Liseberg
- För andra betydelser, se Liseberg (olika betydelser).
| Liseberg | |
Lisebergs huvudentré
|
|
| Plats | |
|---|---|
| Öppningsår | 1923 |
| Ägare | Göteborgs kommun |
| Yta | 1 kvadratkilometer |
| Antal besökare | 3,1 miljoner (2009)[1] (varav 552 000[1] under julöppet) |
| Webbplats | www.liseberg.se |
| Åkattraktioner | |
| Berg- och dalbanor | 4 stycken |
| Övriga attraktioner | 31 stycken |
Liseberg är Nordens största nöjespark, belägen i stadsdelen Heden i Göteborg. Parken drivs som ett aktiebolag, helt ägt av Göteborgs kommun. Den invigdes inför Jubileumsutställningen i Göteborg 8 maj 1923. Sommarsäsongen sträcker sig från slutet av april till mitten av oktober, och Jul på Liseberg från mitten av november fram till jul. Liseberg var Sveriges populäraste besöksmål 2010 och i tidigare årliga mätningar.[2]
[redigera] Historia
Namnet Liseberg kommer från köpmannen Johan Anders Lamberg som ägde egendomen där nöjesparken nu ligger. Hans fru hette ogift Elisabeth Söderberg, men han kallade henne för Lisa. Kring 1753 döpte han landeriet till Lisas berg, som så småningom blev Liseberg. Bergsryggen längs områdets västra sida heter Geteberget. Därav heter ängen mellan berget och Södra vägen Getebergsäng.[4]
Området med tillhörande byggnader köptes 1908 av Göteborgs stad för 225 000 kronor.[5]
- För ytterligare information om tiden före 1923, se Lisebergs landeri.
[redigera] 1920-talet: Jubileumsutställningen och Liseberg invigdes
År 1923 firade Göteborg sitt 300-årsjubileum med jubileumsutställningen. Till utställningen byggdes en nöjes- och kongresspark - Liseberg. Parken slog för första gången upp sina portar den 8 maj 1923 och bland åkattraktionerna fanns den 996 meter långa Gamla bergbanan. Ett säsongskort kostade då 20 kronor, vilket motsvarar över 500 kronor i dagens (2010) penningvärde.[6][7]
Parken var ursprungligen tänkt som en tillfällig attraktion för jubileumsutställningen, men blev en sådan succé med över 800 000 besökare bara under en månad, att man beslöt att driva den vidare.[källa behövs] Lisebergs ursprungliga yta var 150 568 kvadratmeter och kostade cirka 2,5 miljoner kronor att anlägga.[källa behövs]
Den 24 november 1924 beslutade Göteborgs stadsfullmäktige att köpa in Lisebergs nöjespark för 1 miljon kronor, en summa som likviderades med ett 30-årigt amorteringslån vilket staden gått i borgen för.[8] År 1925 övertogs nöjesparken av det kommunala bolaget Liseberg AB. Parkens första chef, och en av dess initiativtagare, var den legendariske "snickaren från Skåne" Herman Lindholm (†1955), mellan åren 1923 och 1942.
Den sämsta dagen i Lisebergs historia besöksmässigt var den 22 september 1924 då parken hade 46 besökare.[9]
1926 öppnade danslokalen Polketten som hade en halv miljon dansande redan första året.[10]
Utställningsteatern gjordes om till Cabarethall och där bjöds bland annat på två veckors gästspel av Ernst Rolf. På bergssluttningen byggdes en sagogrotta med vattenfall. En av de stora attraktionerna var Lustiga Huset, en annan Lilla Paviljongen med sångare och humorister.[11]
En ny rosafärgad entrébyggnad med ett torn på taket stod klar vid Örgrytevägen inför 1929 års säsong. Dessförinnan fanns enbart grindstugor.[3] Samma år blev även parkeringsplatsen på andra sidan Örgrytevägen klar.[11]
[redigera] 1930-talet: Lisebergsbadet öppnade
1931 höll Jussi Björling sin första konsert på Liseberg. Samma år öppnade Spegelhallen. Ett nytt Lustiga Huset kom till, Lilla Varietén, Humoristernas Salong och motorbåtsbanan. År 1933 kom Mistinguett med 50 personer, 6 ton bagage och över 700 kostymer. 1934 brann Karusellrestaurangen, och fyra år senare, 1938, brann även det gamla Lisebergstornet (byggt 1927) ned.[10][11]
Den 13 augusti 1936[12] invigdes Lisebergsbadet, skapat av ingenjören K I Schönander. Det funkisinspirerade bygget ansågs vara modernast i Europa. Bassängen var 15 meter bred och 36 meter lång. Undervattensbelysning och konstgjorda vågor var andra finesser. Anläggningen kunde ta emot 800 personer, och entré med hytt kostade 50 öre. Först att inviga bassängen var den svenske olympiske hoppmästaren från 1920, Arvid Wallman. Bassängen tömdes för gott 1956 och anläggningen revs 1962 inför det då kommande 40-årsjubileet 1963.
Redan 1936 översteg besökssiffran en miljon, då 1 059 717 besökare registrerades.[13][11]
Den rosa entrébyggnaden mot Örgrytevägen byggdes 1938 om till samma utseende som den har i dag. Byggnaden fick då två torn på taket, mot att tidigare bara haft ett.[3]
[redigera] 1940-talet: Rondo och Hotell Liseberg Heden
Rotundan, ursprungligen Dansrotundan,[14] (Rota i folkmun) var en av Europas största danssalonger då den invigdes 10 januari 1940[13]. Arkitekt var Axel Jonson, och bygget pågick i ett år till en kostnad av cirka 500 000 kronor. Dansgolvet rymde 1 200 personer. På andra våningen inreddes en bar med namnet Uggleklubben, vilken betraktades som ett nästan mytiskt tillhåll under 1950-talet. 1956 restaurerades anläggningen och bytte namn till Rondo. Arkitekten Gunnar Aspe låg bakom och arbetet kostade en miljon kronor.
