7)/2)

ge just 2p-8 för p jämnt och 2p-7 för p udda. (Kontrollera dock gärna att jag inte räknade fel i hastigheten!) Var detta vad du behövde för att kunna fixa det med en botkörning, och finns någon heltalsdelsfunktion tillgänglig, så kanske det vore värt att ändå fundera på botalternativet. Jörgen B (disk) 6 juli 2013 kl. 00.14 (CEST)

Jag tittade nu på det exempel du gav; uppenbart menade du något annat än vad jag tolkade det som, nämligen att pariteten av p skulle avgöra uttrycket. Är det rätt uppfattat att samma p skall kunna ge olika f(p), så fungerar naturligtvis inte mitt lösningsförslag. Ursäkta! Jörgen B (disk) 6 juli 2013 kl. 00.21 (CEST)

Om en botredigering skall göras måste det nog ske snarast. När folk börjat göra manuella justeringar blir det nog omöjligt att avgöra vilka länkar som skall fixas av boten. // jorchr 6 juli 2013 kl. 07.19 (CEST)

Ja, det är riktigt. LA2-bot är igång nu med de högre sidnumren (cirka 0220-0440 som byts till jämna nummer 0440-0880). Jag säger till när den biten är klar. --LA2 (disk) 6 juli 2013 kl. 10.31 (CEST)

Länkarna från 0440.html och högre Alla länkar har nu översatts av en bot. De behöver gås igenom manuellt för att eventuellt höjas med ett steg. Här är arbetsportionerna. --LA2 (disk) 6 juli 2013 kl. 13.02 (CEST)

• 00xx.html  Fixat --LA2 (disk) 6 juli 2013 kl. 19.43 (CEST)
• 01xx.html  Fixat --LA2 (disk) 9 juli 2013 kl. 21.52 (CEST)
• 02xx.html  Fixat --LA2 (disk) 10 juli 2013 kl. 01.24 (CEST)
• 03xx.html  Fixat Jörgen B (disk) 7 juli 2013 kl. 02.36 (CEST)
• 04xx.html  Fixat --LA2 (disk) 10 juli 2013 kl. 04.20 (CEST)
• 05xx.html  Fixat (Med hjälp av Rrohdin) /Hangsna (disk) 11 juli 2013 kl. 13.10 (CEST)
• 06xx.html  Fixat /Hangsna (disk) 10 juli 2013 kl. 14.21 (CEST)
• 07xx.html  Fixat --LA2 (disk) 6 juli 2013 kl. 17.45 (CEST)
• 08xx.html  Fixat --LA2 (disk) 6 juli 2013 kl. 16.48 (CEST)

Alla länkar är nu åtgärdade. /Hangsna (disk) 11 juli 2013 kl. 13.10 (CEST)

Stort tack för hjälpen! Jag hoppas att den nya inscanningen är lättare att läsa än den gamla. --LA2 (disk) 11 juli 2013 kl. 14.47 (CEST)

Är Dispatch International en trovärdig källa?

Nedanstående inlägg är kopierade från min användardiskussion för en bredare diskussion. De är orsakade av redigeringar i Abdirizak Waberi.Sjö (disk) 7 juli 2013 kl. 09.12 (CEST)

Vad är det för fel på Dispatch international? Varför ska inte den räknas som pålitlig källa när tidskrifter som Expo gör det? DrKilleMoff (disk) 5 juli 2013 kl. 10.29 (CEST)

Det är inte upp till någon annan att påvisa att något inte är en pålitlig källa utan upp till den som vill använda källan att påvisa att den är det. Vilka är dina argument för att den skulle vara det? - Tournesol (disk) 5 juli 2013 kl. 10.32 (CEST)

Det är en helt vanlig tidning precis som Aftonbladet och Expressen. Deras chefsredaktör har tidigare varit chefsredaktör på Kvällsposten. Jag skulle gärna vilja veta var, när och av vem det har bestämts att Dispatch inte är en pålitlig källa DrKilleMoff (disk) 7 juli 2013 kl. 01.22 (CEST)

Dispatch International är nära förknippad med counterjihad-rörelsen, Jihad Watch, med flera mycket aggressivt rasistiska och högerextremistiska rörelser. Enligt min mening utesluter tidningen sig själv, åtminstone som en trovärdig och neutral nyhetsförmedlare. Det är snarare ett invandrings- och islamfientligt propagandaorgan. I det sammanhanget spelar det ingen roll vem som är chefredaktör. Chefredaktören gör inte tidningens relevans eller användbarhet. Bara det att tidningen också saknar artikeluppslag på Wikipedia vill jag mena talar sitt tydliga språk, åtminstone kring tidningens allmänna encyklopediska relevans och därmed sin publicistiska spridning och samhällspåverkan. Så, nej, det är ingen "helt vanlig tidning" i likhet med Aftonbladet eller Expressen. dnm ^{(d | b)} 7 juli 2013 kl. 04.32 (CEST)

Dispatch skiljer sig från mainstream-media genom att rapportera även om fall som inte dessa tar upp, men det är också det enda. Och om en tidning måste ha en artikel på wikipedia för att klassas som en seriös källa så är det en jävla massa källor som kommer att ryka i flera artiklar. Sen tycker jag det är konstigt att Expo som har en uttalat partisk syn på journalistik och vars enda syfte är att förfölja oliktänkande inom den nationella rörelsen och som dessutom har en dömd AFA-medlem i sin styrelse anses vara en pålitlig källa medan dess motsatser inte gör det. DrKilleMoff (disk) 7 juli 2013 kl. 05.24 (CEST)

Jag instämmer med Tournesol och Dnm ovan att Dispatch International inte är en trovärdig källa för faktauppgifter om invandring, och ännu mindre för tolkningar av fakta kring invandring. Tidningen är skiljer sig från dem du nämner genom sin uttalade partiska syn på verkligheten (ja, mer än Expo), och att tidningen inte citeras av andra tidningar som en källa för uppgifter (fast det kan ju bero på att de alla är en del av "konspirationen". ) Sjö (disk) 7 juli 2013 kl. 09.21 (CEST)

Expo förföljer väl alla inom den nationella rörelsen och inte bara de som är oliktänkande inom den nationella rörelsen? Eller snarare stöder de oliktänkande?--LittleGun (disk) 7 juli 2013 kl. 21.42 (CEST)

En termfråga: Den här rörelsen uppfattar sig som och kallar sig "nationell rörelse" eller "nationellt sinnade". Själv uppfattar jag dem inte alls som "nationella"; men möjligen som "nationalistiska". Detta är inte alls samma sak; det de står för är inte något speciellt kännetecknande för dagens "nation Sverige", varken vad avser folkflertalets åsikter och handlingssätt ("nation" ungefär lika med "folk") eller landets styrelse ("nation" ungefär lika med "land, rike, stat"). De slår alltså inte i någon mening vakt om "den svenska nationen" sådan den ter sig i dag, utan i stället företräder de den "nation" (inklusive den statsapparat och de folkliga attityder) de anser att Sverige borde utgöra. Att de själva kallar sig "nationella" (trots att många av dem verkar att vara beredda att angripa även landets faktiskt existerande politiska ledning med våld och andra olagliga metoder - alltså att vara beredda att göra sådant som traditionellt kallas "att begå landsförräderi", vilket ju knappast har med "nationellt sinnelag" att göra - för att främja den sak de tror på), får stå för dem; vi andra har ingen orsak att tillämpa deras terminologi. Jörgen B (disk) 8 juli 2013 kl. 15.01 (CEST)

Du får gärna peka ut exakt var Dispatch Intl uppmanar till våld eller andra olagliga metoder DrKilleMoff (disk) 8 juli 2013 kl. 15.18 (CEST)

Jag har verkligen inte uppfattat den s. k. nationella rörelsens verksamhet som att den vore begränsad till Dispatch Internationals. Jag vände mig också här främst till LittleGun; Att ni utifrån er speciella tolkning av verkligheten uppfattar er själva som "nationellt sinnade" har jag inte invänt mot. Jörgen B (disk) 8 juli 2013 kl. 19.50 (CEST)

Nu uppfattar jag mig själv varken som nationellt sinnad eller nationalistisk och jag håller med dig om att termen "nationell rörelse" logiskt haltar. Men sådant är språket, hedersvåld borde heta skamvåld, polisvåld utövas av polis medan kvinnovåld utövas mot kvinnor och "skåpätare" äter inte skåp etc. Språk förstår man inte; man vänjer sig, för att parafrasera John von Neumann.--LittleGun (disk) 8 juli 2013 kl. 21.14 (CEST)

Jag beklagar om syftningen i min senaste mening blev oklar. "Ni" syftar där på DrKilleMoff med meningsfränder, som alltså kan ha skäl att kalla sig själva nationella.. Att mitt inlägg i terminologifrågan vände sig till främst till dig, LittleGun, berodde däremot på just add jag räknade dig till "oss andra", som jag tycker inte har någon orsak att använda denna terminologi, därför att vi (alltså jag, LittleGun, och nästan alla andra) inte delar de speciella idéer om hur verkligheten är beskaffad som de som är inne i den där rörelsen tycks ha.

