Liseberg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Liseberg (olika betydelser).
Liseberg
Liseberg Entrance September 2013.jpg
Lisebergs huvudentré 2013.
Plats Sverige Göteborg
Öppningsår 1923
Ägare Göteborgs kommun
Yta 1 kvadratkilometer
Antal besökare ca 3 miljoner per år (varav ca 0,5 miljoner under jul)[1]
Webbplats www.liseberg.se www.lisepedia.se
Åkattraktioner
Berg- och dalbanor 4 stycken
Övriga attraktioner 37 stycken

Liseberg är Nordens största nöjespark, belägen i stadsdelen Heden i Göteborg. Parken drivs som ett aktiebolag, helägt av Göteborgs kommun. Den invigdes inför Jubileumsutställningen i Göteborg 8 maj 1923. Sommarsäsongen sträcker sig från slutet av april till mitten av oktober, och Jul på Liseberg från mitten av november fram till jul. Liseberg var Sveriges populäraste besöksmål 2010 och i tidigare årliga mätningar.[2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Lisebergs huvudentré med två torn byggdes 1939. Mellan 1929 och 1938 var det bara ett torn. Före 1929 fanns enbart grindstugor.[3]

Namnet Liseberg kommer från köpmannen Johan Anders Lamberg som ägde egendomen där nöjesparken nu ligger. Hans fru hette ogift Elisabeth Söderberg, men han kallade henne för Lisa. Kring 1753 döpte han landeriet till Lisas berg, som så småningom blev Liseberg. Bergsryggen längs områdets västra sida heter Geteberget, 38 meter som högst[4]. Därav heter ängen mellan berget och Södra vägen Getebergsäng.[5]

Området med tillhörande byggnader köptes 1908 av Göteborgs stad för 225 000 kronor.[6]

För ytterligare information om tiden före 1923, se Lisebergs landeri.

1920-talet: Jubileumsutställningen och Liseberg invigdes[redigera | redigera wikitext]

År 1923 firade Göteborg sitt 300-årsjubileum med jubileumsutställningen. Till utställningen byggdes en nöjes- och kongresspark - Liseberg. Parken slog för första gången upp sina portar den 8 maj 1923 och bland åkattraktionerna fanns den 996 meter långa Gamla bergbanan. Ett säsongskort kostade då 20 kronor, vilket motsvarar över 500 kronor i dagens (2010) penningvärde.[7][8]

Parken var ursprungligen tänkt som en tillfällig attraktion för jubileumsutställningen. Men då utställningen och därmed även Liseberg blev en sådan succé med över 800 000 besökare bara under en månad, beslöt man att driva parken vidare.[9] Lisebergs ursprungliga yta var 150 568 kvadratmeter och kostade cirka 2,5 miljoner kronor att anlägga.[3]

Den 24 november 1924 beslutade Göteborgs stadsfullmäktige att köpa in Lisebergs nöjespark för 1 miljon kronor, en summa som likviderades med ett 30-årigt amorteringslån vilket staden gått i borgen för.[10] År 1925 övertogs nöjesparken av det kommunala bolaget Liseberg AB. Parkens första chef, och en av dess initiativtagare, var den legendariske "snickaren från Skåne" Herman Lindholm (†1955), mellan åren 1923 och 1942. Lindholm hade redan 1903 startat Krokängsparken vid egendomen SannegårdenHisingen. Den drevs av Göteborgs Arbetarekommun och blev Göteborgs första Folkets park samt en direkt föregångare till Liseberg.[11]

Den sämsta dagen i Lisebergs historia besöksmässigt var den 22 september 1924 då parken hade 46 besökare.[12] För året i sin helhet gick det bättre, med 473 319 besökare.[13]

År 1926 öppnade danslokalen Polketten som hade en halv miljon dansande redan första året.[14] Polletterna kostade 10 öre.[13]

Utställningsteatern - som invigdes den 8 maj 1923 efter ritningar av Arvid Bjerke - gjordes om till Cabarethallen och där bjöds bland annat på två veckors gästspel av Ernst Rolf. Cabarethallen revs 1966.[15] På bergssluttningen byggdes en sagogrotta med vattenfall. En av de stora attraktionerna var Lustiga Huset, en annan Lilla Paviljongen med sångare och humorister.[16]

En ny rosafärgad entrébyggnad med ett torn på taket stod klar vid Örgrytevägen inför 1929 års säsong. Dessförinnan fanns enbart grindstugor.[3] Samma år blev även parkeringsplatsen på andra sidan Örgrytevägen klar.[16]

Då kollegan inom Arbetarekommunen Thure Höglund en dag frågade grundaren av Liseberg, Herman Lindholm, om varför denne valt färgen skär på parkens byggnader, svarade han; "Därför att den bästa efterrätt jag vet är lingon och mjölk".[17]

1930-talet: Lisebergsbadet[redigera | redigera wikitext]

1931 höll Jussi Björling sin första konsert på Liseberg. Samma år öppnade Spegelhallen. Ett nytt Lustiga Huset kom till, Lilla Varietén, Humoristernas Salong och motorbåtsbanan. År 1933 kom Mistinguett med 50 personer, 6 ton bagage och över 700 kostymer. 1934 brann Karusellrestaurangen, och fyra år senare, 1938, brann även det gamla Lisebergstornet (byggt 1927) ned.[14][16]

Klockan 7 på kvällen den 13 augusti 1936[18] invigdes Lisebergsbadet, skapat av ingenjören K I Schönander. Invigningen inleddes genom spel av Lisebergsorkestern samt tal av generalkonsul Erland Erlandsson samt sim- och hoppuppvisningar; kappsimning, strömhopp och figursimning. Slutligen uppförde "Balett Lily v. Wieden" dansen Älvalek. Mellan dansnumren visade ett tiotal mannekänger från Ferd. Lundquist & Co olika baddräktsmodeller.[19] Det funkisinspirerade bygget ansågs vara modernast i Europa. Bassängen var 15 meter bred, 32 meter lång och 5 meter djup vid den östra kortsidan. Undervattensbelysning och konstgjorda vågor var andra finesser. Anläggningen kunde ta emot 800 personer, och entré med hytt kostade 50 öre. Först att inviga bassängen var den svenske olympiske hoppmästaren från 1920, Arvid Wallman. Bassängen tömdes för gott 1956 och anläggningen revs 1962 inför det då kommande 40-årsjubileet 1963.

Redan 1936 översteg besökssiffran till Liseberg en miljon, då 1 059 717 besökare registrerades.[16][20]

Den rosa entrébyggnaden mot Örgrytevägen byggdes 1938 om till samma utseende som den har i dag. Byggnaden fick då två torn på taket, mot att tidigare bara haft ett.[3]

1940-talet: Rondo och Hotell Liseberg Heden[redigera | redigera wikitext]

Rotundan, ursprungligen Dansrotundan,[21] (Rota i folkmun) var en av Europas största danssalonger då den invigdes 10 januari 1940[20]. Arkitekt var Axel Jonson, och bygget pågick i ett år till en kostnad av cirka 500 000 kronor. Dansgolvet rymde 1 200 personer. På andra våningen inreddes en bar med namnet Uggleklubben, vilken betraktades som ett nästan mytiskt tillhåll under 1950-talet. 1956 restaurerades anläggningen och bytte namn till Rondo. Arkitekten Gunnar Aspe låg bakom och arbetet kostade en miljon kronor.