Veckans revy startade 1942 i lokalen Gycklarhallen. Intill huvudentrén invigdes 1944 den kupolformade byggnaden Planetariet som fyra år senare såldes till USA, och byggdes om till Lisebergsteatern. År 1943 sjöng Lasse Dahlquist för första gången på Liseberg, i Cabarethallen, 1945 kom världens genom tiderna mest berömde clown på besök, Charlie Rivel och 1946 gästade den franska sångaren Maurice Chevalier Lisebergs konserthall.[10] Tyrolerhallen renoverades 1949 och bytte namn till Ekebacken.[11]
1947 påbörjade Liseberg AB hotellverksamhet då bolaget fick ansvaret för driften av Hotell Liseberg Heden som ligger beläget vid Hedens sydöstra hörn.
Entrén var dagtid 25 öre, vardagskvällar 50 öre och lör- & söndagskvällar 75 öre.[11]
[redigera] 1950-talet: Sveriges första TV-sändningar
I maj 1950 gjordes de första TV-sändningarna i Sverige från Konserthallen på Liseberg. Det var det engelska bolaget Pye Ltd i Cambridge som tillsammans med Chalmers tekniska högskola testade sändningar mellan Konserthallen och Chalmers. För en krona fick man inträde till försöken. Bland annat stod den unge boxaren Ingemar Johansson för ett av inslagen, vilket refererades av Lennart Hyland. Fler än 200 sändningar gjordes under månaden, och allmänheten kunde följa sändningarna från 30 monitorer uppställda på Rotundan. Under perioden 5 maj - 6 juni 1950, gavs 177 föreställningar på Konserthallen och Rotundan. Till studio- och sändningslokal iordningställdes Konserthallen och för mottagning, demonstration och visning användes Rotundan. Regissör Per-Martin Hamberg från Radiotjänst, tjänstgjorde som produktions- och programledare. Bland övriga medverkande, kan nämnas: Lasse Dahlqvist, Åke Falck, Anders Börje, Bertil Boo, Brita Borg, Sigge Fürst, Douglas Håge, Povel Ramel, Gösta Knutsson, Ulf Peder Olrog, Kai Gullmar, Ulla Sallert, och Jan Lindblad.[15]
År 1951 presenterades världens största modelljärnväg i parken. En populär sommarserie 1954 var Ungdomens Jazzkvällar. Sten-Åke Cederhök gjorde debut på Veckans Revy 1958 och från Cabarethallen sändes det mycket populära TV-programmet Kvitt eller Dubbelt samma år.[11]
Redan från start var ett av målen med Liseberg att det skulle vara en möjlighet för Göteborgarna att få rekreation och njuta av vacker natur, och 1959 öppnade prinsessan Birgitta en blomsterutställning. Under invigningsceremonin ströddes 15 000 rosor över parken med helikopter.
[redigera] 1960-talet: Lisebergshäftet introducerades
Under en frimärksutställning 1961 lät man 100 000 frimärken regna ner från en helikopter över Liseberg.[3] I samband därmed gavs frimärket "Gothia 61 Liseberg Göteborg 14-23 juli 1961" ut och fick rekordartad efterfrågan.[11]
1966 byggdes den klassiska berg- och dalbanan Super 8 (riven 1979) och året därpå introducerades Lisebergshäftet och det nya Pariserhjulet invigdes.[3] 1969 gjordes den dittills största satsningen då det södra området byggdes om för sex miljoner kronor.[3]
År 1961 var intäkterna 6 400 000 kronor - mot 550 000 år 1939. Inträdet var 1 krona för vuxna och 50 öre för barn. Sett till penningvärdets utveckling var detta billigare än före kriget.[11]
[redigera] 1970-talet: Flume ride och Hedersplatsen
Vattenbanan Flume ride invigdes 1973 och har sedan dess blivit en av Lisebergs populäraste åkattraktioner. Redan första säsongen åkte 732 000 personer med attraktionen. Under decenniet eldhärjades Wärdshuset svårt och Konserthallen brann ner till grunden. År 1975 gjorde Liseberg en generalplan fram till år 2000.[11]
1977 påbörjades arbetet med Hedersplatsen - en samling av många av världens största kändisars handavtryck. Då var det 50 avtryck, men idag är det fler än vad som får plats så ett årligt urval görs av vilka som ska få äran att synas.
[redigera] 1980-talet: Lisebergskaninen blir symbol
Under de följande åren byggdes det både om och till. Mark köptes och en hel massa åkattraktioner togs i bruk, däribland Rainbow, Lisebergsloopen och Lisebergbanan. I samband med 60-årsjubileet 1983 blev den grön-rosa kaninen, Lisebergskaninen, symbol för Liseberg.[13]
1987 revs den gamla Bergbanan från 1923, men ersattes samma år av Lisebergbanan som hade specialdesignats av Anton Schwarzkopf för berget inne på Liseberg.
[redigera] 1990-talet: Ekonomiskt uppsving och stora utbyggnader
Lisebergs dittills mest påkostade satsning gjordes inför 1990 års säsong, då Spaceport Liseberg med åkattraktionerna Simulatour och Lisebergstornet öppnade. Anläggningen kostade 110 miljoner kronor.[16]
År 1991 bildades Lisebergs Gäst AB, som ansvarar för Lisebergs campingplatser vid Askimsviken, Delsjön och Kärralund samt gästhamnen Lisebergs gästhamn vid Lilla bommen.
1990-talet innebar ett ekonomiskt uppsving för Liseberg och parken byggdes ut med 35 000 kvadratmeter.