Alltså: Mitt förslag att undvika terminologin riktades till LittleGun (3:e person); mitt påpekande att denna uppmaning inte vände sig till "er" vände sig till DrKilleMoff med meningsfränder(2:a person). Punkt hade nog varit bättre än semikolon för att avskilja satserna här. Jörgen B (disk) 8 juli 2013 kl. 22.35 (CEST}

Om jag har förstått saken riktigt så är ursprunget till denna diskution frågan om Abdirizak Waberi skall anses vara "islamist" eller inte. Ordet "islamist" är knappast värdeneutralt, och bör därför användas med försiktighet. Dispatch International kan knappast anses som neutral i detta sammanhang, vilket givetvis inte utesluter att den, då det inte gäller lika kontroversiella frågor, kan anses som trovärdig. I det här sammanghanget skulle t.ex. ett en text om att Waberi har kallats för "islamist" kunna styrkas med en referens till Dispatch International. Det är stor skillnad att påstå att någon är en islamist i förhållande till att hågon har kallats för islamist. Quintus (disk) 10 juli 2013 kl. 12.43 (CEST)

Oavsett vad man anser om tidningen, så förefaller den uppenbarligen vara värd en egen artikel, varför jag skapade en artikel om Dispatch international. Quintus (disk) 10 juli 2013 kl. 15.11 (CEST)

Oj! Det där var ju en saklig och neutral text som på ett objektivt sätt förmedlade vad det hela handla om. Jag klassificerar det som omöjligt att lista ut författarens åsikt om tidningen. Det var ju tur för Wikipedia ska inte ta ställning eller motarbeta olika politiska rörelser--Immunmotbluescreen (disk) 11 juli 2013 kl. 13.25 (CEST)

För att konkretisera, då det gäller värdeomdömen, exempelvis om Abdirizak Waberi skall anses vara en islamist, då torde denna tidning på goda grunder asnses som partisk, och därmed knappast självklart trovärdig. En annan uppgift, som t.ex. att Abdirizak Waberi skulle vara en moderat riksdagsman, ja dådå finns det knappast anledning att ifrågasätta uppgiften, enär denna kan validearas av andra oberoende källor. Quintus (disk) 12 juli 2013 kl. 17.19 (CEST)

VISS blir CC-0

VISS är en databas (VattenInformationsSystem Sverige) som "vattenmyndigheterna" tillhandahåller. Nu berättar man att data i VISS är fri att använda, återanvända, distribuera och aggregera enligt deklarationen CC-0 (Creative Commons zero). Det gäller dock inte bakgrundskartorna. --LA2 (disk) 10 juli 2013 kl. 16.34 (CEST)

Bra initiativ! Jag lusläste upphovsrättslagen nu eftersom jag trodde att sådana uppgifter redan var fria. Det är dock skillnad på att en handling är fritt tillgänglig fån myndigheten (offentlighetsprincipen) och att man sedan får sprida den vidare som man vill (upphovsrätt). Beslut av myndigheter saknar upphovsrätt, däremot är inte alla andra sorters offentliga handlingar fria att sprida. VISS hade, om de ville, kunnat lägga restriktioner eller till och med kräva betalt för uppgifterna. Istället har de valt att öppna databasen för att göra den lättare för andra att använda, kanske för nya och oväntade syften. --Lajm 10 juli 2013 kl. 20.18 (CEST)

Jättebra! Men vad är haken med Valmyndighetens data? Enligt Opengov.se är deras data fria.[11][12] Så även enligt SCB:

Upphovsrätt
Kartbilderna är fria. Digitala gränser kan köpas, se Förklaring per tema.
- Kommungränser - Lantmäteriet
- Avrinningsområden - SMHI
- Skyddad natur - Naturvårdsverket
- Valdistrikt - Valmyndigheten (fria)[13]

Från dessa shapefiler går det att få fram kommuner och län. Kan vi använda dessa? Använder Openstreetmap dessa? Edaen (disk) 10 juli 2013 kl. 20.38 (CEST)

Jag de går att använda (är fria). Är en artikel eller bild koordinatsatt kan man ta reda på läns- och kommuntillhörighet, om den finns i ett naturskyddat Natura 2000-område, osv... Metoden funkar bra för att maskinellt kategorisera efter exempelvis kommun eller stoppa in annan data i artiklarna (avrinningsområden, Natura 2000-områden osv). Att göra GIS-analyser gillar jag skarpt. Vad jag vet så var inte Sveriges administrativa gränser offentliga när OSM ritade in dem. Läns- och kommungränserna följer fastighetsgränserna och fastighetsregistret kostar pengar. Jag antar att regeringen propagerat för mera fria data och lantmäteriet släppt informationen om Sveriges administrativa gränser fria. Google maps använder inte korrekta kommungränser i sina kartor, utan de diffar med 500-1000 meter. Nasko (disk) 12 juli 2013 kl. 19.39 (CEST)

Hur göra med ärekränkande tillägg av administratörer?

Flyttat till Diskussion:Åke Sandin (fredsaktivist) eftersom diskussionen främst gäller den specifika artikeln. /NH 12 juli 2013 kl. 18.28 (CEST)

Okategoriserade mallar

Om man går in på Special:Okategoriserade mallar kan man se att det just nu finns 1096 olika mallar som är okategoriserade. Det är en omöjlig uppgift för en person att ensam ta sig an alla dessa mallar och kategorisera dessa. Vissa kanske inte ens tycker det spelar någon roll om mallarna saknar kategorier. Fast jag tror det är lättare att hitta mallarna om samtliga på sikt fick kategorier. Så frågan är om man kunde tillsammans vara några som försökte hjälpas åt lite att kategorisera mallarna? Kanske också se om alla verkligen ska ligga kvar eller om några rentav borde raderas? Det här är inget som görs på bara några dagar. Men kanske kunde göras på lång sikt?--Bruno Rosta (disk) 12 juli 2013 kl. 12.19 (CEST)

Ska de kategoriseras på samma sätt som vanliga artiklar? Eller är det något speciellt man bör tänka på? Med några aktiva kategoriserare borde det inte vara en oöverstiglig uppgift. --Xauxa (disk) 12 juli 2013 kl. 12.32 (CEST)

Det var nog en onödig fråga, tittar man på övriga mallar så går det nog att hitta ett sätt. --Xauxa (disk) 12 juli 2013 kl. 12.35 (CEST)

Det ligger en bunt i kategorin(!) Kategori:Okategoriserade mallar också. --MagnusA 12 juli 2013 kl. 12.42 (CEST)

Jag gör några stycken, så får andra ta vid sen. --Xauxa (disk) 12 juli 2013 kl. 13.28 (CEST)

Vissa okategoriserade mallar har en avancerad(?) kategorisering, ex Mall:Stat/-mallarna. Där vet jag inte hur man ska göra för att kategorisera. :( --Xauxa (disk) 12 juli 2013 kl. 15.20 (CEST)

Finns dokumentation, så ska kategorierna ligga i dokumentationen. -- Lavallen (blockera) 12 juli 2013 kl. 15.28 (CEST)

Fototillfälle Hedemora 18 juli

Jag är inte säker på att jag kommer kunna närvara på torsdagens Sommarkväll vid Hönsan i Hedemora nästa vecka, då jag ska bort över dagen. Så om någon vill komma och ta bilder på Ingvar Karlsson, Erik Lihm och Ann-Cathrine Wiklander vore det bra. Behövs övernattning kan jag säkert ordna nån form av enklare logi, i så fall kan man ju även ha nån form av Wikiträff på fredagen. Vivo (disk) 12 juli 2013 kl. 15.22 (CEST)