Veckans revy startade 1942 i lokalen Gycklarhallen. Intill huvudentrén invigdes 1944 den kupolformade byggnaden Planetariet som fyra år senare såldes till USA, och byggdes om till Lisebergsteatern. År 1943 sjöng Lasse Dahlquist för första gången på Liseberg, i Cabarethallen, 1945 kom världens genom tiderna mest berömde clown på besök, Charlie Rivel och 1946 gästade den franska sångaren Maurice Chevalier Lisebergs konserthall.[14] Tyrolerhallen renoverades 1949 och bytte namn till Ekebacken.[16]

1947 påbörjade Liseberg AB hotellverksamhet då bolaget fick ansvaret för driften av Hotell Liseberg Heden som ligger beläget vid Hedens sydöstra hörn.

Entrén till nöjesparken var dagtid 25 öre, vardagskvällar 50 öre och lör- & söndagskvällar 75 öre.[16]

1950-talet: Sveriges första TV-sändningar[redigera | redigera wikitext]

I maj 1950 gjordes de första TV-sändningarna i Sverige från Konserthallen på Liseberg. Det var det engelska bolaget Pye Ltd i Cambridge som tillsammans med Chalmers tekniska högskola testade sändningar mellan Konserthallen och Chalmers. För en krona fick man inträde till försöken. Bland annat stod den unge boxaren Ingemar Johansson för ett av inslagen, vilket refererades av Lennart Hyland. Fler än 200 sändningar gjordes under månaden, och allmänheten kunde följa sändningarna från 30 monitorer uppställda på Rotundan. Under perioden 5 maj - 6 juni 1950, gavs 177 föreställningar på Konserthallen och Rotundan. Till studio- och sändningslokal iordningställdes Konserthallen och för mottagning, demonstration och visning användes Rotundan. Regissör Per-Martin Hamberg från Radiotjänst, tjänstgjorde som produktions- och programledare. Bland övriga medverkande, kan nämnas: Lasse Dahlqvist, Åke Falck, Anders Börje, Bertil Boo, Brita Borg, Sigge Fürst, Douglas Håge, Povel Ramel, Gösta Knutsson, Ulf Peder Olrog, Kai Gullmar, Ulla Sallert, och Jan Lindblad.[22]

År 1951 presenterades världens största modelljärnväg i parken. En populär sommarserie 1954 var Ungdomens Jazzkvällar. Sten-Åke Cederhök gjorde debut på Veckans Revy 1958 och från Cabarethallen sändes det mycket populära TV-programmet Kvitt eller Dubbelt samma år.[16]

Omsättningen 1954 var 6  508 000 kronor och antalet besökare var 1 733 192. Cabarethallen - med plats för 1 100 personer - gav detta år 266 föreställningar som besöktes av 275 531 personer. Rotundan tog emot 119 577 dansande, och här hölls 1954 invigningsbanketten för det nybildade Göteborgs universitet.[23]

Redan från start var ett av målen med Liseberg att det skulle vara en möjlighet för Göteborgarna att få rekreation och njuta av vacker natur, och 1959 öppnade prinsessan Birgitta en blomsterutställning. Under invigningsceremonin ströddes 15 000 rosor över parken med helikopter.

1960-talet: Lisebergshäftet introducerades[redigera | redigera wikitext]

Under en frimärksutställning 1961 lät man 100 000 frimärken regna ner från en helikopter över Liseberg.[3] I samband därmed gavs frimärket "Gothia 61 Liseberg Göteborg 14-23 juli 1961" ut och fick rekordartad efterfrågan.[16]

1966 byggdes den klassiska berg- och dalbanan Super 8 (riven 1979) och året därpå introducerades Lisebergshäftet och det nya Pariserhjulet invigdes.[3] 1969 gjordes den dittills största satsningen då det södra området byggdes om för sex miljoner kronor.[3]

År 1961 var intäkterna 6 400 000 kronor - mot 550 000 år 1939. Inträdet var 1 krona för vuxna och 50 öre för barn. Sett till penningvärdets utveckling var detta billigare än före kriget.[16]

Lagom till 40-årsjubileet 1963, kunde Liseberg konstatera att man hade världens lägsta entréavgifter bland de större nöjesfälten: 1 krona för vuxna och 50 öre för barn.[24]

En Lisebergskanin jonglerar inför barnen och deras föräldrar

1970-talet: Flume ride och Hedersplatsen[redigera | redigera wikitext]

Vattenbanan Flume ride invigdes 1973 och har sedan dess blivit en av Lisebergs populäraste åkattraktioner. Redan första säsongen åkte 732 000 personer med attraktionen. Under decenniet eldhärjades Wärdshuset svårt och Konserthallen brann ner till grunden. År 1975 gjorde Liseberg en generalplan fram till år 2000.[16]

År 1977 påbörjades arbetet med Hedersplatsen, en samling av många av världens största kändisars handavtryck. Då var det 50 avtryck, men idag[förtydliga] är det fler än vad som får plats så ett årligt urval görs av vilka som ska få äran att synas.

Antalet besökare till Liseberg var 1,8 miljoner år 1979.[25]

1980-talet: Lisebergskaninen blir symbol[redigera | redigera wikitext]

Under de följande åren byggdes det både om och till. Mark köptes och en hel massa åkattraktioner togs i bruk, däribland Rainbow, Lisebergsloopen och Lisebergbanan. I samband med 60-årsjubileet 1983 blev den grön-rosa kaninen, Lisebergskaninen, symbol för Liseberg.[20]

År 1987 revs den gamla Bergbanan från 1923, men ersattes samma år av Lisebergbanan som hade specialdesignats av Anton Schwarzkopf för berget inne på Liseberg.

De båda entréetornen fick nya tornprydnader på 26 meters höjd, lagom till invigningen den 19 april 1980.[26]

1990-talet: Ekonomiskt uppsving och stora utbyggnader[redigera | redigera wikitext]

Lisebergs dittills mest påkostade satsning gjordes inför 1990 års säsong, då Spaceport Liseberg med åkattraktionerna Simulatour och Lisebergstornet öppnade. Anläggningen kostade 110 miljoner kronor.[27]

År 1991 bildades Lisebergs Gäst AB, som ansvarar för Lisebergs campingplatser vid Askimsviken, Delsjön och Kärralund samt gästhamnen Lisebergs gästhamn vid Lilla bommen.

1990-talet innebar ett ekonomiskt uppsving för Liseberg och parken byggdes ut med 35 000 kvadratmeter. Detaljplan för utbyggnaden antogs den 7 december 1995.[28]

År 1997 invigdes fem nya attraktioner, däribland berg- och dalbanan Hangover och forsfärden Kållerado. Samma år uppträdde dragshowgruppen After Dark med sitt jubileumsnummer på Rondo, som hade byggts om till showkrog.[29] De återvände dit 2005 och 2006.

