Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2013/Mars

Större än Wikipedia på kinesiska

Nu är svenskspråkiga Wikipedia större än Wikipedia på kinesiska. I skrivande stund har svwp 673 160 artiklar medan zhwp har 668 264. Som jag har förstått det så passerade vi dem någon gång under gårdagen. Hur länge det står sig detta? Kommer svwp att ersätta zhwp på Wikipedias startsida? Och varför är inte nlwp med där? Vad tror ni? – GeMet [diskussion] 29 januari 2013 kl. 01.09 (CET)

Synd. Zhwp förtjänar den platsen bättre. /Grillo (disk) 29 januari 2013 kl. 20.56 (CET)

jag har för mig Kina är med för det är et språk talat av många, så tveksamt sv:wp kommer dit även om vi blir bland de fem största. Senaste jag såg, för någon vecka sedan, var annars att kinesiska staten nu spärrat ut Wikipedia igen (den släpptes på i anslutning till olympiaden 2008 efter en längre tids spärr), så håller med Grillo att det egentligen hade varit roligare se den växa.Yger (disk) 29 januari 2013 kl. 21.01 (CET)

Det är inte konstigt att svenska Wikipedia blir stor, det har robotskapats drygt 224 000 artiklar under 2013!!! Någon som skapat en massa artiklar om småkryp, svampar etc. Jonste 2013-02-21.

Finns det någon lista på hur stora språkversionerna skulle bli zippade? Alla botgenererade pseudoartiklar borde ju vara rätt komprimerbara. - Tournesol (disk) 29 januari 2013 kl. 21.05 (CET)

Hade gärna sett att kinesiskan fått behålla sin plats, men det beror som sagt nog mest på att zhwiki regelmässigt blockeras av den kinesiska brandväggen och att staten gynnar censurerade alternativ som Baike baidu.--Bothnia (disk) 29 januari 2013 kl. 21.12 (CET)

Har för mig att jag någonstans sett uppgiften att zhwp:s bidragsgivare huvudsakligen finns i Taiwan, inte Fastlandskina, och det minskar ju underlaget någon (även om ju också taiwaneserna är 2,5 gånger så många som världens svenskspråkiga). /FredrikT (disk) 29 januari 2013 kl. 21.50 (CET)

Svenskspråkiga Wikipedia (huvudnamnrymden utan historik) är på 532 MB när databasen komprimerats[1], medan motsvaranade databasdump hos kinesiska Wikipedia är på 418 MB[2]. Svwiki innehåller mao både fler och längre artiklar. Nasko (disk) 29 januari 2013 kl. 23.29 (CET)

Med tanke på att man använder olika skriftsystem är jag inte övertygad om att det är rimligt att jämföra så rakt av. /Julle (disk) 29 januari 2013 kl. 23.37 (CET)

Instämmer helt. Statistik är en sak, och verkligheten en annat. Ett annat mått är hur ofta uppslagsverket verkligen används, vilket jag nog anser som de det bästa måttet. Nasko (disk) 29 januari 2013 kl. 23.41 (CET)

Fy, vilken otrevlig tråd. Det är ingen tävling! Och om man ändå för ros skull vill göra en tävling av det så förtjänas positioner genom att uppnå det som mäts, i det här fallet antalet artiklar. Om svenska wp har fler artiklar än till exempel kinesiska dito så "förtjänar" man en högre placering i statistiken, för det är det och bara det som statistiken visar. Den som vill hitta andra statistiska mätinstrument kan ju jobba med det, men kalla inte resultatet av seriösa medarbetares idoga arbete och stora kunnande för "pseudoartiklar". /Dcastor (disk) 29 januari 2013 kl. 22.26 (CET)

Menar du att det är missvisande som benämning på en text som är helt automatgenererad baserad på en textmall och en rad i en datatabell? - Tournesol (disk) 30 januari 2013 kl. 18.54 (CET)

Med tanke på att Kinas två riktigt stora wikis, Baidu Baike (över 5,8 miljoner artiklar) och Hudong baike (över 6,4 men säkert närmare 7 miljoner) är de populäraste i Kina att både bidra till och läsa så är det inte så konstigt att Wikipedia ligger efter. Dessutom är Wikipedia blockerad på fastlandet till och från så det minskar säkert intresset att bidra. Hudong baike betalar dessutom aktiva skribenter med "wikimynt" som man kan köpa prylar för, samt att de samarbetar med väldigt många ämnesexperter och forskare så kan detta möjligtvis vara en bidragande orsak till framgången. Dessa två jättar skiljer sig dock från Wikipedia, mest av allt Hudong som inte ställer krav på tidlöst perspektiv, och sedan licensformen, materialet är inte fritt att sprida vidare. Kvalitén är dock inte sämre, utan artiklarna på dessa två upplever jag som riktigt bra och täckande. Oftast betydligt mer genomarbetade än kinesiska Wikipedia (zhongwen), eller svenska Wikipedia för den delen. Tillsammans har dock de kinesiska Wikipediorna fortfarande fler artiklar än svenskspråkiga, då det finns flera olika språkversioner, inte bara zh, utan även 粵語 / 廣東話,古文 / 文言文, 贛語, Hak-kâ-fa, 閩東語 och 閩南語 för att nämna ett urval. C.Nilsson (disk) 30 januari 2013 kl. 21.57 (CET)

Någon i början av den här tråden undrade varför inte nlwp och svwp syntes på Wikipedias startsida. Min gissning är att wp-versionerna på den sidan väljs ut utifrån hur välbesökta de olika wikipediorna är. Besökarstatistik finns här: [3].--Paracel63 (disk) 31 januari 2013 kl. 03.09 (CET)

"Pseudoartiklar" är en missvisande benämning på robotgenererade artiklar. De skiljer sig från handskrivna främst genom att artiklarna liknar varandra och att de koncentrerar sig på systematik, vilket knappast är "pseudo". Deras främsta brist är att de innehåller bara det data roboten kan få fram ur databaserna och därmed är de stubbar, men inte mer så än vad en människa med begränsade källor, begränsat intresse eller begränsad förmåga ofta åstadkommer. Arbetet som lagts ner till gagn för en enskild robotartiklar är antagligen betydligt större än vad som läggs ner på många handskrivna artiklar - men samma arbete har använts för många artiklar (och handlar mera om kvalitetssäkring än om att utöka artikeln). --LPfi (disk) 4 februari 2013 kl. 10.55 (CET)

Väl talat, LPfi. Jag har den senaste tiden fått syn på många värdefulla botartiklar.--Bothnia (disk) 17 februari 2013 kl. 06.02 (CET)

Nu är svenskspråkiga Wikipedia även större än portugisiskspråkiga Wikipedia. Lixer ✎ ✔ 17 februari 2013 kl. 10.14 (CET)

Page views igen

Wikistats rapporterar att sv.wikipedia under januari 2013 hade 146 miljoner sidvisningar, en kraftig ökning från december (130 M) och från januari 2012 (113 M). Ökar nätanvändningen så kraftigt i Sverige? Visst är det fler som skaffar smarta telefoner, vilket ger en chans att söka i Wikipedia från busshållplatsen. Men egentligen är Sverige (och svensktalande Finland) redan så nätmoget, att trafikmängden borde ligga still. Först när Wikipedia blir bättre på att beskriva de ämnen som folk söker om, borde trafiken öka. Även om Lsjbot skapar många artiklar om ovanliga arter och släkten, så är det ju inte precis något som folk söker efter varje dag. Men enligt vad som bekräftas från WMF så innehåller den här statistiken en massa bot-trafik. Och sökbottarna får ju mer att göra, när det skapas fler artiklar. Jag tror att det är huvudförklaringen till den starka ökningen i rapporterad trafik. Alltså mer luft och oförändrad mängd sufflé. --LA2 (disk) 14 februari 2013 kl. 02.00 (CET)

Just nya sidor verkar locka till sig väldigt mycket trafik. Det är få gånger en artikel får så mycket trafik som då. -- Lavallen (blockera) 14 februari 2013 kl. 09.42 (CET)

Så en ögonblicksbild av svwp 2013 är att det är botar som skapar artiklarna och botar som läser dem? Jag börjar känna mig överflödig. :-) Tomas e (disk) 14 februari 2013 kl. 13.23 (CET)

I, for one, welcome our new (ro)botic overlords. /Julle (disk) 15 februari 2013 kl. 03.14 (CET)

De här sökspindlarna verkar också gilla att läsa (och skriva) artiklar om fröspindeln och andra spindelarter. --LA2 (disk) 15 februari 2013 kl. 23.28 (CET)

Decembersiffrorna var ungefär desamma som januaris och då var LsjBot inte aktiv. Nedbrytning visar också att det är speciellt accesser visa mobila enheter som ökar.Yger (disk) 14 februari 2013 kl. 14.45 (CET)

Men 146 miljoner är väl inte "ungefär desamma" som 130 miljoner? Det är ju en signifikant ökning med +12,3%. Visserligen har december några juldagar då det alltid är lägre webbtrafik. Men förra året var ökningen +4,6 % från 108M (december 2011) till 113M (januari 2012). Och om jag tittar på icke-mobil trafik så har vi en ökning från 108M till 121M eller +12,0% jämfört med +4,6% ifjol. --LA2 (disk) 15 februari 2013 kl. 23.28 (CET)

Det kan ju också vara så att att googlare i större utsträckning än tidigare väljer att klicka på svwp-länkar. Medieakademins förtroendebarometer verkar signalera ett ökat förtroende för Wikipedia. :-)--Paracel63 (disk) 15 februari 2013 kl. 01.18 (CET)

Detta rör februari, inte januari, men är ändå intressant tycker jag. Ibland blir det är konstigheter, t.ex. Yohio som besöktes 37 511 gånger den 2 februari, 29 638 gånger den 3 februari och 20 660 gånger den 4 februari. I genomsnitt besöktes artikeln drygt 327 gånger om dygnet i januari. Är det någon som har idéer om vad som ligger bakom detta? När Molly Sandén dök upp i media tidigare i månaden blev det bara 4738 sidvisningar den 11 februari. Dieselmotorvagnar (till stationen) 15 februari 2013 kl. 01.42 (CET)

Artist extra uppmärksammad för sin visuella stil vinner/går vidare från sin deltävling i Melodifestivalen, svårare än så är det inte. Sticker man ut är det säkert fler som söker information. /Julle (disk) 15 februari 2013 kl. 03.10 (CET)

Det hade jag inte tänkt på, tack! Dieselmotorvagnar (till stationen) 15 februari 2013 kl. 03.12 (CET)

Sifferredigeringar

Jag har, precis som många andra här, patrullerat SÄ i flera år och något som jag lagt märke till är ändringar som består i att man ändrar siffor i artikeln. De flesta av dessa redigeringar är förhoppningsvis korrekta men i ett antal fall finns anledning att befara att så ej är fallet. Man kan naturligtvis kontrollera källorna i artikeln men det är inte alltid som personen i fråga lägger till nya källor. För en oinsatt så kan det vara mycket svårt att avgöra vad som är korrekt och vad som inte är det, man vill inte låta felaktiga redigeringar ligga kvar men å andra sidan inte återställa till något som inte stämde. Hur gör ni andra när ni stöter på dylika redigeringar? --Rasmus 28 15 februari 2013 kl. 17.48 (CET)

Jag ignorerar konsekvent sådana redigeringar i artiklar om sport/sportpersonligheter. Finns en länk till en källa kollar jag den, särskilt om länken fanns innan ändringen. Niklas R (D^#) 15 februari 2013 kl. 18.06 (CET)

Jag brukar titta på andra språkversioner och se vilka siffror de har och om de har en annan källa. Thoasp (disk) 15 februari 2013 kl. 18.08 (CET)

Det sistnämnda brukar jag också göra, det huvudsakliga problemet är när mostsvarande artikel inte finns på annat språk. --Rasmus 28 15 februari 2013 kl. 18.09 (CET)

Den typen av ändringar är svåra att avgöra om det är vandalism, eller korrigering av felaktig uppgift. Liksom Thoasp brukar jag också titta på andra språkversioner. Dessutom brukar jag undersöka användarens redigeringsmönster, det vill säga om den gjort andra misstänkta redigeringar, eller varnats för klotter. I vissa fall gör jag ogjord med kommentar att källa skall anges.--Historiker (disk) 15 februari 2013 kl. 18.53 (CET)

Det får mig att tänka på Ralf Edströms artikel, där hävdas i enwiki-versionen att han avslutade karriären med massvis av matcher i ÖIS. Det kan inte stämma, eftersom han isåfall skulle ha varit en av dem som tilldelades SM-guld 1985. Källan som en-wiki hänvisar till verkar alltså vara högst opålitlig. Så glöm inte bort vikten av källkritik. --Vogler (disk) 16 februari 2013 kl. 01.07 (CET)

Nu har jag hittat hyfsat bra källa (intervju med Ralf på Expressen.se) om Ralf 1983-85. Det är infört i svwp-artikeln. :-) Och national-football-teams.com är numera tillfrågat om källan till sin uppgift.--Paracel63 (disk) 16 februari 2013 kl. 16.52 (CET)

 Fixat National-football-teams.com har fixat uppgiften! :-) För deras del återstår nu bara att synka antalet landslagsmål mot Sveriges Radios uppgift…--Paracel63 (disk) 18 februari 2013 kl. 12.40 (CET)

 Fixat :-)--Paracel63 (disk) 18 februari 2013 kl. 14.39 (CET)

Finns det en källa till siffran kontrollerar jag den. Säger källan något annat än siffran så återställer jag till korrekt värde (den som uppdaterar en befintlig sifferuppgift har antingen en mycket klar källa tillgänglig som hen kan ange, eller så dras siffran ur någon kroppsöppning). Om det är en jämförande tabell så är det ofta mest värdefullt att siffrorna kommer från samma eller likvärdiga källor och tidpunkter, snarare än att det är den senast tillgängliga siffran. Jag har till exempel fått återställa Arlandas vanligaste destinationer 2010 då någon ändrat siffror, trots att listan klart anger både källa och årtal. --Lajm (disk) 16 februari 2013 kl. 22.02 (CET)

Mall:Cite pmid

Den här mallen har inte funkat här på svwp, riktigt på det sätt som importören av mallen kanske en gång tänkte. Det kräver att en robot hämtar info från de databaser som det hänvisas till. Just det kan jag inte göra, men jag kan kopiera det arbete som robotarna på enwp redan har gjort. Roboten kan importera sidor som Mall:Cite pmid/19230461 från enwp, och kommer, om inte någon tycker det är en dålig idé, att göra det som en del av det dagliga underhållet som Innocent bot redan gör. Mallarna kommer därför inte kopieras i samma ögonblick som sidan skapas, utan det kommer dröja något dygn. -- Lavallen (blockera) 16 februari 2013 kl. 13.38 (CET)

Låter väl väldigt vettigt. Bra uttänkt. --Bomkia (disk) 16 februari 2013 kl. 14.39 (CET)

en:Template:Cite doi finns också. Man borde i princip kunna göra samma sak med den mallen om det finns intresse... -- Lavallen (blockera) 16 februari 2013 kl. 14.56 (CET)

Kopierat över {{Cite doi}} nu. -- Lavallen (blockera) 18 februari 2013 kl. 11.22 (CET)

Källor på trivialiteter?

Hur triviala saker behöver källor egentligen? En Slöjdbänk är arbetsbänk för bearbetning av träföremål, Kompilator-kompilator eller kompilatorgenerator ett verktyg som skapar en parser, interpretator, eller kompilator osv..? kanske man behöver källa på att en stol är något man sitter på hos svenska wikipedia? I en del fall finns källan på enwp som inte sällan indikeras av {{enwp}} utan att man ej bemödat sig att ens kika.Schh (disk) 16 februari 2013 kl. 15.37 (CET)

Allt som finns på Wikipedia ska vara verifierbar, oavsett vad det handlar om och hur stort eller litet innehållet än är. Att hänvisa folk till en annan språkversion av Wikipedia inte är en källa, och bör aldrig betraktas så. I artikeln slöjdbänk står det några påståenden "Oftast finns en skruvkläm i trä, urtag för stoppblockar, sänka för verktygsförvaring. De flesta delarna är tillverkade av trä och endast delar som kräver stor hållfasthet såsom skruvtvingens kontaktyta är gjorda i metall eller plast." hur vet någon som inte är van med slöjdbänkar att dessa påståenden stämmer om de inte är källbelgda? På engelspråkiga Wikipedias en:Compiler-compiler finns det hela en källa, och den styrker inte vad en kompilator-kompilator är för något, bara att "semantics-based compiling" har sin början 1978. Dieselmotorvagnar (till stationen) 16 februari 2013 kl. 15.47 (CET)

Man kan i många fall kopiera över källan med samma arbetsinsats som det tar att köra en drive-by behöver-källor-lapp.Schh (disk) 16 februari 2013 kl. 16.04 (CET)

Eller kopiera över rätt källa från början istället för att hänvisa till andra språkversioner? --MagnusA 16 februari 2013 kl. 16.16 (CET)

Eller vara ofelbar.. tja det är inte jag iaf. I synnerhet om det är mer viktigt att brödtextens syftningar och sammanhang mm blir korrekta med en massa andra referenser. Schh (disk) 16 februari 2013 kl. 16.44 (CET)

Källor skall absolut inte kopieras utan att kontrolleras. Då är det bättre med en korrekt hänvisning till en annan språkversion. Tostarpadius (disk) 16 februari 2013 kl. 21.32 (CET)

Källorna har redan kontrollerats när de användes på den där andra språkversionen. Det finns folk som kan det och inte kan ett ord svenska ;) Schh (disk) 17 februari 2013 kl. 01.05 (CET)

Mycket uppenbara saker (tex. Stockholm är huvudstad i Sverige) tycker jag inte behöver källbeläggas, men att slöjdbänk endast är avsedd för träslöjd måste absolut källbeläggas. Om man kollar in Svenska Akademiens ordbok så säger den tvärtom att ordet slöjdbänk även kan användas för andra slags slöjdarbeten, till skillnad från hyvelbänk eller snickarbänk.AlphaZeta (disk) 16 februari 2013 kl. 21.44 (CET)

När man översätter från en annan språkversion måste man, som påpekas av Tostarpadius, alltid kontrollera källorna. Bara för att de står på engelskspråkiga Wikipedia (eller någon annan språkversion) inte innebär att de har kontrollerats, inte heller att de inte har utsatts för vandalism eller liknande. Därför går det inte att kopiera tryckta källor, förutom om man har tillgång till böckerna. När man kontrollerar källorna kan man även se till att webbplatsen inte är nedlagd och att sidan fortfarande finns (och gärna uppdatera hämtdatumet, det ser ganska illa ut - vad jag tycker - när man direktkopierar källor från enwp och har, t.ex., "läst 2010" när sidan är skapad mycket senare än det angivna hämtdatumet). Tänk även på att det inte finns någon gudomlig spårkversion av Wikipedia som alltid har rätt och som alla andra språkversioner måste återspegla. Dieselmotorvagnar (till stationen) 17 februari 2013 kl. 02.01 (CET)

Eftersom enwp är den wikipedia som läses av absolut flest i världen så upptäcks defekta källor och påståenden ganska snabbt. Desssutom är det så att med kanske 40 källor per sida så låter sig kontroll av allt för varje källa inte göras utan oproportionelligt stor insats. Gudomlig nix, mest sannolikt korrekt, ja. Schh (disk) 17 februari 2013 kl. 02.55 (CET)

Jag tycker inte fem år (länk till artikel på The Verge) är ganska snabbt. Ett undantagsfall kanske, men en påminnelse att alltid kontrollera källor när man kopierar är det säkert. Dieselmotorvagnar (till stationen) 17 februari 2013 kl. 03.35 (CET)

Utav 4,1 miljoner artiklar lär det finnas ett antal som är felaktiga. Anekdotisk bevisföring. Jämför artikel som finns på svwp och enwp samt använd sannolikhet. Schh (disk) 17 februari 2013 kl. 05.10 (CET)

Enligt min erfarenhet godtas en hel del källor av låg kvalitet på enwp. Både privata och reklamdrivande sajter tillåts passera. Man måste vara ytterligt källkritisk när man använder enwp. Översättningar därifrån är klart överskattat. Dessutom är de ofta ohämmat anglocentriska. Ett famöst exempel är en:Dominions of Sweden, ett styrelseskick som är specifikt för det Brittiska imperiet och som är helt ohistoriskt i förhållande till det svenska stormaktsväldet. /Ascilto (disk) 17 februari 2013 kl. 16.26 (CET)

"Dominion" betyder inte bara självstyrande enheter i brittiska imperiet, utan också "kungadöme" eller "territorium" kort och gott, vilket är en ganska bra översättning av svenskans "besittning". Men jag håller med om att man inte ska överskatta enwp som är fullproppat med fluff på många områden.--Bothnia (disk) 17 februari 2013 kl. 16.34 (CET)

(Men det är bara Brittiska imperiets dominions som kallats dominions med det specifika systemet att europeiska ättlingar fick självstyre. Något liknande arrangemang förekom inte i det svenska stormaktsväldet, alltså blir det missvisande att kalla de svenska besittningarna dominions. /Ascilto (disk) 17 februari 2013 kl. 18.52 (CET))

Vem har sagt att dessa besittningar kallas "dominions" i den begränsade betydelsen? Det är som att säga att det vore fel av enwp att använda ordet "commonwealth" om Polen-Litauen för att det också kan beteckna för resterna av det brittiska imperiet.

andejons (disk) 17 februari 2013 kl. 19.30 (CET)

Principen om minsta möjliga förvåning. /Ascilto (disk) 17 februari 2013 kl. 22.17 (CET)

Jo, men nu är det du som förutsätter det du ska bevisa, nämligen det att den genomsnittlige läsaren av artikeln är anglo-centrisk och associerar till brittiska samväldet.--Bothnia (disk) 18 februari 2013 kl. 17.41 (CET)

Jag delar synen att källor i möjligaste mån bör kontrolleras i samband med översättning. Tryckta källor kan vara svåra att kontrollera och kan i en del fall bytas ut. När detta inte går och de tryckta källorna och användningen av dem framstår som korrekta brukar jag låta dem ligga kvar okontrollerade, men lägger då till en notis om detta i noten. /Dcastor (disk) 17 februari 2013 kl. 16.42 (CET)

Har du något exempel på där du har gjort så? Jag håller på med en artikel där jag förmodligen skulle behöva göra något liknande. /Ariam (disk) 17 februari 2013 kl. 19.13 (CET)

Exempel: Kristendomens historia i Kina till år 1500. /Dcastor (disk) 17 februari 2013 kl. 20.36 (CET)

Tack. /Ariam (disk) 18 februari 2013 kl. 17.21 (CET)

Ibland kanske man ska fundera på om trivialiteterna är så viktiga för artikeln, eller om de kan plockas bort istället för att källbeläggas:

"En stol är en sittmöbel för en person, normalt försedd med tre eller fyra ben, vanligen med ryggstöd och ibland även med armstöd."

"En bokhylla är en förvaringsmöbel där man kan rada upp böcker, pärmar, ställa prydnadssaker eller blommor."

"En slang är ett böjligt rör som främst används för att leda vätskor eller gaser (exempelvis luft) från en plats till en annan."

"Rör är ihåliga långsmala föremål som oftast har cirkulära tvärsnitt och relativt tunna väggar."

Våra försök att precist definiera ganska allmänna föremål eller företeelser blir ibland lite krystade. Tycker jag. /NH 17 februari 2013 kl. 20.37 (CET)

Fast ibland kan man få spännande aha-upplevelser under redigerandets gång. Se bland annat hyvel, vars definition fixades till kollektivt, under en wikifika oktober 2011. :-)--Paracel63 (disk) 18 februari 2013 kl. 12.44 (CET)

Skandaler utan årtal

Inlägg flyttat till Diskussion:Hästköttsskandalen.Yger (disk) 18 februari 2013 kl. 18.04 (CET)

svwp en stor ingress till de större språken?

När årtal och företag involverat i det en artikel handlar om tas bort och denna tendens finns även i andra artiklar men inte på de större språken. Då kan man fundera på om svwp mest ska vara en stor ingress till de stora språken som då blir källan till riktig information. Är det så det ska vara? Schh (disk) 18 februari 2013 kl. 18.46 (CET)

Jag förstår inte riktigt vad du menar, har du något exempel? /Hangsna (disk) 18 februari 2013 kl. 19.03 (CET)

du skriver lite kryptiskt men jag tycker att det är eftersträvansvärt att svwiki endast fungerar som ingress i ämnen med relativt litet allmänintresse hos de flesta svensktalande läsarna, eftersom att det i de fallen inte finns tillräckligt stor mängd intresserade personer för att hålla artiklarna i skick. tetraedycal, tetraedycal 18 februari 2013 kl. 19.07 (CET)

Här ser diskussionen ut att ha aktualiserats av Hästköttsdisken som länkas i tråden ovan. Artiklarna här på Wikipedia ska passa till ett uppslagsverk, inte se ut som nyhetsartiklar, och inte heller ha deras typiska brister. Om de större språkupplagorna inte klarar att uppfylla detta så är det deras problem. -- Lavallen (blockera) 18 februari 2013 kl. 19.17 (CET)

Nja, något som jag tycker är lite fel med svwp just nu är att vi hävdar saker är för nyhetiga (och plockar bort dom på grund av det) för ofta. Ett fall tidigare i år var Saltsjöbadsolyckan då information om att olyckan ska utredas av Statens haverikommission plockades bort då det ansågs som för nyhetigt. Å andra sidan har vi kändisar, när en kändis meddelar att den har blivit tillsammans med en annan kändis anses detta inte vara nyhetigt. Detta får mig att undra, var går gränsen? Dieselmotorvagnar (till stationen) 19 februari 2013 kl. 00.35 (CET)

Gränsen drar vi själva. Det är en stor möjlighet, vill jag hävda, att låta folks intressen och engagemang/skrivklåda få färga av sig i artiklar om pågående skeenden. Det är därför vi har varnande toppmallningar, för att saker snabbt förändras. All sport skulle bli tråkigare att både läsa och skriva om, om vi inte kunde skriva om det hela i anslutning till att det faktiskt sker. Många använder Wikipedia som en nyhetskälla, och det vore synd att inte låta folk hitta även aktuella ämnen här (givetvis med vederbörlig källhänvisning). Däremot är det upp till oss att tygla recentismen, så det blir välskrivet och balanserat. Men det är ingen principiell skillnad gentemot alla andra typer av artiklar. Och vad gäller trådrubriken… det är en utmaning att skriva lika bra artiklar med kanske tiondelen så många bidragsgivare (och läsare), men det är inte omöjligt. Eftersom att skriva på Wikipedia är att dra en lans för sitt modersmål, tycker jag själv att det är en viktig och inspirerande utmaning.-Paracel63 (disk) 19 februari 2013 kl. 05.44 (CET)

Vi bör naturligtvis inte ha artiklar om att en kändis blivit tillsammans med en annan kändis, Wikipedia är ingen skvallertidning. Om de är gifta eller har barn tillsammans kan det omnämnas i respektive artiklar, men att lista diverse tillfälliga pojk- och flickvänner vore oencyklopediskt. / Elinnea (disk) 20 februari 2013 kl. 12.01 (CET)

Instämmer helt i Elinneas synpunkter! Tostarpadius (disk) 20 februari 2013 kl. 12.18 (CET)

Stående navigationsruta?

Hej! Jag har initierat en diskussion om stående navigationsrutor. Jag är tacksam om alla som är intresserade av navigationsrutor och dess standard(er) klickar över dit. :-)--Paracel63 (disk) 20 februari 2013 kl. 17.12 (CET)

NB! X-wiki-admins!