År 1997 invigdes fem nya attraktioner, däribland berg- och dalbanan Hangover och forsfärden Kållerado. Samma år uppträdde dragshowgruppen After Dark med sitt jubileumsnummer på Rondo, som hade byggts om till showkrog.[17] De återvände dit 2005 och 2006.
1998 års julkalender När karusellerna sover, skriven av Hasse Alfredson, spelades in på Liseberg. Samma år, den 8 maj, firade Liseberg sin 75-årsdag med att alla 75-åringar i Göteborg fick gratis årskort.[18]
[redigera] 2000-talet: Balder och Lotta på Liseberg
Julen 2000 hade Jul på Liseberg premiär och besöktes första året av 418 000 gäster. Den tänkta engångsföreteelsen blev en sådan succé att den återkommit varje jul sedan dess. Nu är den Sveriges största årliga julmarknad.
Simulatour byggdes 2001 om till 3D-biografen Maxxima.
2003 firade parken sitt 80-årsjubileum, och slog samtidigt nytt publikrekord med 3,4 miljoner besökare totalt under sommar- och julsäsongen.
Två stora berg- och dalbanor invigdes under detta årtionde. 2003 öppnade berg- och dalbanan Balder och 2005 Kanonen.
Mitt på berget invigdes 2007 den stora gungattraktionen Uppswinget som första året besöktes av en halv miljon människor. 2007 var även ett uppsving för nöjesparken då besökarantalet ökade med fem procent och omsättningen med åtta procent. Dessutom passerade den 150-miljonte besökaren genom tiderna ingången.[19]
Museet Evert Taubes Värld, beläget intill spegeldammen, öppnades 2008. I museet kunde besökarna uppleva Evert Taubes liv både till ytan och in på djupet. Huset innehåller även en ny musikscen och en restaurang.
Den 28 juni 2008 öppnade Göteborgs Lustgårdar på ett oexploaterat grönområde på drygt 20 000 kvadratmeter mellan Lisebergstornet och Korsvägen.
Den klassiska barn-berg- och dalbanan Cirkusexpressen revs 2009 och ersattes med den något större berg- och dalbanan Rabalder. Och åkattraktionen Tornado ersattes samma år av den snarlika Hanghai. Restaurangen Wärdshuset renoverades och fick en ny festvåning och nytt kök.
Lotta på Liseberg med Lotta Engberg som hade ägt rum ett antal somrar på Stora scenen, sändes för första gången på TV i TV4 2009.
[redigera] 2010-talet: Quick Pass och Atmosfear
2010 lanserades Quick Pass[20] som innebar att åkaren kunde förboka en tid för att slippa stå i kö i de fem populäraste åkattraktionerna (Balder, Kanonen, FlumeRide, Kållerado och Lisebergbanan). För att kunna boka ett Quick Pass krävs det att man köper sitt åkpass via Lisebergs hemsida senast dagen före Lisebergsbesöket. Man kan maximalt boka en tid per attraktion och dag.
Den gamla Ponnykarusellen skrotades 2010 och ersattes av en ny variant med samma namn, och klassikerkarusellen Flygande elefanter återkom. I Maxxima ersattes 3D-filmen Panda Vision med den nya filmen Sammys äventyr.[21] TV4 fortsatte att sända ytterligare en sommar med Lotta på Liseberg.
Den 30 maj 2010 gjordes den sista publika färden i Lisebergstornet. Dagen därpå påbörjade man arbetet med att bygga om tornet till Atmosfear som sedan premiären i maj 2011 är Europas högsta fritt fall.[22]
I augusti 2011 släpptes Lisebergs första app för smartphones. I appen kan användarna se en karta som visar attraktioner och restauranger på Liseberg, se vilka Facebook-vänner som är i parken, samt se dagens program, öppettider, kötider med mera.[23]
[redigera] Området
Liseberg rymmer flera scener, en dansbana, restauranger, två spelhallar och över 30 åkattraktioner. Liseberg är även en grön park och har i flera tävlingar vunnit trädgårds- och parkutmärkelser. Det finns gott om sittplatser runt om i parken, och flera trappor, gångbanor och rulltrappor som går upp till bergets topp.
Liseberg bygger om och bygger nytt med jämna mellanrum inne i parken. Parken har även drabbats av bränder som lett till förändringar. 1973 eldhärjades den gamla Lisebergshallen och det gamla Wärdshuset. De senaste expansionerna i parken har ägt rum på andra sidan Mölndalsån vid Kållerado och Balder. Men det har även funnits planer på att expandera söderut på den parkeringsplats som finns där.
Det finns två in- och utgångar i anslutning till parken: huvudentrén mittemot Svenska mässan vid Örgrytevägen, samt den södra entrén intill Getebergsled vid Södra vägen. Promenadstråket mellan Korsvägen och huvudentrén kallas Stjärnstigen.[24]
[redigera] Åkattraktioner
Några av de mest kända och populäraste åkattraktionerna på Liseberg är Lisebergbanan (1,32 miljoner åkande 2010), Kållerado (1,11 miljoner), Flumeride (1,10 miljoner), Balder (1,10 miljoner) och Kanonen (651 000).[25] Den äldsta befintliga åkattraktion på Liseberg är Kristallsalongen som togs i bruk 1962. Lisebergstornet, som nu byggs om från utsiktstorn till fritt fall (Atmosfear), är en av Göteborgs högsta byggnader med sina 116 meter (146 meter över havet).