1998 års julkalender När karusellerna sover, skriven av Hasse Alfredson, spelades in på Liseberg. Samma år, den 8 maj, firade Liseberg sin 75-årsdag med att alla 75-åringar i Göteborg fick gratis årskort.[30]

2000-talet: Balder och Lotta på Liseberg[redigera | redigera wikitext]

Balder, Nordens största berg-och-dalbana i trä, invigdes 2003.

Julen 2000 hade Jul på Liseberg premiär och besöktes första året av 418 000 gäster. Den tänkta engångsföreteelsen blev en sådan succé att den återkommit varje jul sedan dess. Nu är den Sveriges största årliga julmarknad.

Simulatour byggdes 2001 om till 3D-biografen Maxxima.

2003 firade parken sitt 80-årsjubileum, och slog samtidigt nytt publikrekord med 3,4 miljoner besökare totalt under sommar- och julsäsongen.

Två stora berg- och dalbanor invigdes under detta årtionde. 2003 öppnade berg- och dalbanan Balder och 2005 Kanonen.

Mitt på berget invigdes 2007 den stora gungattraktionen Uppswinget som första året besöktes av en halv miljon människor. 2007 var även ett uppsving för nöjesparken då besökarantalet ökade med fem procent och omsättningen med åtta procent. Dessutom passerade den 150-miljonte besökaren genom tiderna ingången.[31]

Museet Evert Taubes Värld, beläget intill spegeldammen, öppnades 2008. I museet kunde besökarna uppleva Evert Taubes liv både till ytan och in på djupet. Huset innehåller även en ny musikscen och en restaurang.

Den 28 juni 2008 öppnade Göteborgs Lustgårdar på ett oexploaterat grönområde på drygt 20 000 kvadratmeter mellan Lisebergstornet och Korsvägen.

Den klassiska barn-berg- och dalbanan Cirkusexpressen revs 2009 och ersattes med den något större berg- och dalbanan Rabalder. Och åkattraktionen Tornado ersattes samma år av den snarlika Hanghai. Restaurangen Wärdshuset renoverades och fick en ny festvåning och nytt kök.

Lotta på Liseberg med Lotta Engberg som hade ägt rum ett antal somrar på Stora scenen, sändes för första gången på TV i TV4 2009.

2010-talet: Quick Pass, Atmosfear och Kaninlandet[redigera | redigera wikitext]

De nya entrékassorna som byggdes inför 2012 års säsong.

2010 lanserades Quick Pass[32] som innebar att åkaren kunde förboka en tid för att slippa stå i kö i de fem populäraste åkattraktionerna (Balder, Kanonen, FlumeRide, Kållerado och Lisebergbanan). För att kunna boka ett Quick Pass krävs det att man köper sitt åkpass via Lisebergs hemsida senast dagen före Lisebergsbesöket. Man kan maximalt boka en tid per attraktion och dag.

Den gamla Ponnykarusellen skrotades 2010 och ersattes av en ny variant med samma namn, och klassikerkarusellen Flygande elefanter återkom. I Maxxima ersattes 3D-filmen Panda Vision med den nya filmen Sammys äventyr.[33] TV4 fortsatte att sända ytterligare en sommar med Lotta på Liseberg.

Den 30 maj 2010 gjordes den sista publika färden i Lisebergstornet. Dagen därpå påbörjade man arbetet med att bygga om tornet till Atmosfear som sedan premiären i maj 2011 är Europas högsta fritt fall.[34]

I augusti 2011 släpptes Lisebergs första app för smartphones. I appen kan användarna se en karta som visar attraktioner och restauranger på Liseberg, se vilka Facebook-vänner som är i parken, samt se dagens program, öppettider, kötider med mera.[35]

Inför säsongen 2012 byggdes nya entrékassor vid huvudentrén. Dessutom byttes Barnbåtarna ut mot Skepp o' skoj, som invigdes först 27 juni.

År 2013 firade Liseberg 90-årsjubileum och invigde det nya barnområdet Kaninlandet med en stor lekplats, nya restauranger och sju nya åkattraktioner. Jul på Liseberg hade för första gången öppet i mellandagarna.[36]

År 2014 invigde Liseberg sin dyraste åkattraktionssatsning någonsin, den nya berg- och dalbanan Helix.[37][38]

Området[redigera | redigera wikitext]

Liseberg rymmer flera scener, en dansbana, restauranger, två spelhallar och över 30 åkattraktioner. Liseberg är även en grön park och har i flera tävlingar vunnit trädgårds- och parkutmärkelser. Det finns gott om sittplatser runt om i parken, och flera trappor, gångbanor och rulltrappor som går upp till bergets topp.

Liseberg bygger om och bygger nytt med jämna mellanrum inne i parken. Parken har även drabbats av bränder som lett till förändringar. 1973 eldhärjades den gamla Lisebergshallen och det gamla Wärdshuset. De senaste expansionerna i parken har ägt rum på andra sidan Mölndalsån vid Kållerado och Balder. Men det har även funnits planer på att expandera söderut på den parkeringsplats som finns där.

Det finns två in- och utgångar i anslutning till parken: huvudentrén mittemot Svenska mässan vid Örgrytevägen, samt den södra entrén intill Getebergsled vid Södra vägen.

Stjärnstigen[redigera | redigera wikitext]

Portalen som inleder Stjärnstigen. I bakgrunden syns Lisebergshjulet och Atmosfear.

Promenadstråket mellan Korsvägen och huvudentrén kallas Stjärnstigen[39]. Den inleds närmast Korsvägen av en portal märkt med ordet "Liseberg". Stjärnstigen har på väg mot den norra huvudentrén ett antal ingjutna mässingstjärnor, en Lisebergs/Göteborgs egen Walk of Fame påminnande om föregångaren Hollywood Walk of Fame. Stjärnorna har i regel invigts av de kändisar till vilka de är tillägnade.[40]

Åkattraktioner[redigera | redigera wikitext]

Flygande elefanter.

Några av de mest kända och populära åkattraktionerna på Liseberg är Lisebergbanan (1,32 miljoner åkande 2010), Kållerado (1,11 miljoner), Flumeride (1,10 miljoner), Balder (1,10 miljoner) och Kanonen (651 000).[41] Den äldsta befintliga attraktion på Liseberg är Kristallsalongen som hade premiär 1962[42]. Lisebergstornet, som sedan 2011 är basen i åkattraktionen Atmosfear, är en av Göteborgs högsta byggnader med sina 116 meter (146 meter över havet).