De som är admins på andra svenska projekt bör titta till dem nu. Vi har en X-wiki-vandal vid namn "81.231.255.241" i farten! -- Lavallen (blockera) 20 februari 2013 kl. 13.32 (CET)

Vandalen, välkänd för administratörer, är globalt blockerad, men man kan eventuellt behöva lägga till en lokal blockering. Riggwelter (disk) 21 februari 2013 kl. 14.37 (CET)

Terminologi

Betrakta frågeställningen: Vad heter ett järnspett på engelska?

Jag är nu inte så intresserad av svaret, som av metoden. Hur tar man reda på det? Man kan förstås slå upp det i ett tryckt lexikon. Norstedts stora svensk-engelska säger "iron-bar lever", men har ni någonsin sett den termen användas? Rikstermbanken har inget om järnspett.

Wikipedia har en artikel spett som skiljer mellan grillspett och järnspett och hänvisar till spett (redskap). Där beskrivs vad vi på svenska menar med ett järnspett. Artikeln har språklänkar, och den norska artikeln "spett" är liktydig med den svenska. Den tyska artikeln (Handspeiche) börjar beskriva någon sorts åttakantig, konisk järnstång som används ombord på fartyg, den engelska (handspike) är jättekort men visar en bild som föreställer ett 25 cm långt föremål som liknar en kraftig tältpinne, och den franska ett redskap från gruvor (barre à mine). En hänvisning till franska Wiktionary förklarar att det sådant objekt är en meter långt och 50 mm tjockt, alltså inte alls ett svenskt järnspett. Den här franska Wikipedia-artikeln har språklänkar som inte leder tillbaka till spett och Handspeiche, utan till tyska Strahlstock och engelska Spud bar. Den engelska beskrivningen låter som ett järnspett, 150 cm långt och en tum tjockt. Men bilden visar ett spadliknande föremål och mot slutet av artikeln glider den iväg till barkspadar.

Som vanligt, när det handlar om lite mer perifera ämnen med gränsdragningsproblem, är språklänkarna ett virrvarr och begreppen glider in och ut ur varandra. Norstedts ordbok och motsvarande går inte heller att lita på. Vad visste ordboksredaktören egentligen om järnspett? Översättningen var kanske kopierad ur något äldre lexikon.

En metod som fungerar rätt så bra är att bildgoogla. Det ger inte svaret, men kontrollerar rimligheten. Här ser man att "iron-bar lever" troligen inte är rätt svar, eftersom en bildgoogling inte visar några järnspett. Trots att artikeln "spud bar" rätt exakt beskrev ett järnspett, så får man bara ett fåtal träffar vid googling.

Den metod som hittills är min favorit, är att hitta en sajt som säljer trädgårdsredskap (Jula, Hornbach, Biltema, Clasohlson och deras utländska motsvarigheter) och navigera ner genom produktkategorierna, samtidigt som man tittar på bilderna. Genom att söka på olika sajter, kom jag fram till att crowbar (kofot) används om järnspett och att det är "wedge point crowbar" som ger mest exakt resultat vid bildgoogling.

Norstedts ordbok är ju en kommersiell produkt (liksom NE), och Wiktionary (och Wikipedia) är vårt fria alternativ. Wiktionary innehöll inga översättningar av järnspett, förrän jag lade till dem här om dagen. Wikipedia innehåller språklänkar som är vilseledande. Men det var varken Norstedts, NE, Wiktionary eller Wikipedia som hjälpte mig, utan katalogfunktionen på olika säljsajter. Sajterna är kommersiella, men de säljer inte kunskap, utan trädgårdsredskap, och de gör det genom en fantastisk, hierarkisk organisation av bild och text.

Vad kan vi lära av det? Vi borde kanske satsa på övergripande artiklar som trädgårdsredskap (idag en rödlänk!) där det finns översiktsbilder som låter användaren navigera ner till krattor, spadar och andra underkategorier. Några få artiklar har sådana översiktsgallerier, båge har det, men valv har det inte. Bilderna på Commons ligger förvisso i kategorier, men de är sällan ett användbart hjälpmedel för att navigera sig fram till rätt terminologi. --LA2 (disk) 20 februari 2013 kl. 12.52 (CET)

Mycket intressant, LA2! Det första jag tänkte på när jag såg frågan, Vad heter ett järnspett på engelska?, var "crowbar", men då ser jag att crowbar på brittisk engelska och crowbar på amerikansk engelska har olika betydelser... vad förvirrande det kan bli ofta blir med engelska! Det får mig att undra, heter det "wedge point crowbar" på såväl brittisk engelska som amerikansk engelska? Dieselmotorvagnar (till stationen) 20 februari 2013 kl. 13.21 (CET)

Wow att inte Trädgårdsredskap finns! :O Moberg (disk) 20 februari 2013 kl. 13.48 (CET)

Vilket påminde mig om att jag inte ägnat mig åt Mall:Verktyg på länge. Endera dagen hamnar jag där. :-)--Paracel63 (disk) 20 februari 2013 kl. 17.12 (CET)

Vi har en kategori:Trädgårdsredskap, men den har ingen huvudartikel eller "lista över...". Dess engelska motsvarighet en:Category:Gardening tools har en artikel som heter en:Garden tool (notera inkonsekvensen i terminologi: omväxlande garden och gardening) och den artikeln finns även på norska (no:Hageredskab), men dessa artiklar är riktigt dåliga: korta, saknar källor, anger ingen vetenskap eller systematik, utan förmedlar bara självklarheter rakt ur huvudet, ungefär som vi skrev Wikipedia-artiklar 2005. Innan man skapar en artikel, bör man nog fundera på vad som finns av vetenskap och historia, kanske Skansen har gett ut någon bok i ämnet? Nu har jag inte tänkt fördjupa mig i just trädgårdsredskap, men frågeställningarna följer ett mönster som kan vara tillämpbart på tusentals områden. Det är lätt att skriva artiklar om alla spindelarter och alla riksdagsledamöter, men på många andra områden är det oklart vad som är en och samma sorts kratta, eller två olika. Troligen finns det skillnader i brittisk och amerikansk engelsk terminologi, och några europeiska språk gör kanske inte ens skillnad på en spade och en skovel. --LA2 (disk) 20 februari 2013 kl. 21.42 (CET)

Nu finns artikeln Trädgårdsredskap. Kanske den bör utformas på något annat sätt. Men det är ett första försök till utformning iaf. Kanske finns det bättre utformning? Det har ju iaf hänt mer än en gång att man funderat på "vad kallar denna leverantören saken X för??" för näste leverantör har förstås ett helt annat namn på samma sak. Och den engelska ett tredje osv. Schh (disk) 22 februari 2013 kl. 11.13 (CET)

Attityden "det fanns ingen artikel, så jag skrev tio ord i en lista, rakt ur huvudet, utan källor, det måste vara bättre än inget" trodde jag att vi hade kommit ifrån. Den här artikeln är sämre än kategorin, så det finns ingen orsak att kategorin ska länka till den som sin huvudartikel. Den är inte uttömmande, den är inte systematisk, den är bara slumpartad, ofullständig och dålig. Artikeln ger ett intryck av att Wikipedia är ett klotterplank och inte en encyklopedi. --LA2 (disk) 22 februari 2013 kl. 17.35 (CET)

Plockade ut bilderna ur alla trädgårdsartiklar och använde de. Se artikeln som ett startpunkt, något att jobba med snarare än något färdigt. Något de som skrivit i denna fråga kan ändra på och ha något att utgå ifrån. Det är lite väl mycket att allt ska vara perfekt från början. Vilket definitivt hämmer tillväxten av skribenter för svwp. Schh (disk) 22 februari 2013 kl. 17.44 (CET)

Ett (nästan) utmärkt hjälpmedel är Lexin, lexikon för invandrare, som svenska myndigheter har tagit fram. Lexins bildteman har en liten konstig, flash-baserad webblösning. Om man väljer språk svenska och tema 27 bondgård och lantbruk, redskap 2, så finns där ett spett till höger. Klicka på det, så säger den spett. Bland språken kan man inte välja engelska, men finska eller något annat språk och gå till tema 27, redskap 2, så syns spettet (rautakanki på finska) och då går det att välja engelska uppe i högra hörnet. Där har spettet fått heta "skewer", vilket jag tror är helt fel. Skewer är en sådan träpinne som man får på tallriken när man äter kycklingspett. --LA2 (disk) 20 februari 2013 kl. 18.38 (CET)

Det finns ett projekt startat av ILO på 50-talet med syfte att skapa en klassificering av yrkestitlar kallat History Of Work Information System som kanske kan vara användbart när det gäller yrken och sysselsättningar. Edaen (disk) 20 februari 2013 kl. 19.35 (CET)

När det gäller metoden som efterfrågades tror jag också att det är t.ex. Google som ger bäst/flest resultat per tidsenhet, för att finna lämpliga översättningar (iaf när inte tillförlitliga uppslagsord finns inom Wikimedias sfär). När det gäller översättningen som sådan hittade jag benämningen "RAT TAIL CROWBAR", som ger drygt 2 miljoner träffar (kärt barn har många namn). Bildsökning är en god hjälp i sammanhanget, medan t.ex. försäljare av trädgårdsredskap har mycket ojämn kvalitet när det gäller benämningar på andra språk.
/WeRon (disk) 20 februari 2013 kl. 20.14 (CET)

Lite vid sidan av ämnet - finns det en tydlig defintion av vad det svenska ordet spett är? I äldre tid används främst ordet järnstör, och även bland redskap i bruk i dag uppfattar jag att de flesta som använder dem skiljer mellan järnstör och spett - ett spett har en kilformad avslutning i ena änden. De är ofta något längre och kraftigare. Järnstörarna avslutas med en spets eller möjligen en snett avskuren ända. Ofta avslutas järnstörarna med en smidd ögla i änden. Men det kanske endast är lokalt som man gör den åtskilnaden? --FBQ (disk) 21 februari 2013 kl. 21.21 (CET)

Definitioner skrivs väl av den som har behov av att standardisera en terminologi, som när man upphandlar produkter enligt en standard. I bästa fall skulle sådana standards då hamna i Rikstermbanken. Dokumentation sköts av Språkbanken och hamnar i olika korpusar och borde slutligen hamna i SAOB och SAOL. Språkbanken har kommit rätt långt i öppenhet. Tyvärr är båda sidorna alldeles för långsamma. Man kan jämföra med hur snabbt hästköttskandalen dokumenteras i Wikipedia, medan ordet "kebabrulle" ännu inte har hunnit ta plats i SAOL. --LA2 (disk) 22 februari 2013 kl. 10.27 (CET)

Hur snabbt wikipedia agerar kan väl ses på Norge attentaten 2011 efter 60 minuter på enwp och svwp. Schh (disk) 22 februari 2013 kl. 18.02 (CET)

Richard Dawkins

Eftersom det börjar närma sig ett redigeringskrig i artikeln Richard Dawkins skulle jag vilja att en annan admin halvlåser den (helst med källan som jag lade till som raderas hela tiden, och med att personen är religionshistoriker), medan diskussionen sker på diskussionssidan. Jag bad tidigare idag om att de som ville ändra skulle motivera på disk. men det har inte skett av det sista ip-numret. Eftersom jag varit inblandad i diskussionen vill jag själv inte halvlåsa eller rulla tillbaks en gång till (som La lapin verte gjorde tidigare) då jag är part i målet. MVH Adville (disk) 21 februari 2013 kl. 22.02 (CET)

Varken hel- eller halvlåsning ska användas som tillhyggen när man är oense om en artikel. Du begär alltså att artikeln ska halvlåsas till den version du själv gillar så att inte den oinloggade ska kunna redigera. Det är bra att du inte gör det själv, men ingen annan bör heller göra det. Istället ska den/de som medvetet fortsätter redigeringskriga blockeras eller ska sidan hellåsas så att det blir "lika för alla". Annars används skrivskyddet till att ge företräde för inloggades åsikter om hur artikeln ska se ut. (Detta gäller alltså när man är oense och det finns argument för båda sidor, inte vid klotter eller liknande.) /NH 22 februari 2013 kl. 10.48 (CET)

Som tillägg till NH:s inlägg kan man väl länka klassikern meta:Wrong version och konstatera att Wikipedia inte behöver bli klart idag. /Grillo (disk) 22 februari 2013 kl. 11.05 (CET)

Och nu såg jag att texten om fel version förvandlats till någon sorts raljerande text om att admins beslut alltid är korrekta och att den som inte håller med om det inte förtjänar att tas på allvar... Det var kanske inte den ursprungliga andemeningen. /Grillo (disk) 22 februari 2013 kl. 11.06 (CET)

Nu förstår jag inte. Jag redigerade inte i artikeln efteråt, vilket ip-nummer gjorde utan att diskutera. Det jag bad om var att halvlåsa så att det fördes en diskussion på disk.sidan, vilket JAG gjorde. Jag följde "reglerna" om att inte redigeringskriga, alltså hade det blivit samma sak. Jag använde inte admin, för att vi skall vara lika-ingen är "mer värd" pga tid på wiki, men ibland kan nya behöva hjälp att hitta var disk. skall ske. Jag bad även ip:nr att gå till disk.sidan. Det var inte "Företräde" som söktes utan diskussion. Vari gjorde jag fel i att be om hjälp att få en diskussion och inte ett krig? MVH Adville (disk) 22 februari 2013 kl. 11.14 (CET)

Det är nog insticket: "helst med källan som jag lade till som raderas hela tiden" som det reagerades på. -- Lavallen (blockera) 22 februari 2013 kl. 11.19 (CET)

Aha, men om man inte ser källan så vet ju inte andra vad som diskuteras! Nu lade jag istället in källan på disk.sidan med citat, så andra kan läsa med. Religionsfilosof ansåg jag med vara viktigt (för det är ingen allmänfilosofisk debatt, utan en religionsfilosofisk debatt, och då är det väl viktigt att påpeka att han har expertkunskapen). Adville (disk) 22 februari 2013 kl. 11.23 (CET)

Jag menade inte att du gjort något fel, försökte bara förklara när och hur skrivskydd ska och inte ska användas :) /NH 22 februari 2013 kl. 11.55 (CET)

Om något mer görs i denna konflikt av någon av dem som deltagit hitils så bör väl denne blockeras med hänvisning till TÅG. Rasmus 28 22 februari 2013 kl. 14.21 (CET)

TÅG är kass som regel. Om ett dynamiskt IP-ändrar och en seriös användare återställer 3 ggr ska denne blockeras. Om en ovan användare ändrar och blir återställd men tror att det buggar och försöker ett par gånger till och därför bli blockerad.--LittleGun (disk) 22 februari 2013 kl. 15.15 (CET)

TÅG kan vara användbar för att ha något att hänvisa till vid blockeringar för redigeringskrig. Men blockeringen bör vara på grund av redigeringskrigande, inte p.g.a. TÅG. Och de som överväger blockering bör ta hänsyn till den typen av omständigheter som LittleGun för fram. ⬤Bοⅳⅰе 22 februari 2013 kl. 15.23 (CET)

Fast jag var väldigt tydlig att det inte handlade om blockering utan att jag ville låsa sidan så att ip-nr skulle upptäcka diskussionssidan och diskutera istället+ att jag skrev på deras disk. sida. (än har inte de ip kommenterat vad jag har sett, och det kan bero på att det inte rullades tillbaks så det trodde att det skulle vara kvar och såg inte att jag vill diskutera innehållet... men hade det rulltas tillbaks hade de reagerat och kunnat föra en diskussion) Annars när det gäller tåg håller jag med Boivie. (och nu har det blivit lite diskussion såg jag sista jag tittade för några timmar sedan så jag är nöjd vad utfallet än blir) Adville (disk) 22 februari 2013 kl. 17.45 (CET)

Resestipendium till Wikimania

Wikimedia Sverige utlyser ett resestipendium till Wikimania i Hong Kong om 10 000 kr. I syfte att fler ska få chans att möta personer inom Wikimediagemenskapen kan det utgå till personer som inte redan har varit på Wikimania, som inte sitter eller har suttit i styrelsen för Wikimedia Sverige eller har eller har haft anställning i föreningen.

Skicka din ansökan senast 28/2 till infowikimedia.se och berätta lite om din bakgrund i Wikimediasfären och hur du tror att detta skulle kunna underlätta ditt framtida engagemang i rörelsen på maximalt 3000 tecken. --Ainali (disk) 4 februari 2013 kl. 22.42 (CET)

Stipendier går även att söka här för den som är intresserad. Deadline den 22 februari. Ainali, hur ser det ut om någon söker båda resebidragen? C.Nilsson (disk) 4 februari 2013 kl. 23.08 (CET)

Det finns säkert någon bra lösning på det där, som att WMSE låter stipendiet gå vidare till någon annan i så fall, men det kan påpekas att WMF sannolikt kommer att dela ut mellan sju och nio fullständiga stipendier till hela Väst- och Sydeuropa. Risken att samma person skulle få båda är inte jättestor, särskilt inte med tanke på att de svenskar som gärna åker på Wikimania och de som varit där förut eller varit inblandade i WMSE nog överlappar rätt bra. /Julle (disk) 5 februari 2013 kl. 02.21 (CET)

Måste för övrigt säga att jag tycker att det var en vettig avgränsning. Uppskattar försöket att nå ut till fler. /Julle (disk) 14 februari 2013 kl. 00.43 (CET)

Nu börjar det dra ihop sig, men än hinner man författa en ansökan! Ainali (disk) 24 februari 2013 kl. 11.29 (CET)

Låtar - separata ?

Hej. Det finns artister som har gjort många låtar Robbe2 (diskussion) 13 februari 2013 kl. 00.16 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av <span id=".7B.7Banv.7Cabbedabb^disk 15 februari 2013 kl. 00.08 (CET).7D.7D">none.)

Ja? Le Lapin Vert (disk) 13 februari 2013 kl. 00.26 (CET)

Hej. Det finns artister som har gjort en hel del låtar. Borde man skapa nya sidor eller lägga allt på artistens sida? Om man t.ex kollar på engelska wikipediaså finns det separata sidor där man förklarar mer informativt om just den låten man söker efter. I just detta fall syftar jag på DJ:n Avicii som ganska ofta skapar nya låtar.

Hoppas på svar /Rob. Robbe2 (diskussion) 13 februari 2013 kl. 00.28 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av <span id=".7B.7Banv.7Cabbedabb^disk 15 februari 2013 kl. 00.08 (CET).7D.7D">none.)

Personligen tycker jag att det finns för många artiklar om enskilda låtar. Ett smärre antal låtar har gjort sig förtjänta av egna artiklar på grund av medial uppmärksamhet och övriga borde behandlas i artist- eller albumartikeln. Sen är det ju så att låtar inte alltid släpps i albumform numera, i och med MP3-revolutionen kan artister släppa enstaka låtar kontinuerligt, bland andra Swedish House Mafia har väl gjort så? Le Lapin Vert (disk) 13 februari 2013 kl. 00.36 (CET)

Jag skulle också vilja säga att relevansen för enskilda låtartiklar hänger samman med i vilken utsträckning låtar är förknippade med bara en eller med flera artister. Inom jazzen (som är mitt specialområde musikaliskt) är ju de flesta kända låtar inspelade och tolkade av rader med olika artister (men däremot ofta lanserade av någon numera halvt bortglömd musikalartist) så där är det i regel mer relevant med separata låtartiklar än någon godtycklig infogning i en viss artistartikel. /FredrikT (disk) 13 februari 2013 kl. 01.39 (CET)

Ja, det var ju främst under 1960-talet det blev vanligt att en artist hade "monopol" på en låt, tidigare kunde flera olika inspelningar ligga på listorna samtidigt. Le Lapin Vert (disk) 13 februari 2013 kl. 18.58 (CET)

Och i flera länder. Många tidiga svensktoppshits är ju översatta/bearbetade versioner av amerikanska, engelska, franska låtar etc. På samam sätt "snodde" Ernst Rolf och Karl Gerhard på sin tid utländska melodier till sina revykupletter. /FredrikT (disk) 15 februari 2013 kl. 08.49 (CET)

Sedan är det ju inte helt enkelt, det finns även nyare låtar som inte är främst förknippade med sin originalversion eller åtminstone inte mest kända i sina originalversioner som Tainted Love. I övrigt håller jag med Le Lapin Vert om att det ofta skapas för många artiklar om enskilda låtar som borde kunna beskrivas i artikeln om musikern, men också FredrikT om det finns klassiker som en:All of Me (song) som gjorts av otaliga kända artister i mängder med versioner utan att vara förknippad med någon särskild där kanske enskilda låtartiklar i första hand skulle behövas.

Det finns ju också mängder med folkvisor och liknande som inte har en känd upphovsman eller originalartist där det också, för att ta några sverigecentrerarde exempel Älvsborgsvisan Karlsborgsvisan, Kors på Idas grav, Hjalmar och Hulda , Kongung Gösta och Dalkarlarne med flera.--FBQ (disk) 23 februari 2013 kl. 14.21 (CET)

Snart 800 000…

Vi firar med en god tårta idag.

Så var vi där igen, vid en ny milstolpe. 799 961 artiklar står räknaren på just nu. Ska vi gissa vilken som blir nummer 800 000? :-)--Paracel63 (disk) 19 februari 2013 kl. 05.51 (CET)

Gissar att det inträffar runt kl 8 imorgon? ;) Schh (disk) 19 februari 2013 kl. 06.31 (CET)

Lsjbot ägnar sig just nu åt annat än svenskt artikelskapande. Drar igång igen när jag kommer hem från jobbet i eftermiddag. Har vi nått 800 000 manuellt innan dess? Lsj (disk) 19 februari 2013 kl. 09.03 (CET)

13.22 blev Wasp-klass nummer 800000.Yger (disk) 19 februari 2013 kl. 13.25 (CET)

(refkonf) Grattis till Magnus242 som med artikeln UGM-96 Trident I gjorde, vad jag förstår, artikel nr 800 000. – GeMet [diskussion] 19 februari 2013 kl. 13.26 (CET)

HURRA! C.Nilsson (disk) 19 februari 2013 kl. 13.40 (CET)

Kul! Nu äter vi tårta, hörni! (Den på bilden bakades till plwp:s femårsjubileum men ser ut att kunna ätas upp en gång till…)--Paracel63 (disk) 19 februari 2013 kl. 16.45 (CET)

Det totala artikelantalet har nästan fördubblats på bara 5 månader (från 500000 till 800000 st) [4] – jädrar, sicka goa knegare vi har! Keep up the good work! B-) /Mvh Vostok (disk) 19 februari 2013 kl. 18.51 (CET)

Vostok, du är medveten om att den stora majoriteten av dessa artiklar skapats mekaniskt av User:Lsjbot va? Jag vet inte om jag skulle kalla det för "knegande". /Grillo (disk) 20 februari 2013 kl. 02.13 (CET)

Robotarna hade jag glömt, tack för påminnelsen! ;) /Vostok (disk) 20 februari 2013 kl. 20.40 (CET)

Snart når vi väl 1 000 000... Dock så lär vi väl aldrig slå engelskspråkiga Wikipedia (de fick sin 1 000 000 2006!) /Kattegatt (disk) 20 februari 2013 kl. 08.00 (CET)

Knegare = arbetare. Ordet robot kommer ju från ett slaviskt ord för "arbete" eller något liknande. :-) Tomas e (disk) 20 februari 2013 kl. 11.51 (CET)

"Hårt arbete" tom efter vad jag förstått, den kod Lsj använder är så omfattande att den inte går att skriva ut på en enda wiki-sida, så stora sidor tillåter inte programvaran. -- Lavallen (blockera) 20 februari 2013 kl. 11.55 (CET)

Grattis till Magnus242 för att ha skapat den 800 000:e artikeln, men vilken artikel var det? UGM-96 Trident I eller Wasp-klass? /ℇsquilo 20 februari 2013 kl. 12.11 (CET)

Jag följde räkñaren på huvudsidan, och den slog om först en eller två minuter efter de två artiklarna skapades. Sedan låg den på 800000 i minst fem minuter, vilket gjorde jag antog det var den andra, Wasp-Klass som var nummer 800000, men det kan ju varit en fördröjning och den innan kanske var den rätta?Yger (disk) 20 februari 2013 kl. 12.20 (CET)

Räknaren bygger på förenklad räkning med felmarginaler, så exakt vilken som blev nummer 800k kommer vi aldrig att få veta. -- Lavallen (blockera) 20 februari 2013 kl. 12.26 (CET)

För att redovisa min "metod". Jag använde mig av Special:Statistik för att se vilken som blev artikel 800000. Nivån stod kvar på 799999 ett bra tag efter att Gustav Hössjer skapats. Sedan när den slog över till 800k så kollade jag SÄ, där UGM-96 Trident I då låg. Dock måste jag hålla med om Yger att "mätaren" låg kvar på 800000 ganska länge; för mig även efter att Wasp-klass skapats. Någon som vet om det är exakt samma räknefunktion på {{NUMBEROFARTICLES}} som den på Special:Statistik? – GeMet [diskussion] 20 februari 2013 kl. 17.33 (CET)

Lsjbot håller ju reda på artikelstatistiken när den är igång, och anropar då Special:Statistik via api. Där räknas det stadigt upp en pinne för varje artikel som boten skapar, utan påtaglig fördröjning. Det har visat sig fungera bra att låta boten köra tills räkneverket visar ...999 och sedan pausa för att låta en användare som använder "rätt" sorts hjälpmedel få passera milstolpen. Hade det funnits en fördröjning i Special:Statistik så hade inte det fungerat. Dock var Lsjbot upptagen med annat vid just 800 000, så där vet vi inte :) Lsj (disk) 20 februari 2013 kl. 22.34 (CET)

Jag inbillade mig i min naivitet att det skulle vara så enkelt som att titta på första tiden i artikelhistoriken. Tji fick jag, de var skapade samma minut. En delad hedrande 800 000-plats antar jag :-P —Johan G (KJG2007 | Disk.) 23 februari 2013 kl. 03.39 (CET)

Patronymikon på engelskspråkiga WP

Engelskspråkiga Wikipedia har en Manual of Style-diskussion om hur patronymikon ska hanteras där, på en:WT:MOS#Translation of patronymics. De notifierade på en:Wikipedia talk:WikiProject Sweden, antaligen eftersom svenska är ett av de språk där patronymikon är vanligen förekommande. Dock är WPSwedens diskussionssida ganska sovande, så jag flaggar för detta här, ifall någon är intresserad av att ge vettiga bidrag till diskussionen om hur detta bör hanteras på enwp. Tomas e (disk) 25 februari 2013 kl. 17.37 (CET)

Ombudsman commision og privacy policy

Mandag den 4. marts mødes Ombudsman commission (OC) i San Francisco for at deltage i en række møder med Wikimedia Foundation om OC’s arbejde. Et af emnerne er, hvad vi – dvs. Commission og Foundation - mener, at OC’s indsatsområde er eller bør være. OC tager sig i øjeblikket kun af overtrædelser af den gældende privacy policy, så f.eks. muligt misbrug af checkuserværktøjet, som ikke medfører overtrædelse af reglerne i privacy policy, kun kan behandles ved lokale wikiprocesser (en:wiki har ArbCom og AUSC til den slags).

OC indbyder alle til at give kommentarer til, hvad de mener OC’s arbejdsområde bør omfatte fremover. Som medlem af OC modtager jeg gerne sådanne kommentarer til fremlæggelse under møderne, så de kan blive diskuteret, overvejet og givet passende vægt. Bemærk, at jeg afrejser søndag, så for at have tid til at læse kommentarerne, er en hurtig reaktion nødvendig!

Et par spørgsmål til overvejelse følger nedenfor, men det er ikke et krav, at de besvares hverken direkte eller indirekte, hvis du mener, at du har en betydende kommentar uden at gøre det.