Arkiv Digital

Har någon ett abonnemang på Arkiv Digital? Genom att kolla Series pastorum för Uppsala-Näs vill jag verifiera att Laurentius Paulinus Gothus var kyrkoherde här. Ett alternativ vore nämligen att han var kh i Enköpings-Näs. Riggwelter (disk) 10 juli 2013 kl. 10.40 (CEST)

För tydlighetens skull får man gärna även plocka ut Series pastorum i sin helhet och lägga in den i kyrkoartikeln. Riggwelter (disk) 10 juli 2013 kl. 10.47 (CEST)

Nej, men det rör sig om ett prebende.[14] Enköpings-Näs var konsistoriellt och Uppsala-Näs prebende enligt SCB:s historisk statistik, folkräkning 1856–1860, avd. 2. Edaen (disk) 10 juli 2013 kl. 11.11 (CEST)

Har du undersökt om ditt bibliotek prenumererar på databasen? Googlade snabbt och konstaterade att alla stadsbibliotek i min närhet hade Arkiv Digital. Väsk ✎ 10 juli 2013 kl. 11.39 (CEST)

Nej, jag började med att kolla här för att se om någon hade tillgång till systemet. Men det var ett bra tips, jag skall kolla med mitt bibliotek! Riggwelter (disk) 10 juli 2013 kl. 12.41 (CEST)

Jag har ett abonnemang och har gjort en snabb koll, men Laurentius Paulinus Gothus verkar inte finnas med i Series pastorum för Uppsala-Näs. Jag är dock egentligen för trött för att läsa den här typen av texter just nu. Om det gäller åren efter 1606, som står i artikeln, var det i alla fall inte han utan en Laurentius Olai Sätradensis (?). Jag kan kolla närmare om behov finns, men inte just nu.--Skogsfrun (disk) 10 juli 2013 kl. 21.50 (CEST)

Ge gärna någon sorts återkoppling om den här informationen var tillräcklig, eller om det är något mer jag ska försöka kolla upp.--Skogsfrun (disk) 12 juli 2013 kl. 09.50 (CEST)

Har du möjlighet att kolla om det finns motsvarande information (= Series Pastorum)för Enköpings-Näs? Du får också gärna plocka ut Series pastorum för Uppsala-Näs. Riggwelter (disk) 12 juli 2013 kl. 12.33 (CEST)

Om Enköpings-Näs hittar jag följande (volym C:1, s. 224): År 1593 tillträdde Brynolphus Olai. År 1602 Laurentius Jonae, död 1626. År 1627 dess måg vid namn Ericus?? Magni Danmarkianus, tidigare vice pastoris, död 1661. År 1662, 1 november, Ericus Erici Zweek, död 1691. År 1693, i maj, Petrus Petri Dahlman, död i juli månad samma år. År 1695, i maj, Ericus Kindberg, död 1725 i februari. Ingen Laurentius Paulinus Gothus där.--Skogsfrun (disk) 13 juli 2013 kl. 16.34 (CEST)

Jag kollade Uppsala-Näs igen (volym K1:1, s. 1). Mycket mera svårläst än Enköpings-Näs! Jag ser nu att det faktiskt finns uppgifter om Laurentius Paulinus här. Av en svårtydd marginalanteckning utläser jag något i stil med: "xxxx förr att Laurentius Paulinus som sedhan war Archebiscopus skall xxxxx xxx xxx xxx xxx pastor i Nääs om deth har warit hans prebende eller om han har suttit? in loco, och sedhan friwillig oppsagt dhet och begifwit sigh till att xxx xxx xxx." Under Dr. Laurentius Olai Sätradensis, som tillträdde 29 oktober 1605, står vidare ungefär så här: "Både Sätradensis och seq. [efterträdaren] Jonas Benedicti xxxx xxxxxx Capillaner eller vice pastores, xxxx Paulinum". Den Jonas Benedicti som nämns återfinns på efterföljande sida, där det framgår att han hade tillnamnet Lyrestadiensis och tillträdde 23 april 1623. Bättre än så kan jag inte. Kan tyvärr inte heller ta på mig att skriva av hela längden, eftersom jag har mycket lite tid att lägga på Wikipedia för närvarande.--Skogsfrun (disk) 13 juli 2013 kl. 16.56 (CEST)

Praxis kring Källor, noter, mm

Avknoppat sidospår från #Källor och Referenser. --MagnusA 5 juli 2013 kl. 11.50 (CEST)

Engelska Wikipedia är först, störst, vackrast och bäst. Att Wikipedia finns även på andra språk, exempelvis svenska, är en konsekvens av att alla människor inte behärskar engelska. Men det är viktigt att vi i Sverige undviker att införa någon sorts egen redigeringspraxis, som väsentligt avviker från den praxis, som tillämpas i engelska Wikipedia. Varje diskussion bör därför börja med frågan: Hur gör man på engelska Wikipedia? Endast om deras praxis högst väsentligt upplevs som olämplig, kan man eventuellt börja diskutera en avvikande svensk praxis. Men samtidigt bör man då på engelska Wikipedia väcka frågan "är svensk praxis bättre än engelsk praxis?" Bör alla språk gå över till svensk praxis? Praxis kring Källor, noter, mm är ju inte det enda område, där det uppstått skillnader mellan svensk praxis och engelsk praxis. Jag tycker mig märka, att man är mycket "generösare" på engelska Wikipedia och tillåter en artikel att bli tämligen utförlig, där motsvarande svenska artikel blixtsnabbt slaktas (helt eller delvis) med hänvisning till att ämnet saknar allmänt intresse eller att i en encyklopedi ej bör medtagas, sådant som inte skulle platsa exempelvis i pappersupplagan av Nationalencyklopedin. Men det är ju främst den höga papperskostnaden, som tvingar Nationalencyklopedin, att fatta sig kortfattat, där mycket mer finns att säga (även av allmänt intresse). Men i Wikipedia behöver vi ju inte taga någon hänsyn till papperskostnaden, eftersom det ju inte finns någon papperskostnad på Wikipedia. Tiden är inne för ett nytänkande i Sverige och ett närmande till den praxis som utvecklats inom engelska Wikipedia. Ett exempel: För några år sedan gjorde en okänd sångerska vid namn Susan Boyle sensation vid en uttagning i ett TV-program. Hon sjöng en enda sång från "Les Miserables". Redan inom några timmar hade engelska Wikipedia en första artikel om Boyle. Den växte dag för dag och blev väldigt omfattande. Men hur hade det varit i Sverige? Här hade man sagt att det var alldeles för tidigt, att överhuvud starta en artikel om Boyle. Man måste vänta några år för att se, om Boyle skulle göra fler framträdanden och att en artikel om henne skulle ha encyklopedisk stringens. Men Wikipedia och Nationalencyklopedin är två helt olika saker! Glöm inte det! OlgaCCXC (disk) 5 juli 2013 kl. 09.24 (CEST)

mycket av det du framför som skillnader bottnar i att en:wp har mer än 20 ggr bidragsgivare än sv;wp. Och att deras artiklar ofta är fluffigare är en brist som gör de svårare för läsaren hitta info, men blir så med fler som gärna vill skriva. Att de är snabbar skriva om aktuella händelser beror också på att de är fler. Syriska inbördeskriget finns det in~te tillräckligt många aktiva här för att hålla uppdaterad som på en:wp. Och hellre än att ta in enstaka händelser med godtyckligt urval är det då bättre avvakta tills det finns en bra officiell källa som beskriver skeendet.Yger (disk) 5 juli 2013 kl. 10.06 (CEST)

Jag kollade just på Susan Boyle. 1000 redigeringar gjordes de första 10 dagarna. Noll bytes hade blivit 41862 bytes. Fyra år senare är man nu uppe i 74725 bytes. I svenska Wikipedia raderar man friskt med hänvisning just till att man vill få bort det "fluffiga". Man vill i svenska Wikipedia "avvakta tills det finns en bra officiell källa". Vanliga engelska användare har inget emot det "fluffiga", som de läser med stor förtjusning. Vanliga svenska användare har givetvis inte heller någonting emot det "fluffiga", men berövas denna läsupplevelse pga av våra mycket annorlunda administratörer. I stället för att skriva så många nya artiklar som möjligt (vilket givetvis kräver svett och möda), har våra svenska administratörer upptäckt, att man utan svett och möda enkelt kan radera en massa artiklar (helt eller delvis) och därigenom avancera till toppen i listan över användare med många redigeringar. En nyskriven artikel och en totalradering ger lika många poäng eller guldstjärnor.