Nuvarande åkattraktioner[redigera | redigera wikitext]

Namn Invigningsår Information
Atmosfear 2011 Torn där åkarna i tre sekunder faller fritt från höjden 90 meter över marken. Ersatte åkattraktionen Lisebergstornet som var ett utsiktstorn.
Balder 2003 En 1000 meter lång berg- och dalbana i trä.
Cyklonen 2013 Karusell med cyklar. Ju snabbare man cyklar desto högre upp i luften kommer åkaren. Ny större version av Cykelturen i Kaninlandet 2013.
Drakbåtarna 1997 Karusell med flytande båtar som färdas runt attraktionens mitt.
Evert Taubes Värld 2008 Museum
Farfars bil 2013 Åkattraktion för barn där man sitter i bilar utformade som gammaldags bussar och lastbilar som leds av ett spår i marken. Den tidigare Farfars bil hade premiär 1975.[43]
Fisketuren 1988 Snabbt roterande karusell med båtar.
Flumeride 1973 Vattenbana med uppförs- och nedförsbackar där åkarna sitter i stockar (båtar).
Flygande elefanter 2010 Karusell med "flygande" elefanter. Ny version 2010. Har även funnits tidigare på Liseberg.
Flygis 2013 Karusell med flygplan. Placerad i Kaninlandet.
Hanghai 2009 Roterande rund platta som vaggar fram och tillbaka längs en räls.
Helix 2014 Berg- och dalbana som går i skogen på berget inne på Liseberg.
Hissningen 2013 Fritt fall-attraktion för barn. Placerad i nya Västkustområdet.
Hoppalång 2013 Mindre karusell för barn. Placerad i Kaninlandet.
Högspänningen 2013 Placerad i Kaninlandet.
Höjdskräcken 2000 Fritt fall av mindre modell (se även Atmosfear).
JukeBox 1993 Karusell som spelar gamla jukeboxlåtar.
Kaffekoppen 1985 Karusell där åkarna sitter i stora kaffekoppar som kan roteras för hand av åkarna. Restaurerad inför 2013 års säsong.[43]
Kaninlandsbanan 2013 Cykelmonorail. Går runt inne i Kaninlandet.
Kaninresan 2001 Båttur längs en bana med rörliga kanindockor. Restaurerad inför 2013 års säsong.[43]
Kanonen 2005 Berg- och dalbana.
Kristallsalongen 1962 Ett hus med speglar som förvränger spegelbilden. Kristallsalongen är Lisebergs äldsta attraktion, invigd 1962.[44]
Kållerado 1997 Forsfärd med båtar i en vattenbana omgiven av nordisk vildmarksmiljö.
Lilla Lots 2006 En barnattraktion med en gungande, roterande båt.
Lisebergbanan 1987 Berg- och dalbana som går i skogen på berget inne på Liseberg.
Lisebergshjulet 2012 Stort Pariserhjul med en diameter på 60 meter. Stod tidigare på Kanaltorget i Göteborg, och hette då Göteborgshjulet.
Pariserhjulet 1967 Pariserhjul med 20 gondoler
Ponnykarusellen 2010 Karusell med hästar. Ny version av karusellen invigdes 2010. Den tidigare versionen kom till parken 1963 men byggdes redan på 1930-talet. Ny placering inför 2013 års säsong.[43]
Rabalder 2009 Berg- och dalbana för barn.
Radiobilarna 1988 Bilbana. Fick nya bilar 2010.
Sagoslottet 1968 Båtgondoler som hänger i en räls och färdas genom olika rum med inslag ur olika klassiska sagor. Åkattraktionen kallades för Peter Pan 1968-1980 och Vår Lilla Värld 1981-1985.[källa behövs]
Skepp o' skoj 2012 Konstgjord sjö med tvåsitsbåtar i Stena Line-utförande. Åkattraktionen riktar sig främst till barn. Ersatte Barnbåtarna och är ett samarbete med Stena Line.[45]
Slänggungan 1989 Karusell där åkarna sitter i gungor.
Spinrock 2002 En stor motoriserad gunga där åkarna sitter i ett roterande bottenparti.
Spökhotellet Gasten 1998 Spökhus med spöken som spelas av "levande" skådespelare.
Stampbanan 2013 Liten berg- och dalbana för barn. Placerad i Kaninlandet.
Tuta & Kör 2013 Ny version av Knatterally. Placerad i Kaninlandet.
Uppskjutet 1996 Ett torn där åkarna skjuts upp i luften.
Uppswinget 2007 Stor gunga med två pendlande sittplattformar.
Virvelvinden 1969 Karusell med nio gondoler som i sin tur kan rotera. Ombyggd 1986.

Historiska åkattraktioner (rivna eller sålda)[redigera | redigera wikitext]

Hangover (1997 - 2002)
Lisebergsloopen (1980 - 1995)
Rainbow (1983 - 2008)
Tornado (1989 - 2008)
Namn Invigningsår Sista aktiva år Information
Aerovarvet 1989 2001 En en gungande flygplansgondol som roterar 360 grader. Fick nytt utseende 2002 och bytte då namn till Kulingen.
Barnbåtarna 1973 2012 Konstgjord sjö med tvåsitsbåtar för främst barn. Byttes 2012 ut mot Skepp o' skoj.[45]
Break Dance 1987 1993 En åkattraktion lik Virvelvinden men med tvåsitsgondoler i form av bilar som roterar.
Bilbanan ca 1960 1973
Blå tåget  ? 1979 Även kallat Spöktåget.
Bläckfisken 1968  ? Karusell i form av en bläckfisk. Var placerad i närheten av Pariserhjulet. En föregångare till JukeBox.
Båtbanan 1955 1972
Cinema 180 1979 1987 En biograf med filmduk i 180 grader med äventyrliga filmer som kunde få de stående åskådarna att trilla.
Cirkusexpressen 1977 2008 Liten berg- och dalbana för barn. Kallades för Lilla Bergbanan 1977-1986. Kallades då även inofficiellt för Nyckelpigan eftersom tågsättet var målat som en nyckelpiga. Finns numera i den Holländska nöjesparken Monde Verde, i Limburg där den heter Wilde Tijger Achtbaan. på platsen byggde man barnberg- och dalbanan Rabalder, som är av samma tillverkare (Zierer)
Cykelturen 2008 2012 Karusell med cyklar. Ju snabbare man cyklar desto högre upp i luften kommer åkaren. Ersattes av Cyklonen, en ny större version inför 2013 års säsong.[43]
DiscoRound 1986 1988 Åkarna satt instängda i en rund roterande karusell.
Eldorado 1997 2000 Tekniskt experimentmuseum i samarbete med Vattenfall.
Enterprise 1976 1982
Flygkarusellen 1991 2012[43] Karusell med flygplan.
Gamla bergbanan 1923 1987 Berg- och dalbana. Bild
Gamla Farfars bil 1973 2013
Gamla radiobilarna[förtydliga] 1927 1987 Bilbana
Gamla virvelvinden 1929  ? Karusell med gondoler som roterar på karusellen.
Hangover 1997 2002 Berg- och dalbana där åkarna hängde under rälsen och satt mitt emot varandra. Invigningen sköts upp från 1996 till 1997 på grund av problem med driftsystemet.
Hökfärden 1985 1990 Torn med roterande gondoler i form av hökar.
Kaskad  ? 1981
Knatterally 1983 2012 Radiobilar för mindre barn. Ersattes av Tuta & Kör 2013.[43]
Krinolinen 1996 2006 Gungande karusell som höjs upp i luften.
Kulingen 2002 2008 En gungande gondol som roterar 360 grader så att åkarna hänger upp-och-ner. Samma åkattraktion som Aerovarvet, men med nytt utseende.
Lilleputtstad/Lillköping 1923 1924[46] Bild
Lisebergsloopen 1980 1995 Berg- och dalbana.
Lisebergstornet (UFO 23) 1990 2010 Roterande gondol som åker upp till toppen av ett utsiktstorn. Öppnades 1990 under namnet UFO 23. Stängdes den 30 maj 2010 för att byggas om till Atmosfear som öppnade 2011.
Lustiga huset 1923 1954 Invigdes den 8 maj 1923 och var sammanbyggt med Lilla Varietén. Byggnaden ritades av Arvid Bjerke, byggdes om 1930 och revs 1954.[47]
Maxxima 2001 2012[48] Biograf som visade 3D-filmer.
Minibilarna 1978  ?
Ormen Långe 1980 1989 Gungande vikingaskepp som påminde om Aerovarvet bortsett från att Ormen Långe inte snurrade runt 360 grader. Ormen Långe, som låg mellan södra entrén och Flume ride, togs bort året efter att Aerovarvet haft premiär.
Paratrooper  ?  ? Två och två satt man med fritt dinglande ben i gondoler i ett pariserhjul. Fanns under 1960- och 1970-talet. Låg placerad i närheten av den södra entrén. Bild 1 Bild 2
Ponnykarusellen (gamla) 1963 2009 Karusell med hästar. Tillverkad under 1930-talet, invigdes under namnet jubileumskarusellen. Namnbyte 1980. 2010 ersattes karusellen av en ny version med samma namn.
Rainbow 1983 2008 Sittplattform som med hjälp av en hävarm roterade i cirklar. Stängdes i samband med en olycka.[49]
SimulaTour 1990 2000 Biograf med stolar som rörde sig till filmen. Ett tiotal olika filmer visades under de år attraktionen var öppen. Ersattes 2001 av Maxxima.
Snabbtåget X2000 1989 1992 Enkel tågbana som åkte på ett tvåvarvigt spår. Gjorde reklam för det då nya SJ-tåget X2000.
Spaceship Alpha 1978 1979[50] Åkarna fick sitta i ett rymdskepp där en simulatorfilm visades.[50]
Små Grodorna 2000 2012[43] "Fritt fall" för barn, åkarna satt i en "soffa" som hoppade upp och ner.
Super 8 1966 1979 Berg- och dalbana
Swing Around 1971 1984
Swing-o-plane 1947 1982
TopSpin 1993 2006 Sittplattform som roterar i två led.
Tornado 1989 2008 Rund sittplattform som roterar lutande.
Turbo-Star[51]  ? 1980
Trummeliten 1991 2012 [43] Karusell
UFO[20] 1981 1986[51] Snabbt roterande karusell där åkarna stod upp. Karusellen började rotera i horisontalläge, men reste sig därefter för att rotera i vertikalläge.[51] Inte att förväxla med UFO 23.
Villa Opp-Å-Ner 1985[52] 1996 En lustiga-huset-attraktion. En villa som var byggd upp och ner, och innehöll olika rum med surrealistisk inredning.