Spørgsmål:

1. Vil du støtte,at Ombudsman commission påtager sig at undersøge misbrug af checkuser- og oversightværktøjerne? Og hvis ikke, hvordan begrunder du det?
2. Hvis svaret til 1) er ja, synes du så, at OC skal være første instans i behandlingen, eller skal første behandling ske andetsteds, så henvendelse til OC får karakter af en appel?

Hvis du har kommentarer til dette emne eller ovenstående giver anledning til spørgsmål, så skriv dem gerne her eller pr. epost til mig. Hvis du foretrækker IRC, kan jeg findes på en af de lokale kanaler som Sir48.

For Ombudsman Commission, --Sir48 (disk) 25 februari 2013 kl. 20.47 (CET)

Hednisk

Jag läste artikeln Vender då jag såg meningen "Relationerna mellan vender och andra hedniska folk varierade." Jag reagerade på ordet hednisk, som jag tycker har en negativ klang, och slog upp det på [Hedendom|Wikipedia]: "Ordet uppfattas som en pejorativ benämning på andra religioner, och används av företrädare från de abrahamitiska religionerna." (en av meningarna i artikeln)

Jag undrar hur neutralt det är att använda detta ordet när man skriver om historiska folkslag och religioner på Wikipedia. Att påpeka att de inte var kristna ännu skall ju helt klart stå, men varför inte använda det mer vetenskapligt korrekta och neutrala ordet Förkristen istället?

Just nu finns det 510 artiklar på svwp som innehåller ordet hednisk, varav många säkert skall innehålla ordet (ex artikeln förkristen), men hur är det med artiklar likt Vender ovan? Finns det någon konsensus? Adville (disk) 24 februari 2013 kl. 14.46 (CET)

Är inte även ordet "förkristen" povvigt? Det verkar underförstå en civilisatorisk utveckling mot kristendomen. Bidrar ordet "hednisk" med något i meningen, eller går det lika bra att skriva "relationerna mellan vender och andra folk varierade"? Edaen (disk) 24 februari 2013 kl. 14.52 (CET)

MEd tanke på att vi nu (enligt mig åtminstone) lever i "Postkristen" tid så känns formuleringar som "Förkristen är en neutral benämning på det som i äldre litteratur ..." ganska skruvat. -- Lavallen (blockera) 24 februari 2013 kl. 15.09 (CET)

För mig kan man gärna ta bort ordet, men det bidrar på det sättet att man förstår att de inte var kristna eftersom det var många konflikter och senare även korståg mot dessa folk för att kristna dem... Adville (disk) 24 februari 2013 kl. 15.14 (CET)

"Icke-kristen" vore ett snäpp bättre än "förkristen", som i sin tur är ett snäpp bättre än "hednisk", men alla sådana uttryck innehåller en presumtion att kristendom är normaltillståndet och allt annat är avvikelser. Kristonormativitet (finns det ordet?) är inte NPOV. Lsj (disk) 24 februari 2013 kl. 15.28 (CET)

(redigeringskonflikt) Man skulle ju kunna välja icke-kristna folk istället. Den enda nackdelen är att det då inte framgår att det fanns ett tydligt släktskap mellan fornnordisk och fornslavisk religion, och att det runt Östersjön troligen snarast handlade om en flytande definition av vad som var det ena och det andra under förkristen tid och att det före de skriftbundna religionerna ofta fanns lokala trosföreställningar som skiljde sig från byggd till byggd. Men jag tycker nog icke-kristna skulle fungera tillfredställande. (redigeringskonflikt, Ljs föreslog redan samma sak. Tänkte det fortfarande kunde vara värt att påpeka eftersom "hedniskt" möjligen i de andra 510 artiklarna använts för att specificera kopplingar till fornnordisk eller germansk religion som gör att det kanske i några fall är vettigare att ersätta med de begreppen istället.)--FBQ (disk) 24 februari 2013 kl. 15.33 (CET)

Väldigt lite är ju känt om Slavisk mytologi, och den har med säkerhet liksom den fornnordiska religionen skiljt sig från öst till väst och norr och söder.--FBQ (disk) 24 februari 2013 kl. 15.36 (CET)

Var Vendernas förhållande till kristna folk så pass mycket annorlunda att man behöver specificera att det gäller förhållandet till andra icke-kristna/förkristna/hedniska/polyteistiska/animistiska folk? Ta bort ordet helt om det inte behövs. /ℇsquilo 25 februari 2013 kl. 15.23 (CET)

Sagt och gjort, men en koll på andra sidor behöver nog göras... Adville (disk) 25 februari 2013 kl. 15.49 (CET)

Eftersom meningen saknar källa är det svårt att veta. Därmed tänker jag att den osäkra informationsbiten lika gärna kan utelämnas.

Angående huvudfrågan: ja, hednisk kan (emm) låta värderande och pov:igt, kan tolkas som "icke-kristen, vilket är fel". Som FBQ säger kan det nog dock också handla om att betona ett kulturellt släktskap med forneuropeiska grupper (om jag tolkar det rätt), och i sådana fall kan man ju försöka skriva det på ett annat sätt ("andra närstående/närbesläktade icke-kristna kulturer" eller liknande?). –flinga 25 februari 2013 kl. 15.57 (CET)

I vetenskapliga sammanhang är det, i varje fall vad gäller antiken, numera vanligt att använda ordet "pagan", vilket betyder samma sak, men uppenbarligen inte anses lika belastat. Termen får väljas från fall till fall. Ibland kan det givetvis saklöst strykas. Tostarpadius (disk) 25 februari 2013 kl. 16.04 (CET)

Givetvis måste man läsa innan man tar bort. Jag korrigerade i artikeln asatro. Varför skulle det stå "den hedninska tron" istället för "asatron"? Däremot blev det svårare i andra artiklar så jag får kolla lite åt gången. pagan var ett bra tips. Adville (disk) 25 februari 2013 kl. 16.10 (CET)

Jag kan förstå "pagan" i vetenskapliga texter, men kan ordet verkligen anses ingå i det svenska allmänspråket? Jag är överhuvudtaget skeptisk mot att använda "mindre belastade" ord med samma betydelse som de vedertagna. Problemet med ordet är väl snarare att indelningen i kristna och "hedningar" i många artiklar i sig innebär ett märkligt val av synvinkel. --LPfi (disk) 26 februari 2013 kl. 07.47 (CET)

Ofta är valet av perspektiv beroende av hur man såg på det i samtiden och då blir det en annakronism att bortse från det. I de fall där det i stället handlar om sentida historikers numera föråldrade tolkningar är det en helt annan sak. Då kan de eventuellt redovisas som citat eller referat, men i övrigt kan de läggas åt sidan. Deras konfessionella glasögon får dock inte automatiskt ersättas av våra sekulariserade. Det finns en risk för "religionsblindhet". Tostarpadius (disk) 26 februari 2013 kl. 08.09 (CET)

Jag kan nog i många fall tycka att Fornnordisk religion i många fall är ett bättre begrepp än Asatro. Många inbillar sig lätt att den fornnordiska religionen liknade skriftreligioner som kristendom eller islam, och att eddan fungerade som en teologisk skrift. Så var det ju inte, inom norden och vidare inom germansk område existerade en bred mytflora och en mängd folktroföreställningar, som i hög grad varierade från trakt till trakt. "Religionen" omfattade allt från skapelseberättelser, folktroföreställningar, olika gudar varav en del var asar och andra inte. Vissa tillbads i vissa regioner och andra i andra, vissa mycket och andra förekom främst i sägner och spelade mindre roll i de religiösa sederna. Sedan är ju Venderna inte nordbor eller ens germaner (konstaterar att artikeln om Germansk religion skulle behöva en ordentlig översyn).--FBQ (disk) 26 februari 2013 kl. 10.27 (CET)

Tyvärr har vi ju bara små brottstycken av beskrivningar hur den här religionen egentligen såg ut, så mycket blir ju gissningar och spekulationer. Begreppet asar förekommer främst hos Snorre, som beskriver dem som en hövdingaätt, vilket gör det svårt avgöra hur stor betydelse begreppet har haft. För att exemplifiera dyrkade ju slaverna i Kiev Perun, som har tydliga paraleller till Tor, men där inte ses som någon asagud. Sedan skiljde sig säkert västslaver som Vendernas förställningar (för att återgå till orsaken för diskussionens början) från föreställningarna i Kievtrakten såsom de skildras i Nestorskrönikan.--FBQ (disk) 26 februari 2013 kl. 10.41 (CET)

FBQ: Venderna var bara ett exempel där ordet hednisk stod. I övrigt så kan jag säga att dina två inlägg har gett mig nya perspektiv som jag "borde" ha förstått om den tidiga nordeuropiska historien, men inte har "bearbetat färdigt". Tack!. Som jag ser det så finns det mycket att göra när det gäller artiklarna om de olika folkslagen och religionerna i Europa i nord och öst (dvs "icke-romerska" delarna). Intressanta områden osm inte är mina specialområden, dock är jag glad att ha skapat denna diskussionen så att ordet hednisk har kommit upp till ytan, och att vi förstår att det är fingertoppskänsla som gäller om man skall ta bort det eller behålla. MVH Adville (disk) 26 februari 2013 kl. 11.18 (CET)

Adville: Jag tänkte mest att jag skulle återkoppla till artikeln som födde diskussionen. Det finns ju mycket massor att säga i ämnet som gör exakta gränsdragningar svåra. Egentligen är jag ingen expert på fornnordisk religion heller, men övergången mellan vikingatid och medeltid är en spännande tid som fascinerat mig.--FBQ (disk) 26 februari 2013 kl. 13.19 (CET)

Den samtida synen är förstås relevant, men källorna för synvinkeln är ofta kristna västlänningar som ser på kristna och hedningar. Man måste balansera med den motsatta synen (ifall man har källor som gör den tillgänglig) och uppmärksamma läsaren på att ingendera är en neutral utgångspunkt. Jag tror också att artiklarna som nämner "hedningar" väldigt ofta bygger på Ugglan och liknande, med stor risk för "sentida historikers numera föråldrade tolkningar" (och jag tror att vi i det stora hela är överens). --LPfi (disk) 26 februari 2013 kl. 13.53 (CET)

Veckans artikel?

Det är roligt att se artikeln om maramö har haft 5000 besök de sista dagarna. Den skapades bara i januari i år med fyra bidragsgiavre, och jag tycker den är helt OK, inte minst med tanke på dess litenhet.Yger (disk) 26 februari 2013 kl. 08.34 (CET)

Bevakningslistan verkar inte så aktuell längre

Wikipediafråga flyttad till Wikipedia:Wikipediafrågor.--MagnusA 28 februari 2013 kl. 08.15 (CET)

Återupptar diskussion om huvudsidans utseende

För en period sedan var flera med och diskuterade utseendet på huvudsidan (se Portaldiskussion:Huvudsida). Jag blev sedan upptagen och det verkar som om det inte har varit så många som har kommit med fler förslag eller inlägg sen dess.

Nu har jag i alla fall varit djärv och gjort ett nytt förslag (jfr originalet). Det bygger i högsta grad på den existerande huvudsidan. Det jag har gjort är framför allt tre saker:

• försökt att rensa bland dubblerade länkar (även om jag vet att viss dubbellänkning är nödvändig/önskvärd, och faktiskt har med en del sånt)
• infoga mer information om hur man kan bidra till Wikipedia i högerspalten. Idén kommer från italienskspråkiga Wikipedia, men jag har skrivit om texten något
• korta sidan genom att föra över listan över de största språkversionerna till en länk

Nu känner jag en del av er, så jag kanske också ska säga följande:

• det här är inte något slutgiltigt förslag, utan en skiss för att komma vidare i diskussionen
• jag är inte särskilt duktig på design/CSS, etc, så det går säkert att göra massor av saker snygga/enklare. Varsågod att fixa!
• det här är inte slutet på vad som behövs göras med informationssidorna (dubbletter, krångligt språk, etc, utan början
• man får gärna göra egna förslag baserat på det här eller något av de andra som finns. Jag gjorde en lista över tidigare förslag här.
• hela insatsen för mig att göra det här var cirka tre timmar

Jag hoppas att jag inte trampar någon på tårna här. Med vänliga hälsningar//Hannibal (disk) 11 februari 2013 kl. 00.31 (CET)

Bra jobbat! Inte perfekt men helt klart ett steg i rätt riktning och jag skulle gärna se att vi ändrade direkt enligt ditt förslag. Mycket bra att du tog bort den dublerade information med språklänkarna. Det är helt onödigt att ha samma info på två ställen. Bra med informationen på högerkanten om vad Wikipedia är. Kan bara ge båda tummarna upp.AlphaZeta (disk) 11 februari 2013 kl. 16.05 (CET)

Språklänkarna hör till de viktigaste funktionerna på Wikipedia. Som förslaget ser ut saknar det helt språklänkar, vilket får det att se ut som om SVWP verkar i ett isolerat vakuum. Storleken på olika språkversioner är väsentlig information eftersom det är svårt att hitta adekvat information på språkversioner med färre än hundra tusen artiklar. /Ascilto (disk) 11 februari 2013 kl. 16.46 (CET)

Jag läser kanske ett tjugotal språkversioner på Wikipedia (olika germanska och romanska språk alltså, jag är inte vansinnigt språkbildad), om jag verkligen letar information efter någonting som jag tror kan finnas i en artikel men inte hittar det. Du skall nog tala fler språk än så för att det skall vara riktigt relevant att sortera språk efter storlek för att hitta information. Är det så vanligt? Det finns förstås människor som läser på betydligt fler språk än tjugo, men de är ganska få. /Julle (disk) 12 februari 2013 kl. 00.30 (CET)

Jag förutsätter för övrigt att Hannibal gärna behåller interwikilänkarna, men undviker att förvirra de stackars botarna som håller koll på att sådana fungerar i båda riktningar genom att bara inte ha dem där just nu. /Julle (disk) 12 februari 2013 kl. 00.34 (CET)

AlphaZeta: Tack för så positiv feedback.

Ascilto och Julle: För att vara tydlig, 1) språklänkarna finns längre upp än tidigare (bara i en länk), 2) interwikilänkarna tänkte jag inte ens på :-) men självklart ska de vara med, och 3) jag är inte helt emot att ha kvar språklänkarna, men en slutsats har jag dragit av min research: i stort sett alla andra huvudsidor har kortare huvudsidor än vad Wikipedia har. Undantaget är i stort sett tidningar som är ännu längre. Jag tänker mig att det är lättare att hitta saker när det inte finns lika många saker där. Skulle jag uppskatta vad folk letar efter på huvudsidan (en av de mest besökta sidorna), skulle jag gissa att det är följande (nästan utan inbördes ordning):

• information om vad Wikipedia är för något
• en överblick över Wikipedias innehåll
• några exempel på Wikipedias artiklar
• obestämbar trygghet (man brukar kolla huvudsidan, "bara för att")
• tecken på Wikipedias vederhäftighet eller låga kvalitet
• och på kanske tionde plats länkar till andra språkversioner

Jag är som sagt inte helt emot språklänkarna, men om det fanns ett sätt att ge informationen utan att det tog upp så mycket plats skulle jag tycka att det var lättare. Engelskspråkiga Wikipedia avslutar listan över interwikilänkar på huvudsidan med "Complete list". Det gillar jag.//Hannibal (disk) 12 februari 2013 kl. 01.02 (CET)

Bra förslag: det blir tydligare, enklare och den både korta och tydliga infon om Wikipedia, deltagandet och wikipedianerna är mycket trevlig att se. Tyvärr har du gömt språkversionslänken ganska så rejält. Jag tror det skulle behövas något mer än en enkel länk inuti brödtexten. Mitt förslag är att man antingen behåller nuvarande version av rutan som den är – underst i högerspalten? Eller kortar ner den rejält – kanske till endast versionerna över 250 000 artiklar? Eller åtminstone behåller länken på ett tydligare sätt, kanske underst i en av de andra rutorna uppe till höger?--Paracel63 (disk) 12 februari 2013 kl. 18.02 (CET)

Upprinnelsen var väl Användare:Jsdo1980 Portaldiskussion:Huvudsida#Lite förslag. D.v.s. Användare:Jsdo1980/Huvudsida2 och Användare:Jsdo1980/Huvudsida3 vilka jag tycker är bra. --NERIUM (disk) 13 februari 2013 kl. 13.21 (CET)

De varianterna har också sina fördelar. Även om länken till Wikipedia-listningen även där göms undan rejält. Något som Jsdo-förslagen verkar ha gemensamt är att man minskar på storleken på Dagens datum-rutan (så många långa exempel behövs nog inte). Dessutom har man minskat eller tagit bort kategorilistan. Jag vet inte hur många som har nytta av kategorilistan. Antagligen gör de allra flesta en enkel sökning istället för att leta genom kategorierna? Jag och Hannibal gissar olika vad gäller betydelsen av kategorilistningen; vad tycker ni andra (listningen tar ju upp en del plats)?--Paracel63 (disk) 15 februari 2013 kl. 16.00 (CET)

Jag går ofta via kategorilistan när jag vill se vad som finns inom olika ämnen eller för att leta upp kategorier som passar att placera artiklar i när det rör ämnen där jag inte är så bekant med kategoristrukturen. Dessutom länkar en del till portaler vilket jag tycker är bra. Jag tror att de portalerna skulle få färre läsare om de inte länkades från huvudsidan. Höstblomma (disk) 15 februari 2013 kl. 16.25 (CET)

Bra synpunkt. Vi använder Wikipedia olika, men det var ett bra argument. Kanske att en kategorilista (som inte kan förminskas så lätt) kan placeras längre ner på sidan och att en minimerad wikipedior-lista (innehållande åtminstone en tydlig länk till listningssidan) kan få plats högre upp?--Paracel63 (disk) 19 februari 2013 kl. 05.58 (CET)

Beklagar att jag varit borta från diskussionen. Jag har varit rejält sjuk.

Ska jag tolka det så att konsensus är för att 1) länken till de andra språkversionerna ska göras större än i mitt förslag (och i Jsdos båda förslag), 2) rutan med dagens datum ska räkna upp färre saker? Finns det fler tankar/önskemål? Och tycker folk att vi ska testa ett nytt utseende? Jag håller på att fila på en text om Wikipedia för högerrutan där både antalet språk och systerprojekten tas upp tydligare, och kan komma med ett förslag i morgon eller övermorgon. Då kan jag också ha en ny version av kategori-översikten. För att det här inte ska utmynna i ingenting kanske vi kan säga så här: att vi gör en enkel omröstning i slutet av veckan om två, tre förslag, och att vi sedan testar det i en vecka? Därefter kan vi diskutera resultat, och huruvida vi ska gå tillbaka till det gamla utseendet eller ett annat utseende. Med tanke på hur många som deltagit i diskussionen tidigare vore det bra om vi inte väntade oss att 100 personer ska tycka till innan vi gör något :-) // Hannibal (disk) 24 februari 2013 kl. 23.33 (CET)

(Avindenterar) Nu har jag gjort en ny version som inkorporerar mer av Jsdos förslag, nämligen Användare:Hannibal/Huvudsida2. Det enda jag inte har fått till är Visste du att...-delen, som fortfarande tar ganska mycket plats. Jag har inte gjort någon kortare version som tar mindre plats, men generellt gillar jag att ha mindre text. Vad tycker ni om den här versionen? (Jag har skrivit om texten i högerspalten, och gjort mer av systerprojekten och språklistorna.) //Hannibal (disk) 28 februari 2013 kl. 23.44 (CET)

Referenstips

Hej.

Jag skulle vilja bidra med en bra referens gällande svenska namn på växter! Jo, jag vet. Jag är lite enformig på det viset, men det står jag för :P SKUD har ju återskapat sin databas och finns numer via Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD). Det finns nog en del döda länkar som kan behöva uppdateras, men jag tänkte i alla fall att det vore bra med en ny adress till den nya databasen :)

Förresten, Christer heter jag och jag skrev en hel del här förut och har petat lite här på senare tid. Jag hoppas att jag fortfarande är välkommen? Χρήστoς 27 februari 2013 kl. 20.49 (CET)

Välkommen (tillbaka)! Med tanke på de många nya artiklarna, skrivna av botar och människor, välkomnar vi fler friska krafter som kan fixa länkar och bygga ut texter. Jag själv är en av faddrarna och hjälper även nygamla användare att hitta rätt i artikelmassorna. Mvh/P--Paracel63 (disk) 28 februari 2013 kl. 02.04 (CET)

Ser användbart ut. I dagsläget använder jag Dyntaxa från Artdatabanken för att få fram svenska namn inför botkärningar. Vilken relation finns mellan Dyntaxa och SKUD? Bygger de på samma data, eller är det oberoende projekt? Lsj (disk) 28 februari 2013 kl. 08.46 (CET)

Som jag ser det så är SKUD den grupp (Björn Aldén, Göteborgs botaniska trädgård, Västra Götalandsregionen, Mats Hjertson, Evolutionsmuseet, Uppsala universitet, Svengunnar Ryman, Evolutionsmuseet, Uppsala universitet) som avgör, beslutar och håller ordning på alla svenska namn på växter, medan Dyntaxa håller reda på den vetenskapliga strukturen. SKUD finns ju även i bokform, vilket jag har ett exemplar av. Jag följer SKUD fullt ut och har täta kontakter med bland annat Mats Hjertson. Χρήστoς 28 februari 2013 kl. 17.07 (CET)

Nu när jag har studerat lite av den data som finns på det olika databaserna så ser jag att de inte alls samkörs på något vis. För några år sedan så beslutade de olika inblandade i SKUD-gruppen att i stället för att endast ha pluralisform för släktet så skulle just -släkte läggas till gällande släktnamnet. Exempel: Släktet Malus ska inte heta aplar (Dyntaxa) utan apelsläktet (SKUD). Jag vet inte vilket som wikipedia ska/bör följa, men något av de båda bör ju följas - inte båda, anser jag. Χρήστoς 28 februari 2013 kl. 18.14 (CET)

OK, detta bör vi komma ihåg tills Lsjbot börjar köra växter någon gång i höst, och se till att komma överens om vilket som bör följas. Dyntaxa vore tekniskt enklast, eftersom boten redan läser därifrån. Hur enkelt det är att lägga till SKUD beror på i vilket format man kan få tillgång till deras data. Och det finns dessutom fler outredda frågor kring växterna, inte minst om vi ska använda svenska ordningsnamn eller inte. Men jag har någon miljon insekter att köra innan vi kommer dithän, så det finns tid för diskussion... Lsj (disk) 28 februari 2013 kl. 18.59 (CET)

Vi får föra en diskussion och komma fram till konsensus innan det är dags för din bot att jobba med det. Jag har en zippad fil med den mesta datan i från SKUD, som du kanske skulle kunna använda? Χρήστoς 28 februari 2013 kl. 19.08 (CET)

Fast, jag är nog jävig då jag har bidragit med 22 nya svenska namn i SKUD :P Χρήστoς 28 februari 2013 kl. 22.05 (CET)

Angående det här med svenska trivianamn så kan jag konstatera att dyntaxa i många fall verkar sakna sådana även när de finns. Sist hade jag bara exempel från Svensk Uppslagsbok, jag har nu hittat några botartiklar som fanns i Nationalencyklopedin under svenska trivianamn men som tycktes sakna dessa i dyntaxa. Det är ju inget jätteproblem, men kanske vore det en idé att vid tillfälle försöka gå igenom åtminstone de mest kända arterna för att se om det finns fler trivianamn som missats.--FBQ (disk) 28 februari 2013 kl. 22.59 (CET)

Att Dyntaxa saknar en del namn beror nog dels på att det är naturligt förekommande djur, växter och svampar i Sverige som är intresseområdet, och dels på att Dyntaxa ännu inte en färdig databas, se om databasen här. Ett arbete med att fastställa namn pågår, och det kommer ta tid. Höstblomma (disk) 1 mars 2013 kl. 10.10 (CET)

På det sättet. Då kanske det kan vara idé att avvakta lite. Har ju ingen aning om hur Lsj:s robotar fungerar, om de senare kan återkomma och söka efter uppdateringar eller om man måste göra det manuellt. Någon enstaka artsartikel kanske jag slänger iväg ändå :-)--FBQ (disk) 1 mars 2013 kl. 10.50 (CET)

Om artiklarna inte har ändrats för mycket av människor under mellantiden, så kan Lsjbot utan alltför stora svårigheter utifrån en given namnlista flytta berörda robotskapade artiklar och göra nödvändiga ändringar i texten. Lsj (disk) 1 mars 2013 kl. 11.08 (CET)

Jag ställde två frågor till Dr. Mats Hjertson, museiintendent Evolutionsmuseet, Botaniksektionen Uppsala universitet.

1. Hur kommer det sig att Dyntaxa och SKUD inte har samma svenska namn?
2. Vilken data gällande svenska namn är mest korrekt?

Och svaren blev:

1

”

Det beror på att det pågår en förändring av de svenska namnen som i vissa fall är bra men i många fall, i mitt tycke, rör till det. Se fortlöpande publikationer i Svensk Botanisk Tidskrift.

„

2

”

Jag skulle följa SKUD, men det är ju många svenska växter som inte finns med där av förklarliga skäl. Det är dock svårt att säga vad som är mest korrekt. Man får använda sunt förnuft. Till syvende och sist är det ju huruvida de svenska namnen används eller inte som bestämmer deras legitimitet i det långa loppet.

„

Bra och sunda svar, tycker jag. Χρήστoς 1 mars 2013 kl. 20.23 (CET)

Februaris bästa bild – röstningen nu öppen

Nu kan man rösta på februaris bästa nyuppladdade bild. De nominerade är:

• 
  Kastellholmen
• 
  Kaja
• 
  Artikel: Softboll
• 
  Månen
• 
  Henning Mankell
• 
  Oavslutade byggprojekt

/Dcastor (disk) 1 mars 2013 kl. 14.35 (CET)

Kan man bara rösta på en bild, eller får man rösta på flera? (Jag har två favoriter) /FredrikT (disk) 1 mars 2013 kl. 15.00 (CET)

Referenser som mallar

Jag har funderat på att det kanske vore bra att göra om vanligt förekommande nät-referenser till mallar. På det viset kan man snabbt ändra i referenser då deras grundstruktur förändras, som exemplet med SKUD. Kommentarer? Χρήστoς 1 mars 2013 kl. 21.30 (CET)

Du är inte den första, och flera sådana mallar har skapats. Se Kategori:Källmallar, som i och för sig vore i behov av bättre organisering (alla mallarna i kategorin har inte den funktionen). --LPfi (disk) 2 mars 2013 kl. 09.23 (CET)

Ah, där ser man. Jag har inte hängt med riktigt här på senare tid Χρήστoς 2 mars 2013 kl. 10.20 (CET)

Referens relevans?