Därför bör man inte heller i Sverige "avvakta tills det finns en bra officiell källa", och i stället i startskedet koncentrera sig på att skriva så mycket som möjligt, utan att alltför mycket behöva oroa sig för att innehållet blir snabbraderat. Efter cirka ett år kan man göra en genomgång av artikeln och radera det som i det längre perspektivet ter sig som mindre intressant. Det är ju omöjligt att redan de första dagarna få det längre perspektivet. Det förstår nog den "vanlige användaren", som absolut tolererar att en artikel är "fluffig" i början, men kanske inte längre efter ett år. Och det är faktiskt åt den "vanlige användaren", som vi alla författar artiklar. Regel: I början kvantitet (utan raderingar) för att efter ett år se till kvaliteten och göra motiverade raderingar. OlgaCCXC (disk) 5 juli 2013 kl. 11.37 (CEST)

Så om Boyle bara gjort ett framträdande i det där talangjaktstv-programmet och sedan aldrig nånsin inget mer så skulle ett uppslagsverk ändå ha en artikel om henne baserat på "En kvinna som sjöng en sång bra i ett brittiskt talangjaktsprogram"? Nej, det är så många gånger bättre att skapa artikeln när man vet om det lett någonstans, till en faktisk karriär, då vi faktiskt har något att skriva om. Vi har ingen brådska, vi säljer inte lösnummer. Wikipedia ska inte skrivas ur ett kristallkuleperspektiv, där man skriver om folk som kanske kommer få en framgångsrik karriär som musiker, fotbollsspelare eller politiker, utan om de som redan har det. Vad det är för guldstjärnor och poäng som OlgaCCXC pratar om förstår jag inte. Det finns ingen engelsk Wikipedia lika lite som det finns en svensk Wikipedia. På engelskspråkiga Wikipedia har man också källkrav och raderar artiklar som inte med källor kan visa "notability". Kvalitet är bättre än kvantitet och hellre en artikel men fem meningar som är korrekta och källbelagda än 20 tramsmeningar varav häften är sant, hälften osanningar och diverse spekulationer, som sen ingen orkar åtgärda och som blir liggande så i flera år. / Elinnea (disk) 5 juli 2013 kl. 12.23 (CEST)

Administratören Elinnea kanske kan taga en titt på sin egen användarsidas prishylla. Jag räknar där till 46 rosetter och stjärnor för kvalitetskontroll bland annat. Vad betyder kvalitetskontroll? Betyder det att någon nybliven användare lagt ned en hel dag på att skriva en tämligen bra artikel, som dock inte tilltalat just Elinnea? Betyder det, att Elinnea offrat några sekunder av sin värdefulla tid för att blixtsnabbt radera artikeln? Betyder det att att den nyblivne användaren blev så modstulen på grund av detta, att han sedan aldrig mer skrev någon artikel i Wikipedia? Det kunde ha blivit ett flertal riktigt bra artiklar, men de blev ju nu aldrig skrivna. Mitt exempel med Susan Boyle var ju ett extremt exempel, men ändock väldigt belysande. Precis som jag misstänkte, skulle Elinneas "kvalitetsinstinkt" ha medfört, att Susan Boyle aldrig skulle ha fått fotfäste i svenska Wikipedia, ifall hon varit en vanlig svensk tjej, som kunde sjunga bra. Men nu står Susan Boyle faktiskt även i svenska Wikipedia, men bara eftersom hon inte var svensk. Det gick i detta fall inte att ignorera att engelska Wikipedia innehöll så oerhört mycket material om den obetydliga tjejen, som plötsligt gjorde succé. Varför tror så många administratörer att just de själva har så oerhört gott omdöme, när det gäller att avgöra om en ny artikel skall direktraderas eller få stå kvar åtminstone någon tid? Om en artikel får stå kvar någon tid hinner även andra (sporadiska)användare läsa artikeln, innan det blir för sent. Så fungerar det vanligen på engelska Wikipedia, men inte alltid på svenska Wikipedia. Med någon tid menas inte någon dag, utan tillräckligt länge för att eventuella brister i form av källor och noter hinner komma på plats. Sporadiska användare häckar ju inte dygnet runt på Wikipedia, utan tittar in kanske en gång i veckan eller så. Inom en vecka är artikeln för länge sedan raderad, utan att författaren rent praktiskt fått en chans att efter påpekanden göra kompletteringar med källor och noter. Återigen vill jag uppmana alla användare och speciellt administratörerna att hava litet tålamod med nya artiklar. Nya ofullständiga artiklar kan till slut bli riktigt bra artiklar. Men inte om de genast blir raderade. Det händer, att nya artiklar blir raderade inom tre minuter. Man undrar om "raderaren" ens hunnit läsa den artikel, som han raderar. Det får vi aldrig veta. Raderat är raderat och kommer aldrig igen. OlgaCCXC (disk) 5 juli 2013 kl. 18.07 (CEST)

Rosetter får man för deltagande i olika tävlingar, t.ex att förlänga artiklar, och har inget att göra med administratörskap över huvudtaget, de är öppna för alla att delta i. Oerhört märkligt att tro att det skulle ha nåt med raderingar att göra. Kvalitetskontrollsarbetet kan handla om språkvård, relevanskoll, wikifiering, källor etc. Jag har under min tid på Wikipedia inte hört talas om någon administratör som raderat en artikel för att den "inte tilltalat" honom eller henne, och skulle någon gjort så skulle den artikeln omedelbart blivit återställd av någon annan administratör och administratören som raderar på grunder att en artikel "inte tilltalar" honom eller henne skulle troligtvis inte få behålla administratörsverktygen. Administratörerna utför gemenskapens vilja, raderar de artiklar som gemenskapen anser bör raderas. De flesta adminisistratörer har ett gott omdöme baserad på lång Wikipediaerfarenhet, vilket gör att man ser om artikeln platsar eller ej. Är det minsta tveksamhet så lägger man in relkoll och så diskuterar man frågan, alla, inte bara administratörer, då brukar man ha en eller ett par månader på sig att motivera, lägga in källor etc. Skulle någon artikel råkat bli raderad av misstag, så är det oerhört enkelt att återställa den, det är bara att motivera varför på diskussionssidan och kontakta administratören som raderade den (eller nån annan) så blir den återställd om det finns anledning till det. / Elinnea (disk) 5 juli 2013 kl. 18.52 (CEST)

Faktum är att administratörer som struntar i konsensus oftast inte blir omvalda. I de årliga omvalen är det vanligt att även enstaka övertramp plockas upp och synas i fogarna. Att irrelevanta ämnen raderas snabbt är alltså inte på grund av administratörerna, utan på grund av att de som deltagit i diskussionerna vill det. Diskussioner hålls oftast på artikelsidan, men i vissa osäkra fall på WP:SFFR. Jag tycker det är bra att vi har vissa relevanskriterier, så att till exempel en deltagare i något TV-jippo inte automatiskt blir relevant, samtidigt som jag tycker att vi är för strikta på andra punkter. Till exempel är vi nog lite väl hårda på näringslivsområdet, något som diskuterats flitigt på sista tiden. Exemplet, Susan Boyle, förvirrar mig eftersom vår artikel påbörjades bara en vecka efter den engelskspråkiga. --Lajm 5 juli 2013 kl. 22.24 (CEST)

Jag ser inget skäl till varför vi skulle hålla oss till engelsk praxis. Tvärtom är ju varje språkversion ett självständigt projekt. Tyska Wikipedia är också stor och har vad jag vet en helt annan praxis när det gäller relevanskrav och liknande, jämfört med t ex engelska. flinga 6 juli 2013 kl. 00.58 (CEST)

Ovanstående administratörer ger en starkt förskönad bild av hur rutinerna på svenska Wikipedia fungerar. Svenska administratörer arbetar i grupper om cirka 10 individer, som ytterst sällan ifrågasätter varandras omdöme. Uppstår ett redigeringskrig mellan en vanlig användare och en administratör, kan administratören lätt tillkalla sina kolleger, som automatiskt ställer sig på administratörens sida. Kollegerna bryr sig ofta inte ens om, att läsa artikeln, om den råkar vara längre än tio rader. Den vanlige användaren blir alltid nedröstad. På grund av konsensus, hävdas det. Men totala antalet användare mäts i miljoner och enligt praxis för opinionsundersökningar krävs då minst 1000 individers åsikter för att man med någon noggrannhet skall kunna hävda, att en viss åsikt delas av en majoritet av alla användare. 10 administratörer är således ej tillräckligt, eftersom detta antal ej vilar ej på ”vetenskap och beprövad erfarenhet”.