[redigera] Nuvarande åkattraktioner
| Namn | Invigningsår | Beskrivning | Notering |
|---|---|---|---|
| Atmosfear | 2011 | Torn där åkarna i tre sekunder faller fritt från höjden 90 meter över marken. | Ersatte åkattraktionen Lisebergstornet som var ett utsiktstorn. |
| Balder | 2003 | En 1000 meter lång berg- och dalbana i trä. | |
| Barnbåtarna | 1973 | Konstgjord sjö med tvåsitsbåtar för främst barn. | |
| Cykelturen | 2008 | Karusell med cyklar. Ju snabbare man cyklar desto högre upp i luften kommer åkaren. | |
| Drakbåtarna | 1997 | Karusell | |
| Evert Taubes Värld | 2008 | Museum | |
| Farfars bil | 1974 | Åkattraktion för barn där man sitter i en veteranbil som går i ett spår. | |
| Fisketuren | 1988 | Snabbt roterande karusell med båtar. | |
| Flumeride | 1973 | Vattenbana med uppförs- och nedförsbackar där åkarna sitter i stockar (båtar). | |
| Flygande elefanter | 2010 | Karusell med "flygande" elefanter. | Ny version 2010. Har även funnits tidigare på Liseberg. |
| Hanghai | 2009 | Roterande rund platta som vaggar fram och tillbaka längs en räls. | |
| Höjdskräcken | 2000 | Fritt fall av mindre modell (se även Atmosfear). | |
| JukeBox | 1993 | Karusell som spelar gamla jukeboxlåtar. | |
| Kaffekoppen | 1985 | Karusell där åkarna sitter i stora kaffekoppar som kan roteras för hand av åkarna. | |
| Kaninresan | 2001 | Båttur längs en bana med rörliga kanindockor. | |
| Kanonen | 2005 | Berg- och dalbana. | |
| Knatterally | 1983 | Radiobilar för mindre barn. | |
| Kristallsalongen | 1961 | Ett hus med speglar som förvränger spegelbilden. | Kristallsalongen byggdes inte för Liseberg utan blev flyttad dit från en annan nöjespark. |
| Kållerado | 1997 | Forsfärd med båtar i en vattenbana omgiven av nordisk vildmarksmiljö. | |
| Lilla Lots | 2006 | En barnattraktion med en gungande, roterande båt. | |
| Lisebergbanan | 1987 | Berg- och dalbana som går i skogen på berget inne på Liseberg. | |
| Maxxima | 2001 | Biograf som visar 3D-filmer. | "Sammys äventyr" ny film i 3D-biografen för 2010. |
| Pariserhjulet | 1967 | Roterande hjul med 20 gondoler | |
| Ponnykarusellen | 2010 | Karusell med hästar. | Ny version av karusellen 2010. Den tidigare versionen kom till parken 1963 men byggdes redan på 1930-talet. |
| Rabalder | 2009 | Berg- och dalbana för barn. | |
| Radiobilarna | 1988 | Bilbana | Nya bilar 2010 |
| Sagoslottet | 1968 | Båtgondoler som hänger i en räls och färdas genom olika rum med inslag ur olika klassiska sagor. | Kallades tidigare Peter Pan 1968-1980 och Vår Lilla Värld 1981-1985 |
| Slänggungan | 1989 | Karusell där åkarna sitter i gungor. | |
| Små Grodorna | 2000 | "Fritt fall" för barn, åkarna sitter i en "soffa" som hoppar upp och ner. | |
| SpinRock | 2002 | En stor motoriserad gunga där åkarna sitter i ett roterande bottenparti. | |
| Spökhotellet Gasten | 1998 | Spökhus | |
| Trummeliten | 1991 | Karusell | |
| Uppskjutet | 1996 | Ett torn där åkarna skuts upp i luften. | |
| Uppswinget | 2007 | Stor gunga med två pendlande sittplattformar. | |
| Virvelvinden | 1969 | Karusell med nio gondoler som i sin tur kan rotera. | Ombyggd 1986 |
[redigera] Historiska åkattraktioner (rivna och/eller sålda)
| Namn | Invigningsår | Sista aktiva år | Beskrivning | Notering |
|---|---|---|---|---|
| Aerovarvet | 1989 | 2001 | En en gungande flygplansgondol som roterar 360 grader. | Fick nytt utseende 2002 och bytte då namn till Kulingen. |
| Break Dance | 1987 | 1993 | En åkattraktion lik Virvelvinden men med tvåsitsgondoler i form av bilar som roterar. | |
| Blå tåget | ? | 1979 | Även kallat Spöktåget. | |
| Bläckfisken | 1968 | ? | Karusell i form av en bläckfisk. | Var placerad i närheten av Pariserhjulet. En föregångare till JukeBox. |
| Båtbanan | 1955 | 1972 | ||
| Cinema 180 | 1979 | 1987 | En biograf med filmduk i 180 grader med äventyrliga filmer som kunde få de stående åskådarna att trilla. | |
| Cirkusexpressen | 1977 | 2008 | Liten berg- och dalbana för barn | Hette tidigare Lilla Bergbanan 1977-1986. Kallades då även inofficiellt för Nyckelpigan eftersom tågsättet var målat som en nyckelpiga. |
| DiscoRound | 1986 | 1988 | Åkarna satt instängda i en rund roterande karusell. | |
| Eldorado | 1997 | 2000 | Tekniskt experimentmuseum i samarbete med Vattenfall. | |
| Enterprise | 1976 | 1982 | ||
| Gamla bergbanan | 1923 | 1987 | Berg- och dalbana. | Bild |
| Gamla radiobilarna | 1927 | 1987 | Bilbana | |
| Gamla virvelvinden | 1929 | ? | Karusell med gondoler som roterar på karusellen. | |
| Hangover | 1997 | 2002 | Berg- och dalbana där åkarna hängde under rälsen och satt mitt emot varandra. | Invigningen sköts upp från 1996 till 1997 på grund av problem med driftsystemet. |