Jag stötte på ett litet dilemma igår. Det gäller artikeln Gymnocalycium alboareolatum. Namnet är egentligen felstavat, men alla andra wikipedias stavar också namnet fel. Enligt IPNI så ska det stavas så, men jag har 3 böcker som säger att det namnet inte är korrekt utan ska stavas Gymnocalycium albiareolatum. Hur gör vi då? Jag kan inte bevisa den stavningen med någon referens som andra kan läsa. Χρήστoς 28 februari 2013 kl. 20.39 (CET)

Jag tycker att du ska argumentera för det alternativ som du tycker är bäst. Om de böcker du läser är moderna och auktoritativa så ska de gälla även om vi inte kan få tag i dem. Sen är väl frågan inte så viktig. Man kommer ju till artikeln via båda namnen, och där kan du skriva vilka källor som säger vad. (Mycket trevligt när du tittar in!) --Ettrig (disk) 28 februari 2013 kl. 21.26 (CET)

Jag flyttar artikeln till det "rätta" namnet och lägger in referenser till böckerna. (Ännu trevligare att du finns kvar här, Ettrig!) Χρήστoς 28 februari 2013 kl. 21.30 (CET)

Sagt och gjort. Nu försöker jag övertyga tyskarna om att även de har fel namn på sin art. "Lycka till med det", kan ni nog säga :S Χρήστoς 28 februari 2013 kl. 22.08 (CET)

Jag misslyckade så klart :( Jag skulle behöva en noteringen eller ett mail från Anthony Huxley (dog 1992) som berättar varför han anser att det är ett brott mot reglerna för att de ska ändra sig på tyska WP. En publikation i 1 tidskrift går före 3 böcker som talat emot, på deras wp :S Χρήστoς 3 mars 2013 kl. 00.31 (CET)

Ajdå. Man kunde kanske lägga in en not om alternativ namnform i dewp-artikeln (alternativa latinska namn är ju inte speciellt ovanligt inom botanik/zoologi)? Då får ju läsarna båda namnen med referens. Rausch verkar vara ursprunglig auktor.--Paracel63 (disk) 3 mars 2013 kl. 19.16 (CET)

Kommentargadget

Går det att skapa ett javascript/gadget/finess som lägger till en diskussionskommentar? Det jag vill ha, är en liten länk vid sidan av "redigera"-länken intill varje rubrik, som öppnar ett litet tomt redigeringsfönster, där jag kan skriva in en kommentar och trycka spara, varvid 1) så många kolon läggs till i början av varje rad, som det föregående inlägget hade, plus 1, och 2) där --~~~~ läggs in på slutet, innan 3) min kommentar infogas på slutet av det avsnitt av sidan, vars rubrik jag kommenterar. Orsaken att jag vill ha detta, är att jag har börjat avnända en smart telefon med liten skärm, där det går att redigera, men det är svårt att a) redigera stora rutor som redan har mycket text, b) det är svårt att sätta in en rad med kolon i början på varje rad, c) det är svårt att signera inlägget. Den föreslagna finessen skulle vara en "fattig mans liquid threads". Jag tror den kunde bli populär. --LA2 (disk) 22 februari 2013 kl. 10.33 (CET)

bra tanke. Adville (disk) 22 februari 2013 kl. 12.06 (CET)

Jag är inget bra på javascript själv, men jag tror inte det skulle vara så komplicerat för någon kunnig att skapa en js-gadget som gör det som önskas. Jag har också råkat ut samma problem vid redigering från telefon, och skulle ha stor användning av en sådan gadget, om någon skapar den. ⬤Bοⅳⅰе 23 februari 2013 kl. 22.56 (CET)

Som framgår av Användare:LA2/common.js har en användare på en.wiktionary gjort ett första försök till implementation. Det fungerar inte riktigt här på sv.wikipedia, men rätt bra inom en.wiktionary. --LA2 (disk) 4 mars 2013 kl. 00.18 (CET)

newNode heter en funktion som kanske saknas i vår Mediawiki:common.js? --LA2 (disk) 4 mars 2013 kl. 01.33 (CET)

Kvalitetsmätningen- mars

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Nu finns det
62 079 artiklar
kvar att källbelägga!

Mall:Kvalitetsmätningen/Hjälp var jätteenkel och bra, tack för den! Det blev ingen Månadens kvalitetsprojekt i februari, ska vi dra igång nåt i mars? / Elinnea (disk) 1 mars 2013 kl. 10.45 (CET)

Tycker vi ska försöka få igång ett kvalitetsprojekt så fort som möjligt denna månad, föreslår Relevanskontroll som verkar fördubblats senaste månaden, Språkvård där det finns över 400 artiklar att rätta till eller möjligtvis Infoga, där vi numera har 600 stycken artiklar (varav cirka 200 stycken i Kategori:Robotidentifierade potentiella dubletter som inte är alltför svåra att åtgärda). Även en veckans tävling med källor tycker jag skulle låta som en bra idé. --Fredde^✔ 1 mars 2013 kl. 15.05 (CET)

Bra förslag, tycker vi kör infogningar, relkollen brukar ofta lösa sig själv och språkvården brukar det inte finnas så stort intresse för. Senast vi hade infogningar som kvalitetsprojekt fick vi en minskning från 574 till 140./ Elinnea (disk) 2 mars 2013 kl. 09.14 (CET)

Upptäckte just att en del botskapade artiklar fortfarande felaktigt hade mallen {{infoga}} istället för {{robotinfoga}}. Har hittat felet, och håller på att fixa artiklarna, snart klart. Lsj (disk) 2 mars 2013 kl. 09.26 (CET)

I nuläget finns det ingen veckans tävling inför nästa vecka. Om vi snabbt här kan bestämma något projekt för månaden så kan vi även snabbstarta det med en tävling. Att ha infogning som tävling känns relativt knepigt då det i min åsikt ofta behövs diskuteras och nå konsensus innan man kan åtgärda därifrån. Källor, som Fredde föreslog är ett lättare ämne att ta itu med och det är en kategori som har ökats med drygt 4 000 artiklar under det senaste året. Så jag föreslår det som projekt denna månad.--Hastaro (disk) 3 mars 2013 kl. 19.19 (CET)

Wikipedia:Projekt källhänvisningar som månadens kvalitetsprojekt alltså? Jag har inte upplevt att det skulle vara lättare än infogningar och där är det nog svårt att känna att man kommer någon vart när det är typ 19 631 och man åtgärdar 30 st samtidigt som minst 100 nya tillkommer. Men tiden bara går och ingen drar igång något, så kör på Wikipedia:Projekt källhänvisningar, hoppas att det finns intresse för detta och att vi får en minskning eller åtminstone en minskad ökning. / Elinnea (disk) 4 mars 2013 kl. 20.01 (CET)

Huvudsidan igen...

Eftersom ingen har reagerat hittills, så tänkte jag att det kan vara bra att göra så att det finns en påminnelse här nere... Här finns en diskussion om en förändring av huvudsidan. Jag har gjort ett nytt förslag, se Användare:Hannibal/Huvudsida2. För att ställa frågan lite spetsigt: finns det någon som har jättemycket emot att vi ändrar till den versionen och testar ett tag?//Hannibal (disk) 1 mars 2013 kl. 17.43 (CET)

Jag testar gärna. Bra att det nu finns en tydlig länk till List of Wikipedias högt upp på sidan. Inför framtida förändringar tror jag dock att det kan vara värt att också testa enwp-modellen; enwp-huvudsidan har en tydligt markerad "sidfot" med wikipedia-listning och ett liggande systerprojektsblock som jag tycker verkar både praktiskt och snyggt (och är mer komplett). Men det kan vi testa senare. :-)--Paracel63 (disk) 1 mars 2013 kl. 19.58 (CET)

Gör gärna ett förslag på hur du tycker att det borde se ut. Man får klippa och klistra :-) Det är så jag har gjort. Mitt förslag är ingalunda tänkt som "det är så här vi måste göra", utan mer "jag ser inga andra förslag" (annat än Jsdos som jag dock tycker saknar intro om Wikipedia, och kräver handpåläggning vad gäller alla rutor). Så gör gärna fler så kan vi ta det bästa.//Hannibal (disk) 1 mars 2013 kl. 20.20 (CET)

Hej! Jag har ingen tid till detta just nu (vi kan kanske prata om det på morgondagens wikifika?). Därför var det bra att du hade ett färdigt förslag, som man kunde sjösätta direkt. :-)--Paracel63 (disk) 3 mars 2013 kl. 19.19 (CET)

Jag tycker det ser bra ut. Jag tycker också att Wikipedia på andra språk saknas, annars ser det kanon ut. /abbedabb^disk 4 mars 2013 kl. 11.31 (CET)

Ingen veckans tävling för närvarande

Wikipedia behöver en veckans tävling för denna vecka med kanske just dig som tävlingsledare? Här finns några idéer. Lixer ✎ ✔ 4 mars 2013 kl. 10.24 (CET)

Kan inte du anordna en tävling? /Kattegatt (disk) 4 mars 2013 kl. 10.33 (CET)

Det har jag inte planerat utan anledningen till att jag skriver här är att jag vill uppmärksamma wikigemenskapen ifall det finns någon som vill. Lixer ✎ ✔ 4 mars 2013 kl. 10.47 (CET)

I år är det påsk den 31 mars, och då hade jag tänkt starta en påsktävling. /Kattegatt (disk) 4 mars 2013 kl. 10.58 (CET)

Ett förslag kunde ju vara att ha en tävling relaterad till internationella kvinnodagen som infaller i veckan. /Ariam (disk) 4 mars 2013 kl. 11.13 (CET)

Jag startade upp en tävling enligt förslaget, som jag tyckte var bra :) Den hittas här, Wikipedia:Veckans tävling/Kvinnor då och nu, välkomna alla som vill delta! Höstblomma (disk) 4 mars 2013 kl. 17.57 (CET)

Kul! /Ariam (disk) 4 mars 2013 kl. 18.31 (CET)

---

Nu startar vi!

En ny vecka, ny tävling, och på förslag blir det det med kvinnor som tema, med anledning av att Internationella kvinnodagen närmar sig! Se hemsidan för tävlingen här, Wikipedia:Veckans tävling/Kvinnor då och nu, och välkomna att delta! :) Höstblomma (disk) 4 mars 2013 kl. 18.02 (CET)

Raderat inlägg

Hej! Tidigare idag raderades två inlägg (detta och detta) på Bybrunnen. Båda redigerades av samma IP-nummer. Det första inlägget var ironiskt skrivet, det andra rakt frågande. Båda inläggen raderades, som kan ses av historiken. Den första raderingen motiverades just av den ironiska tonen, med syftning – skrivet på IP-numrets diskussionssida – till att ironi inte är bra i våra diskussioner. Nu har den andra tillbakarullaren även raderat detta diskussionssvar. Min fråga är: vad är det som pågår? IP-numrets nu raderade undran gällde en i mitt tycke relevant frågeställning: hur vi ska kunna underhålla alla de botskapade miniartiklarna. Så får man inte undra detta? Och min andra undran gäller det där med ironi; vi ska ju inte ha ironi i våra artiklar, för att det kan missförstås. Men hur är det med vår policy för diskussioner? Att två gånger radera någons frågeförsök och dessutom radera ett relaterat diskussionsinlägg tycker jag är mycket märkligt. Stort tack om någon inblandad kan förklara vad som pågår. Särskilt som "raderarna" är två erfarna administratörer.--Paracel63 (disk) 27 februari 2013 kl. 19.56 (CET)

Sättet som oinloggade och "nya" användare ger sig in i frågor där det är känt att gemenskapens åsikter är delade brukar sällan eller aldrig vara av godo... Det var min magkänsla när jag såg det där. --MagnusA 27 februari 2013 kl. 20.29 (CET)

Jag har (innan jag såg denna tråd) återställt historiken på IP-numrets diskussion, men ställer mig i övrigt bakom mina kollegers bedömning. Tostarpadius (disk) 27 februari 2013 kl. 20.32 (CET)

(Redigeringskonflikt) Inlägg två kan enligt min mening återställas, men den första tråden anser jag Yger gjorde rätt i att radera. Jag anser att man bör vara sparsam med ironi i diskussioner. Åtminstone bör man inte räkna med svar på ironiskt ställda frågor tas på allvar. Ironiska svar i diskussionstrådar för att vinna poänger bör försöka stävjas - ibland är gränsen mellan ironiska och andra retoriska frågor svår och man bör visa en viss tolerans, men en frågestråd som inleds med en frågeställning som inte är allvarligt menad utan ironi är en icketråd och bör som jag ser det kunna raderas. (Edit: ställer mig efter tvekan bakom MagnusA, frågan har varit uppe flera gånger tidigare bland etablerade användare, det känns inte som några nya viktiga argument kommer att föras fram). --FBQ (disk) 27 februari 2013 kl. 20.36 (CET)

Jag är fullständigt allergisk mot ironi, som här att ge beröm som egentligen är kritik. Vi är en gemenskap som bara fungerar i skriftlig dialog, då måste vi kräva att språket är begripligt och rakt och inte av sin form lockar till missuppfattningar. I detta fall, i ett ämne som diskuteras med ett par kb var 14 dag, så var dessutom anslaget närmast destruktivt.Yger (disk) 27 februari 2013 kl. 20.45 (CET)

Tyvärr verkar vederbörande ha lyckats i sina avsikter. Låt oss följa detta goda råd i stället! Tostarpadius (disk) 27 februari 2013 kl. 20.51 (CET)

Tack för länken, Tostarpadius. I denna essä (ej riktlinje) står också "Ett farligt sätt att hantera internettroll och andra konflikter är lösa trollanklagelser", och där finns en länkning till wp:GT. IP-numret (möjligen samma person) hade strax före sitt första, ironiska inlägg gjort två lagningar av döda länkar, och några destruktiva redigeringar hittar jag inte i den användarhistoriken. Radering av det ironiska inlägget var nog rimligt men raderingen av det andra, sansat formulerade inlägget begriper jag inte alls. Är det meningen att endast inloggade användare ska få skriva på Bybrunnen? Vänliga hälsningar/P--Paracel63 (disk) 28 februari 2013 kl. 01.57 (CET)

Instämmer med Paracel63. Har svårt att se raderandet av det senare inlägget som motiverat. Om frågan nyligen har varit uppe är det väl bara att svara genom att ge en länk till den/de diskussionerna. /FredrikT (disk) 28 februari 2013 kl. 16.22 (CET)

Som @FredrikT. Anar emellanåt en något oroväckande tendens till att "sila mygg ...", då antalet källösa (som jag löpande noterar och mallar) bidrag OCH artiklar inte precis minskar och å andra sidan sheriffstjärnan väl ofta åker fram då nyanlända prövar sig fram. Ymer (disk) 28 februari 2013 kl. 18.36 (CET)

Som FredrikT. Vår trollrädsla gör oss ibland direkt fientligt inställda till nykomlingar. IP-användare bör behandlas som alla andra användare. Det gäller även när de diskuterar. /Julle (disk) 28 februari 2013 kl. 19.03 (CET)

Jag håller med Paracel63 och FredrikT och var själv förvånad över raderingarna, framför allt den andra.--Historiker (disk) 28 februari 2013 kl. 19.44 (CET)

Kopierar Historikers inlägg rakt av. /Mvh Vostok (disk) 28 februari 2013 kl. 23.55 (CET)

Det är möjligt att vi var väl misstänksamma, men erfarenheten som MagnusA lyfter fram ovan är ett faktum. Personligen skulle jag inte ha något emot att begränsa oinloggades möjlighet att redigera till artikelrymden, men det är en annan fråga. Jag har ingen avsikt att driva det just nu. Tostarpadius (disk) 1 mars 2013 kl. 10.04 (CET)

I just det här fallet verkade ingripandena bli del av en ond spiral, där IP-numret till slut blockerades med hänvisning till "Provokativ". Det här är inte platsen att diskutera vidare, men jag hoppas att den här typen av "ond spiral" i kommunikationen med nya/"nya"/oinloggade användare inte är vanlig.--Paracel63 (disk) 1 mars 2013 kl. 21.17 (CET)

Det tycker jag var ett allvarlig debattinlägg av en administratör, även om du inte vill driva den frågan "just nu". Du menar alltså att den "fria encyklopedin" ska begränsas, isf efter vems/vilkas normer? Ymer (disk) 1 mars 2013 kl. 18.37 (CET)

Vad har Tostarpadius adminskap med saken att göra? Den åsikten (som jag absolut inte delar) har inte visat sig i Tostarpadius användande användande av verktygen. För mig är det uppenbart att Tostarpadius menar att den ska begränsas enligt konsensus och gemenskapens vilja, där hans är en del, min en annan och din en tredje etc.--LittleGun (disk) 1 mars 2013 kl. 18.49 (CET)

LittleGun har givetvis rätt. Frågan har varit uppe tidigare. En del vill helt begränsa redigeringsmöjligheterna till kontoinnehavare, medan andra (bland dem jag) menar att ip-nummer bör kunna arbeta med artiklar och göra inlägg på deras diskussionssidor men inte gå in i metasamtal. Så länge det inte finns konsensus för en sådan reform är det nuvarande regelverk som gäller och det är utifrån det varje administratör har att utföra sitt uppdrag. Tostarpadius (disk) 1 mars 2013 kl. 21.23 (CET)

@LittleGun tycks inte förstå innebörden av att en administratör bör uppfattas som ett föredömme gentemot nyanlända på wikipedia. Det finns inget "Personligen skulle jag..." Min uppfattning om @Tostarpadius insatser som administratör kommer jag att utveckla i samband med ev. ny omröstning. Ymer (disk) 1 mars 2013 kl. 22.15 (CET)

Menar Ymer att användare som fått tillgång till administratörsverktygen inte får uttrycka sin åsikt öppet, om den avviker för mycket mot de andra användarnas åsikter? ⬤Bοⅳⅰе 1 mars 2013 kl. 23.39 (CET)

Det vore helt ohållbart om administratörer inte fick uttrycka sina åsikter, även avvikande sådana, i synnerhet då man som Tostarpadius här är tydlig med att de är personliga åsikter. Var och en kan förstås låta åsikterna påverka förtroendet för personen, men viktigare för administratörer är att kunna skilja mellan egna åsikter och konsensus. --LPfi (disk) 2 mars 2013 kl. 09.18 (CET)

Och det klarar den konsensuslojale Tostarpadius alldeles utmärkt. Jag är dessutom övertygad om att skilda åsikter och diskussion kring dem utvecklar uppslagsverket. Janders (disk) 2 mars 2013 kl. 09.27 (CET)

Flyttar in. Jag har tidigare haft administratörens mantel och jag vet att det i många fall anses vara en överordnad och även betungande roll. Vad jag vet så var det aldrig tänkt så. Det var tänkt att det skulle vara helt vanliga användare med verktyg som kunde radera och förhindra sabotage. Alla andra, även oinloggade, ska kunna bidra med allt annat Χρήστoς 2 mars 2013 kl. 23.33 (CET)

Nu har jag noga läst igenom hela tråden. Det jag förundras över är att det fortfarande inte finns något samråd över hur saker ska hanteras här när det gäller administrativa åtgärder. Det jag ansåg vara betungande med att vara administratör var att det inte fanns några tydliga direktiv eller någon form av rådsmöten som man kunde få stöd från gällande vissa beslut. Så som jag ser det så är Wikipedia vi, inte jag eller du. Vi ska komma fram till ett gemensamt beslut och vi ska ha direktiv som säger hur vi ska besluta. På det viset slipper vi dessa diskussioner år ut och år in. Det är jobbigt att skapa direktiv, men de behövs och man sparar tid i det långa loppet Χρήστoς 3 mars 2013 kl. 00.09 (CET)

Jag håller med dig på några punkter, men inte de avgörande: Vi är ett "vi", det är tänkt, och både ska och är enligt mig, helt vanliga användare med extra verktyg som är admins. Vi ska komma fram till gemensamma beslut, och gör så, det är det vi kallar konsensus.

Jag tror att din önskan med rådsmöten och gemensamma beslut innan åtgärd och direktiv skulle skapa ännu fler och ännu längre diskussioner år ut och år in och stjäla tid, inte spara. Alla direktiv, som mycket riktigt är jobbiga att skapa och administrera, kan i sin tur tolkas och diskuteras till döddagar.

Jämför med lagen, där finns direktiv för hur vi ska samverka. Sen måste domstolar dömma och tolkar dessa och överklagan etc. Så ska det naturligtvis fungera i en demokrati och rättstat. Det är inte bara att peka på en paragraf och säga "du bröt mot det här, gå i fängelse, det här är direktiv och åtgärder som redan diskuterats och det var jobbigt nog."

Jag tycker till och med det finns för många riktlinjer idag, som ofta är dåligt uppdaterade och tvetydigt skrivna och därför inte följer konsensus.

Wikipeda är ingen demokrati och rättstat. Vi är en gemenskap med framarbetad konsensus, efter den agerar och reagerar användarna. Är det självklart, dvs alla är överrens, då blir det inga diskussioner. Alltså motsvarande "du bröt mot det här, gå i fängelse. Punkt."

Är det tveksamt så reagerar användarna, admin och andra. Och så blir konsensus lite tydligare eller kvar på status quo. I det här fallet har IP-numret kommit i kläm. Antingen enligt egen förskyllan, det kanske var medveten trollning, eller också finns förmildrande omständigheter och då tycker jag att diskussionen ger upprättelse. Det var i varje fall en diskussionsteknik som inte uppskatts av gemenskapen. Så systemet fungerade.

Sen finns det delade meningar om adminskapets roll, men konsensus säger än så länge att det är vanliga användare, med rätt till från konsensus avvikande åsikter, som har några extra verktyg de ska använda enligt konsensus. Tyngre än så ska inte manteln vara och ingen överordning finns.

--LittleGun (disk) 3 mars 2013 kl. 10.24 (CET)

En annan sak är att det förmodligen är ofrånkomligt att oerfarna användare lägger större vikt vid administratörers yttranden, eftersom dessa har en förtroendeposition. Om detta skulle medföra ett förbud att framföra privata åsikter, då skall "f-n" vara administratör. Antalet har minskat det senaste året och med sådana krav är jag övertygad om att än färre ställer upp. Själv kommer jag noga att överväga om jag är beredd att ta en sådan granskning som Ymer uppenbarligen kommer att utsätta mig för. Om ingen av oss vågar sticka ut hakan eller framföra något som kan uppfattas som kontroversiellt blir Wikipedia fattigare. Personangrepp skall vi däremot givetvis avhålla oss ifrån, liksom en alltför hård ton i debatten. Tostarpadius (disk) 4 mars 2013 kl. 10.31 (CET)

Vilken åtgärd vi utför mot enskilda användare och deras "inlägg" i diskussioner och artiklar, beror till stor del på hur vi uppfattar dem. Ser man ett inlägg som ett seriöst ämne för samtal så är det inte läge att radera det. Ser man det som trollning, och att starta femtioelfte tråden om robotartiklarna anonymt istället för som inloggad är i mina ögon trollning, så agerar man därefter. -- Lavallen (blockera) 4 mars 2013 kl. 17.19 (CET)

Utan att det egentligen har med tråden att göra, jag delar inte Tostarpadius åsikt i alla frågor, men just i fråga om oinloggade användare anser jag faktiskt att han har poänger. Jag tror faktiskt att oinloggade användare skulle skyddas bättre mot godtyckliga blockeringar om det fanns tydligare regler kring vad de fick och inte fick göra. Sedan var det ett sidospår och jag vet lika väl som Tostarpadius att det är en minoritetsåsikt, så frågan behöver inte behandlas här.

I övrigt står jag fast vid att den första ironiska frågan skulle ha raderats. Den andra tråden borde enligt min mening fått vara kvar. Alternativt kunde personen ha hänvisats till att fortsätta någon av de existerande trådarna. Jag förutsätter att ett ny IP-adress är någon som inte deltagit i diskussionen tidigare. Att inloggad skriva inlägg som får det att se ut som man är en ny person fast man inte är det är trollning, och det borde föranleda blockering, om så var fallet den här gången. Det borde då göras en IP-koll. Det är möjligt att IP-adresser över huvud taget inte borde kunna skapa femtielfte tråden om robotartiklarna, men då bör det framgå av regelverket på svenskspråkiga wikipedia att IP-adresser inte har samma rättigheter som andra användare. --FBQ (disk) 5 mars 2013 kl. 18.20 (CET)

Information

Som jag tidigare berättat pågår ett Wikipediaprojekt på SLU och vi kommer ha en workshop idag 13-15 så det kommer dyka upp nya användare från SLU den närmaste timmen som kommer göra sina första redigeringar, hjälp gärna till om ni har tid och lust att titta på artiklarna.--Arild Vågen (SLU) (disk) 5 mars 2013 kl. 13.01 (CET)

Mandattabellernas elegans och oanvändbarhet

Om jag går till Stockholms läns landsting#Mandatfördelning i valen 1970–2010 (eller motsvarande avsnitt för andra landsting och kommuner) så finns alla siffror för mandatfördelningen där, men ändå blir jag inte klok på hur den politiska majoriteten grupperade sig. MP och andra mittenpartier kan ju bilda allians både åt höger och vänster. Det är först när jag rullar ner till listan över finansborgarråd som jag förstår om det var S- eller M-styre, men då vet jag fortfarande inte vilka andra partier som ingick i den styrande alliansen. Jag förstår att mandatsiffrorna kommer från valmyndigheten, men erbjuder de också någon historisk information om allianskonstellationerna? Man kunde kanske sätta mandatsiffrorna i fetstil för de partier som ingick i "regeringen" för respektive period. --LA2 (disk) 5 mars 2013 kl. 21.55 (CET)

Den infon får du nog söka i lokal media. Hur "regeringen" ser ut är inte alltid så lätt att läsa ut ur valresultat och fördelningen av poster. Annorlunda allianser (tex M-S) är tex inte ovanliga i kommuner. Majoriteten kan även skifta mitt under mandatperioden, trots att inget nyval skett. -- Lavallen (blockera) 6 mars 2013 kl. 07.23 (CET)

Wikidata fas 1 (språklänkar) kommer till denna Wikipedia

Översatt av Ainali. Original

Wikidata har utvecklats i flera månader. Det är nu dags att börja rulla ut den första delen på er Wikipedia. Fas 1 är stödet för hantering av språklänkar. Det användes redan på ungerska, hebreiska, italienska och engelska Wikipedia. Nästa steg är att aktivera tillägget på alla andra Wikipeior. Vi ha planerat detta till 6 mars.

Vad är Wikidata? Wikidata är en central plats att lagra data som du vanligtvis hittar i infoboxar. Tänk på det som ett Wikimedia Commons men för data (som till exemepl antalet invånare i ett land eller längden på en flod) istället för multimedia. Den första delen av projektet (att centralisera språklänkar) rullas ut nu. De mer häftiga sakerna kommer senare.

Vad kommer att hända? Språklänkarna i vänsterspalten kommer att komma från Wikidata tillsammans med dem i artikeltexten. För att redigera dem, scrolla till botten av listan med språklänkar och tryck redigera. Ni behöver nu inte underhålla dessa länkar för hand i artikelns wikitext.

Var kan jag hitta mer information och ställa frågor? Skribenter på en:wp har skapat en bra sida med all nödvändig information för skribenter och det finns också en FAQ för denna driftsättning. Ställ gärna frågor som ni har på FAQns diskussionssida.

Jag vill ha kontinuerlig information om Wikidata För att vara ajour med allt som händer runt Wikidata, prenumerera gärna på nyhetsbrevet som levereras veckovis till prenumerantens diskussionssida. Du kan se tidigare utgåvor här.

--Lydia Pintscher 21 februari 2013 kl. 17.17 (CET) Distributed via Global message delivery. (Wrong page? Fix here.)

Se även Wikipedia:Wikidata. --Isthmus (disk) 25 februari 2013 kl. 17.21 (CET)

Och nu är det påslaget! Ainali (disk) 7 mars 2013 kl. 00.10 (CET)

CD-skivor på samma sätt som böcker (Special:Bokkällor)?

Jag har haft en idé om en funktion för CD-skivor och låtar, liknande den som finns för böcker. Om man skriver in ett ISBN-nummer i en artikel (Exempelvis ISBN 9789173249430, som är ISBN-numret för den inbundna versionen av Alster – en stunds texter) så förvandlas numret automatiskt till en länk till Wikipediasidan Special:Bokkällor där olika bibliotek listas, och boken (förhoppningsvis) kan hittas. Jag tänkte mig en liknande funktion för CD-skivor och låtar, där man kommer till någon form av specialsida och får upp en lista på bibliotek där man kan söka efter skivan, och även länkar till skivan/låten på Spotify, Wimp och liknande tjänster.