Men i det vanliga dagliga redigeringsarbetet förekommer sällan att ens 10 administratörer gör en bedömning. Oftast är det endast en administratör, som tar beslutet att radera en artikel. Speciellt om den nya artikeln är mer än 20 rader lång är det ju bekvämast att radera artikeln inom några minuter, så att ingen behöver ha besväret att läsa hela artikeln. Och att väcka liv i en redan raderad artikel, som praktiskt taget ingen hunnit läsa, det går knappast. Vem mer än artikelförfattaren ställer sig på dennes sida då ?

Alla vet ju, att administratörerna i praktiken har oinskränkt makt. Knappast någon vanlig användare finner det mödan värt, att taga strid gentemot en administratör. Skillnaden mellan svenska och engelska Wikipedia är att administratörerna på engelska Wikipedia tar sitt ansvar på mycket större allvar: ”Den som är stark måste vara snäll”.

Vanliga användare är inte dumma. Ifall de ser, att en viss artikel är nyskapad, förstår de mycket väl, att uppgifterna måste hanteras med viss försiktighet. Vanliga användare har absolut ingenting emot ”fluff” under artikelns första levnadsmånader, tvärt om. Det viktiga är att det alltid skall finnas åtminstone en kort artikel rörande det man som användare letar efter. Och ännu hellre en lång artikel. Först när en artikel har funnits i ett antal månader (ej blott minuter) och blivit föremål för flera användares smärre korrigeringar – först då är den rätta tiden inne för en mera genomgripande genomgång och bortrensning av delar av artikeln eller rentav hela artikeln.

Ifall man i Sverige hyllar andra redigeringsprinciper än i engelska Wikipedia får man byta namn till Svepedia. Det är renommésnyltning att använda sig av namnet Wikipedia, trots att det inte rör sig om äkta Wikipedia. Det är som att använda namnet Coca-Cola för en annorlunda dryck, som man själv komponerat. OlgaCCXC (disk) 8 juli 2013 kl. 11.52 (CEST)

Icke-administratörer har lika mycket att säga till om i relevansfrågor som administratörer. Många icke-administratörer är mycket erfarna i dessa frågor. Administratörer är vanliga användare som fått lite extra verktyg för att rensa klotter, blockera vandaler etc. Har du synpunkter på hur administratörerna sköter sina verktyg (raderingar, blockeringar, skrivskydd, etc) så ta upp det på Wikipedia:Kommentarer om administreringen av Wikipedia istället. Den här tråden handlar (såvitt jag har förstått) om relevansfrågor, vilket inte har något med administratörskapet att göra. --MagnusA 8 juli 2013 kl. 13.10 (CEST)

Jag lägger mig i här lite sent eftersom jag inte sett diskussionen föränn nu. Jag har också uppleft det som OlgaCCXC påtalar, att fluff väl enkelt tas bort istället för att (som är svårare/mer tidsödande) källbeläggas samt att administratörer ofta ses som auktoriteter som alltid har rätt. Båda sakerna är något som såväl administratörer som vi andra har att arbeta med, jag tror inte man kan skylla på någon särskild. Angående fluff så är jag en som ofta går in på en.wp eftersom det har mer men också mer läsbara artiklar där. Dels tror jag det beror på att de är fler men också för att de inte raderar lika hänsynslöst. Där kan man till exempel hitta info om prylar med som enda källa tillverkaren, vilket jag ibland haft nytta av. Vad jag försöker när jag hittar ej källbelaggda saker (fluff) är att först när jag hittar ej källbelaggt material sätta på en {{kb}} vilket går snabbt och inte kräver någon större insats. Därefter försöker jag googla upp lite källor och skriva om så att mer fakta blir källbelaggt, men det är tidsödande och det rör väl sig om bara ca 10 artiklar just jag har orkat ta mig an. Om man tycker artiklar raderas för ofta (eller tvärtom) så kan man lägga sig i debatterna på WP:SFFR och lägga sin röst på vad man vill, där räknas alla röster lika. - Averater (disk) 11 juli 2013 kl. 10.58 (CEST)

Ej källbelagda saker och fluff är inte samma sak. Det finns massor av icke-källbelagda uppgifter som inte är fluff ("X-stad har 1234 invånare") och det finns fluff ("Måns Zelmerlöfs hund heter Messi"), som är fluff som bör tas bort, oavsett om det källbeläggs eller ej. / Elinnea (disk) 11 juli 2013 kl. 11.55 (CEST)

Det du beskriver är precis vad jag anser vara problemet. Här på sv.wp anses för mycket vara onödigt fluff som ska bort. På en.wp är de inte lika raderingsglada och då får man längre och mer informationsrika artiklar som ofta hjälper mig som läsare mer. - Averater (disk) 14 juli 2013 kl. 21.16 (CEST)

Ja, det är ju faran vi får leva med i och med att vi har administratörer. Med användare i sammanhanget konsensus tänker vi nog mest på de som skriver och ändrar på svenska Wikipedia, och de är inte miljoner, utan kanske några hundra... Och vidare tror jag också det är underförstått att det handlar om konsensus bland de mest aktiva medlemmarna, de som engagerar sig och de facto bestämmer det huvudsakliga innehållet. Och i den gruppen är det förstås ganska många som är administratörer.

Konsensus betyder alltså egentligen typ "samsyn bland de mest aktiva wikipedianerna". Och visst kan "de mest aktivas gäng" bilda en slags oligarki, som kan bedöma en del fall orättvist eller osakligt.

Det förekommer ändå konflikter och diskussioner kring raderade artiklar, till och med jag har deltagit i några sådana (trots att jag inte är varken administratör eller särskilt engagerad i raderingar generellt), törs jag påstå. Och angående administratörerna kan man på svenska Wikipedia avsätta dem i valen; såvitt jag förstår sitter t ex administratörer på enwp i princip på livstid.

Jag vet inte varför du anser att engelskspråkiga Wikipedia vara den enda äkta Wikipedian. Om det är renommésnyltning att göra encyklopedier på olika språk där ett är störst, så är det kanske imperialism att utse den största versionen till den äkta?

Averater: icke källbelagt material bör förstås kunna tas bort, även om man också bör vara pragmatisk. "Misstänkt" innehåll (som kanske är falska uppgifter) utan källor är det ofta bättre att vara utan, än att vi riskerar att sprida falska uppgifter. Att bara lägga till en {{kb}}-mall eller en {{ifrågasatt faktauppgift}} tjänar förstås också läsaren, och är ett upplysande och konstruktivt arbete vars värde inte ska underskattas. flinga 11 juli 2013 kl. 15.37 (CEST)

Från förra varvet

Det är inte första gången vi har haft diskussioner på det här temat. Vid ett tidigare tillfälle upplevde jag att diskussionen försvårades av att vi inte hade överblick över vad det var som faktiskt snabbraderades. Därför sammanställde jag samtliga de artiklar som snabbraderats under ett visst dygn, så att alla kunde se vad det var, och så att vi kunde få en mer informerad debatt. Här är den diskussionen från 2011.

Dagens diskussion verkar köra fast på samma sätt. Är det fruktbart att dra detta ytterligare ett varv? Lsj (disk) 8 juli 2013 kl. 15.32 (CEST)

Login

I apologize for posting this message in English, but I wanted you to know about a change to the login system. I did not see any other messages about this change here.

On Monday, the Wikimedia Foundation Platform Team is making significant changes to the way that users login:

• Users will be logged into a new, central domain (http://login.wikimedia.org) when they login to any public WMF wiki with a global SUL account.
• Global accounts will no longer see the "Login Success" page after login. Instead, they will be redirected back to the article where they came from. When the user gets back to the page where they came from, we will transparently attempt to login the user to all of the sister WMF projects, instead of relying on the images on the login success page.
• All of the public WMF wikis will use the central wiki to check anonymous user's logged-in status, and transparently log the user in, if they are centrally logged in.