| Hökfärden | 1985 | 1990 | Torn med roterande gondoler i form av hökar. | |
| Kaskad | ? | 1981 | ||
| Krinolinen | 1996 | 2006 | Gungande karusell som höjs upp i luften. | |
| Kulingen | 2002 | 2008 | En gungande gondol som roterar 360 grader så att åkarna hänger upp-och-ner. | Samma åkattraktion som Aerovarvet, men med nytt utseende. |
| Lilleputtstad/Lillköping | 1923 | 1924[26] | Bild | |
| Lisebergsloopen | 1980 | 1995 | Berg- och dalbana. | |
| Lisebergstornet (UFO 23) | 1990 | 2010 | Roterande gondol som åker upp till toppen av ett utsiktstorn. | Öppnades 1990 under namnet UFO 23. Stängdes den 30 maj 2010 för att byggas om till Atmosfear som öppnar 2011. |
| Lustiga huset | 1923 | 1954 | Invigdes den 8 maj 1923 och var sammanbyggt med Lilla Varietén. Byggnaden ritades av Arvid Bjerke, byggdes om 1930 och revs 1954.[27] | |
| Minibilarna | 1978 | ? | ||
| Ormen Långe | 1980 | 1989 | Gungande vikingaskepp som påminde om Aerovarvet bortsett från att Ormen Långe inte snurrade runt 360 grader. | Ormen Långe, som låg mellan södra entrén och Flume ride, togs bort året efter att Aerovarvet haft premiär. |
| Paratrooper | ? | ? | Två och två satt man med fritt dinglande ben i gondoler i ett pariserhjul. | 1960- och 1970-tal. Låg placerad i närheten av den södra entrén. Bild 1 Bild 2 |
| Ponnykarusellen (gamla) | 1963 | 2009 | Karusell med hästar. | Tillverkad under 1930-talet, invigdes under namnet jubileumskarusellen. Namnbyte 1980. 2010 ersattes karusellen av en ny version med samma namn. |
| Rainbow | 1983 | 2008 | Sittplattform som med hjälp av en hävarm roterade i cirklar. | Stängdes i samband med en olycka.[28] |
| SimulaTour | 1990 | 2000 | Biograf med stolar som rörde sig till filmen. | Ett tiotal olika filmer visades under de år attraktionen var öppen. Ersattes 2001 av Maxxima. |
| Snabbtåget X2000 | 1989 | 1992 | Enkel tågbana som åkte på ett tvåvarvigt spår. | Gjorde reklam för det då nya SJ-tåget X2000. |
| Spaceship Alpha | 1978 | 1979[29] | Åkarna fick sitta i ett rymdskepp där en simulatorfilm visades.[29] | |
| Super 8 | 1966 | 1979 | Berg- och dalbana | |
| Swing Around | 1971 | 1984 | ||
| Swing-o-plane | 1947 | 1982 | ||
| TopSpin | 1993 | 2006 | Sittplattform som roterar i två led. | |
| Tornado | 1989 | 2008 | Rund sittplattform som roterar lutande. | |
| Turbo-Star[30] | ? | 1980 | ||
| UFO[13] | 1981 | 1986[30] | Snabbt roterande karusell där åkarna stod upp. Karusellen började rotera i horisontalläge, men reste sig därefter för att rotera i vertikalläge.[30] | Inte att förväxla med UFO 23. |
| Villa Opp-Å-Ner | 1985 | 1996 | Ett lustiga-huset-attraktion. En villa som var byggd upp och ner, och innehöll olika rum med surrealistisk inredning. |
[redigera] Scener och dansbanor
[redigera] Stora scenen
Lisebergs stora scen fanns även under invigningsåret 1923, men då i annan tappning. Från början var den tänkt som en stor musikpaviljong för konserter med Göteborgs symfoniorkester och olika militärorkestrar men tack vare att man varvade dessa konserter med olika cirkus- och akrobatnummer, ofta av högsta internationella klass, så blev benämningen snart Friluftsscenen. Ett kort tag senare blev namnet också Stora friluftsscenen då Lilla friluftsscenen uppfördes 1932.
Genom åren har scenen genomgått flertalet förändringar, främst av teknisk karaktär och för att utöka utrymmet för publiken. Redan 1927 görs den halvmåneformade paviljongen om till en mer ändamålsenlig fyrkantig scen och under 60-talet kortas den spegeldamm som ligger framför scenen av för att ge mer sittplatsutrymme åt publiken. I samband med renoveringar under början av 2000-talet gör man det också möjligt att täcka över spegeldammen för att bereda ytterligare sittplatser.
På Stora scenen har många artister stått genom åren. Några av dessa är Jussi Björling, ABBA, Carola, Orup, Sammy Davis Jr, Rolling Stones och Ringo Starr tillsammans med hans All Starr Band.
Förutom konserter finns också återkommande element. Carl-Einar Häckner har sedan 1997 haft en varieté på Stora scenen och sedan 2004 sjungs det allsång i Lotta Engbergs regi.
[redigera] Lilla scenen
Alldeles bredvid Lisebergs stora scen ligger deras mindre underhållningsscen belägen, kallad Lilla Scenen. Lilla scenen ligger i Lisebergs barnområde och är en utveckling av det som förut kallades Lilla Manégen där bland andra Carl-Einar Häckner (se ovan) började sin karriär. På Lilla scenen spelas det nuförtiden barnteater under somrarna och allsång för barn under julen. Under sommaren 2005 spelades Pirater och Kaniner, 2006 Kaniner i Bubbeltrubbel, 2007 Tjuvåpolis, 2008 Riddare - en rasande rolig kaninmusikal, 2009 Kåbojsare - utan indianer och 2010 Hjälten och Supermegabomben[31].