Jag ser detta som en praktisk funktion. Det finns exempelvis en del länkar till YouTube-klipp i vissa artiklar, men det kanske ändå inte hör hemma på Wikipedia?
//abbedabb^disk 4 mars 2013 kl. 11.46 (CET)

Om det skulle fungera smidigt så behövs det finnas nån slags id-nummer som är gemensamt för alla sajter man vill länka till. Finns det något sådant för musikalster? (alltså motsvarande isbn-numret). Textsökning skulle kanske kunna vara ett annat alternativ. ⬤Bοⅰⅵе 4 mars 2013 kl. 11.56 (CET)

Jag har för mig att alla CD-skivor måste ha ett sådant nummer vid utgivning, men jag är inte helt säker. Det finns en app som heter Soundhound, som spelar in ljud och sedan berättar vad det är för låt. Då kan man välja att spela låten i bland annat Spotify, men då länkar den till Spotify-appens sökfunktion och skriver automatiskt in artist:"Owe Thörnqvist" track:"Varm Korv Boogie". Annars får iallafall varje låt och album på Spotify en egen URL-länk (exempelvis http://open.spotify.com/track/41xKD6eDQj55J1mEeGSFaI), så ett alternativ är att man lägger in det själv, men det är nog alldeles för tidskrävande. //abbedabb^disk 4 mars 2013 kl. 12.05 (CET)

Länkar till Youtube tycker jag inte det är något fel på så länge länkarna går till en uppladdning som upphovsrättsinnehavaren godkänt. Däremot är jag helt emot Spotify-länkar. Länkarna gör så att ett program på datorn öppnas, och det kan leda till förvirring om man inte har det programmet på datorn. Dessutom kräver väl Spotify inloggning? Är man inte van vid typen av länkar kan de dessutom påminna om malware. /Grillo (disk) 4 mars 2013 kl. 12.09 (CET)

Nja, min tanke var att man på en sida om en låt eller ett album kan klicka på en länk, och på så vis komma till en specialsida där man kan klicka på exempelvis att söka efter skivan på ett bibliotek, eller iTunes, eller lyssna på last.fm, Wimp, Spotify, eller något liknande. Man får alltså själv aktivt klicka på en länk som säger "Lyssna på albumet i Spotify" som finns på sida nummer två. //abbedabb^disk 4 mars 2013 kl. 13.10 (CET)

Skillnaden på detta och bibliotekssökningar är ju att allt du nämner är kommersiella tjänster, medan ISBN-sök går till bibliotekskataloger. Tidigare listades även en del bokhandlar där, men de togs bort eftersom det sågs som inkonsekvent och emot Wikipedias princip att göra reklam för vissa kommersiella tjänster men inte andra. /Grillo (disk) 4 mars 2013 kl. 14.54 (CET)

Här finns den gamla diskussionen. Den var kortare än jag mindes... /Grillo (disk) 4 mars 2013 kl. 14.58 (CET)

Jo, det håller jag med om. Det var nog inte en jättebra idé iallafall. //abbedabb^disk 4 mars 2013 kl. 15.54 (CET)

CDDB fungerar ju på det sättet, så varför inte? /ℇsquilo 4 mars 2013 kl. 15.55 (CET)

Det finns många externa länkmallar, men de går vanligen bara till en sajt (t.ex. Libris-katalogen eller IMDb) och inte till någon valsida. Enklaste sättet att göra en egen valsida i Wikipedia är förmodligen att göra en popup-bubbla i Javascript. Men vilken parameter skulle mallen ha? ISBN-nummer (och ISSN för tidskrifter) är speciella eftersom de är oberoende av butik/sajt. En liknande kod är EAN-koder (vanliga streckkoder), som ju faktiskt är samma sak som 13-siffriga ISBN. Men det blir ett mycket stort antal butiker att länka till, och olika butiker har olika urval av produkter. Dessutom har James Bond: Skyfall en EAN-kod som DVD och en annan som Blu-ray-skiva (liksom böcker har olika ISBN som inbunden, pocket, e-bok och ljudbok). Man kanske kan länka till prisjämförelsesajter som Prisjakt.nu. Men i längden riskerar kanske Wikipedia att bli en produktkatalog. --LA2 (disk) 5 mars 2013 kl. 11.52 (CET)

(Fortsätter egentligen inte LA2:s resonemang, utan kommenterar hela tråden) Det här handlar om auktoriteter, d.v.s. unika identifierare för saker. ISBN och ISSN är i stort sett de enda som finns globalt. För personer håller VIAF på med ganska bra grejer, som också finns på ett par språkversioner av Wikipedia (dock inte svenskspråkiga än så länge *hint hint*). Jag har pratat med Riksantikvarieämbetet och Digisam om det här, och vi har bland annat diskuterat Wikidata som en tänkbar central plats för auktoriteter. Nu har precis interwiki-länkarna börjat skötas på Wikidata, men om vi bygger ut Wikidata kanske sådana här saker kan komma i framtiden, så att vi länkar till en unik låt och så finns det lika många länkar som det finns på mallen för ISBN. (*Drömmer*) //Hannibal (disk) 7 mars 2013 kl. 00.53 (CET) (PS. Digisam har nyligen fått pengar för att hålla på med sånt här.)

Kommenterar också hela tråden: Special:Bokkällor är främst tänkt för källhänvisningar, inte att ge tips på nätbokhandlar. Att länka till Spotify eller iTunes i artiklar om album eller låtar, eller att länka till Bilia, Skobes, Rejmes och andra Volvohandlares hemsidor i artikeln om Volvo V70 är en form av service som åtminstone jag inte tycker vi ska erbjuda. /NH 7 mars 2013 kl. 07.51 (CET)

IW-länkar i bevakningslistan

Jag har nu lagt in iw-länkar överst i bevakningslistan, på samma sätt som katalanska wikipedia har. Detta för att man lätt skall kunna gå mellan de olika språkversionerna för att kolla sina bevakningar. Det råkade göras innan jag frågade om det var ok här på bybrunnen, därför lägger jag ut en förfrågan nu i efterhand: Ser det bra ut med iw-länkar överst så, och är det ok att det behålls? (Eventuellt tt man kan ta bort den förklarande meningen över iw-länkarna för att få ner antalet rader över bevakningslistans början. MVH Adville (disk) 19 februari 2013 kl. 21.38 (CET)

Det går inte att lägga det längs ned på något sätt, efter själva posterna? Om man som jag ofta kör bevakningslistan via telefon så blir det extra rader att scrolla ned innan den egentliga informationen kommer (bild). Är detta trots allt en efterfrågad funktion så ser jag gärna att de förklarade meningarna tas bort. --I99pema (disk) 19 februari 2013 kl. 21.52 (CET)

Mycket positiv till detta! Oftast så blir det så att jag glömmer bort att kolla mina bevakningslistor på andra språk, fastän jag egentligen behöver göra det. Med denna funktion blir det lättare att komma ihåg, mycket positivt till detta alltså. Men en fråga, går det inte att få länkarna till vänster? Så som det ser ut på en vanlig artikel, eller t.ex. här på bybrunnen. Vänligen, Hastaro (disk) 19 februari 2013 kl. 21.57 (CET)

(redigeringskonflikt)Jag tog bort förklaringen, som var överflödig. Helst skulle jag vilja ha iw till vänster, som det är på alla andra sidor, men den lösning som jag kunde se (som inte är så duktig på wiki-programmering) var att planka det katalanska. Vet någon annan en bättre lösning så att det ligger till vänster skulle jag gärna se det. Det finns fler som efterfrågat det, men som sagt: Jag var kanske lite snabb att lägga in det. Tack för feedbacken I99pema. Adville (disk) 19 februari 2013 kl. 21.59 (CET)

Går det att individualisera vilka språk som ska ligga där, eller måste det vara samma för alla? Jag är mycket aktiv på några helt andra språk än de som finns där nu. Lsj (disk) 19 februari 2013 kl. 23.41 (CET)

Det går att ändra (men som det ser ut nu så är det lika för alla). Kanske skulle diskutera vilka språk som skall ligga där. De som är där är plankade rakt av från katalanska, förutom danska och samiska. Adville (disk) 20 februari 2013 kl. 00.49 (CET)

Det jag skulle ha glädje av är cebuano och waray-waray, men det är jag förmodligen ganska ensam om :) Lsj (disk) 20 februari 2013 kl. 09.42 (CET)

Om det läggs in utan kolon, så borde det hamna i vänsterkolumnen! (meta och commons kräver särskilda lösningar) Då borde det heller inte göra något om mer udda språk följer med! -- Lavallen (blockera) 20 februari 2013 kl. 09.54 (CET)

avintenderar: Testade, men det fungerade inte. Tills vi hittar en lösning kan vi diskutera vilka språk som skall finnas om det ligger överst. Nu finns de stora språken: engelska, spanska, tyska och franska

våra grannspråk: danska, norska, finska och nordsamiska

Commons och meta

De bör vara kvar. Resten som finns nu är (med stavfel på några tror jag), vilka vi kan byta ut några: aragonesiska, arabiska, asturianska, katalanska, euskara, galego, italienska, japanska, latin, nederländska (flamländska?), occitan, polska, portugisiska, rumänska, ryska, turkiska, ukrainska, kinesiska

Jag tycker att följande av dem bör behållas: arabiska, italienska, flamländska, ryska, turkiska och portugisiska. De övriga kan bytas ut. (aragonska, asturianska, katalanska, euskara, galego, occitan definitivt, för de är så små. De följde med pga att de är nära släkt med katalanska) Adville (disk) 20 februari 2013 kl. 10.43 (CET)

Matematikfråga: på vilket sätt skulle katalanska vara mindre än flamländska? Bara nyfiken… :-)--Paracel63 (disk) 23 februari 2013 kl. 02.22 (CET)

Märkligt att det inte skulle funka, det gör ju det i MediaWiki:Recentchangestext. -- Lavallen (blockera) 20 februari 2013 kl. 10.44 (CET)

För att inte kladda för mycket låter jag min senaste ändring stå kvar (även om iw-länkarna inte syns). Då kanske någon mer kunnig kan titta in och se vad skillnaden är mellan dessa som gör att språklänkarna syns på den förra men inte den senare MediaWiki:Recentchangestext (senaste ändringar) och MediaWiki:Watchlist-details (användarnas bevakningslistor). Nu skall jag äta, och därefter, om ingen hittat felet så lägger jag tillbaks det ovanför i väntan på bättre, men byter ut språken jag skrev ovanför mot de som Boivie och Lsj föreslagit. Adville (disk) 20 februari 2013 kl. 17.35 (CET)

Jag har flyttat språklänkarna till MediaWiki:Watchlist-summary där de fungerar. /EnDumEn ✍ 20 februari 2013 kl. 18.20 (CET)

VadBraVa! -- Lavallen (blockera) 20 februari 2013 kl. 18.30 (CET)

Tack så mycket, EnDumEn! Nu skall bara Boivies och Lsj:s önskemål läggas in så är det klart. Lsj: Vilken förkortning har dina två språk? Finns det fler önskemål på språk som skall ligga där från andra kan ni meddela det till mig så kan jag lägga in det? MVH Adville (disk) 20 februari 2013 kl. 19.21 (CET)

Förortningarna är ceb och war. Lsj (disk) 20 februari 2013 kl. 23.15 (CET)

Är det här orsaken till varför felaktiga iw-länkar hänger med när jag ändrade Hugh Mitchell till en grensida och programmet vägrar att låta mig stryka länkarna som länkar till Hugh Mitchell (skådespelare) från grensidan, något som förr gick i en handvändning? Prematureburial (disk) 8 mars 2013 kl. 14.16 (CET)

Nej, du måste numer justera interwikin här för skådespelaren och här för grensidan. -- Lavallen (blockera) 8 mars 2013 kl. 14.23 (CET)

OK, så det är någon helt annan grej. Prematureburial (disk) 8 mars 2013 kl. 14.34 (CET)

Benämningen Assyrier/Syrianer

En detalj som länge har varit outredd på svenska wikipedia är benämningen på folkgruppen som kallas assyrier, syrianer eller kaldéer. Hittils har folkgruppen benämnts Assyrier/syrianer eller Assyrier/syrianer/kaldéer, med snedstreck alltså. Det här ser väldigt klumpigt ut och andas dessutom egen forskning. Huvudartikeln har för närvarande namnet Assyrier/syrianer. Orsaken till den klumpiga namnformen är en konflikt om det korrekta namnet. Som Grillo skriver på Diskussion:Assyrier/syrianer, "Det är hopplöst för en lekman att sätta sig in i den här artikeln som i princip ägts av olika nationalistfraktioner genom åren". De som varit inblandade i konflikten har alltså alla haft en egen agenda och någon kompromiss har inte kunnat ingås.

Orsaken att jag startar denna tråd är att jag hoppas alltså att utomstående, dvs de som inte är en part eller står nära en part i konflikten uttrycker sin åsikt, så att vi kan nå ett konsensus. Vi borde kunna enas om ett namn för folkgruppen, att användas både som rubrik för huvudartikeln och i mera allmänna artiklar som Assyriska/syrianska/kaldeiska folkmordet. I alla andra artiklar där folkgruppen förekommer kan det lokalt lämpliga namnet användas, må så vara assyrier, syrianer eller kaldéer, med länk till huvudartikeln. I huvudartikeln kan det dock direkt länkas till Assyriska/syrianska namnkonflikten, och tas upp de olika namnen.

Jag föreslår själv att folkgruppen huvudsakligen benämns "Assyriska folk", eftersom huvudartikeln heter så på alla andra språkversioner vad ja kan se, dessutom tror jag det är det är den mest använda samlingstermen för folken. Huvudartikeln och andra artiklar såsom folkmordsartikeln skulle få det namnet.

Jag startar denna diskussion på bybrunnen och inte på artikelns diskussionssida, för att nu ut till en bredare publik, jag vill alltså främst nå de som är utomstående och saknar delaktighet i namnkonflikten. Jag hoppas vi kan avhålla oss från att diskutera vad som är det historiskt korrekta namnet, och helt och håller koncentrera oss på vad som är mest etablerat - må det vara orättvist mot endera parten eller ej.

--Ion-5 (disk) 5 mars 2013 kl. 11.42 (CET)

Men en eventuell diskussionen hålls hålls däremot bäst på artikelns diskussionssida. Tack för blänkaren här. --MagnusA 5 mars 2013 kl. 15.16 (CET)

Jag är inte så säker på det, dessutom gäller det flera artiklar än huvudartikeln. Det är faktiskt en rätt stor fråga. Jag hoppas att vi kan ta diskussionen här så att flera, utomstående kan se den och bidra till ett konsensus. --Ion-5 (disk) 5 mars 2013 kl. 16.15 (CET)

Jag följde ganska noga den infekterad debatten om namnet för några år sedan. Och jag tycker diskussionen som ledde fram till nuvarande namn var OK och att namnet är bra. Att bara kalla det Assyriska folkmordet är en värdering och lite POV. Och som alltid i de fallen är det ofta bättre spendera några extra ord för att komma ut ur den knipan. Jag ser också denna fråga operativ som så många andra och att diskussionen hör hemma på artiklarna diskussionssida - Bybrunnen är inte en bättre plats.Yger (disk) 5 mars 2013 kl. 16.24 (CET)

Jag tror det är klokast att acceptera att den assyrisk/syrianska namnkonflikten ser ut som den gör och att SVWP inte är mäktigt att lösa den. Den rådande kompromissen har varit relativt stabil under ganska lång tid. Tidpunkten är ovanligt illa vald med tanke på krig och ökande sekterism i det aktuella området. /Ascilto (disk) 5 mars 2013 kl. 16.40 (CET)

Men POMMF tillämpas ju nog i betydligt mera kontroversiella frågor och verkar ses som rätt viktig på svenska wikipedia. Ska vi verkligen ducka i den här frågan för att undvika konflikt? Snedstrecksalternativet är knappast förenligt med POMMF. I t.ex. folkmordsartikeln tycker jag snarare att namnfrågan överskuggar sakinnehållet pga namnet. --Ion-5 (disk) 6 mars 2013 kl. 11.51 (CET)

Benämningen assyrier/syrianer används av myndigheter, liksom av morgontidningar. Den är inget som hittats på här.

andejons (disk) 6 mars 2013 kl. 18.47 (CET)

Men att använda ett samlingsbegrepp som "assyrier" är nog vanligare, och snedstrecket har jag hittils inte sett i boktitlar i alla fall. Dessutom används ett namn på alla andra språkversioner. Men, om det inte finns konsensus för ändringar, är väl debatten onödig. /Ion-5 (disk) 7 mars 2013 kl. 11.46 (CET)

Med tanke på att det bara kommer starta en massa onödiga bråk som inte fokuserar på sakfrågan om man ändrar artikeltitlarna, föreslår jag att vi inte gör så. Däremot bör vi nog ta bort det kaldéer, som Användare:Kaldaya införde konsekvent i artiklarna för något år sen. Assyrier/syrianer används som sagt av myndigheter, så det är så nära neutralitet vi kommer även om jag egentligen inte gillar det. Däremot bör "syrianer" förstås inte skriva med inledande versal... /Grillo (disk) 8 mars 2013 kl. 03.53 (CET)

Bildtips

Jag var inne på Region Gotlands officiella webbplats för Almedalsveckan. Där finns en sida med fria foton ([5]). Så här står det:

”

De bilder som finns här är ett litet axplock ur Almedalsveckans historia, sett ur ett kameraperspektiv! Bilderna är inte på något sätt heltäckande från alla år eller något tema. De bilder som finns i bildarkivet här till höger (med bilder från de olika åren) är fria att användas. OBS: Fotografens namn (eller Foto: Region Gotland) måste dock anges vid all form av publicering. Bilderna får inte heller förvanskas på något sätt. De bilder som ligger på andra sidor på Almedalsveckans hemsida får inte användas av andra än Region Gotland. Lagen som skyddar bilder heter upphovsrättslagen (URL 1960:729). Att visa respekt för upphovsmannens verk borde vara en självklarhet för alla bildanvändare. För mer information om upphovsrätt, kan man kontakta: Bildleverantörernas förening: www.blf.se Svenska Fotografers Förbund: www.sfoto.se

„

Är det okej att ladda upp dessa till Commons?

PS. Borde jag ställt denna fråga i Bildfrågor? DS. /Kattegatt (disk) 7 mars 2013 kl. 08.22 (CET)

Ja, Wikipedia:Bildfrågor är väl lämpligt. Då licensen inte tillåter att bilderna bearbetas så kan de inte laddas upp på commons. I99pema (disk) 7 mars 2013 kl. 08.50 (CET)

Ang. "förvanskas", se Commons:Commons:Deletion requests/Files uploaded by Snabelsko där det diskuteras just nu. Om bilderna behålls kan nog dessa också laddas upp, men avvakta besked från den raderingsbegäran. Dock har vi ju en princip om att inte ha med bildbylines, och det verkar de här bilderna kräva? /Grillo (disk) 7 mars 2013 kl. 08.55 (CET)

Det brukar (på Commons) nog tolkas som att Commons:Template:Attribution ska användas. - Lavallen (blockera) 7 mars 2013 kl. 10.16 (CET)

Har en känsla av att "ett klick bort" inte duger för många. Det är trist när folk försöker bevilja fri användning av sina bilder, men misslyckas eftersom de inte kollat upp hur olika "frihet" kan tolkas på olika håll. Det vore bättre om cc-licenserna kunde användas i sådana här sammanhang. Då hade vi vetat säkert. Jag hade nog också dubbelkollat att de är fria för kommersiellt bruk också. Vi har genom åren märkt att de flesta inte tänker på att "fria att användas" inkluderar kommersiellt bruk, och förklarar bort det med "vi tänkte inte på det". /Grillo (disk) 7 mars 2013 kl. 11.52 (CET)

"Ett klick bort" är nog inte ens alltid tillräckligt för de som använder cc-by-licenserna. -- Lavallen (blockera) 7 mars 2013 kl. 12.01 (CET) (CC-0/PD är min favvo!)

För bilderna Grillo nämner tror jag förvanskningen syftar på fotografens "ideella rätt", som (vad gäller oss) är oberoende av licensen. "Bilderna får inte heller förvanskas på något sätt." och då särskilt "på något sätt" tyder på att man inte nöjer sig med vad lagen kräver. Vad gäller CC-0/PD så åsidosätter inte de heller lagens krav på attribuering och förbud mot förvanskning. --LPfi (disk) 8 mars 2013 kl. 10.39 (CET)

Vad är din slutsats? Vad innebär fotografens ideella rätt och hur tolkar du ordet "förvanska" enligt ditt resonemang? --Lajm (disk) 8 mars 2013 kl. 17.13 (CET)

Den "ideella rätten" är det som uttrycks i finska upphovsrättslagens 3 § 1-2 mom. (och motsvarande paragraf i den svenska lagen):

Då exemplar av ett verk framställes eller verket helt eller delvis göres tillgängligt för allmänheten, skall upphovsmannen angivas på det sätt god sed kräver.

Ett verk må icke ändras så, att upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart kränkes; ej heller må verket göras tillgängligt för allmänheten i sådan form eller i sådant sammanhang, som är på angivet sätt kränkande för upphovsmannen.

Det tredje momentet är viktigt för "PD-self", "CC-zero" och liknande:

Sin rätt enligt denna paragraf kan upphovsmannen med bindande verkan eftergiva endast såvitt angår en till art och omfattning begränsad användning av verket.

Det andra momentet (stycket) är det jag antar man syftar på med "förvanskning" ifråga om bilderna Snabelsko laddat upp. När man däremot tillägger "på något sätt" visar man att man inte nöjer sig med lagens krav.

Jag uppfattar alltså att bilderna från Almedalsveckan inte kan laddas upp på Commons, om inte upphovsrättens ägare tydligt avstår från att kräva att bilderna inte ändras. Det verkar som om de vill - men inte vågar - göra bilderna fria. Jag tror inte de vet att rätten att "göra [verket] tillgängligt för allmänheten, i ... ändrat skick" (citat från § 2) uppfattas som grundläggande för friheten.

--LPfi (disk) 8 mars 2013 kl. 20.12 (CET)

Wikidata phase 1 (language links) live on this Wikipedia

Sorry for writing in English. I hope someone can translate this locally. If you understand German better than English you can have a look at the announcement on de:Wikipedia:Kurier.

As I annonced 2 weeks ago, Wikidata phase 1 (language links) has been deployed here today. Language links in the sidebar are coming from Wikidata in addition to the ones in the wiki text. To edit them, scroll to the bottom of the language links, and click edit. You no longer need to maintain these links by hand in the wiki text of the article.

Where can I find more information and ask questions? Editors on en:wp have created a great page with all the necessary information for editors and there is also an FAQ for this deployment. It'd be great if you could bring this to this wiki if that has not already happened. Please ask questions you might have on the FAQ’s discussion page.

I want to be kept up to date about Wikidata To stay up-to-date on everything happening around Wikidata please subscribe to the newsletter that is delivered weekly to subscribed user’s talk pages.

--Lydia Pintscher 7 mars 2013 kl. 00.11 (CET) Distributed via Global message delivery. (Wrong page? Fix here.)

Det hade varit intressant att se snittlängden per artikel innan och efter iw-migrationen... Kul att det är igång! /Grillo (disk) 7 mars 2013 kl. 08.53 (CET)

Denna övergång medför att några av våra manualsidor behöver skrivas om, i alla fall Wikipedia:Interwikilänkar. Nämner detta ifall någon skulle sitta med tid över. AlphaZeta (disk) 7 mars 2013 kl. 11.05 (CET)

Ja, och det är angeläget. Jag har många frågor kring detta och jag är säkert inte ensam! Stigfinnare (disk) 7 mars 2013 kl. 13.03 (CET)

@Grillo: Följ historiken hos Addbot (diskussion • bidrag (raderade) • loggar (om) • stats) så får du en bild. -- Lavallen (blockera) 7 mars 2013 kl. 15.24 (CET)

Jo, det var det som gjorde mig nyfiken på vad det kommer bli totalt. Finns det andra bottar som gör samma sak, för Addbot verkar gå från språkversion till språkversion? /Grillo (disk) 7 mars 2013 kl. 17.49 (CET)

Övergången diskuteras samtidigt även här[6] och här[7]. /Ascilto (disk) 7 mars 2013 kl. 18.51 (CET)

Förtydligande: Addbot har hittills bara gjort 6598 redigeringar på svwp, så ska bara den roboten göra det här arbetet kommer det ta en halv evighet att bli klart. Jag hjälper gärna till med att ha Grillbot körandes dygnet runt, om nån kan peka mig i rätt riktning (mer specifikt, till rätt pywikipediaskript och exakt vilket kommando som ska användas). /Grillo (disk) 8 mars 2013 kl. 10.42 (CET)

Jag skulle också uppskatta att få samma pekare, så kan Lsjbot ta hand om "sina" artiklar själv sedan. Lsj (disk) 8 mars 2013 kl. 11.11 (CET)

pywikipedia kan jag inget om, men här finns api-anrop för den hågade. Sök efter action=wbgetentities, så får ni fram ett verktyg som ger vilket objekt som är kopplat till en viss artikel och vilka traditionella iw-länkar som kan plockas bort ur svwiki-artikeln. -- Lavallen (blockera) 8 mars 2013 kl. 20.08 (CET)

Det verkar fattas en post i någon översättningstabell för det står "undefined" under interwikilänkarna när det borde stå "redigera", "redigera skråklänkar" eller liknande. /ℇsquilo 9 mars 2013 kl. 10.23 (CET)

...fast inte längre. Snabbt fixat! /ℇsquilo 9 mars 2013 kl. 10.46 (CET)

Här kan man följa hur migrationen går. Sidan uppdateras en gång i halvtimmen. Sedan Addbot återstartade sin bot igår kl 14 har den rullat kontinuerligt, har antalet minskat från 714464 till 676571. Det är mycket kvar att göra alltså... /Grillo (disk) 9 mars 2013 kl. 11.39 (CET)

Innocent bot och HangsnaBot puttrar vid sidan om. -- Lavallen (blockera) 9 mars 2013 kl. 11.46 (CET)

Wikidata anger kön för personer som "hanne" eller "hona". Det känns inte som ett helt lyckat språkbruk vad gäller människor. /Annika (disk) 9 mars 2013 kl. 16.21 (CET)

Det är inte bara ett problem på svenska, se d:Property talk:P21#Values not making sense. 90.227.135.41 9 mars 2013 kl. 16.41 (CET)

Tabeller

Hej.