Most users should never notice the new domain, but there are some very rare circumstances where errors will be shown on login.wikimedia.org rather than the user's home wiki.

The Platform Team does not expect any problems as a result of this change, but it will look a bit different. Whatamidoing (WMF) (disk) 12 juli 2013 kl. 04.52 (CEST)

Will there be a possibility of making the login (cookie) stay for more than the current 30 days? That way, we can minimise the hassle of haphazardly being logged out once a month.--Paracel63 (disk) 12 juli 2013 kl. 21.24 (CEST)

Kan någon vänlig själ översätta till ärans och hjältarnas? /rrohdin (disk) 12 juli 2013 kl. 21.30 (CEST)

Sammanfattning och förklaring: På måndag kommer inloggningen till de olika Wikimedia-projekten att fungera lite annorlunda:

• Användarna kommer att loggas in via en central domän (login.wikimedia.org), istället för lokalt via exempelvis sv.wikipedia.org. Detta gäller alla som har ett SUL-konto. Det gäller väl numera nästan alla inloggade, och du har det om du här ser texten "Hantera ditt gemensamma konto".
• Inloggningen kommer att se lite annorlunda ut, utan "Inloggningen lyckades"-text. Istället omdirigeras användaren direkt tillbaka till den senast besökta artikeln. Det innebär i praktiken ett klick mindre för användaren. Dessutom sköter systemet inloggningen automatiskt i bakgrunden, som kanske till och med (min spekulation) snabbar upp visningen av utländska artiklar via iw-klick.
• De flesta användarna kommer inte att märka av den nya domänen, utom om det skulle bli något fel i samband med inloggningen.--Paracel63 (disk) 12 juli 2013 kl. 21.40 (CEST)

Mitt svar till postaren gällde möjligheten att låta en användares inloggning vara orörd mer än dagens 30 dagar ("Kom ihåg min inloggning på den här webbläsaren (i maximalt 30 dygn)"). Då sluppe man böket med att upptäcka att man en gång i månaden sitter och redigerar en artikel som utloggad. Min fråga är nu också postad här.--Paracel63 (disk) 12 juli 2013 kl. 21.45 (CEST)

Paracel63, I have the answer: foundation:Privacy policy does not permit it. Logins are limited to 30 days because the privacy policy promises users that no cookie will last for more than 30 days.

(I'm sorry, but there is no Swedish translation of the privacy policy.) Whatamidoing (WMF) (disk) 13 juli 2013 kl. 02.16 (CEST)

Update: This software change has been delayed until Wednesday. Whatamidoing (WMF) (disk) 13 juli 2013 kl. 22.25 (CEST)

Thanks for the info (Tack för förklaringen)!--Paracel63 (disk) 14 juli 2013 kl. 23.55 (CEST)

Förbättring av navigationsrutorna för Sveriges kommuner före 1970

Undrar om det är någon som har förslag på hur man skulle kunna förbättra de befintliga navigationsrutorna för Sveriges avskaffade kommunindelning. 1863 fanns det drygt 2500 kommuner i Sverige, vilket gör det svårt för att komma på ett system med navigationsrutor för att ta sig runt i artiklarna. Skaraborgs län t ex hade 1951 270 kommuner. Jag tror att efter de här mallarna har skapats så kommer det i mångt och mycket underlätta navigationen av dessa hundratals artiklar, samt fylla ut de befintliga artiklarna, som i många fall består av endast några meningar. Kaiser Torikka (disk) 14 juli 2013 kl. 23.10 (CEST)

Veckans tävling: rumänsk litteratur

I år är temat på bokmässan rumänsk litteratur - ett ämne som är närmast katastrofalt behandlat på svenskspråkiga Wikipedia. Det finns ingen artikel om rumänsk litteratur, det finns få utförliga artiklar om rumänska författare och verk, och det finns mycket att göra.

Det ska nästa veckas tävling råda bot på. I veckans tävling - rumänsk litteratur är fokus inriktat på att förbättra svenskspråkiga Wikipedias täckning av rumänsk litteratur. Lycka till! Tanzania (disk) 14 juli 2013 kl. 23.21 (CEST)

Behöver hjälp med uppgifter

Diskussion flyttad till Faktafrågor. Lixer ✎ ✔ 15 juli 2013 kl. 12.09 (CEST)

Död i X församling

I många artiklar om svenskar (d v s personer boende i Sverige) anges födelse- och/eller dödsförsamling. Jag är tveksam till om detta verkligen har encyklopedisk relevans när det gäller sådana som var skrivna i större tätorter (läs "städer"). Möjligen kan det anges i en not eller inom parentes, men det riskerar att strida mot det globala perspektivet. Vi anger ofta att de som bott i Frederiksberg dött i Köpenhamn, vilket jag finner helt naturligt. Tostarpadius (disk) 10 juli 2013 kl. 17.01 (CEST)

Jag tycker definitivt att det kan vara intressant att veta i vilken församling i en större stad som någon har fötts. Olika stadsdelar kan ju historiskt sett ha haft olika rykte, olika socioekonomisk karaktär etc som är av intresse för att förstå personens bakgrund. /FredrikT (disk) 10 juli 2013 kl. 17.07 (CEST)

Ja, ointressant är det inte, men som det nu är uppfattar jag det som godtyckligt om det anges eller ej. Kan vi hitta en någorlunda enhetlig standard? (Mitt förslag är alltså att uppgiften kan finnas med, men på ett mindre framträdande sätt). Tostarpadius (disk) 10 juli 2013 kl. 17.16 (CEST)

Jag har bearbetat artikeln Axel Cronquist i enlighet med mitt förslag. Tostarpadius (disk) 10 juli 2013 kl. 17.20 (CEST)

Det brukar sägas att onödiga parenteser försvårar läsningen och bör undvikas./Annika (disk) 10 juli 2013 kl. 17.46 (CEST)

Ja, i så fall föreslår jag att det står i noten. Tostarpadius (disk) 10 juli 2013 kl. 17.59 (CEST)

Den var bättre tidigare. Håller med om att parenteser bör undvikas, det blir inget flyt i läsningen. Dessutom bör man skriva datumet först och sedan orten/församlingen, att skriva "död där (i Sankt Petri församling) 1 juli 1968" ser inte bra ut alls. Jag tycker inte att det stör att ha med födelseförsamlingen i inledningen, men om det finns en infobox kan man ju nöja sig med att skriva den där och bara skriva orten i inledningsmeningen. / Elinnea (disk) 10 juli 2013 kl. 17.57 (CEST)

Kan inte den informationen finnas i en not eller källhänvisning? Edaen (disk) 10 juli 2013 kl. 17.58 (CEST)

Jo, det är min tanke (om parentesen inte duger). Formuleringen "död där" är i enlighet med praxis. Tostarpadius (disk) 10 juli 2013 kl. 18.01 (CEST)

Praxis varierar beroende på hur detaljerad information som finns tillgänglig. Information om dessa församlingar finns i en mängd biografiska artiklar, så det kan inte anses bryta mot praxis att ange dessa. /Annika (disk) 10 juli 2013 kl. 19.04 (CEST)

Varför skulle en persons födelseplats/dödsplats inte vara relevant och betydande information? Varför skulle man sätta detta i en not? Vilken mer info ska man i så fall sätta i noter istället för i löptexten, var personen studerat, var han/hon varit verksam, var han/hon är begraven? / Elinnea (disk) 10 juli 2013 kl. 19.25 (CEST)

Instämmer till fullo med @Elinnea. Stäng tråden, vi ska inte försämra wikipedia genom att minimalisera ingressen. Även @FredrikTs synpunkter väger tungt. Ymer (disk) 10 juli 2013 kl. 19.43 (CEST)

Håller inte med om att allt måste ligga i ingressen. Mycket av det vi har i inledningsmeningarna försvårar läsningen, och gör att det tar lång tid att komma fram till vilken personens egentliga gärning är. Att flytta perifera uppgifter som församling och exakt födelsedatum till en infobox eller respektive underrubrik gör artiklarna mer lättlästa och gör att vi redan från första meningen kan försöka hålla ett flyt i texten. Detta diskuterades i detalj i samband med förslagen från Centrum för lättläst, och då visade det sig att konsensus saknas i frågan. Att bestämt hävda att dessa uppgifter måste ligga kvar i ingressen (eller i första meningen, om nu någon hävdar det) är alltså inte i enlighet med konsensus. Exempel på var frågan diskuterats: [15] och [16]. Håller med om att fotnoter inte är rätta platsen, jag tycker att sådana är dåligt implementerade och som tur är används de sällan. --Lajm 10 juli 2013 kl. 20.39 (CEST)