[redigera] Polketten (dansbana)
Polketten är en dansbana som ursprungligen uppfördes redan 1925 men då på en helt annan plats vid det som då hette Lillköping.[3] Från början spelade Folkdansgillet gammeldans och man fick dansa genom att köpa polletter för 10 öre styck. Här har har dansats foxtrot och bugg. Nu för tiden dansas både modern dans och gammaldans. Man kan även gå kurser i salsa, bugg och Lindy hop. Det har även anordnats dansbandsfestivaler. Under många år kallades dansbanan endast "Jazzen" i folkmun.[32]
[redigera] Taubescenen
När upplevelseattraktionen Evert Taubes Värld invigdes 2008 hade man samtidigt rivit den gamla Musikpaviljongen och byggt den nya scenen Taubescenen, döpt efter Evert Taube.[33] På Taubescenen spelas blandad typ av musik, bland annat jazz och vals. 2008 startade även Lisebergsorkestern som spelar på Taubescenen.[34] I anslutning till scenen finns Café Taube.
[redigera] Övriga scener
I anslutning till Liseberg finns också:
- Lisebergshallen - en nöjes- och sportarenan som bland annat är hemmaarena för innebandylaget Pixbo Wallenstam och handbollslaget Redbergslid
- Rondo - en showlokal där bland andra Sven-Ingvars, Kikki, Bettan & Lotta och Jerry Williams haft krogshow
- Lisebergsteatern där bland annat Hagge-revyerna, Trollkarlen från Oz och Stefan & Kristers 20-årsjubileum gått att beskåda.
[redigera] Artister och uppträdanden
Många artister har framträtt på Liseberg genom åren, bland andra Bob Marley, Zarah Leander, Maurice Chevalier, Marlene Dietrich, Evert Taube, ABBA, Lasse Dahlquist, Birgit Nilsson, Pernilla Wahlgren, Carola Häggkvist och The Monn Keys. Sten-Åke Cederhök spelade under 25 år egna föreställningar av Veckans Revy. Även Sonya Hedenbratt, Hagge Geigert och Laila Westersund kan räknas till de artister som framträtt oräkneliga gånger på Liseberg. Även Håkan Hellström har uppträtt där några gånger.
Olof Palme höll också ett tal på Stora scenen under sin sista valturné 1985.
Sedan 1997 har trollkarlen och komikern Carl-Einar Häckner, tillsammans med svenska och utländska gästartister samt en varietéorkester, haft en varieté på Stora scenen under större delen av juli månad varje säsong.
Bland de utländska artister som framträtt på Liseberg kan nämnas Led Zeppelin, Delta Rhythm Boys, Jimi Hendrix Experience, Cat Stevens, The Beach Boys, The Kinks, The Who, P J Proby, Frank Zappa med The Mothers Of Invention, Bill Haley and His Comets, Procul Harum och Toto.
I juni 2004 körde Liseberg igång med allsångskvällar med Lotta Engberg. Lotta på Liseberg blev en succé och upprepades de kommande åren för att börja TV-sändas i TV4 2009. 2005 startade även Jul-Lotta på Liseberg.
Störst publik någonsin på Liseberg hade Stålfarfar den 9 juli 1951. Då kom 37 000 människor för att höra honom sjunga och se honom cykla med mera.
[redigera] Jul på Liseberg
Redan på 1970-talet hade Liseberg julmarknader. Den 7 december 1974 var det invigning av den första julmarknaden som hade öppet under två helger. Arrangemanget upprepades 1975, men därefter dröjde det 25 år innan Liseberg återigen satsade på julen.[36]
Dagens Jul på Liseberg hade premiär år 2000. Nöjesparken började då att ha öppet från mitten av november till och med den 23 december. Under Jul på Liseberg pyntas nöjesparken av omkring fem miljoner juleljus. Nordens största julmarknad finns på plats med stort antal stånd som säljer sill, ost, honung, korv, julpynt och mycket annat. Spegeldammen görs om till skridskobana och man kan åka släde och skidor. Nordens ark låter besökarna hälsa på olika djur som exempelvis renar. Lotta Engberg har vanligtvis Jul-Lotta, och den 12 december brukar Göteborgs Lucia krönas på stora scenen.
[redigera] Besöksstatistik
|
|
|||
| År | Helåret | Sommaren | Jul |
| 1999 | 2,5 miljoner | 2,5 miljoner | - |
| 2000 | 3,1 miljoner | 2,7 miljoner | 418 000 |
| 2001 | 3,0 miljoner | 2,45 miljoner | 549 000 |
| 2002 | 3,0 miljoner | 2,5 miljoner | 526 000 |
| 2003 | 3,4 miljoner | 2,9 miljoner | 478 000 |
| 2004 | 2,9 miljoner | 2,5 miljoner | 491 000 |
| 2005 | 3,2 miljoner | 2,7 miljoner | 526 000 |
| 2006 | 2,8 miljoner | 2,4 miljoner | 444 000 |
| 2007 | 3,1 miljoner[37] | 2,6 miljoner | 530 000 |
| 2008 | 2,9 miljoner | 2,3 miljoner[38] | 546 000[39] |
| 2009 | 3,1 miljoner[1] | 2,4 miljoner[1] | 552 000[1] |
Fotnot: Jul på Liseberg hade premiär år 2000
[redigera] Olyckor
Några uppmärksammade incidenter på Liseberg:
- I början av 1950-talet omkom två bröder i gamla bergbanan, då de lossat på säkerhetsspärren och rest på sig i en kurva.
- Den 15 juli 2006 skadades 21 personer i Lisebergbanan. När tåget kommit en bit upp i den första uppförsbacken brast kedjan som drar tåget, varpå det for tillbaka in på stationen och kolliderade med det bakomvarande tåget. Eftersom inte hela tåget hade nått backens grepphakar, förmådde säkerhetsspärrarna inte hålla kvar tåget.[40] Åkattraktionen hölls stängt till mitten av augusti 2006 medan utredningar pågick.