Scener och dansbanor[redigera | redigera wikitext]

Stora scenen[redigera | redigera wikitext]

Lisebergs stora scen fanns även under invigningsåret 1923, men då i annan tappning. Från början var den tänkt som en stor musikpaviljong för konserter med Göteborgs symfoniorkester och olika militärorkestrar men tack vare att man varvade dessa konserter med olika cirkus- och akrobatnummer, ofta av högsta internationella klass, så blev benämningen snart Friluftsscenen. Ett kort tag senare blev namnet också Stora friluftsscenenLilla friluftsscenen uppfördes 1932.

Genom åren har scenen genomgått flertalet förändringar, främst av teknisk karaktär och för att utöka utrymmet för publiken. Redan 1927 görs den halvmåneformade paviljongen om till en mer ändamålsenlig fyrkantig scen och under 60-talet kortas den spegeldamm som ligger framför scenen av för att ge mer sittplatsutrymme åt publiken. I samband med renoveringar under början av 2000-talet gör man det också möjligt att täcka över spegeldammen för att bereda ytterligare sittplatser.

På Stora scenen har många artister stått genom åren. Några av dessa är Jussi Björling, ABBA, Carola, Orup, Sammy Davis Jr, Rolling Stones, Veteranerna (akrobatikgrupp), Alice Cooper och Ringo Starr tillsammans med hans All Starr Band.

Förutom konserter finns också återkommande element. Carl-Einar Häckner har sedan 1997 haft en varieté på Stora scenen och sedan 2004 sjungs det allsång i Lotta Engbergs regi.

Lilla scenen[redigera | redigera wikitext]

Alldeles bredvid Lisebergs stora scen ligger deras mindre underhållningsscen belägen, kallad Lilla Scenen. Lilla scenen ligger i Lisebergs barnområde och är en utveckling av det som förut kallades Lilla Manégen där bland andra Carl-Einar Häckner (se ovan) började sin karriär. På Lilla scenen spelas det nuförtiden barnteater under somrarna och allsång för barn under julen. Under sommaren 2005 spelades Pirater och Kaniner, 2006 Kaniner i Bubbeltrubbel, 2007 Tjuvåpolis, 2008 Riddare - en rasande rolig kaninmusikal, 2009 Kåbojsare - utan indianer och 2010 Hjälten och Supermegabomben[53].

Polketten (dansbana)[redigera | redigera wikitext]

Dansbanan Polketten på Liseberg

Polketten är en dansbana som ursprungligen uppfördes redan 1925 men då på en helt annan plats vid det som då hette Lillköping.[3] Från början spelade Folkdansgillet gammeldans och man fick dansa genom att köpa polletter för 10 öre styck. Här har dansats foxtrot och bugg. Nu för tiden dansas både modern dans och gammaldans. Man kan även gå kurser i salsa, bugg och Lindy hop. Det har även anordnats dansbandsfestivaler. Under många år kallades dansbanan endast "Jazzen" i folkmun.[54]

Taubescenen[redigera | redigera wikitext]

När upplevelseattraktionen Evert Taubes Värld invigdes 2008 hade man samtidigt rivit den gamla Musikpaviljongen och byggt den nya scenen Taubescenen, döpt efter Evert Taube.[55] På Taubescenen spelas blandad typ av musik, bland annat jazz och vals. 2008 startade även Lisebergsorkestern som spelar på Taubescenen.[56] I anslutning till scenen finns Café Taube.

Övriga scener[redigera | redigera wikitext]

I anslutning till Liseberg finns också:

Artister och uppträdanden[redigera | redigera wikitext]

Många artister har framträtt på Liseberg genom åren, bland andra Bob Marley, Zarah Leander, Maurice Chevalier, Marlene Dietrich, Evert Taube, ABBA, Lasse Dahlquist, Birgit Nilsson, Pernilla Wahlgren, Carola Häggkvist och The Monn Keys. Sten-Åke Cederhök spelade under 25 år egna föreställningar av Veckans Revy.http://sv.wikipedia.org/wiki/Veteranerna. Även Sonya Hedenbratt, Hagge Geigert och Laila Westersund kan räknas till de artister som framträtt oräkneliga gånger på Liseberg. Även Håkan Hellström har uppträtt där några gånger.

Olof Palme höll också ett tal på Stora scenen under sin sista valturné 1985.