I have a dream. That one day all base facts will be coming from Wikidata. I den visionen känns det självklart födelse och dödsort återfinns i infoboxen (och där inte kan vandaliseras av redigering av artikeln). Att också ha den i första meningen från wikidata går tekniskt (så sker idag ibland med befolkningsantal i orter) men kommer då ligga med en konstig wikidatareferens. Jag tycker att i det perspektivet bör andra detlaljer än födelse och döds år undvikas i första meningen som också många tyckte i diskussionen Lajm hänvisar till. Men tills denna större förändring/projekt genomförs om något år, så ser jag inte det nödvändigt ändra hur det görs idag (kanske hela förta menignen kommer bli automatgenererad då).Yger (disk) 11 juli 2013 kl. 12.14 (CEST)

Födelse- och dödsort i ingressen är vaga begrepp och kan inte vara något annat. Ibland kan det bestämmas precist som tätort, stad, by och socken eller församling. Det kan vara lämpligt att skilja på "pommf-ort" och formell ort och där de skiljer, lägga den senare i en not. Edaen (disk) 11 juli 2013 kl. 12.28 (CEST)

För mycket information kan vi säkert ha i inledningen. Vad som angår födelse- och dödsplats finner jag ofta att det finns för mycket eller för lite, och sällan lagom. I artiklar om svenskar, eller folk som födes eller dog i Sverige står det ofta bara en församling eller en by; detta duger absolut inte (tycker jag). För folk som bor långt ifrån platsen (båda i Sverige och utlandet) kan det vara omöjligt att veta var platsen ligger utan att klicka vidare till ortsartikeln (om den än finns), det bör minst stå X-ort i Y-län eller något liknande. I artiklar om amerikaner är det inte alls ovanligt att det står något som "i ort på Manhattan i New York i New York" eller något liknande (också vanligt för orter i/nära Los Angeles) och detta tycker jag är överflödigt.

Det är ett klurigt problem. Man kan lätt säga "skriv staden och sedan delstaten/länet/annat, inget mer" i ingressen (detta tycker jag skulle vara en ganska enkel lösning), men i storstäder som sträcker sig 40 kilometer åt olika håll, så skulle det inte säga så mycket om var personen är född. Och omm man är född i en liten landsby så är det mycket precisare än att säga man är född i "Stockholm". I länder som läsaren inte är van med kommer området att inte betyder något alls (hur många som läser detta vet var Australian Capital Territory och Masvingo ligger?), och då kan det kännas lite meningslöst att ha det i inledningen, man skulle gynnas mer att ha landet. Ännu krångligare kan vara när det står "i A-land (nuvarande B-land), men det är ändå relevant (just hur relevant finns det säker många olika åsikter om).

Jag tycker det är verkligen gynnande att veta var personen är född utan att behöva klicka vidare till andra artiklar, titta på faktamallen eller slå upp en not, men samtidigt är det väldigt störande att läsa (eller försöka läsa...) 'född i A-by i B-county i C-stad i D-delstat'. Dieselmotorvagnar (till stationen) 11 juli 2013 kl. 14.01 (CEST)

Dieselmotorvagnar skriver att "I artiklar om svenskar, eller folk som födes eller dog i Sverige står det ofta bara en församling eller en by; detta duger absolut inte (tycker jag). För folk som bor långt ifrån platsen (båda i Sverige och utlandet) kan det vara omöjligt att veta var platsen ligger utan att klicka vidare till ortsartikeln [min kursivering]". För mig är detta dock tvärtom själva det fina i kråksången med wp:s länkfunktion: att man inte skall behöva skriva ut gång på gång i en massa artiklar att "X-by ligger i Y län i Z-land" utan att man kan fatta sig kort och sedan förlita sig på att länken ger den kompletterande information som någon som aldrig har hört talas om X-by behöver. /FredrikT (disk) 12 juli 2013 kl. 08.54 (CEST)

(infogar kommentar) även om jag förstår om man vill förstå var orten ligger utan att behöva klicka på länkar, tycker jag att det är ett större problem icke länkade, rödlänkade eller felaktigt länkade med torp där inte by eller gård som torpet lyder under finns utskrivet vilket gör att det kan finnas 3-4 i den socknen att välja på, eller bara by och kommun, där det finns 16 olika byar med samma namn i den kommunen.FBQ (disk) 12 juli 2013 kl. 21.13 (CEST)

Jag tycker att vi missar information om man ex. enbart skulle skriva att någon föddes i Gdańsk. Även om man specificerar årtal så krävs det att man antingen kan sin historia eller går in i artikeln om staden för att få veta till vilket land staden hörde till då (eller tom var en fristad) vilket i sig kan ge en bakgrund till personens levnad. GameOn (disk) 12 juli 2013 kl. 14.17 (CEST)

@FredrikT: Tycker du inte att det stör läsningen om man behöver klicka vidare till andra artiklar bara för att få en aning om var en person är född? Til exempel, om det står 'född i [en engelsk] by, är ett amerikanskt något' kan man anta att byn ligger i USA (då personen är amerikansk), men i detta fall är det helt fel, och man kommer inte att veta det om man inte klickar vidare. För att få en fördjupad förståelse om byn ska man absolut behöva klicka vidare, men för att få veta var en person är född tycker jag att man inte ska behöva klicka vidare. Jag kan ju hålla med att det är underbart att slippa förklara samma begrepp i en massa olika artiklar dock. Dieselmotorvagnar (till stationen) 13 juli 2013 kl. 14.07 (CEST)

Ygers dröm är min mardröm. Om mitt förslag tas till intäkt för att dubblera informationen, det vill säga ha den kortfattat i ingressen och sedan mer utförligt i brödtexten, även i kortare artiklar, drar jag omedelbart tillbaka det. Jag får stå ut med rutorna, men jag är glad så länge de inte är obligatoriska. Är det något som stör läsningen är det dessa. Kunde man inte ha stället ha en länk till wikidata för den som vill ha det i den formen? Tostarpadius (disk) 11 juli 2013 kl. 17.37 (CEST)

Tycker du faktarutor stör läsningen? Gäller det alla typer av "rutor" (dvs även navigationsrutor, tabeller och annan grafik)? Jag kan hålla med om att artiklar kan bli överlastade, och i många artiklar med knappt någon text strösslas det med bilder. Men i en välskriven och och hyfsat stor artikel tycker jag det känns lite tomt där uppe till höger utan en välformaterad faktaruta. Vad gäller födelseinformation, tycker jag det är rimligt att i större artiklar hushålla med detaljerad födelseinfo i första meningen och istället precisera i början på den biografiska delen direkt efter ingressen; det är en praxis som jag tycker funkar ganska bra på enwp.--Paracel63 (disk) 12 juli 2013 kl. 21.19 (CEST)

I riktigt långa artiklar kan faktarutor vara motiverade, men i sådana under 10 000 (och särskilt i den under 2 000) kan jag inte se att de fyller någon funktion. En bild med text i högerkanten räcker. Vad gäller de långa artiklarna har jag ställt mig bakom att vi följer enwp:s praxis med kortfattat i ingressen och mer utförligt i brödtexten. Vad gäller succesionsboxar och dylikt föredrar jag att de kommer mot slutet och inte till höger. Den extra information som finns i mallarna på sistnämnda plats kan gott läggas i själva texten. Men dylika extetiska synpunkter är givetvis en fråga om tycke och smak. Gallerier är jag inte heller någon större vän av - länken till commons räcker. Tostarpadius (disk) 14 juli 2013 kl. 14.02 (CEST)

Då är vi nästan överens, tror jag. I stubbar blir det ofta överlastat med (långa) faktarutor. Artiklar under 2 000 tecken tycker jag å andra sidan inte är värda namnet. Allt gott.--Paracel63 (disk) 14 juli 2013 kl. 23.47 (CEST)

Där håller jag inte med. Det kan vara förvänansvårt mycket innehåll i artiklar med tusen eller femtonhundra. I traditionella uppslagsverk är det snarare regel än undantag att de är så korta. Tostarpadius (disk) 15 juli 2013 kl. 09.31 (CEST)