Finns det någon instruktion som berättar hur man skapar tabeller med olika färger i vissa celler? Om ja, finns det någon form av färgtabell där man kan välja färg? 83.233.107.207 8 mars 2013 kl. 23.56 (CET)

Du kan läsa mer om hur du gör tabeller här mvh TheOne12841 (disk) 9 mars 2013 kl. 00.01 (CET)

Och färgkartan har du här: [8].--Paracel63 (disk) 9 mars 2013 kl. 02.40 (CET)

Interwikikonflikter

Nu när User:Legobot börjat flytta iw-länkar till Wikidata, har sidan Användare:Legobot/Wikidata/General skapats, och uppdateras varje gång Legobot av någon anledning inte kan göra klart sin redigering. Det handlar alltså om interwikikonflikter, och de som tyckte att de skulle sakna det i framtiden, kan ju få titta igenom den sidan :) /Grillo (disk) 9 mars 2013 kl. 06.31 (CET)

Jag kollade Riddarholmen. "Problemet" där är att det finns en iw-länk till ett delkapitel i de: om Stockholm, de:Stockholm. Vad ska man göra med en sådan länk? Den innehåller vettig information. Kan den störa "maskineriet"? När man bestämt sig, ska man då ta bort den ur loggen? --Ettrig (disk) 9 mars 2013 kl. 10.18 (CET)

Jag har tagit bort några sådana. Vi kan nog utgå ifrån att Wikidata är framtiden, och det blir ohållbart att i längden hålla igång parallella lokala iw-system, så det är nog bättre att ta bort de länkarna. Jag har inte strukit de jag fixat, för jag tror att Legobot kommer göra det automatiskt i framtiden. Det är jag dock inte säker på... Nog bäst att fråga botägaren om det. /Grillo (disk) 9 mars 2013 kl. 10.22 (CET)

Vill du behålla länken (det måste du då göra lokalt med traditionella länkar, det går inte genom Wikidata) så bör du nog skriva en not i loggen, istället för att bara radera. -- Lavallen (blockera) 9 mars 2013 kl. 10.24 (CET)

I det här fallet, Riddarholmen, finns en omdirigeringssida i de-wiki. Då tycker jag det bästa är att länka till den. Håller ni med? --Ettrig (disk) 9 mars 2013 kl. 10.27 (CET)

Säger inget om saken, men det är fortfarande inget du kan göra genom Wikidata, utan genom traditionella länkar. -- Lavallen (blockera) 9 mars 2013 kl. 10.31 (CET)

Ja, det sket sig. Jag tycker Wikidata är felsystemerat i detta avseende. Den försöker kortsluta omdirigeringen. I detta fall räknar den ut att jag "egentligen" vill länka till Stockholm, och meddelar därför, precis som till bot'en att länkning till Stockholm redan är upptaget. Den borde skilja på länkning till hel artikel och lnkning till del av artikel. --Ettrig (disk) 9 mars 2013 kl. 10.35 (CET)

Kanske har systemet begränsningar, men jag tycker nog att vi ska hålla oss till Wikidata nu ändå, och inte köra med parallella lokala system. Hade varit bra om flera sagt sin åsikt dock. /Grillo (disk) 9 mars 2013 kl. 11.04 (CET)

Jag tycker inte att vi ska dra förhastade slutsatser. Har detta diskuterats inom Wikidata-projektet? Kanske är det något de planerar att införa stöd för? Jag kan förstå att länkning till sektioner inom artiklar kan anses vanskligt eftersom sektioner kan byta namn och på andra sätt vara svårare att spåra än artiklar, men samtidigt är det metadata/iw-länkningar som bär information. Ett annat exempel är Kvadratkilometer som på tyska, helt godtagbart, bara är en sektion under "Kvadratmeter". Varför får vi inte göra sådana iw-länkningar längre? Det kan även finnas artikelämnen som är rätt lika varandra men ändå har någon form av skillnad för svenska läsare, men där skillnaden är obefintlig för vissa andra och det därför bara finns en artikel som behandlar båda ämnen (till exempel Datavetenskap och Informatik, där informatik på vissa håll verkar anses ingå i ämnet datavetenskap). Kan vi inte låta dessa iw-länkningar ligga kvar så länge? Eller finns det som sagt någon diskussion av ämnet inom Wikidata vi kan jämföra med? --Lajm (disk) 9 mars 2013 kl. 11.37 (CET)

Ja, det finns diskussioner om inkludera sådana länkar i Wikidata, men som på alla livliga projekt är det svårt att få grepp om var de förs eller har förts. Så det bästa är nog att låta det ligga ett tag till. -- Lavallen (blockera) 9 mars 2013 kl. 12.12 (CET)

Jag tycker det borde vara enkelt och okontroversiellt att i Wikidata tillåta länkning till omdirigeringssidor som pekar på del av en artikel. Just att man pekar ut endast en del av artikeln visar att man tycker att det inte är samma begrepp. Det innebär i sin tur att det inte finns någon krock. Vi har alltså ett eget begrepp med en egen benämning och en egen artikel (omdirigeringssidan), men vi kan ändå inte göra länkningen. --Ettrig (disk) 9 mars 2013 kl. 12.50 (CET)

Det tekniskt svåra är nog att med programvara avgöra vilka omdirigeringar som är lämpliga eller inte. -- Lavallen (blockera) 9 mars 2013 kl. 12.54 (CET)

Nej, varför skulle det behövas. Detta skiljer sig väl inte från de andra iw-länkarna. De flesta är bra, men en del är dåliga. Alla som är konsistenta importeras/exporteras till Wikidata. Vi kan göra på samma sätt med omdirigeringar till del av artikel. Men de går förstås bara åt ena hållet. Är det där skon klämmer? --Ettrig (disk) 9 mars 2013 kl. 13.04 (CET)

Det är där skon klämmer idag, och har egentligen klämt sedan länge för de gamla iw-botarna, men det kanske går att fixa. -- Lavallen (blockera) 9 mars 2013 kl. 13.06 (CET)

När överföringen till wikidata är klar kommer det finnas en hel del städning att utföra. När jag har städat och sorterat felhärvor har jag undvikit wikipedior med skrivtecken jag inte kan läsa, det tror jag inte jag är ensam om. Nu förs dessa länkar per automatik över till wikidata. Det är bara att börja om med städarbetet i artiklar som kan tolkas olika på olika wikipedior. /Ascilto (disk) 9 mars 2013 kl. 18.24 (CET)

Annonserar för ett samarbete

Som det syns har jag tagit en långvarig paus från Albanien-arbeten och hyser inget fortsatt (noll)intresse för det i mitt Wikipedia-aktivitet. Anledningen är av privat natur. Jag finner det därför poänglöst att få i uppdrag att skriva Albanien-relaterade artiklar. Jag känner nu att jag vill utveckla ett mer eller mindre litterärt intresse för ett annat land som en tillfällig bot, mestadels för mitt tidsfördriv här på Svenska Wikipedia. Jag känner en stor arbetslust och vill få utlopp för min energi. Jag är lite av en allätare numera och en vetgirig människa. (Jag har dessutom en hel del fritid, ett gediget språkintresse och ett brinnande skrivintresse för allsköns genrer). Så till poängen: Jag är öppen för förslag och mottar gärna inbjudan som medlem på landsprojekt och är villig för ett produktivt samarbete. Kontakta mig gärna direkt via min diskussionssida om du är intresserad att bli samarbetspartner! Med varma hälsningar --AddyFBG (disk) 9 mars 2013 kl. 15.21 (CET)

För att delta i ett projekt krävs ingen inbjudan, det är bara att lägga till sitt namn på en projektsida och sätta igång. Här finns massor av olika geografiprojekt: Kategori:Wikipedia:Projekt med anknytning till geografi. / Elinnea (disk) 9 mars 2013 kl. 15.29 (CET)

Jag söker förutom ett nytt intresse också en samarbetspartner för att koordinera arbetet om ett land. Är i ärlighetens namn mest intresserad av ett land med geografisk närhet till Albanien (då Albanien som ett kulturellt område). Vore bra som som en kunsakpsinvestering för framtiden om jag återupptar arbetet med Albanien. Den samarbetspartner jag söker efter måste vara hyfsat insatt i sitt ämne (landet). Tyvärr verkar Litany vara inaktiv, annars hade Serbien faktiskt varit ett givet val vid sidan av Grekland och Italien (för större kännedom om den egna historien). Vore tacksam för mer råd och hur jag ska lägga upp det! --AddyFBG (disk) 9 mars 2013 kl. 16.01 (CET)

Bästa AddyFBG! Föreslår att du anmäler ditt deltagande på Wikipedia:Projekt Italien och Wikipedia:Projekt Bulgarien. Jag tror dock att det alltmer ökande, allmänna intresset för Kina skulle vara behjälpligt med ditt deltagande i Wikipedia:Projekt Kina. Om du kan tänka dig något helt annat så skulle din hjälp i Wikipedia:Projekt fotografera riksdagsledamöter och Wikipediadiskussion:Projekt fotografera riksdagsledamöter/Identifiering vara mycket välkommet! Mvh --Allexim (disk) 9 mars 2013 kl. 17.44 (CET)

Kvalitetsmätningen - februari

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Januari 2013 blev ett stort misslyckande för Månadens kvalitetsprojekt Projekt wikifiering. Istället för att minska ökade istället kategorin med 58 artiklar. Även Kategori:Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar har ökat kraftigt, med hela 230 artiklar! Massor av artiklar märks upp, men färre åtgärdas, hur ska vi komma åt detta? Idéer? Vi har försökt med månadens kvalitetsprojekt, tävlingar, att peppa och uppmuntra, men inget tycks fungera långsiktigt. De som åtgärdar artiklar är helt enkelt för få i jämförelse med de som skapar bristfälliga artiklar och de som märker upp dem. Går detta att vända på något sätt så större fokus sätts på kvalitetsaspekten? / Elinnea (disk) 1 februari 2013 kl. 16.21 (CET)

Kanske dags för Åtgärdsmallar 5? Om Green Yoshi har tid och lust vill säga. --Rasmus 28 1 februari 2013 kl. 16.36 (CET)

En åtgärdsmallstävling vore väldigt välkommet! / Elinnea (disk) 1 februari 2013 kl. 20.20 (CET)

En kommentar till "massor artiklar märks upp men få åtgärdar dem": Elinnea, känn dig inte besviken. Första åren Wikipedia fanns var inte alltid kvaliteten så bra på artiklar. Nu när vi har högre krav och stöter på sådana artiklar så märks de upp, samtidigt som det skapas några nya. Jag tror dock inte att det är alltför många nya som skapas (bortsett från robot), och fortsätter detta kvalitetsarbetet så kommer de flesta att sjunka. Titta bara på fluff och fakta (halverad eller legat still i två månader)!. MVH Adville (disk) 2 februari 2013 kl. 11.32 (CET)

Det har du rätt i och det är bra att vi nu har ett större kvalitetsfokus än vad vi hade tidigare och det är bra att vi hittar de artiklarna och märker upp dem. Har uppdaterat kvalitetsmätningen vareviga månad sedan december 2007, det är fem år, det är 60 ggr. Om jag inte gör det, kommer nån annan ens ta över? Detta kanske gör att jag blir så desillusionerad vid månadsskiftena när det känns som vi står och stampar på samma ställe, när vi fortfarande har artiklar som märktes upp 2009 och 2010 vilket innebär att en del av de artiklar som vi märker upp idag troligtvis fortfarande kommer vara uppmärkta 2017. Wiki betyder snabbt på hawaiianska, vad heter långsamt? Jag önskar ju att vi någongång skulle göra en "drive" och nästan alla skulle bara "Jaaaa! Det gör vi! Hurra!!! Jag vill vara med!" och så skulle vi vara kanske 20-30 personer som tillsammans tog tag i nån kategori och så schwoosch så rensade vi den från sånt som är äldre än ett år t.ex. / Elinnea (disk) 2 februari 2013 kl. 17.01 (CET)

Jag har ibland försökt gå in och göra ett handtag, men inser med en gång att jag inte kan göra något, därför har det inte blivit mer än en huvudskakning och jag gjort nåt annat istället. Jag har ingen bra litteratur om afrikander, Archicad, asomatognosi, eller något annat som finns med i kategorierna. Jag tror fler har gjort liknande. Har du några konkreta tips istället för att tro att alla är allvetande? Vivo (disk) 3 februari 2013 kl. 22.23 (CET)

Jag tycker också det är tråkigt att wikifieringen inte lyckades. Oberoende av månadens kvalitetsprojekt ville jag få ner siffran men icke. Problemet är att de befintliga artiklarna är ointressanta och ingen ändå kommer läsa dem. Känns som slöseri att redigera dem. Vad man kan göra är att försöka leta upp de som placerar mallen och få dem att göra det istället. @ Elinea: Vad är det du gör och är du säker på att det inte kan automatiseras. Har alltid velat ha en anledning till att lära mig göra bottar på Wikipedia. Detta kan bli mitt första tillfälle.--Immunmotbluescreen (disk) 4 februari 2013 kl. 12.53 (CET)

Om vi har en massa artiklar som ingen kan göra nåt åt, som massa användare går in och kollar på och sedan överger med en huvudskakning år efter år, vem är det då som ska åtgärda dem? Vad ska vi göra med dem? För att t.ex skriva om en artikel som är skriven som en annons eller har ett barnsligt språk, så behöver man kanske inte någon litteratur, utan mest försöka rensa bort det vinklade. Jag skulle vilja ha lite mer diskussion kring varje artikel, hur ska vi göra för att just den här artikeln ska bli acceptabel. Att man istället för att tyst skaka på huvudet och gå vidare kanske skriver nåt på diskussionssidan, skriver "Vad ska vi göra med denna artikel? Är det nån som har några idéer. Jag har försökt fixa till ingressen och första stycket" får igång en diskussion och att gemensamt hjälps åt med artikel efter artikel.

Jag tror att det är bättre att leta rätt på den den som skapat artikeln/skrivit in det som behöver åtgärdas än den somlagt in mallen. Den som har lagt in mallen har ju lagt in mallen för att de inte kan åtgärda artikeln och hoppas att någon annan ska kunna göra det. Den som skapat artikeln/skrivit in det som behöver åtgärdas borde ju vara den som vet mest om/är mest intresserad av ämnet.

Men vad ska man göra med artiklar som är så ointressanta att det känns som slöseri att redigera dem, ska vi radera dem? Jag tycker att vi bör sätta nånslags maxgräns, kanske 4 år, är de inte åtgärdade inom 4 år så ryker de.

Det jag gör med kvalitetsmätningen är att gå igenom alla kategorierna ovan den första i månaden och lägger in det i tabellen och summerar sedan och räknar ut procentsatsen gentemot totalantalet. Jag har ingen aning om kvalitetsmätningsmallen kan fixas automatiskt, jag har ingen koll alls på hur botar fungerar. Alltså det är inte jättejobbigt att göra manuellt, det är mest känslan av repetion och att det inte känns som att det leder nånvart. / Elinnea (disk) 11 februari 2013 kl. 12.02 (CET)

Vi behöver någon form av kraftsamling för att bukt med problemet. Tycker det är så många artiklar som är så tveksamma. Är det rimligt att en damfotbollsspelare i AIK har en egen artikel (Elin Borg) är det rimligt att Backatorp, Göteborg har en egen artikel. Är kameramodeller, scoutkårer och liknande verkligen värt ansträningen. De kommer aldrig bli stora på dagens Wikipedia. Kan vi få tillstånd att börja langa lite extra raderingsmallar? Just nu är det så oklart om de ska tas bort eller inte.

Jag skulle utan problem kunna göra en robot för det ändå målet. Måste bara läsa på lite om Wikipedias robotar och hur de skiljer sig från den vanliga programmeringen. PAX MAX för denna uppgift. Kan nog genomföra det på söndag om det vill sig så. Ser fram emot det. Har gjort lite undersökningar om hur det skulle gå till och jag ser inga problem än så länge. --Immunmotbluescreen (disk) 12 februari 2013 kl. 18.22 (CET)

Vid närmare undersökningar tycks det bli det rätt så jobbigt att sätta sig in i. Kanske kan du nöja dig med ett lokalt program som automatiserar redigeringen med manuell start. Vore detta relevant? --Immunmotbluescreen (disk) 13 februari 2013 kl. 15.27 (CET).

Jag har konstruerat en mall: {{Kvalitetsmätningen/Hjälp‎}} som kan substas in i mallen. Siffrorna blir rätt, men lite kosmetisk justering kan behövas efteråt. -- Lavallen (blockera) 13 februari 2013 kl. 16.11 (CET)

Jättebra med Mall:Kvalitetsmätningen/Hjälp! Angående Elin Borg, så är det praxis att fotbollsspelare som spelar/spelat i högsta eller näst högsta serien har relevans och hon spelar i högsta serien om jag förstått saken rätt. Vad gäller platser så brukar de ha relevans om de finns på vanliga kartor, hur det förhåller sig med Backatorp, Göteborg, har jag ingen aning om, men man kan ju relkollmärka den så kanske nån kan ta reda på det. Jag upplever inte denna typ av korta, nyuppmärkta, ganska lättåtgärdade artiklar som det egentliga problemet utan de artiklar som blir liggande år efter år utan att någonting sker. Jag tycker inte att vi bör använda botar för att lägga in raderingsmallar, det är bättre att det sker med lite eftertanke och med så mycket motiveringar som möjligt. / Elinnea (disk) 14 februari 2013 kl. 18.36 (CET)

Mallen var nog en smidigare lösning i största allmänhet. Men hur använder man den? Får bara en massa utskrifter jag inte vill ha.

@Elinea skilj fotbollspelare och damfotbollsspelare. Ingen är intresserad av damfotboll, spelarna har säkert trevligt men det är knappast en seriös sport. Är det ens proffesionella spelare? --Immunmotbluescreen (disk) 24 februari 2013 kl. 01.05 (CET).

Tycker du inte att artikeln Elin Borg har relevans, så relkollmärk den och för den diskussionen på diskussionssidan, men jag skulle tro att det kommer leda till att den behålls. Jag är inte intresserad av nån diskussion kring hur seriösa olika sporter är, jag berättade bara för dig vad som är praxis här på Wikipedia, och det är att idrottsutövare, oavsett kön, som spelar/tävlar i den högsta serien anses ha relevans. Att jag personligen anser att det bör krävas mer än så, är inte av nån egentlig betydelse, eftersom jag vet att jag i det här fallet inte har majoriteten med mig i detta efter rätt många relevansdiskussioner och sffr-diskussioner. Detta är vad de flesta anser. Mallen används så att den läggs in längst ned i kvalitetsmätningsmallen och siffrorna kommer då upp automatiskt, man behöver inte skriva in dem manuellt. Vad menar du med utskrifter? / Elinnea (disk) 24 februari 2013 kl. 02.09 (CET)

Ok, var bara tvugen att påpeka det så att vi är ett steg närmare harmoni på Wikipedia. Jag har nu tagit reda på hur man använder mallen och skrivit en liten dokumentation för framtida behov. Jag löste också problemen med "kosmetisk justering" om det syftade på att tusentalen inte blev separerade. Mallen kan fortfarande optimeras och jag skulle vilja ha några kommentarer från Lavallen. Varför används "|R" så flitigt? Vanlig addition klarar separerade tal. Menar du att |R är en optimering? Varför används "byt" istället för "subst"? Hade det varit smidigare att göra ytterliggare en sammanställningsmall Totalt som adderar alla tal och returnerar det istället för att skriva samma sak upprepade gånger?

Det vore dock ett skämt om vi inte lyckades automatisera själva användadet av mallen också. Det som jag tycker är oklart är hur man får den att aktivera sig vid ny månad och om den körs på deras servrar eller lokalt. Även vilka språk som tillåts är oklart.--Immunmotbluescreen (disk) 25 februari 2013 kl. 16.55 (CET)

Infogningmallar inlagda av robotar

Anledningen till att Infogningar ökat dramatiskt är botskapande artiklar. Om det redan finns en artikel med samma namn som den som ska skapas av boten, skapas en artikel med särskiljningen (djur) och med en infogningsmall i början av artikeln. --Fredde^✔ 1 februari 2013 kl. 16.39 (CET)

Vore det inte bra om man lade till robotskapde artiklar i statistiken, ev. att man räknar dem separat. --Rasmus 28 1 februari 2013 kl. 16.42 (CET)

Jag misstänkte att det var något sådant. Undrar om det är så lämpligt, för infogningsmallen säger ju "en eller flera användare anser att...". Jag tycker att det blir rätt konstigt om t.ex Cancer (djur) skulle infogas i Cancer och Alicia (djur) skulle infogas i Alicia som föreslagits. Jag tycker att det är bättre om infogningmallar läggs till av människor. / Elinnea (disk) 1 februari 2013 kl. 16.49 (CET)

"Denna artikel skulle kunna vara en dublett till Alicia. Boten kan inte avgöra detta säkert, utan det behöver kontrolleras manuellt." Ja, det handlar om att LsjBot märker upp dessa för kontroll, Det är helt enkelt bara att ta bort mallarna efter kontroll. C.Nilsson (disk) 1 februari 2013 kl. 16.56 (CET)

Jag ser från Krabbtaska att det hänvisar till Cancer (släkte) istället för Cancer (djur), har vi någon tidigare standard kring detta? C.Nilsson (disk) 1 februari 2013 kl. 17.11 (CET)

Alla är inte insatta i terminologin för taxonomisk rang, så särskiljningen "(djur)" verkar väl rätt rimlig utifrån WP:POMMF. Trevligt nog kan man ju utan större problem omdirigera andra varianter såsom "(släkte)". :-) Tomas e (disk) 1 februari 2013 kl. 17.38 (CET)

Förvisso är det jag som låter Lsjbot malla, i enlighet med denna diskussion. För min del kan vi gärna skapa en särskild mall, t.ex. {{robotinfoga}} som lägger artikeln i en separat åtgärdskategori. Så görs redan med stubbmallar, de stubbar som människor skapar med bot blandas inte med de stubbar som människor skapar utan bot.

Vad särskiljningsleden beträffar, så vore XXX (släkte) mindre lyckat, eftersom en ganska vanlig orsak till särskiljning är att det finns både ett växtsläkte och ett djursläkte som heter likadant. Lsj (disk) 1 februari 2013 kl. 18.00 (CET)

Växtsläkte och Djursläkte då? är inte det tydligare för att skilja när det rör sig om släkten? Växter som används nu är tydligare än enbart djur tycker jag, så kanske förtydliga att det handlar om ett släkte på något sätt? C.Nilsson (disk) 1 februari 2013 kl. 18.06 (CET)

Ang "en eller flera användare anser att...", så är även robotar användare. En av mina är administratör. -- Lavallen (blockera) 1 februari 2013 kl. 18.11 (CET)

Men de anser väl knappast något på egen hand? Det är det jag menar. Om nån säger att de anser att t.ex Alicia (djur) ska infogas i Alicia så ger man ju intrycket att man faktiskt tittat på de båda artiklarna och kommit fram till åsikten att de bör fogas samman, vilket jag inte tror en robot gör. Skulle man kanske sortera in dessa i nån egen infogningskategori som robothussarna kan gå igenom efter de gjort en robotkörning, kanske? / Elinnea (disk) 1 februari 2013 kl. 20.18 (CET)

Så som Lsj menade. det tycker jag.Adville (disk) 1 februari 2013 kl. 20.20 (CET)

Jag har nu skapat {{robotinfoga}}, och lagt in den på prov i Cervera (djur). Texten är annorlunda för att tillmötesgå de semantiska invändningarna mot att robotar anser saker, och artiklarna läggs i en separat underkategori till Kategori:Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Om vi vill ha det på det viset, så kan jag sätta Lsjbot på att byta ut alla {{infoga}} som den har lagt in i diverse artiklar. Synpunkter? Lsj (disk) 4 februari 2013 kl. 16.14 (CET)

 Utfört Lsj (disk) 5 februari 2013 kl. 21.33 (CET)

En ofärdig idé

Man kan se att det finns en skala från svårare till lättare saker att åtgärda, och att det lite paradoxalt verkar vara de lättare som är lite svårt får gjorda (wikifiering, substub, patrullering). Inom klotterjakten har vi ett bra flöde av nya, mer erfarna och mycket erfarna som jobbar med den biten, och i det delas också ut behörigheter som synliggör erfarenheten (tillbakarullare, adm). Patrullering och wikifiering är båda mycket nyttiga saker hålla på med när man är ny och vill lära sig hur det "egentligen" fungerar. Kunde vi hitta på något som mer lockar nya i den banan? Som att man får ett antal kvalitetsstjärnor att visa upp på användarsidan utefter hur mycket man åstadkommit inom kvalitetsförbättring. Att vi gör i ordning en ordentlig nybörjarportal där vi beskriver hur man bäst lär sig Wikipedia efter man lärt dig de första handgreppen, då med patrullering, wikifiering etc? Där man tex efter att wikifierat 100 artiklar och patrullerat 1000 kan anses gått upp ett steg på sin wikipediakarriär? Yger (disk) 2 februari 2013 kl. 15.25 (CET)

Ett syniskt förslag: Man måste vara vald eller utsedd till patrullerare för att kunna utföra patrulleringar?! Idag kan (nästan) alla patrullera, och det ligger ingen prestige alls i det. -- Lavallen (blockera) 2 februari 2013 kl. 15.34 (CET)

Det vore oerhört bra att få in fler nya i kvalitetsarbetet, gillar den här tanken. Jag tror dock inte att det behövs flera "nu ska vi lära nybörjarna grunderna"-sidor. Man skulle kanske kunna införa nånslags "simborgarmärken", där man har olika steg som man ska klara av, att man får ett "wikiborgarmärke" när man t.ex klarat av att wikifiera ett visst antal artiklar, när man språkvårdat ett visst antal artiklar, när man faktakollat ett visst antal artiklar etc. De allra första kan vara lite som baddaren och grodan, att man får dem efter att t.ex klarat av något väldigt enkelt som t.ex gjort tre redigeringar, svarat på sin diskussionsida, signerat med tilde tre ggr eller nåt? Eller skapar detta bara en massa merarbete som ingen kommer orka följa upp? Ingen kommer ju orka att hålla på och dela ut dessa utmärkelser, så det är viktigt att man gör det så att användaren själv kan ta märkena efter insatsen. / Elinnea (disk) 2 februari 2013 kl. 17.08 (CET)

Det där att uppmärksamma och återkoppla när nya Wikipedianer ger sig in i, säg wikifiering är intressant. När en ny gör "ogjord" på en klottersida ser jag det på SÄ direkt och bara med några veckor av sådana insatser ger jag ibland återkoppling. Men någon som gör lite wikifiering, kategorisering etc märker jag inte. Den andra saken jag tog upp hänger ihop med att jag har en vän som vid årsskiftet blev pensionär. Han är halvt intresserad av kunna göra något i Wikipedia, men frågar mig då, men vad kan jag göra för nytta där? Och vid sidan av fornminnen och byggnader i området som saknar bilder och artiklar, har jag undrat om jag skall föreslå wikifiering och substub utökning? Yger (disk) 2 februari 2013 kl. 18.30 (CET)

Det tycker jag verkligen att du ska föreslå, han kan göra så mycket nytta, låt honom få veta det. Det finns mycket att göra och det är uppskattat! Även om folk kanske inte uttrycker uppskattningen, då det inte alltid är lätt att märka vad alla håller på och fixar med. 2003, när jag var nybörjare, så märktes man ju direkt och allt man gjorde syntes så tydligt på SÄ och man fick direkt en massa välkomnande och stöd men nu försvinner lätt nybörjare i mängden, man ser inte vad folk gör, det är svårare att bli sedd. Det finns folk här som varit här i flera år, men som man inte "känner" än. Jag upplever numera att det är först när någon börjar bli aktiv på t.ex Bybrunnen eller SFFR som man lägger märke till nya användarnamn, det kan finnas folk som sitter och wikifierar och språkvårdar en massa i det tysta. Vilket självklart också är ok. Jag är nog personligen ganska dålig på att ge nya återkoppling, är lite blyg och har lite svårt att tränga mig på, även om när det rör sig om att säga nåt bra, känns svårt och man vill liksom inte känna sig inställsam och påträngande som nåt slags butikssäljare som dyker på den som kliver in och säger "Det där är en fin färg! Och här borta så finns det...", vill hellre att folk ska få kolla runt själva och fråga om det är nåt. Jag tycker att det bästa sättet att lära sig att t.ex wikifiera, är inte att läsa diverse guider utan det är att titta på hur andra liknande artiklar ser ut och göra likadant. Folk är olika, vissa kanske vill uppmärksammas mer. Kanske skulle vi kunna ha typ "Wikipedia:Månadens nybörjare" där folk som är nya presenterar sig och det de gjort under månaden och så kan vi berömma dem (men inte rösta på vem som är bäst såklart). / Elinnea (disk) 2 februari 2013 kl. 19.19 (CET)

Det här var en mycket intressant idé! Kan man kanske presentera hur man ska ta de här märkena lära sig wikifiera m.m. med det nya tillägget GettingStarted? Ainali (disk) 3 februari 2013 kl. 02.30 (CET)

Jag träffar min kompis 8-9 mars och tar honom till årsmötet för WM:SE så han får se lite wikipedianer. Jag kommer bolla detta med honom. Kanske är intresseinriktningen annorlunda för nya tonåringar och nya pensionärer (denna är en IT människa och 61)? Yger (disk) 3 februari 2013 kl. 07.27 (CET)

Jag tror att det skulle vara bra med en lättåtkomlig sida för nybörjare som inte var en instruktionssida till, utan en sida med tips på vad man kan göra på Wikipedia uppställt i tabell eller punktform med en enkel förklaring. Där skulle även gamla kunna gå in och få nya uppslag. Jag kände till exempel inte till patrulleringen förräm i somras då någon skrev på bybrunnen att det behövdes hjälp där (efter 1,5 år här!). Bara en sådan sak att på denna sida finns ett verktyg som gör att man lätt hittar kodfel, men att man först måste kontrollera så det stämmer (alla low priority är inte fel) skulle kunna få igång många som inte vet, tror jag. Adville (disk) 4 februari 2013 kl. 07.47 (CET)

Om man ska få fler att börja patrullera nya sidor så tror jag att det bästa man kan göra är att dela upp patrulleringen så att man kan godkänna en artikel språkligt, om den är relevant och om den är rätt wikifierad. TheOne12841 (disk) 8 mars 2013 kl. 15.40 (CET)

När jag tänker efter lite, så var jag nog lite snål när det gällde saker som man kan godkänna hos en nyskapad artikel, det borde även finnas med källor.TheOne12841 (disk) 8 mars 2013 kl. 16.07 (CET)

En annan bra grej vore om man kunde slumpmässigt välja sida som man ska patrullera, eftersom de som är längst bak oftast är de jobbigaste, så om man inte är så van kan det bli lite tufft att börja med de artiklar som är svårast att åtgärdaTheOne12841 (disk) 8 mars 2013 kl. 15.51 (CET)

Jag hade tänkt att fortsätta min lilla monolog här. Det jag vill tillägga är att det skulle vara bra om det fanns någon användarruta som man kan ha på sin användarsida där det står hur många sidor man har patrullerat, inom de olika områdena som jag skrev om lite högre upp. Från användarrutan skulle det också vara bra om man kunde få upp en slumpmässigt vald artikel som behövs patrulleras.TheOne12841 (disk) 8 mars 2013 kl. 22.55 (CET)

Är det någon som har läst vad jag har skrivit?TheOne12841 (disk) 9 mars 2013 kl. 18.06 (CET)

Ja.Yger (disk) 9 mars 2013 kl. 20.25 (CET)

På tal om patrulleringar och utveckling av det verktyget, vi kanske först skulle be att få en:Special:NewPagesFeed påslaget på svwp? Ainali (disk) 9 mars 2013 kl. 22.57 (CET)

Vad tyckte ni om mina förslag?TheOne12841 (disk) 10 mars 2013 kl. 11.29 (CET)

Alla dina förslag kräver ändringar i Mediawiki, och det är en Mycket lång process påverka den utformningen. Och jag gillar mer diskutera vad vi kan göra med existerande Mediawiki än saker som kräver ändringar där. Yger (disk) 10 mars 2013 kl. 11.40 (CET)

Wikipedia:Möjligen felstavade rödlänkar

Är det någon som vet hur man skulle kunna uppdatera Wikipedia:Möjligen felstavade rödlänkar? / Elinnea (disk) 9 mars 2013 kl. 15.25 (CET)

Vet inte, men jag har börjat titta lite på de länkarna som ligger där nu. Har börjat med de bokstäver med minst länkar. Kollat och raderat när det är fixat. Adville (disk) 10 mars 2013 kl. 14.16 (CET)

Konsensus gällande interwiki?