Sedan 1997 har trollkarlen och komikern Carl-Einar Häckner, tillsammans med svenska och utländska gästartister samt en varietéorkester, haft en varieté på Stora scenen under större delen av juli månad varje säsong.

Bland de utländska artister som framträtt på Liseberg kan nämnas Led Zeppelin, Delta Rhythm Boys, Jimi Hendrix Experience, Cat Stevens, The Beach Boys, The Kinks, The Who, P J Proby, Frank Zappa med The Mothers Of Invention, Bill Haley and His Comets, Procol Harum och Toto.

I juni 2004 körde Liseberg igång med allsångskvällar med Lotta Engberg. Lotta på Liseberg blev en succé och upprepades de kommande åren för att börja TV-sändas i TV4 2009. 2005 startade även Jul-Lotta på Liseberg.

Störst publik någonsin på Liseberg hade Stålfarfar den 9 juli 1951. Då kom 37 000 människor för att höra honom sjunga och se honom cykla med mera.

Jul på Liseberg[redigera | redigera wikitext]

Jullampor under Jul på Liseberg
Isshowen Vintervirvlar på Liseberg 2009 belönades med The Brass Ring Award.[57]
Lisebergstornet vid jul

Redan på 1970-talet hade Liseberg julmarknader. Den 7 december 1974 var det invigning av den första julmarknaden som hade öppet under två helger. Arrangemanget upprepades 1975, men därefter dröjde det 25 år innan Liseberg återigen satsade på julen.[58]

Dagens Jul på Liseberg hade premiär år 2000. Nöjesparken började då att ha öppet från mitten av november till och med den 23 december. Under Jul på Liseberg pyntas nöjesparken av omkring fem miljoner juleljus. Nordens största julmarknad finns på plats med stort antal stånd som säljer sill, ost, honung, korv, julpynt och mycket annat. Spegeldammen görs om till skridskobana och man kan åka släde och skidor. Nordens ark låter besökarna hälsa på olika djur som exempelvis renar. Lotta Engberg har vanligtvis Jul-Lotta, och den 12 december brukar Göteborgs Lucia krönas på stora scenen.

Lisebergs Trädgårdsdagar[redigera | redigera wikitext]

Sedan år 2000 anordnas varje år i maj Lisebergs Trädgårdsdagar som är Västsveriges största trädgårdsmässa och pågår i fyra dagar. Ett hundratal utställande företag presenterar sina produkter, och det hålls även föreläsningar, kurser och tävlingar. År 2008 invigdes Lisebergs Lustgård, en 20 000 kvadrameter stor trädgård, där det hålls guidade turer under de årliga trädgårdsdagarna.[59]

Besöksstatistik[redigera | redigera wikitext]

Panorama över Liseberget.
Utsikt söderut från Lisebergstornet.
Antal Besökare
År Totalt Sommaren Jul
1983 2,5 miljoner[60] - -
1984 2,35 miljoner[61] - -
1985 2,41 miljoner[62] - -
1986 2,55 miljoner[60] - -
1987 2,87 miljoner[63] - -
1988 2,8 miljoner[64] - -
1990 2,7 miljoner[65] - -
1999 2,5 miljoner - -
2000 3,1 miljoner 2,7 miljoner 418 000
2001 3,0 miljoner 2,45 miljoner 549 000
2002 3,0 miljoner 2,5 miljoner 526 000
2003 3,4 miljoner 2,9 miljoner 478 000
2004 2,9 miljoner 2,5 miljoner 491 000
2005 3,2 miljoner 2,7 miljoner 526 000
2006 2,8 miljoner 2,4 miljoner 444 000
2007 3,1 miljoner[66] 2,6 miljoner 530 000
2008 2,9 miljoner 2,3 miljoner[67] 546 000[68]
2009 3,1 miljoner[69] 2,4 miljoner[69] 552 000[69]
2010 2,9 miljoner[1] 2,21 miljoner[1] 495 000[1]
2011 2,9 miljoner[1] 2,30 miljoner[1] 432 000[1]
2012 3,2 miljoner [70] 2,78 miljoner[70] 472 000 [70]

Fotnot: Jul på Liseberg hade premiär år 2000

Olyckor[redigera | redigera wikitext]

Den 15 juli 2008 havererade Rainbow

I början av 1950-talet omkom två bröder i Gamla bergbanan, då de lossat på säkerhetsspärren och rest på sig i en kurva.[källa behövs] I juli 2006 skadades 21 personer i Lisebergbanan då ett tåg som hade kommit ett par meter upp för första uppförsbacken for tillbaka baklänges in i stationshuset på grund av att uppdragskedjan brast.[71] I oktober samma år skadades en kvinna i åkattraktionen Flume ride då hon före den sista nedförsbacken försökte ta sig ur båten hon färdades i. Hon kanade nedför backen och blev påkörd av de två efterföljande båtarna.[72] I juli 2008 skadades ett 20-tal personer då ett fabrikationsfel i åkattraktionen Rainbow gjorde att åkplattformen kraschade mot marken.[73][74][75][76]

VD:ar och koncernchefer på Liseberg[redigera | redigera wikitext]

När Liseberg AB bildades 1925 tillsattes den första VD:n. Nedan listas Lisebergs alla ledare sedan 1925.

Kommunala bolaget Liseberg AB[redigera | redigera wikitext]

Barken Viking förtöjd vid Lilla Bommen i Göteborg

Flera turistinriktade verksamheter i Göteborg, varav nöjesparken är den klart största, drivs av det kommunala bolaget Liseberg AB. Bolaget är en del av GKF-koncernen (Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB).

Bolaget driver förutom nöjesparken:

I direkt anslutning till nöjesparken drivs:

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Vid E6:an ett hundratal meter nordost om Lisebergs huvudentré ligger den underjordiska pendeltågsstationen Lisebergs station. Här stannar pendeltågen mellan Göteborg C och Kungsbacka, Boråståget och vissa "Kust till Kust"-tåg.

Utanför Lisebergs huvudentré ligger spårvagnshållplatsen Liseberg där spårvagnslinje 5 och ett antal busslinjer passerar. Vid den södra entrén ligger spårvagnshållplatsen Getebergsäng där linje 2 och 4 stannar. En av Göteborgs större knutpunkter, Korsvägen, ligger ett par hundra meter väster om huvudentrén och trafikeras av linjerna 2, 4, 5, 6, 8 och 13 samt ett antal busslinjer.

Under både sommarsäsongen och julsäsongen trafikeras Korsvägen och Liseberg av Lisebergslinjen med gamla veteranspårvagnar som körs av Spårvägssällskapet Ringlinien.