- Den 8 oktober 2006 skallskadades en kvinna allvarligt då hon i panik klivit ur båten i Flumeride precis före den sista och största nedförsbacken och kanat ner för backen. Hon blev därefter påkörd av de två efterföljande båtarna. Åkattraktionen stängde resten av dagen, som var säsongens sista.[41]
- Den 15 juli 2008 skadades 36 personer, varav tre allvarligt, i Rainbow efter att plattformen som åkarna satt på kom ur sitt horisontalläge och for i marken.[42] Dagen efter beslutade Liseberg att skrota den skadade åkattraktionen.[43] Olyckan berodde på att en svetsfog hade brustit. Axeln byttes år 2003 av tillverkaren och kunde inte kontrolleras av Lisebergs egen personal. Enligt tillverkaren skulle den hålla ytterligare 1500 drifttimmar.[44]
[redigera] VD:ar och koncernchefer på Liseberg
När Liseberg AB bildades 1925 tillsattes den första VD:n. Nedan listas Lisebergs alla ledare sedan 1925.
- E F Goldkuhl - 1925–1926[3]
- Herman Lindholm - 1926–1942[3]
- Einar Ekström - 1942–1963[3]
- Olof Calderon - 1964–1973[3]
- Boo Kinntorph - 1973–1993[3]
- Mats Wedin - 1994–2011[3][45]
- Andreas Andersen - 2011– [45]
[redigera] Kommunala bolaget Liseberg AB
Flera turistinriktade verksamheter i Göteborg, varav nöjesparken är den klart största, drivs av det kommunala bolaget Liseberg AB. Bolaget är en del av GKF-koncernen (Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB).
Bolaget driver förutom nöjesparken:
- Hotell Liseberg Heden
- Hotell Barken Viking
- Lilla Bommens Gästhamn
- Campingplatserna: Kärralunds camping och Askims camping.
I direkt anslutning till nöjesparken drivs:
- Lisebergsteatern
- Lisebergshallen
- Rondo (showkrog)
[redigera] Kommunikationer
Vid E6:an ett hundratal meter nordost om Lisebergs huvudentré ligger den underjordiska pendeltågsstationen Lisebergs station. Här stannar pendeltågen mellan Göteborg C och Kungsbacka och vissa "Kust till Kust"-tåg.
Utanför Lisebergs huvudentré ligger spårvagnshållplatsen Liseberg där spårvagnslinje 5 och ett antal busslinjer passerar. Vid den södra entrén ligger spårvagnshållplatsen Getebergsäng där linje 2 och 4 stannar. En av Göteborgs större knutpunkter, Korsvägen, ligger ett par hundra meter väster om huvudentrén och trafikeras av linjerna 2, 4, 5, 6, 8 och 13 samt ett antal busslinjer.
Under både sommarsäsongen och julsäsongen trafikeras Korsvägen och Liseberg av Lisebergslinjen med gamla veteranspårvagnar som körs av Spårvägssällskapet Ringlinien.
[redigera] Miljö
Sedan årsskiftet 2008/2009 använder Liseberg endast närproducerad vindkrafts-el. I februari 2009 blev man ägare till ett eget vindkraftverk i Ventosumparken utanför Falkenberg, vilket drivs av ett kooperativ. Produktionen uppgår till 1 100 MWh per år, vilket täcker fem procent av den totala elförbrukning för Liseberg.[46]
[redigera] Se även
- Gröna Lund
- Borgbacken
- Wikimedia Commons har media som rör Liseberg.
[redigera] Referenser
- Noter
- ^ [a b c d e] Lisebergs årsredovisning 2009 (sidan 28)
- ^ Tillväxtverket om sevärdheter och besöksmål i Sverige samt topplista
- ^ [a b c d e f g h i j k l m] Nilsson, Bo Sigvard; Johansson Bo (1998). Liseberg 1923-1998: Från komark till nöjespark. Göteborg (tryckeri: Linderoths Grafiska AB, Göteborg): Liseberg AB. Libris 7452731. ISBN 91-630-6503-7 (inb.)
- ^ Karta öfver Göteborg : Vägvisare & Affärskalender omfattande firma-, yrkes- och varuregister, [Karta öfver Göteborg, indelad i 8 specialplaner samt öfversigtsplan], Hugo Brusewitz förlag, Göteborg 1891, karta VIII.
- ^ Göteborg berättar mer, Bengt A. Öhnander 1990 ISBN 91-7029-059-8 s.76
- ^ Liseberg : Fotoalbum. Här visas också ett säsongskort upp.
- ^ Räkna ut penningvärdet
- ^ Göteborgs kommunalkalender 1938, red. Werner Göransson, utgiven av Göteborgs stads statistiska byrå, Göteborg 1938 s. 314
- ^ Millennium - årtusendets bok, red. Jan Hansson, utgiven av Göteborgs-Posten 1999, s. 150
- ^ [a b c] Vi ses på Liseberg, Sven Gillsäter & Axel Miltander, Göteborg 1963 s. 85
- ^ [a b c d e f g h i j] Liseberg : Göteborgs Nöjespark : [...], (1983), s. 2ff. "Kronologi"
- ^ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Agne Rundqvist, Ralf Scander, Anders Bothén, Elof Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982 s. 104
- ^ [a b c d] Liseberg.se - Historik
- ^ Nöjesvirvlar från Rota till Rondo, Gunnar Möllerstedt, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1990 ISBN 91-7029-033-4 s. 8. Premiärbiljett avfotograferad.
- ^ Liseberg : Göteborgs Stads nöjespark : årsberättelse 1950, utgiven av Lisebergs Aktiebolag, Göteborg 1951, s. 2, 10f
- ^ Öhnander, B A (1996). ”Snart kan vi fröjda på Liseberg” (på svenska). Göteborgs-Posten (Göteborg) (1996-04-18): sid. 29. ISSN 1103-9345. http://www.elib.se/library/mediearkivet.asp?lib=40. Läst 2010-07-24 (via Mediearkivet).