Jag har funderat på hur det ska gå till på wikidata om det inte råder konsensus gällande interwiki? Kan man skippa interwikidelen eller kan man ha två att välja på?

Exempel: Strophocactus testudo och Selenicereus testudo

Det är samma art, men man följer olika "läror". Tills nu så kunde man acceptera det 83.233.121.54 9 mars 2013 kl. 18.52 (CET)

När överföringen till wikidata är helt genomförd finns mycket manuellt städarbete att göra. Det återstår att se hur det kommer att fungera i praktiken. Men det kan knappast bli värre än att tampas med senare tiders robotar. /Ascilto (disk) 9 mars 2013 kl. 20.01 (CET)

Det har du rätt i 83.233.121.54 9 mars 2013 kl. 20.16 (CET)

Man kan skippa, och göra en hel del andra grejer, kolla in på en:Wikipedia:Wikidata. Ainali (disk) 9 mars 2013 kl. 22.17 (CET)

Att artiklar om samma sak heter olika saker på olika projekt är väl normalfallet för interwiki. Men om de handlar om samma blomma så ska de ha interwikilänkar till varandra oavsett om artikeln råkar heta Strophocactus testudo eller Selenicereus testudo.

Motsatsen, dvs att artiklar som inte handlar om samma sak med ändå länkar till varandra är ett värre problem. /ℇsquilo 10 mars 2013 kl. 10.59 (CET)

Hur gör man när begreppsindelningen skiljer mellan olika språk? När det gäller samhällsvetenskapliga begrepp är det ofta fallet. Ägarlägenhet kan vara ett exempel där det är svårt att reda ut vad som motsvaras av vad i olika språk, men problemet är allmänt. Edaen (disk) 10 mars 2013 kl. 11.13 (CET)

Morot istället för piska?

När man försöker följa vad som händer på svenska Wikipedia så verkar mycket energi läggas på att ifrågasätta artiklars existens och innehåll och debatterna runt dem blir ibland både långa och infekterade.

Med all respekt för den encyklopediska relevansen och kvaliteteten, skulle man inte istället kunna lyfta fram dom artiklar som är ganska hyfsade och vara lite mera förlåtande mot sådana som ännu har en bit kvar till den nivån? Tittar man på antalet aktiva användare jämfört med det totala antalet registrerade så är det försvinnande litet och många nybörjare reagerar säkert genom att "vända i dörren" även efter försynta och vänliga påpekanden om vad dom har skrivit och i ännu större grad om det dom uppfattar som relevant blir raderat. Även om det inte lever upp till alla kriterier så är varje seröst bidrag (borträknat rent klotter och sådant) en ansträngning av skribenten där dom vill förmedla något och förtjänar att uppskattas.

Ett sätt att få in lite mer positivism skulle kunna vara att klassificera många flera artiklar som rekommenderade och på det sättet premiera dom som bidragit. Med fler än 800.000 artiklar totalt så borde väl några fler än 532 stycken platsa in i denna kategori? Förfarandet är ju egentligen ganska enkelt som det är (lägg in mall, motivering på diskussionssidan samt tagga till rekommenderade artikel-kategorin) om man bara gör det.

Välkomnar kommentarer från fler om detta ämne. Julius Agrippa (disk) 9 mars 2013 kl. 13.10 (CET)

Jag håller verkligen med om att fler artiklar bör gås igenom och märkas upp som rekommenderade, men jag ser inte ett motsatsförhållande mellan det och att märka upp andra artiklar som har brister. Det är ingen piska. Wikipedia är i första hand ett uppslagsverk. Vi bör inte acceptera ännu fler irrelevanta artiklar bara för att vara snälla och uppskattande mot de som skrivit dem, ribban är redan väldigt låg inom de allra flesta ämnen. Men vi bör som sagt definitivt rekommendera flera artiklar. Det är ganska enkelt att kopiera kriterierna och sedan bocka av på diskussionssidan utifall artikeln i fråga uppfyller kriterierna. / Elinnea (disk) 9 mars 2013 kl. 13.33 (CET)

Visst vore det trevligt med fler rekommenderade artiklar, kravet för detta är relativt lågt, och det är upp till nästan vem som helst att lägga till mallen och artikeln i listan (om man uppfyller de låga krav som nämns). Om någon motsäger sig en rekommendering så ska det också motiveras, och då får man veta vad man ska åtgärda, vilket inte alltid är självklart. Problemet är att få ägnar tid åt detta, och lika få lägger tid på övriga artikelnomineringarna. Det tar mycket tid att detaljgranska en lång artikel och har man inget direkt intresse för ämnet så skippar man arbetsbördan. Förmodligen finns det tusentals artiklar som bör vara rekommenderade i dagsläget. Det är bara att försöka komma ihåg det nästa gång ni läser en artikel som ni tycker är bra. C.Nilsson (disk) 9 mars 2013 kl. 15.05 (CET)

Jag tycker att det borde införas ett system som gör så att varje användare själv kan bedöma en artikel utifrån vad den själv tycker är viktigt. T.ex så borde det kunna stå på artikeln morot att 56 personer tycker att detta är en bra artikelTheOne12841 (disk) 9 mars 2013 kl. 15.08 (CET)

Att rätta till brister är nödvändigt för att upprätthålla kvalitet och trovärdighet. Att rekommendera artiklar är säkert roligt för den som intresserar sig för det, men det förbättrar inte själva uppslagsverket. Alla dessa möjligheter till tävlingar som finns är ju en annan form av uppmuntran, men för mig ligger moroten i att syssla med själva huvuduppgiften. Tostarpadius (disk) 9 mars 2013 kl. 15.14 (CET)

@TheOne12841, fast då blir är det inaktuellt varje gång artikeln uppdateras. C.Nilsson (disk) 9 mars 2013 kl. 15.16 (CET)

Det är exakt samma problem som finns idag när artiklar har blivit utmärktaTheOne12841 (disk) 9 mars 2013 kl. 15.19 (CET)

Ett av problemen med de utvalda artiklarna är att de ofta är alldeles för långa för att jag ska ha tålamod att granska hela. En kortare artikel eller några stycken i en större artikel kan jag granska, men inte 30000 bytes av text. -- Lavallen (blockera) 9 mars 2013 kl. 15.24 (CET)

En rekommenderad artikel behöver inte vara lång, den behöver täcka det viktigaste, sakna åtgärdsmallar, ge ett sammanhang, ha ett korrekt språk, ha wikilänkar, interwikilänkar och kategorier, en källförteckning och klarlagd upphovsrättsstatus för ev bilder. Jag tycker att det är bra att man bedömer efter samma kriterier och inte att folk bedömer utifrån vad de själva tycker är viktigt. Det kan ju finnas 56 personer som anser att en illa skriven artikel med en massa stavfel och faktafel, utan källor är bra, bara för att den innehåller en bild på deras favoritidol och information om hans favoriträtt och namnet på hans katt. / Elinnea (disk) 9 mars 2013 kl. 15.35 (CET)

EMM så är inte Wikipedia i fösta hand ett uppslagsverk utan ett frivilligt bidragsverk. Vi kan nog aldrig jämföra oss med uppslagsverk som har avlönade, sakkunniga skribenter. Visserligen ska allt beläggas med källor, men vilka källor är mest korrekta? Det är ju naturligtvis inte bra att sänka ribban för lågt, men ärligt talat; allt innehåll består ju av frivilligt arbete. 83.233.121.72 9 mars 2013 kl. 15.47 (CET)

Vad säger att det krävs avlönade skribenter för att skriva ett uppslagsverk? Att det ingår i defentitionen var något nytt för mig. --Rasmus 28 9 mars 2013 kl. 16.25 (CET)

@Rasmus: Roligt. Du glömde ett litet ord där :) Sakkunniga! Lätt att glömma :P 83.233.121.72 9 mars 2013 kl. 16.35 (CET)

@Elinnea, självklart så skulle ett sådant system missbrukas. Men frågan är om Wikipedia skulle få sämre eller bättre artiklar om man kunde tycka att en artikel är bra (efter egna kriterier). Man kan jämföra med att gilla ett youtube-klipp, klipp som en stor andel har gillat är oftast bättre än ett klipp som en låg andel har gillat.

Det finns ju inget som hindrar att man på diskussionssidan skriver att man gillar en artikel och varför. / Elinnea (disk) 9 mars 2013 kl. 19.25 (CET)

Jag gjorde det en gång och det inlägget raderades med motiveringen att det inte handlade om artikelns utformning. /Ascilto (disk) 9 mars 2013 kl. 23.09 (CET)

Satt just och funderade över varför jag aldrig har sett en sån kommentar på diskussionssidanTheOne12841 (disk) 9 mars 2013 kl. 23.13 (CET)

Eftersom relevanstänksförespråkare som så ofta passar på att antyda att vi är för frikostiga med vilka artiklar som godkänns ("Vi bör inte acceptera ännu fler irrelevanta artiklar ...", "ribban är redan väldigt låg inom de allra flesta ämnen") vill jag på nytt markera att den synen ingalunda är allenarådande. Ribban är tvärtom omotiverat hög inom de allra flesta ämnen. /Dcastor (disk) 9 mars 2013 kl. 23.19 (CET)

Jag tror inte det stora problemet är kriterierna i sig, problemet ligger i att det är för jobbigt att granska en hel artikel, vilket leder till att för få artiklar blir granskade, vilket leder till att för få blir utvalda.

@C.Nilsson, se artikeln choklad som fick en åtgärdsmall i november och fortfarande är det en utmärkt artikelTheOne12841 (disk) 9 mars 2013 kl. 23.34 (CET)

Fast varför är mallen där då? "Bättre struktur på artikeln efterfrågas. Se diskussionssidan" hittar inget inlägg där. Men sedan omprövas ju artiklar där det tillkommit kritik eller när innehåll ändrats/blivit utdaterat. Vi kan inte räkna med att allt på Wikipedia ska gå hålla dagsfärskt, men vi bör sträva efter att inte förvärra det genom att införa "gilla-system" när en artikel kan byta skepnad när som helst. Jag ser ärligt talat inte vad vi skulle vinna på att ha ett sånt system. C.Nilsson (disk) 10 mars 2013 kl. 01.04 (CET)

Har lagt till en kategori "Artiklar som gränsar till att bli rekommenderade" där man kan lägga sådant som har en del brister (eller där t ex faktagranskning är begärd) men ändå är rätt nära att uppfylla kriterierna. Artiklar som hamnar där ska förhoppningsvis vara lätta att fösa över tröskeln till rekommenderade och att man på så sätt kan få flera sådana om man lättare kan hitta kandidaterna. En rekommenderad artikel ska ju ge ett sammanhang, och innehållet ska verka rimligt (man får lita på skribenten), men den mera detaljerade oberoende faktagranskningen ska man kunna vänta med tills artikeln nomineras till att bli en bra eller utmärkt artikel. Julius Agrippa (disk) 10 mars 2013 kl. 01.38 (CET)

@C.Nilsson: Det finns en passus/riktlinje som mer än andra förhindrar uppmärkning av artiklar som rekommenderade: "En tumregel är att inte själv märka upp artiklar man varit huvudförfattare till. Andra gör ofta en mer rättvis bedömning av ens arbete än man själv." Det är nog rimligt formulerat, men med över 800 000 artiklar och bara några hundra regelbundna skribenter, sprider vi ut oss väldigt tunt över databasen. Vi är kanske för få aktiva för att vi riktigt ska hinna engagera oss i annat än "våra egna" ämnen och artiklar?

Man kan göra en märklig slutledning av ovannämnda tumregel. Om jag hittar en halvbra artikel i ett intressant ämne, som jag inte redigerat i (än), kan jag märka den som rekommenderad. Om jag sedan successivt bygger ut artikeln och gör den, enligt objektiva mått mätt, betydligt bättre, blir jag kanske med tiden artikelns huvudsakliga bidragsgivare. Ska jag i detta uppkomna läge ta bort rekommenderad-märkningen, eftersom jag ju nu inte är lika opartisk som jag möjligen var vid märkningstillfället?

Den sista noteringen är att tumregeln ovan kanske inte fungerar? Se Wikipediadiskussion:Rekommenderade artiklar. En sådan praktik som den diskussionen mer eller mindre legitimerar är nästan en inbjudan till redigeringskrig.--Paracel63 (disk) 10 mars 2013 kl. 03.50 (CET)

Tycker att praxis att man inte ska märka upp en artikel som rekommenderad om man själv varit huvudförfattare till den är sund. Då har iallafall någon annan tittat på den och gjort en bedömning. Det ska inte hindra att man kan lägga in mindre förbättringar i en artikel som man märkt upp för att alla grundkriterierna ska bli uppfyllda. Exempelvis byta ut en bild mot en annan om en bildlicens är tveksam i ursprungsartikeln eller komplettera med källor där sådana saknas. Låt oss vara praktiska. Om det finns för få rekommenderade artiklar idag så får vi väl hitta på sätt att underlätta att få flera? Julius Agrippa (disk) 10 mars 2013 kl. 09.36 (CET)

Ett annat system som man skulle kunna använda sig av är att en artikel skulle kunna vara utvald inom ett visst område, t.ex "denna artikel anses ha ett korrekt språk" eller "i denna artikel har bilder används på ett korrekt sätt"TheOne12841 (disk) 10 mars 2013 kl. 10.00 (CET)

Ja, det kan vara värt att prova också. Alla sätt att få fler rekommenderade artiklar är bra och att lyfta fram "best practices" är ett utmärkt sätt. Det ena behöver inte utesluta det andra. Julius Agrippa (disk) 10 mars 2013 kl. 11.16 (CET)

Wikipedia:Rekommenderade artiklar/Kandidater har funnit tidigare, men den omdirigerades utan förklaring eller diskussion. Den bör kanske återställas? Ska man ha den eller Kategori:Artiklar som gränsar till att bli rekommenderade så bör det vara ett krav att om man lägger in artiklar där skriva på diskussionssidan exakt vilket av kriterierna som inte är uppfyllt ännu istället för att bara skriva nåt vagt på alla artiklar där om att den "borde platsa efter genomgång". Man kanske kan lägga upp själva kriterierna och göra en avbockning? Istället för att lägga in 10 artiklar på Kategori:Artiklar som gränsar till att bli rekommenderade kan man väl märka upp en artikel på grönstjärnan? Jag tycker att det som så ofta blir lite för många steg och för byråkratiskt, rekommenderade infördes just för att slippa hela den här långa processen där nån nominerar, nån håller med, nån granskar, det går en massa månader utan att det ska vara nån snabbt och spontant, ser man en artikel som uppfyller kriterierna så lägger man den inte på nån nomineringslista utan man tar och lägger in den själv direkt. Vi har alldeles för mycket "lämna över till nån annan", särskilt som den person man lämnar över till sällan finns. Det leder bara till att vi får en massa sidor och kategorier som ingen sen bryr sig om att ta tag i, känns som alla vill hålla på och massmalla och masskategoriera, men ytterst få vill ta tag i det som detta leder till. / Elinnea (disk) 10 mars 2013 kl. 13.39 (CET)

Mja, de två första kriterierna för rekommenderade artiklar är "ger sammanhang" och "täcker det viktigaste" och det leder oundvikligen till åsiktsfrågor hur man än gör. Bättre då att låta artiklarna ligga för finputs ett tag istället för att det blir krig om det ska vara en grön stjärna eller inte. Kategorin är tänkt för grovsortering och att det ska vara lätt att lyfta fram kandidater när man springer på dem. Taggar man upp dem direkt som rekommenderade och någon har en annan åsikt så är annars risken att dom återgår till den stora mängden otaggade artiklar och aldrig hörs av igen och inte heller förbättras .. Julius Agrippa (disk) 10 mars 2013 kl. 14.02 (CET)

Julius åtgärd och mitt förslag ligger faktiskt ganska nära varandra, skillnaden är bara att mitt förslag säger "kul att så mycket i denna artikel är bra" medans denna åtgärd ger intrycket "synd att artikeln inte är tillräckligt bra". Alltså mitt förslag innebär morot istället för piska/TheOne12841 (disk) 10 mars 2013 kl. 18.56 (CET)

Låt oss pröva det också. @TheOne12841: Gör Du några nya kategorier och lägger in ett antal testartiklar så vi får se hur det fungerar? Bästa sättet att hitta framgångsrecepten är att våga experimentera lite. Julius Agrippa (disk) 10 mars 2013 kl. 21.16 (CET)

Ja, jag skulle väldigt gärna prova min idé, men jag tror att jag väntar lite och ser om någon annan vill framföra sin åsiktTheOne12841 (disk) 10 mars 2013 kl. 22.52 (CET)

Jag tycker det verkar fullt rimligt att återuppta Wikipedia:Rekommenderade artiklar/Kandidater, istället för en nystart under annat namn, och kan inte se varför den sidan omdirigerades bort. (Vi hade förr också Wikipedia:Artiklar i väntan på nominering påminner jag mig.) Det finns väl - rätt eller fel - ett underförstått tänkande att det utvalda materialet inte bara ska vara helt OK, utan också funka som förebild för andra artiklar, kan jag tänka mig. Att fylla uppslagsverket med något slags gilla-markeringar eller artikeldiskussioner som inte syftar till förbättring av artiklar, ser jag faktiskt ingen poäng med, givet att Wikipedia är ett uppslagsverk snarare än ett allmänt diskussionsforum. Däremot håller jag med om att vi oftare borde ge positiv feedback till användare, men sådant sker då lämpligen på användarsidorna snarare än i artikelrymden. Tomas e (disk) 11 mars 2013 kl. 10.39 (CET)

Vill bara avslutningsvis skriva att jag personligen inte tänker börja kategorisera några artiklar (även fast jag tycker det är en bra idé. Jag ska ägna min tid här på Wikipedia på mitt nya projekt Operation förlängning, som alla mer än gärna får medverka i/TheOne12841 (disk) 11 mars 2013 kl. 20.44 (CET)

NN är en ...

Det har utvecklats en standard på svenska Wikipedia att inleda biografiska artiklar enligt formeln "NN, född ..., är en svensk författare". Det är en form som jag tycker fungerar hyfsat ibland, men ibland känns osmidig. Jag har vid något tillfälle valt en annan form som jag tycker flyter bättre språkligt. Till exempel valde jag att inleda artikeln om Irene Ekelund: "Irene Ekelund, född 8 mars 1997, tävlar i friidrott, i första hand kortdistanslöpning på svensk nationell elitnivå." Detta har sedermera ändrats till "standardmodellen" enligt: "Irene Ekelund, född 8 mars 1997, är en svensk friidrottare. Hon tävlar i första hand i kortdistanslöpning på svensk nationell elitnivå." Visst fungerar båda modellerna i det här fallet, men jag tycker att den senare känns språkligt krystad för att passa in i ett mönster. I andra fall kan jag tycka att modellen "NN gör" är än mer överlägsen "NN är" i språkflyt.

Ett exempel till. Artikeln om Neil Armstrong inleds med att tala om vad han var. Vad han gjorde (och som gjort honom världsberömd) framkommer först i tredje meningen. Där är det inte främst språkbehandlingen utan innehållet som jag anser skulle motivera en "NN gör"-inledning: "Neil Alden Armstrong, född 5 augusti 1930 i Wapakoneta i Ohio, död 25 augusti 2012[1] i Cincinnati i Ohio, var den första människan som satte sin fot på månen. Han var en amerikansk testpilot och astronaut som blev uttagen i astronautgrupp 2 den 17 september 1962 ..."

Vad anser ni? Bör "NN är"-modellen vara allenarådande? /Dcastor (disk) 9 mars 2013 kl. 23.07 (CET)

Ja, men jag tycker att det ofta står fel saker i alla fall. Först varför jag anser att det bör stå så: det är skillnad på att skriva och att vara författare/journalist/etc: det förra kan vem som helst göra, det andra är en yrkestitel. På samma sätt är det med andra verb - de kan inte ersätta titlarna: man är inte en idrottsman/-kvinna bara för att man tävlar. Det vore som att missunna den berörda sin yrkestitel att skriva om till verbform, eftersom man förväntar sig en titel just i ingressen. För det andra står det ändå ofta fel saker i ingresserna, tycker jag. Men det kanske inte hör hit.--78.78.125.242 9 mars 2013 kl. 23.29 (CET)

Det är just där jag tycker att det är skillnad mellan till exempel en författaren och en idrottsman. Man är faktiskt en idrottsman bara för att man tävlar. Jag menar alltså inte att man skall skriva om till verbform där titel-formen är rimligast (det man förväntar sig), men att man inte skall behöva skriva om till substantivform där verbformen egentligen vore språkligt och/eller innehållsligt rimligast. /Dcastor (disk) 9 mars 2013 kl. 23.36 (CET)

Jag har tävlat i JDM men är inte och har aldrig varit idrottskvinna ;) En släkting till mig tog SM-guld i en liten sportgren på den tiden när det inte var en titel, dvs innan man sponsrades, och på den tiden var det inte ett yrke. Men sedan ungefär 1970-talet är det ett heltidsjobb och därmed en yrkestitel. Förresten har jag en annan släkting som tävlade i både JSM och SM på 1980-talet, och han titulerar sig inte idrottsman eftersom karriären var så kort (han slutade ungefär när han blev myndig). Så jag tycker nog definitivt att man kan tävla och inte ha idrotten som yrkestitel.--78.78.125.242 9 mars 2013 kl. 23.47 (CET)

Tävlar Ekelund i några andra grenar än löpning på elitnivå? Om inte så kan man väl kanske skriva "Irene Ekelund, född 8 mars 1997, är en svensk kortdistanslöpare."? Då får man ju med vad hon gör i vad hon är på ett smidigt sätt än det där lite omständliga "tävlar i friidrott, i första hand kortdistanslöpning på blablabla"? / Elinnea (disk) 9 mars 2013 kl. 23.52 (CET)

[redigeringskonflikt x 2] Jag tycker att det skrivsätt som Dcastor föreslår känns som att det förutsätter att läsaren redan från början har något slags hum om i vilket "härad" personen är/varit aktiv. En inledning av typen "Irene Ekelund, född 8 mars 1997, tävlar i friidrott, i första hand kortdistanslöpning på svensk nationell elitnivå" blir för mig endast naturlig/intuitiv om man redan från början vet att Irene E är en idrottsutövare och bara mera specifikt vill veta vilken gren hon tävlar i. För den som däremot aldrig har hört tals om Irene E, huruvida hon lever eller är död eller har en aning om vad hon sysslar med känns den väldigt "abrupt". Jag tror att detta blir än tydligare om man tänker sig att personen är avliden. Att skriva "Irene Ekelund, född 8 mars 19XX, död 20XX, tävlade i friidrott, i första hand kortdistanslöpning på svensk nationell elitnivå" känns för mig väldigt konstigt och ofullständigt. Jaha, hon tävlade i friidrott, men vad gjorde hon mer? Vem var hon/vad gjorde hon i huvudsak när hon inte tävlade? Först om man skriver att hon "var friidrottare" blir det riktigt tydligt att detta var hennes huvudsakliga (eller åtminstone viktigaste) livsinsats. /FredrikT (disk) 9 mars 2013 kl. 23.54 (CET)

@Elinnea: I princip alla friidrottare tävlar eller har tävlat i flera grenar, men är oftast mest framgångsrika i en eller ett par. Exempelvis är Michel Tornéus mest känd som längdhoppare, men har SM-guld även i tresteg bland sina meriter och Susanna Kallur är i första hand häcklöperska, men är näst snabbast genom tiderna i Sverige på 100 meter. /Dcastor (disk) 10 mars 2013 kl. 00.25 (CET)

@FredrikT: Jag tycker att verbskrivningen lika väl som titelskrivningen anger häradet (intressant hur olika man kan tänka). Den tar dessutom sikte på varför en person är relevant (sic), nämligen på vad den gjort snarare än på vem den är. "Neil Armstrong var den första människan som gick på månen" anger emm häradet tydligare än "Neil Armstrong var en astronaut". Hade det som sagt rört sig om en författare i stället hade jag inte velat se "J.R.R. Tolkien skrev trilogin om Härskarringen ..." som inledning. Där håller jag med om att det hade varit abrupt. /Dcastor (disk) 10 mars 2013 kl. 00.25 (CET)