Miljö[redigera | redigera wikitext]

Sedan årsskiftet 2008/2009 använder Liseberg endast närproducerad vindkrafts-el. I februari 2009 blev man ägare till ett eget vindkraftverk i Ventosumparken utanför Falkenberg, vilket drivs av ett kooperativ. Produktionen uppgår till 1 100 MWh per år, vilket täcker fem procent av den totala elförbrukning för Liseberg.[78]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter
  1. ^ [a b c d e f g] ”Liseberg i siffror” (PDF). Lisebergs årsredovisning 2011. Liseberg. 2011. sid. 26. Arkiverad från originalet den 2012-08-14. http://www.webcitation.org/69uMjkA3k. Läst 2012-08-14. 
  2. ^ Tillväxtverket om sevärdheter och besöksmål i Sverige samt topplista
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Nilsson, Bo Sigvard; Johansson Bo (1998). Liseberg 1923-1998: Från komark till nöjespark. Göteborg (tryckeri: Linderoths Grafiska AB, Göteborg): Liseberg AB. Libris 7452731. ISBN 91-630-6503-7 (inb.) 
  4. ^ Stadsingenjörskontorets karta över Göteborg i skalan 1 : 16 000 : år 1927, utgiven av Stadsingenjörskontoret i Göteborg 1927
  5. ^ Karta öfver Göteborg : Vägvisare & Affärskalender omfattande firma-, yrkes- och varuregister, [Karta öfver Göteborg, indelad i 8 specialplaner samt öfversigtsplan], Hugo Brusewitz förlag, Göteborg 1891, karta VIII.
  6. ^ Göteborg berättar mer, Bengt A. Öhnander 1990 ISBN 91-7029-059-8 s.76
  7. ^ Liseberg : Fotoalbum. Här visas också ett säsongskort upp.
  8. ^ Räkna ut penningvärdet
  9. ^ Boken om Liseberg, Erik Bergendahl, utgiven av Liseberg AB 1947, s. 71
  10. ^ Göteborgs kommunalkalender 1938, red. Werner Göransson, utgiven av Göteborgs stads statistiska byrå, Göteborg 1938 s. 314
  11. ^ Carlsson, (2012), s. 4f
  12. ^ Millennium - årtusendets bok, red. Jan Hansson, utgiven av Göteborgs-Posten 1999, s. 150
  13. ^ [a b] Carlsson, (2012), s. 60
  14. ^ [a b c] Vi ses på Liseberg, Sven Gillsäter & Axel Miltander, Göteborg 1963 s. 85
  15. ^ Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4, s. 85
  16. ^ [a b c d e f g h i j] Liseberg : Göteborgs Nöjespark : [...], (1983), s. 2ff. "Kronologi"
  17. ^ Carlsson, (2012), s. 62
  18. ^ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Agne Rundqvist, Ralf Scander, Anders Bothén, Elof Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982 s. 104
  19. ^ Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, augusti 1936
  20. ^ [a b c d] Liseberg.se - Historik
  21. ^ Nöjesvirvlar från Rota till Rondo, Gunnar Möllerstedt, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1990 ISBN 91-7029-033-4 s. 8. Premiärbiljett avfotograferad.
  22. ^ Liseberg : Göteborgs Stads nöjespark : årsberättelse 1950, utgiven av Lisebergs Aktiebolag, Göteborg 1951, s. 2, 10f
  23. ^ Stor-Göteborg, AB Bokförmedlingen, Göteborg 1957, s. 212, 213f, 215
  24. ^ Göteborgs-Tidningen, 1 augusti 1963.
  25. ^ Göteborgsguiden, Svenska Turistföreningen & Göteborgs Stads informationsavdelning 1979, s. 23
  26. ^ Göteborgs-Posten, 11 mars 1980.
  27. ^ Öhnander, B A (1996). ”Snart kan vi fröjda på Liseberg” (på svenska). Göteborgs-Posten (Göteborg) (1996-04-18): sid. 29. ISSN 1103-9345. http://www.elib.se/library/mediearkivet.asp?lib=40. Läst 2010-07-24 (via Mediearkivet). 
  28. ^ Kommunfullmäktiges protokoll, detta datum.
  29. ^ Göteborgs Stad : Årsbok 1997, utgiven av Göteborgs Stad 1997, s. 19
  30. ^ Göteborgs-Posten, 1998-04-12, s. 10
  31. ^ Liseberg.se: Uppswing trots regn[död länk] (pressrelease från 11 oktober 2007)
  32. ^ Liseberg.se: Slutköat på Liseberg - Quick Pass är här! Pressrealese 2010-02-03. Läst 2010-02-15.
  33. ^ Liseberg.se: Nu går det ännu fortare i Nordens största nöjespark Sommarbroschyr 2010. Läst 2010-03-04.
  34. ^ ”LisebergsTornet blir världsunikt fritt fall”. http://www.liseberg.se/sv/hem/Sidfot/press/Pressrelaeser2/LisebergsTornet-blir-varldsunikt-fritt-fall/. Läst 2010-03-04. 
  35. ^ ”Liseberg lanserar app för iPhone och Android”. Mynewsdesk.com. http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/liseberg/pressrelease/view/liseberg-lanserar-app-foer-iphone-och-android-669341. Läst 2011-08-12. 
  36. ^ ”Idag öppnar Jul på Liseberg”. Liseberg, Mynewsdesk. 15 november 2013. http://www.mynewsdesk.com/se/liseberg/pressreleases/jubilerande-liseberg-haaller-juloeppet-i-mellandagarna-929202. 
  37. ^ ”Projekt Helix är Lisebergs största attraktionssatsning någonsin”. http://projekthelix.se. Läst 2012-10-12. 
  38. ^ http://liseberg.se/sv/hem/Nyhetsrum/Pressreleaser/2014/Efterlangtad-premiar-for-Helix-nar-Liseberg-oppnar-for-sasongen/
  39. ^ Göteborgsalmanackan 2005, Anders Magnusson, Gaius & Göteborgs stadsmuseum 2004, ref. "Mars"
  40. ^ Strage, Fredrik: Fans, sid 8. Elib.se. Läst 2012-06-06.
  41. ^ Mynewsdesk.com: Både uppåt och nedåt för Liseberg (2010-10-10)
  42. ^ liseberg.se
  43. ^ [a b c d e f g h i] Mynewsdesk.com: Liseberg storsatsar på barnen 2013
  44. ^ Göteborgs-Tidningen, 2007-05-28, s. 7
  45. ^ [a b] Mynewsdesk.com: Liseberg och Stena presenterar en ny barnattraktion - Skepp o' skoj (2012-04-16, läst 2012-04-17)
  46. ^ Göteborg berättar : på nytt, Bengt A. Öhnander, Tre Böcker förlag, Göteborg 2009 ISBN 978-91-7029-668-0, s. 59. Att människor exploaterades på det sätt som skedde, fann många besökare obehagligt. Inför säsongen 1924 var därför dvärgarna borta, och Lillköping ersattes med en dansbana som fick namnet Gillesgården.
  47. ^ Från Börsen till Park Avenue: intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4 s. 86
  48. ^ Mynewsdesk.se: Liseberg presenterar världsnyhet den 9 oktober
  49. ^ SvD.se: Olycka med Rainbow