Jo, utan mallkod blir det ju en renare, potentiellt mer faktaspäckad text på dessa "1500" B. Jag märker dock att vi pratar om olika sorters artiklar. Artiklarna jag skriver i kommer nästan alltid att hamna över 2000 tecken. Allt gott.--Paracel63 (disk) 16 juli 2013 kl. 16.13 (CEST)

Finns inga garantier att det enkelt går att hitta den infon på Wikidata om man inte vet var man ska leta. Dessutom vet vi väldigt lite om hur källorna tekniskt kommer att se ut. De kommer sannolikt inte vara enkla att följa för en kolbaserad livsform. Infon på Wikidata är till för att vi ska lägga in den via mallar, eller läggas in med robot. Brödtextmallar är fullt möjliga, det skulle sannolikt blir lite som Lsj's brödtext i de robotskapade artiklarna. -- Lavallen (blockera) 12 juli 2013 kl. 14.54 (CEST)

Det finns ju i anslutning till objekten, som man hittar med hjälp av interwikin. Leder detta projekt till större likriktning mellan språkversionerna beklagar jag det verkligen. Då önskar jag att det aldrig kommit till. Annars tycker jag numera att det är smidigt, jämfört med att ändra på tjugo ställen. Tostarpadius (disk) 12 juli 2013 kl. 20.35 (CEST)

Vill du tex veta vilken "farfar" någon hade, så finner du inte den infon direkt i objektet. Du får "klicka dej fram" till fadern, söka efter vilken far han hade och gå dit. En av tankarna i systemet är att samma info inte ska finnas på mer än ett ställe. "farfar" är dublettinfo till "far" i kombination med "far" i ett annat objekt, vilket betyder att den infon är överflödig. För en mall eller robot är det ingen större match att göra en sådan sökning, men jag tror inte det är trivialt för en nybörjare -- Lavallen (blockera) 12 juli 2013 kl. 22.38 (CEST)

Sådana uppgifter hör normalt inte hemma i en faktaruta. Tostarpadius (disk) 14 juli 2013 kl. 14.02 (CEST)

Nej, men det var vad jag snabbt kunde komma på relaterat till biografier, ngt jag normalt sällan jobbar med. Exempel som står mig närmare är att uppgiften om att Obama är president i USA, sannolikt inte kommer ligga direkt i objektet relaterat till USA, utan snarare till objektet som handlar om USA:s president. Det är möjligt att vi inte kommit dit än... -- Lavallen (blockera) 15 juli 2013 kl. 09.40 (CEST)

Ja, vi som är medarbetare här har så olika referensramar att vi ibland talar förbi varandra. Jag får ofta påminna mig själv om att det inte är likhetstecken mellan artikel och biografi, eftersom 90 % av dem jag skapar tillhör den kategorin. Det gör att jag kan gå i gång på inlägg i diskussioner som primärt handlar om andra typer av sidor, därför att det som sägs inte fungerar när man skriver om personer. Tostarpadius (disk) 15 juli 2013 kl. 12.36 (CEST)

CC-läroböcker

Rice University har precis släppt sin femte lärobok, Anatomy and Physiology, i sin serie med Creative Commons Erkännande (CC-by) 3.0-licensierade läroböcker på högskolenivå. Det kan ju vara bra att veta, om man behöver källbelägga något eller bara är nyfiken. De tidigare böckerna är College Physics, Introduction to sociology, Biology och Concepts of Biology. Vivo (disk) 15 juli 2013 kl. 23.52 (CEST)

Någon som vill rösta?

Valdeltagare

Ni som vill rösta, välkomna att göra era val på Månadens nyskrivna artiklar. Där ligger nu nyskrivna "juniartiklar" från 42 bidragsgivare och utbyggda diton från 14 personer. Det har varit lite skralt med röstandet hittills, så min förhoppning är att den här blänkaren kanske lockar någon. Allt gott.--Paracel63 (disk) 13 juli 2013 kl. 18.01 (CEST)

är mats33s artikel bannlyst från tävlingen? det är den som kan tänkas vara av störst intresse för svensktalande och som inte kan hållas uppdaterad på samma sätt på engelska wiki, så den faller min röst på tetraedycal, tetraedycal 15 juli 2013 kl. 03.36 (CEST)

Vilken artikel pratar vi om? Alla som skriver här kan lägga in alla och allas artiklar (oavsett författare) i wp:MNA, så länge artiklarna under den aktuella månaden byggts ut minst 2000 tecken av en och samma författare och har åtminstone en källhänvisning. Jag lägger själv bara in en del av de artiklar som under månaden passar in på den beskrivningen, i regel bara lämpliga kandidater från de första tio dagarna. Dessutom påminner jag så snällt som möjligt de olika författarna att de själva kan lägga in fler.

Vi har pratat om en bot som automatiskt kunde lägga in alla artiklar som uppfyller kraven, men då tror jag att listningen skulle bli minst fem gånger så lång och ännu mindre överskådlig. En lista på tio artiklar lockar fler röster än en lista på 110 artiklar; så fungerar vi människor tyvärr rent psykologiskt. Nu fungerar wp:MNA ganska bra, eftersom ett antal författare själva lägger in sina kandidater, men fler får jättegärna hjälpa till så vi inte missar bra nya artiklar. Om jag själv skulle missat någon bra juniartikel (den chansen är över 60 procent), säg gärna till vilken artikel det var, så kan jag eller någon annan lägga in den nu. Allt gott. :-)--Paracel63 (disk) 16 juli 2013 kl. 16.30 (CEST)

det var jag som hade fattat fel! mats33-artikeln är ju från juli, det är därför den bara e där uppe! tetraedycal, tetraedycal 16 juli 2013 kl. 21.56 (CEST)

Okej. Men han kan ju ha gjort bra artiklar under juni som ingen uppmärksammat än. Lägg gärna in, när du hittar den. Allt gott.--Paracel63 (disk) 17 juli 2013 kl. 17.47 (CEST)

Europamästerskapet i fotboll för damer 2013

Har vi några fotografer på EM-matcherna på hemmaplan? / Elinnea (disk) 13 juli 2013 kl. 21.21 (CEST)

Jag undrade just samma sak ovan. Jag fixade till Linköping Arena tidigare idag och tänkte leta upp en bild. Trots EM finns ingenting på Commons. Finns här någon Linköpingsbo som kan fixa en bild på utsidan åtminstone? :-).--Paracel63 (disk) 14 juli 2013 kl. 23.59 (CEST)

Nu finns det bilder från åtminstone en av EM-grupperna. Inlagt i artikeln som ett bildgalleri. :-)--Paracel63 (disk) 17 juli 2013 kl. 18.47 (CEST)

Alla fotona ovan har konstig formatering på filbeskrivningssidan. Om uppladdaren läser det här, kontakta mig gärna så informationen på sidan kan göras snyggare och mer korrekt. Allt gott.--Paracel63 (disk) 17 juli 2013 kl. 18.58 (CEST)

Photograph requests

Where do I post photograph requests? I would like for someone to photograph the Scandinavian Airlines head office at Stockholm-Arlanda Kabinvägen 5 SE-195 87 Stockholm Thank you WhisperToMe (disk) 16 juli 2013 kl. 18.07 (CEST)

I think you posted your request on the correct place. But it does not seem like anyone has provided any picture yet. --Larske (disk) 16 juli 2013 kl. 18.23 (CEST)

Den sidan kände jag inte till. Vad roligt!

I live near Arlanda, I'll take a picture tomorrow evening if nobody else gets there first. --Lajm 17 juli 2013 kl. 07.53 (CEST)

Thank you so much :) WhisperToMe (disk) 17 juli 2013 kl. 22.36 (CEST)

Problem att lägga till wikilänk

Jag har försökt länka Kategori:Brevskrivare till Category:Letter writers på en wiki, men det har inte gått. Jag skulle vilja uppmärksamma det här om det är något slags tekniskt problem som behöver åtgärdas, eller är det bara min dator som krånglar? Kanske kan någon annan fixa det om det är så?Mvh--Aciram (disk) 17 juli 2013 kl. 16.18 (CEST)

Det fungerade utan problem för mig. Hur gjorde du när du försökte, och vad fick du för felmeddelande? Thoasp (disk) 17 juli 2013 kl. 16.23 (CEST)

Det är mycket vanligt med tillfälliga fel. Tostarpadius (disk) 17 juli 2013 kl. 18.54 (CEST)