- ^ Göteborgs Stad : Årsbok 1997, utgiven av Göteborgs Stad 1997, s. 19
- ^ Göteborgs-Posten, 1998-04-12, s. 10
- ^ Liseberg.se: Uppswing trots regn[död länk] (pressrelease från 11 oktober 2007)
- ^ Liseberg.se: Slutköat på Liseberg - Quick Pass är här! Pressrealese 2010-02-03. Läst 2010-02-15.
- ^ Liseberg.se: Nu går det ännu fortare i Nordens största nöjespark Sommarbroschyr 2010. Läst 2010-03-04.
- ^ ”LisebergsTornet blir världsunikt fritt fall”. http://www.liseberg.se/sv/hem/Sidfot/press/Pressrelaeser2/LisebergsTornet-blir-varldsunikt-fritt-fall/. Läst 2010-03-04.
- ^ ”Liseberg lanserar app för iPhone och Android”. Mynewsdesk.com. http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/liseberg/pressrelease/view/liseberg-lanserar-app-foer-iphone-och-android-669341. Läst 2011-08-12.
- ^ Göteborgsalmanackan 2005, Anders Magnusson, Gaius & Göteborgs stadsmuseum 2004, ref. "Mars"
- ^ Mynewsdesk.com: Både uppåt och nedåt för Liseberg (2010-10-10)
- ^ Göteborg berättar : på nytt, Bengt A. Öhnander, Tre Böcker förlag, Göteborg 2009 ISBN 978-91-7029-668-0, s. 59. Att människor exploaterades på det sätt som skedde, fann många besökare obehagligt. Inför säsongen 1924 var därför dvärgarna borta, och Lillköping ersattes med en dansbana som fick namnet Gillesgården.
- ^ Från Börsen till Park Avenue: intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4 s. 86
- ^ SvD.se: Olycka med Rainbow
- ^ [a b] Bjelkendal, G (2002). ”Göteborgs biografer” (på svenska). Göteborgs-Posten (Göteborg) (2002-08-19): sid. 19. ISSN 1103-9345. http://www.elib.se/library/mediearkivet.asp?lib=40. Läst 2010-08-07 (via Mediearkivet).
- ^ [a b c] ”Facebook.com: Lisebergs foton - Loggfoton - UFO” (JPG). http://www.facebook.com/home.php#!/photo.php?fbid=164557860240455. Läst 22 oktober 2010.
- ^ Liseberg.se: Lilla scenen
- ^ Håwis Göteborg, Sören Skarback, Warne Förlag, Sävedalen 2005 ISBN 91-86425-78-1, s. 78
- ^ Efendic, N (2007-04-27). ”Nationalskalden får en egen värld” (på Svenska). Borås Tidning.
- ^ Liseberg.se: Taubescenen
- ^ "[www.mynewsdesk.com/se/pressroom/liseberg/image/view/lisebergs-isshow-vintervirvlar-prisbeloenad-58360 Lisebergs isshow Vintervirvlar prisbelönad]", mynewsdesk.com, 19 november 2010. Läst den 18 februari 2012.
- ^ ”Julmarknad på Liseberg 1974”. Facebook.com. Liseberg. http://www.facebook.com/photo.php?fbid=171000179596223. Läst 2010-11-16.
- ^ Kennedy, Marie. ”Liseberg uppåt - trots regn”. GöteborgsPosten. Arkiverad från originalet den 3 maj 2008. http://web.archive.org/web/20080503181035/http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=913&a=408506. Läst 2011-06-27.
- ^ Madeleine Sahlman (081012). ”Liseberg tappade publik” (på Svenska). Göteborgsposten.
- ^ ”Bra julsäsong på Liseberg” (på Svenska). Göteborgsposten. 081223. http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=466496. Läst 081229.[död länk]
- ^ Stor olycka på liseberg - DN
- ^ Kvinna svårt skadad i Lisebergsolycka - DN
- ^ Göteborgs-Posten: Många skadade när Rainbow kollapsade[död länk] (publicerad 2008-07-15 17:45), hämtad 16 juli 2008.
- ^ Aftonbladet: Rainbow stänger för gott (publicerad 2008-07-16), hämtad 16 juli 2008.
- ^ Liseberg: Fabrikationsfel bakom Lisebergsolycka[död länk] (publicerad 2008-07-21), hämtad 21 juli 2008.
- ^ [a b] Liseberg.se: Andreas Andersen ny koncernchef på Liseberg (läst 2010-09-19)
- ^ Vårt Göteborg, 2009 02 11, "Liseberg köper vindkraftverk"
- Källor
- Nilsson, Bo Sigvard; Johansson Bo (1998). Liseberg 1923-1998: [från komark till nöjespark]. [Göteborg]: [Liseberg AB]. Libris 7452731. ISBN 91-630-6503-7 (inb.)
- Liseberg : Göteborgs Nöjespark : Liseberg 60 år, [Bilaga till Göteborgs-Posten], 1983
[redigera] Vidare läsning
- Vi på Liseberg.. Göteborg: Liseberg. 1990-. Libris 1314092
- Björk, Eva; Carlgren Pär (2007). Ketchupkladd och sockervadd på Liseberg. Kalmar: Carlgren & Björk. Libris 10551934. ISBN 978-91-975738-7-0 (inb.)
- Ljungberg, Tore (2007). ”Massor av jazz gratis på Liseberg.”. Jazzbladet 2007:3,: sid. 11-12. Libris 10568263
- Olycka med Lisebergsbanan i Göteborg, O län, den 15 juli 2006. Rapport / Statens haverikommission. O, 99-1296557-4 ; 2007:3. Stockholm: Statens haverikommission. 2007. Libris 10681917
- Persson, Jonas (1996). ”VM och Liseberg i västsvenskarnas hjärtan.”. Västsvenska perspektiv / Lennart Nilsson (red) (Göteborg : SOM-institutet, 1996): sid. 109-122 : tab.. Libris 2330494
[redigera] Externa länkar
|
|||||