  50. ^ [a b] Bjelkendal, G (2002). ”Göteborgs biografer” (på svenska). Göteborgs-Posten (Göteborg) (2002-08-19): sid. 19. ISSN 1103-9345. http://www.elib.se/library/mediearkivet.asp?lib=40. Läst 2010-08-07 (via Mediearkivet). 
  51. ^ [a b c] ”Facebook.com: Lisebergs foton - Loggfoton - UFO” (JPG). http://www.facebook.com/home.php#!/photo.php?fbid=164557860240455. Läst 22 oktober 2010. 
  52. ^ liseberg.se - Lisebergs historia, läst 2012-07-27
  53. ^ Liseberg.se: Lilla scenen
  54. ^ Håwis Göteborg, Sören Skarback, Warne Förlag, Sävedalen 2005 ISBN 91-86425-78-1, s. 78
  55. ^ Efendic, N (2007-04-27). ”Nationalskalden får en egen värld” (på Svenska). Borås Tidning. 
  56. ^ Liseberg.se: Taubescenen
  57. ^ "[www.mynewsdesk.com/se/pressroom/liseberg/image/view/lisebergs-isshow-vintervirvlar-prisbeloenad-58360 Lisebergs isshow Vintervirvlar prisbelönad]", mynewsdesk.com, 19 november 2010. Läst den 18 februari 2012.
  58. ^ ”Julmarknad på Liseberg 1974”. Facebook.com. Liseberg. http://www.facebook.com/photo.php?fbid=171000179596223. Läst 2010-11-16. 
  59. ^ ”Imorgon öppnar Lisebergs Trädgårdsdagar”. Liseberg.se. 2012-05-09. Arkiverad från originalet den 2012-09-09. http://www.webcitation.org/6AYSNvuQf. Läst 9 september 2012. 
  60. ^ [a b] Liseberg”. Tidningarnas Telegrambyrå. TT. 1986-09-21. http://www.elib.se/library/mediearkivet.asp?lib=40. Läst 2012-08-20. ”Hela 2 546 832 besökare har gästat Liseberg under de 133 dagar parken varit öppen i år. Det är ca 45 000 fler än 1983, då Liseberg firade 60-årsjubileum. Förra året låg besökssiffran på 2,4 miljoner och 1984 på 2,3 milj, vilket gjorde Liseberg till Sveriges mest besökta turistmål.” 
  61. ^ Se värt”. Tidningarnas Telegrambyrå. TT. 1986-02-01. http://www.elib.se/library/mediearkivet.asp?lib=40. Läst 2012-08-20. 
  62. ^ Se värt”. Tidningarnas Telegrambyrå. TT. 1986-06-18. http://www.elib.se/library/mediearkivet.asp?lib=40. Läst 2012-08-20. ”Liseberg och Skansen behåller alltjämt ledningen som attraktivaste turistmål i Sverige. Under 1985 besökte 2 405 000 Liseberg medan Skansen hade 1 828 000 besökare” 
  63. ^ Liseberg”. Tidningarnas Telegrambyrå. TT. 1987-09-20. http://www.elib.se/library/mediearkivet.asp?lib=40. Läst 2012-08-20. 
  64. ^ 2,8 miljoner besökte Liseberg”. Tidningarnas Telegrambyrå. TT. 1989-09-24. http://www.elib.se/library/mediearkivet.asp?lib=40. Läst 2012-08-20. 
  65. ^ Pengakarusellen snurrar”. Expressen. 1990-09-21. http://www.elib.se/library/mediearkivet.asp?lib=40. Läst 2012-0820. ”Liseberg stärker sin position som Sveriges populäraste turistmål. Karusellerna snurrar som aldrig förr i Göteborgs nöjespark. När grindarna slår igen på söndag har parken räknat till 2,7 miljoner gäster den här säsongen.;I en tid då hela turistnäringen brottas med ökad moms och höjda bensinpriser, då är Liseberg rena pengakarusell...” 
  66. ^ Kennedy, Marie. ”Liseberg uppåt - trots regn”. GöteborgsPosten. Arkiverad från originalet den 3 maj 2008. http://web.archive.org/web/20080503181035/http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=913&a=408506. Läst 2011-06-27. 
  67. ^ Madeleine Sahlman (081012). ”Liseberg tappade publik” (på Svenska). Göteborgsposten. 
  68. ^ Bra julsäsong på Liseberg” (på Svenska). Göteborgsposten. 081223. http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=466496. Läst 081229. [död länk]
  69. ^ [a b c] Lisebergs årsredovisning 2009 (sidan 28)
  70. ^ [a b c] ”Årsredovisning 2012”. Liseberg AB. sid. 2. http://iqpager.quid.se/iqpager.aspx?currentUserRepositiory=User000562000&language=sv&pagerid=6054. Läst 2013-07-16. 
  71. ^ DN: Stor olycka i Lisebergbanan
  72. ^ DN: Kvinna svårt skadad i Lisebergsolycka (Flume ride)
  73. ^ ”Lisebergsolyckan "Rainbow" den 15 juli 2008 - Rapport från regional katastrofmedicinsk ledning. Dnr:RSK 45-2008” (pdf). Västra Götalandsregionen, Regionkansli. 2008-09-09. http://www.vgregion.se/upload/Regionkanslierna/PKMC/Liseberg%20Rainbow%20II.pdf. Läst 23 oktober 2012. 
  74. ^ Fabrikationsfel bakom Lisebergsolycka Pressmeddelande från Liseberg på mynewsdesk, 21 juli 2008
  75. ^ Fabriksfel bakom Rainbowolyckan Dagens nyheter
  76. ^ Liseberg stämmer tillverkare SVT Västnytt, 23 april 2009
  77. ^ [a b] Liseberg.se: Andreas Andersen ny koncernchef på Liseberg (läst 2010-09-19)
  78. ^ Vårt Göteborg, 2009 02 11, "Liseberg köper vindkraftverk"
Källor
  • Nilsson, Bo Sigvard; Johansson Bo (1998). Liseberg 1923-1998: [från komark till nöjespark]. [Göteborg]: [Liseberg AB]. Libris 7452731. ISBN 91-630-6503-7 (inb.) 
  • Liseberg : Göteborgs Nöjespark : Liseberg 60 år, [Bilaga till Göteborgs-Posten], 1983
  • Krokäng - steget före Liseberg, Gösta Carlsson, Ola Carlsson Form, Göteborg 2012 ISBN 978-91-975789-8-1

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Vi på Liseberg.. Göteborg: Liseberg. 1990-. Libris 1314092 
  • Björk, Eva; Carlgren Pär (2007). Ketchupkladd och sockervadd på Liseberg. Kalmar: Carlgren & Björk. Libris 10551934. ISBN 978-91-975738-7-0 (inb.) 
  • Ljungberg, Tore (2007). ”Massor av jazz gratis på Liseberg.”. Jazzbladet "2007:3,": sid. 11-12.  Libris 10568263
  • Olycka med Lisebergsbanan i Göteborg, O län, den 15 juli 2006. Rapport / Statens haverikommission. O, 99-1296557-4 ; 2007:3. Stockholm: Statens haverikommission. 2007. Libris 10681917 
  • Persson, Jonas (1996). ”VM och Liseberg i västsvenskarnas hjärtan.”. Västsvenska perspektiv / Lennart Nilsson (red) (Göteborg : SOM-institutet, 1996): sid. 109-122 : tab..  Libris 2330494

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Koordinater: 57°41′41.74″N 11°59′28.13″Ö / 57.6949278°N 11.9911472°Ö / 57.6949278; 11.9911472