Jag tycker att det är en grundläggande regel att den första meningen i en artikel ska förklara vad/vem NN är. "Irene Ekelund är en svensk kortdistanslöpare." tycker jag är en utmärkt första mening. Min åsikt är att födelsedatum och födelseplats får allt för stort utrymme med tanke på att det knappast är när man är född som är det man är känd för. /ℇsquilo 10 mars 2013 kl. 10.49 (CET)

Jag håller med (båda punkterna). Dessa inskjutna data gör första meningen svårläst, medan den som är intresserad av dem lätt kunde läsa dem aningen längre ned. Utom födelsetid och -ort gäller detta också uttal, olika stavningar etc. --LPfi (disk) 10 mars 2013 kl. 11.28 (CET)

En kort parentes med uttal och årtal är acceptabelt, men all tilläggsinformation borde finnas annanstans. --LPfi (disk) 10 mars 2013 kl. 12.17 (CET)

Dcastor, jag kan iofs förstå vad du är ute efter, men det går emot våra egna rekommendationer på WP:Skriv ut det självklara. /Grillo (disk) 10 mars 2013 kl. 10.55 (CET)

Jag sällar mig till vad FredrikT säger. Den första meningen måste absolut vara glasklar, för det är ju hela artikelns definition. Riggwelter (disk) 10 mars 2013 kl. 12.23 (CET)

Jag inser att jag inte vinner gehör här, men menar tvärtemot vad Grillo skriver att mina exempel på ett bättre ("glasklarare") sätt skriver ut just det självklara. Jag håller för övrigt med om att födelsedata etc. gärna kunde få degraderas i positionsbetydelse en liten aning. Tack för era svar. /Dcastor (disk) 10 mars 2013 kl. 14.01 (CET)

Kanske, men du är inte helt ensam. LA2 tog upp en liknande diskussion här för ett tag sedan. Jag försökte tillämpa de tankararna i Olof Palme. Min bild är att det i alla fall blev lite bättre åt det håll som du syftar åt. --Ettrig (disk) 10 mars 2013 kl. 20.03 (CET)

Att skippa födelsedata är inte rimligt. Tänk på alla som har samma namn t.ex. i en släkt (så är det ofta med biografier för personer i adliga och kungliga släkter), där man redan inledningsvis måste få en hum om när (och var) personen levde för att veta om sidan handlar om den personen man söker efter. Ibland finns det förgreningssidor där detta klargörs, men det skulle vara stora problem ändå om man tog bort det. Jag vet inte hur lång tid det tog för mig att veta vilken Hans Henrik von Essen som avsågs i artikeln Hans-Henrik von Essen (det finns alltså fler i släktens historia än dem som listas i förgreningssidan Hans Henric von Essen). Jag hade inte kunnat placera de för mig tidigare obekanta Björn Svensson, Karl-Uno Olofsson, Bengt Persson (friidrottare), Lennart Hedmark, i tid och plats utan födelsedatan (eller i verksamhet, om jag slumpat fram sidorna eller sökt någon annan med samma namn). Nu tog jag de exempel som var mest aktuellt för mig, inte de värsta kanske. --78.78.178.171 11 mars 2013 kl. 17.16 (CET)

Inte skippa, men flytta ner det mesta en liten bit. Jag tycker inte en parentes med uttal och levnadsår stör läsningen, men lägger man till födelse- och dödsort, datum, osäkerhet kring åren etc. blir det för mycket. Alternativa namn stör inte heller, så länge de kommer samlade i en lista i början, men utläggningar om olika transkriptionsvarianter borde sparas till en senare mening. --LPfi (disk) 11 mars 2013 kl. 20.24 (CET)

Intressant inlägg tycker jag, men jag håller nog också med FredrikT i stort. Grundläggande i inledningen borde vara att besvara "vad är X för något?", och just verbexemplet säger ingenting explicit om det. Det finns nog dåliga artikelexempel som missar att skriva ut det självklara, som har liknande formuleringar (och kanske helt missar den centrala gärningen; det kunde ju hända att Armstrong blev diktator i en Sydamerikansk militärdiktatur utan att det skrevs ut :)). Det gör att informationen känns lite mer osäker. (Elinneas specifika förslag lät rätt bra i detta fallet). Annars har du poänger i att inledningar kan bli för tunga, krystade och klottriga, de kanske gärna hade kunnat bli lite flexiblare i formen sålänge allt väsentligt uppfylls (LPfi:s tankar låter bra). (Och jag vill nog helst explicit höra både att Armstrong var astronaut och att han var första människan på månen :)) –flinga 11 mars 2013 kl. 20.46 (CET)

Jag förespråkar ett bibehållande av nuvarande praxis. Artikeln om Irene Ekelund har blivit bättre genom anpassningen till denna. Födelsedata är viktig information, som definitivt hör hemma i inledningen. Tostarpadius (disk) 11 mars 2013 kl. 21.32 (CET)

Veckans tävling!

Hej alla!

Veckans tävling som även följer månadens projekt är nu igång! Här hittar ni tävlingssidan, och här hittar ni projektsidan. Ni alla är välkomna att bidra och deltaga! Vänligen, Hastaro (disk) 11 mars 2013 kl. 08.07 (CET)

Skrivstugor framöver

Andra halvan av mars kommer att bli skrivstugeintensiv. Frivilliga och intresserade får gärna kolla på skrivstugesidan, wikiträffsidan och anmäla antingen fysisk eller onlinenärvaro. Närmast på tapeten är:

• 13/3 och 20/3, Föreningen Psykisk hälsa som ska jobba med artiklarna ADHD och ångest, intresserade kan höra av sig till mig eller Kristian
• 18/3, Kvinnorörelsens historia
• 22/3, Mode
  

/Axel Pettersson (WMSE) (disk) 11 mars 2013 kl. 15.40 (CET)

Sprider... Adville (disk) 11 mars 2013 kl. 18.59 (CET)

Dopamin

Det behövs kanske fler ögon på artikeln om dopamin, angående Bengt Falcks inblandning i upptäckterna. Le Lapin Vert (disk) 11 mars 2013 kl. 18.42 (CET)

Förtroendet för Wikipedia

Årets undersökning(ungefär i mitten) från Medieakademin, visar 37 % är positiva till Wikipedia, ner från förra året men upp från förrförra. Yngre har 50 % förtroende, samma som för lokal morgontidning. (undersökningen genomförande med nätenkäter och bara 1500 svar, gör det statiska underlaget inte är helt tillförlitligt) Yger (disk) 7 mars 2013 kl. 18.35 (CET)

Intressant! Jag hade gärna sett en undersökning där man jämför förtroendet mellan NE respektive WP. /Kattegatt (disk) 7 mars 2013 kl. 19.43 (CET)

Om man bara kunde göra det utan nätenkäter. Då man inte har ett slumpmässigt (eller systematiskt) urval ur en känd population har man i allmänhet ingen som helst koll på vad det är man mäter. 50 % av de svarande, men vilken population representerar de? Professorer har varit inblandade och TNS Sifo AB är väl "seriöst", men rapporten har (vad jag ser) ingen diskussion om nätpanelens sammansättning eller om felkällor. Utan sådana uppgifter bör man inte ge någon tilltro till en undersökning (har diskussionen publicerats annanstans eller saknas den helt?). --LPfi (disk) 8 mars 2013 kl. 10.53 (CET)

Kort inhopp från tidigare TNS-anställd… Jag arbetade för firman (Infratest, NFO, TNS), i olika roller, under åren 1994–2009. Under den tiden fick jag viss insikt i hur åtminstone TNS utvecklade intervjumetoderna. Utvecklingen gick, åtminstone vad gäller de kvantitativa testerna, tydligt från 90-talets slumpmässiga kontaktande av allmänheten via telefon/postalt/lokal/gatu-intervjuer till panelbaserade undersökningar där slumpmässigt utvalda paneldeltagare tillfrågades. Panelbaserade undersökningar görs nog av de flesta företag i branschen, men det är nog bara de större aktörerna som har resurser att bygga upp och underhålla tillräckligt stora paneler för att täcka de flesta olika användningsområden. Jag tror att TNS-panelen låg i storleksordningen 10 000 medlemmar. Panelen var (så länge jag arbetade där) helt och hållet anlitad via webbenkäter. Det är alltså inte frågan om fritt svarande av den typ som kunder av diverse webbtjänster titt som tätt råkar ut för. Varje delkategori i undersökningens målgrupp måste fyllas, för att representativiteten i enkäten ska kunna garanteras. Panelen var åtminstone i uppbyggnadsskedet telefonrekryterad, men paneldeltagarna behöver sedan fylla i ett antal uppgifter i olika dimensioner för att kunna placeras "rätt" inför den senare rekryteringen till de olika undersökningarna. Mina två enkätören…--Paracel63 (disk) 9 mars 2013 kl. 02.09 (CET)

Panelen har tydligen vuxit sedan jag slutade: [9].--Paracel63 (disk) 9 mars 2013 kl. 02.22 (CET)

På det sättet kan man antagligen få lika god kontroll på täckningen som med traditionella metoder. Men liksom vid telefongallup har man problem med svårfångade grupper och bortfall. Då man redovisar resultaten utan att redovisa för rekryteringsbias och bortfall, och för hur man hanterat dem, vill jag ogärna låta rapporten påverka min världsbild. Det är synd (minst sagt) att man i branschen tydligen valt att göra så - och att beställare och journalister accepterar det. --LPfi (disk) 9 mars 2013 kl. 09.50 (CET)

Nej, bortfall får man. Jag gissar att beställare av undersökningar som inte publiceras öppet (bland annat de allra flesta marknadsundersökningar) ofta har med ganska detaljerade uppgifter om statistik och bortfall. Genom att TNS-panelen vuxit sig så stor, kanske man skaffat sig bättre förutsättningar för att kunna kompensera för de förväntade högre bortfallen i vissa IP-grupper (IP = intervjuperson). Men (kvantitativa) marknads-/opinionsundersökningar är ett trubbigt instrument, och det gissar jag att beställarna är medvetna om. Med långa, regelbundna intervjuserier utförda på konsekvent sätt är det nog ändå möjligt att se tendenser.--Paracel63 (disk) 10 mars 2013 kl. 03.19 (CET)

Ja, förändringar torde man kunna mäta också med ganska oprecisa metoder. "50 % har förtroende för X" innehåller knappast någon information (svaret kan ha ett negativt samband med den grad av förtroende man tycker att man borde kunna ha), medan "Förtroendet för X har ökat från 40 % till 50 %" antagligen pekar på en verklig förändring. I det första inlägget ovan jämfördes Wikipedia med tidningar, varför jag genast undrar om man kan få ett rättvisande svar med en nätpanel. Det är som att undersöka fattigdom med telefonintervjuer (fattiga saknar ofta telefon). Man kan i viss mån kompensera, men slutsatserna bygger långt på spekulation om likhet mellan populationer man kan fånga och dem som uteblivit. Metoderna är helt avgörande för vilka slutsatser man kan dra av undersökningen (och tydligen icke-offentliga i det här fallet). --LPfi (disk) 10 mars 2013 kl. 09.35 (CET)

Den kanske viktigaste orsaken till att övergå från slumpmässig utfrågning av allmänheten till utfrågning av ett panelurval är att svenskarna blivit mer undersökningströtta. I en panel får man i regel ersättning för genomförda intervjuer, så bortfallet blir lägre. Om panelen är tillräckligt stor och väl sammansatt samt successivt förnyas, borde panelens representativitet inte äventyras alltför mycket.--Paracel63 (disk) 12 mars 2013 kl. 13.40 (CET)

Problemet är att få en "väl sammansatt" panel. Vanligen försöker man väl ta hänsyn till kön, ålder, utbildning, inkomstnivå, hemort o.s.v. så att man har tillräcklig representation för de flesta kombinationer. Man kan då välja (och ge högre vikt för) personer som representerar underrepresenterade populationer. Det fungerar när variationen för undersökta variabler är mindre inom en sådan grupp än i hela populationen, men de fungerar dåligt när den undersökta egenskapen framförallt har samband med att finnas med i panelen. I en sådan situation hjälper bara tidigare studier som ger bas för kvalificerade gissningar om hur den icke-observerade gruppen förhåller sig till den observerade. I vilken mån forskarna haft tillgång till och kunnat använda sådan forskning är då helt avgörande. Personligen vet jag inte ens huruvida dessa företag är beredda att dra på sig väsentliga tilläggskostnader för att hantera problematiken tillfredsställande. --LPfi (disk) 12 mars 2013 kl. 14.43 (CET)

Konstig klottermärkning

Är det nån som förstår varför denna redigering fick flaggan "Möjligt klotter"? Har jag missat något? ChrisΨ (disk) 12 mars 2013 kl. 16.12 (CET)

Har för mig att man ändrade något missbruksfilter så att dylika redigeringar från oinloggade markerades som misstänkt klotter, jag kunde emmelertid inte hitta något sådant filter så jag kanske minns fel... Rasmus 28 12 mars 2013 kl. 16.27 (CET)

Enligt missbruksloggen ska ip-numret försökt lägga in en smiley i artikeln. --Fredde^✔ 12 mars 2013 kl. 16.44 (CET)

Det är filter 31 som fångar upp det. Det finns en smiley med siffran "9" listad där men som jag ser det borde den inte triggat i detta fallet. /~~

Kanske för att Disney XD finns med? Och just XD räknas ju som en smiley. /Simon9B (disk) 12 mars 2013 kl. 19.15 (CET)

Det stämmer att XD är en vanlig smiley. Filteret omvandlar all text till gemener innan den granskar, därför det står "xd" på femte raden. C.Nilsson (disk) 12 mars 2013 kl. 19.33 (CET)

Editera enstaka länk

Under interwikilänkarna finns nu en länk till Wikidata, märkt "Redigera länkar". En sådan länk borde finnas också i artiklar som endast har en enda länk, nämligen den till denna artikel, på Wikidata. Den behöver man för att snabbt kunna uppdatera label, description och kanske till och med en del statements. --Ettrig (disk) 9 mars 2013 kl. 13.09 (CET)

Absolut, och du ser ut att ha hittat rätt plats att kontakta utvecklarna på! -- Lavallen (blockera) 9 mars 2013 kl. 13.15 (CET)

Borde det inte alltid finnas en länk? Skall man skapa en ny artikel på Wikidata kan jag inte hitta något sätt förutom att via en annan sida hitta till Wikidata och därifrån välja att skapa den nya sidan. // jorchr 9 mars 2013 kl. 14.23 (CET)

Ja, hur är det..? Ska även artiklar som (ännu) inte har motsvarigheter på annat språk ha sidor/items på Wikidata? (Det känns förstås andrahandsprioriterat tänker jag spontant - å andra sidan, om man inte lägger in den där kan andra missa att artikeln finns). –flinga 11 mars 2013 kl. 21.08 (CET)

Att man skapar en sida på Wikidata garanterar ju inte att den som skapar artikeln på andra språk upptäcker den. En kort stub på en-wp och på den wp som närmast berörs (nationalspråket för geografiska artiklar etc.) torde vara en bättre garanti. --LPfi (disk) 15 mars 2013 kl. 11.27 (CET)

Tvivelaktig källa

Källhänvisningar till learning4sharing.nu har lagts in i en del artiklar. Sajten är reklamdriven och av speglingstyp och utan egna källhänvisningar. Vi måste hjälpas åt att hålla efter den här typen av källhänvisningar så att inte källäget på SVWP förfaller. /Ascilto (disk) 11 mars 2013 kl. 13.53 (CET)

Jag undrar om det inte behövs en pedagogisk insats att förklara varför den här typen av källor är helt värdelösa och kanske tydligare förklara i Wikipedia:Verifierbarhet på ett sätt som går att hänvisa till när problemen dyker upp.--FBQ (disk) 11 mars 2013 kl. 15.11 (CET)

Det har du rätt i. Nu har jag iallafall rensat ut alla förekomster av den aktuella ickekällan, som förmodligen hamnat här efter slappgooglande. Skall bli intressant att se om det kommer någon reaktion. /Ascilto (disk) 11 mars 2013 kl. 16.04 (CET)

FBQ, kan du förklara varför den är helt värdelös? /NH 11 mars 2013 kl. 16.57 (CET)

Jag kan förklara varför den är värdelös. Sajten saknar både avsändare och källor så deras innehåll går varken att verifiera genom att kontrollera källorna, eller genom att fråga skribenten. Det verkar också som att vem som helst kan skriva för under pseudonym för sajten. Vi vet ingenting om var informationen kommer ifrån. Det kan lika gärna vara Wikipediaskribenten själv som skrivit källan. --Lajm (disk) 11 mars 2013 kl. 17.08 (CET)

Med andra ord samma skäl som att Wikipedia är en olämplig källa för Wikipedia-artiklar... /Grillo (disk) 11 mars 2013 kl. 18.04 (CET)

Japp! Wikipedia är också värdelös som källa i de delar där trovärdiga källor saknas. Att lägga in en icke trovärdig källa sänker därför Wikipedias trovärdighet snarare än höjer den. --Lajm (disk) 11 mars 2013 kl. 18.25 (CET)

Håller inte alls med. Man skall alltid ange den källa man använt. Inte dölja att det är Wikipedia som är källan genom att ange en annan wp-artikels källor. Är man ärlig med att det är wp som är källan får läsaren en bättre bild av trovärdigheten. Att artiklar med långa listor med källor ändå egentligen använder wp som källa är det verkliga problemet. Edaen (disk) 11 mars 2013 kl. 18.30 (CET)

@Edaen: Visst ska man ange de källor som man använder. Men man ska naturligtvis ändå inte lägga in undermåliga källor. Om en uppgift inte kan bekräftas med en vederhäftig källa, så får man helt enkelt låta bli att alls publicera den icke källbelagda uppgiften. Janders (disk) 11 mars 2013 kl. 19.24 (CET)

Självklart bör man använda trovärdiga källor, men jag tycker det större problemet är att man döljer den källa man använt och ett steg mot ärliga källangivelser är en mer tillåtande attityd mot wp som källa. Edaen (disk) 11 mars 2013 kl. 19.29 (CET)

Jag håller ju håller med. Tänkte mest vad som fått FBQ att ändra sig: [10] /NH 11 mars 2013 kl. 18.33 (CET)

NH: Externa länkar är ju dock något annat än källor, ändå.. –flinga 11 mars 2013 kl. 20.22 (CET)

Vid direktöversättningar måste man ju ange vilken språkversion man utgår från och när man länkar till andra artiklar där källor finns använder man wikipedia som mellanled. Men i alla andra fall är självklart wikipedia värdelöst som källa till wikipedia. Det är ingen skillnad mellan att använda wikipedia som källa och att inte ange någon källa alls. Man måste kunna läsa artiklarna källkritiskt. /Ascilto (disk) 11 mars 2013 kl. 18.53 (CET)

För att ge ett exempel där författaren åtminstone anger varifrån källhänvisningen är hämtad samt även att han inte har läst den.[11] Om Wikipedia anges som källa vet man att trovärdigheten är låg. Motviljan mot att ange wp som källa leder istället till att man anger källor som man inte läst. Det är ett problem av en helt annan dignitet. Edaen (disk) 11 mars 2013 kl. 18.59 (CET)

Edaen, du har naturligtvis rätt. Jag tror att det handlar om att vi använder tvivelaktig källa som ett annat sätt att säga opålitlig uppgift. Om man har använt sig av learning4sharing.nu som källa bör man naturligtvis ange detta, men vi bör också se till att kritiskt granska de uppgifter som stöds av den källan med tanke på vad vi vet om den. Det behöver inte finnas någon motsättning där. (Sedan håller jag med om att översättningar är mer problematiska än många vill låtsas om och jag önskar att vi vore hårdare i största allmänhet mot uppgifter som läggs in utan källa, det skall inte vara lättare att få in en felaktighet för att man inte anger någon källa alls... men det bör vi nog diskutera under två andra rubriker). Niklas R (D^#) 11 mars 2013 kl. 20.13 (CET)

Wikipedia skrivs inte för oss som redigerar utan för läsarna. Skulle vi tillåta opålitliga källor skulle vi försvåra källkritisk läsning. En opålitlig källa som inte uppger källa eller avsändare är sämre som källa än vad Wikipedia är och därför en källkritisk blindgångare. Uppgifter som saknar källa eller hänförs till opålitliga källor markeras som vanligt med källa behövs. /Ascilto (disk) 11 mars 2013 kl. 21.21 (CET)

Precis, för när du skriver "tillåta opålitliga källor" så menar du väl tillåta uppgifter hämtade från opålitliga källor, eller? Det är så jag tolkar din sista mening... Niklas R (D^#) 11 mars 2013 kl. 21.27 (CET)

Jag förstår inte denna motvilja mot andra språkversioner som källor. Översättning är i mina ögon alltid en nödlösning, men när den äger rum är det den faktiska uppgiftslämnaren som skall anges, det är min bestämda och principiella uppfattning. Tostarpadius (disk) 11 mars 2013 kl. 21.27 (CET)

Där har du nog missuppfattat det jag skrev ovan. Inlägget handlade om när wikipedia brukar godtas som källa. Jag anser precis som du att översättning kan vara en godtagbar nödlösning. Men när man översätter måste man vara noga med att granska källorna. Hur noga olika språkversioner är med källor skiljer sig åt och på enwp har jag lagt märke till att man tillåter den typ av ickekällor som initierat den här diskussionen. Det är det förfallet jag försöker motverka här. Det är f.ö. häpnadsväckande att det finns användare som argumenterar för att tillåta ickekällor utan avsändare och egna källor. /Ascilto (disk) 11 mars 2013 kl. 21.52 (CET)

Det jag tror att Edaen försöker förmedla är att man ska vara ärlig med att uppgifterna man lägger in kommer från en annan källös wp-artikel, något som åtminstone inte jag brukar ange när det handlar om några enstaka meningar självklara uppgifter. Då är det bättre att låta bli att lägga in sådan info alls. Självklart bör man vara försiktig med att översätta källösa artiklar också, speciellt långa sådana. Problemet är att folk lägger in info okritiskt, men sådan info bör märkas upp med källbehov snarare än att ange en dålig källa. En dålig källa är svår att se direkt att det är just en dålig källa. Då är det bättre att ange att en bättre källhänvisning behövs. Då syns ju också artikeln i våra åtgärdskategorier. /Grillo (disk) 12 mars 2013 kl. 02.02 (CET)

Vi uppmanas ofta översätta en artikel på en annan wikipediaversion. Det finns mallar för att foga in "Denna artikel är helt eller delvis baserad på…" (+ länk till exakt version). Samtidigt uppmanas vi att inte använda Wikipedia som källa till uppgifter. Jag använder referens-/källrubriken "Referenser" och lägger direkt under den den eventuella wp-länken. Sedan fogar jag in underrubriken "Noter", som inleder alla referensnoter. Jag lägger då in ursprungsartikelns referensnoter – efter att källan kollats – samtidigt som jag lägger in den översatta texten. "Referenser" är en vidare term och kan ofta inkludera "Fotnoter" (noteringar med eller utan källhänvisning). På det sättet anger jag inte Wikipedia som källa, samtidigt som jag informerar om att artikeln till stor del är baserad på annan Wikipedia-artikel. Verkar detta okej?--Paracel63 (disk) 12 mars 2013 kl. 13.51 (CET)

Ett sätt som ibland används är att ha en lista på källor i samband med översättningsmallen (med en formulering "som hänvisade till följande källor" eller liknande) och en annan för de källor som kontrollerats eller senare lagts till. Den första listans fotnoter bör då ha en group-parameter, så att de hamnar i rätt lista. --LPfi (disk) 12 mars 2013 kl. 14.50 (CET)

Jag kan tycka att det vore enklare att de källor man kontrollerat anger man i fotnoter med hänvisning till källan. De övriga anger man med en permanentlänk till språkversionen man använt. På det viset är det tydligt vilken den egentliga källan är. Vill man veta vilken källa den artikeln i sin tur använde så framgår ju det av permanentlänken. --FBQ (disk) 12 mars 2013 kl. 14.59 (CET)

Jag förstår inte denna diskussion. Läsarens intresse av att den kunskap som hon/han "blir serverad" förändras väl inte av att texten i någon mening är översatt? I mina ögon är det så här: Den som skriver eller kompletterar en artikel tar själv på sig ansvaret att se till och gå i god för att uppgifterna är korrekta. Det ska verifieras med källhänvisningar som skribenten alltid själv har sett och kontrollerat. Det gäller oavsett om artikeln är "översatt", eller om det är en "originalproduktion". Den situation som FBQ beskriver ("De övriga anger man med en permanentlänk till språkversionen man använt") ska alltså inte uppstå, eftersom det inte ska finnas några källor som inte är kontrollerade. Läsaren ska inte utsättas för att en översättare har "chansat" och hoppas att uppgifterna stämmer, bara för att de är publicerade i et annat WP-projekt. Jag trodde att detta var en allmänt accepterad grundsyn. Janders (disk) 12 mars 2013 kl. 15.31 (CET)

Ja och nej. Jag skulle aldrig lägga in en översättning inom ett område jag inte alls är insatt i utan att ha grundligt kontrollerat allting. Däremot finns det andra typer av artiklar där man inte har någon anledning att betvivla trovärdigheten, där jag har varit mindre noggrann. Jag förespråkar principiellt att man lägger in en permanent länk och låter den andra språkversionen vara referensen. Men jag har respekt för att man kan ifrågasätta detta. Det värsta är när okontrollerade källor läggs in och det ingenstans ens antyds att det handlar om ett lån från enwp. Även om allt är genomgånget bör det framgå. Tostarpadius (disk) 12 mars 2013 kl. 17.57 (CET)

Diskussionen handlar egentligen om reklamdrivna spegelsajter och i viss mån användarredigerade sajter utan avsändare och källor - hur vi skall hålla efter att dessa smyger sig in som källor på svwp. De kan hamna högt vid googling och locka mindre källkritiska användare. - Hur man skall förhålla sig till översättningar är ett sidospår som diskuterats tidigare. /Ascilto (disk) 12 mars 2013 kl. 16.14 (CET)

Det finns väl en enda medicin: att den som kontrollerar artiklar inte nöjer sig med att det finns nothänvisningar, utan kontrollerar vilken källa man använt och ibland överensstämmelse mellan källa och artikeltext. "Reklamdrivna spegelsajter och användarredigerade sajter utan avsändare och källor" nås med ett eller två klick och känns väl oftast direkt igen som sådana.

I vissa typer av artiklar används källor som ser seriösa ut men ges ut utan tillräcklig granskning (oftast pseudovetenskap, men värsta exemplet är det ansedda vetenskapliga förlaget som också gav ut företagsfinansierade journaler med företagens ogranskade forskningsrapporter).

Ett rätt allmänt och mycket besvärligt problem är goda källor som fel- eller övertolkas (eller överhuvudtaget inte stöder vad som läggs in i artikeln). Det är jobbigt att kontrollera uppgifter som hänvisar till en trettio sidors artikel utan att sidnummer anges.

--LPfi (disk) 12 mars 2013 kl. 19.50 (CET)

Det vore enklare att verifiera trovärdigheten av ett faktapåstående om källan härrör från en privatpersons personliga hemsida. Men i det här fallet blir saken svår. Själv skulle jag undvika att hämta information från en sajt som skapas av dess användare eller anonyma källor. Jag tror inte en historiker skulle ens tänka sig använda Wikipedia som stoft till sina arbeten. Wikipedia faller inom big data-fenomenet. Vi på Wikipedia måste ändå arbeta för att skapa ett trovärdigt innehåll för läsarna eftersom riktlinjerna kräver oss detta. Detta innebär källhänvisningar från böcker, tidningar, tidskrifter, universitet etc. Verifierbara källor alltså. --AddyFBG (disk) 12 mars 2013 kl. 20.16 (CET)

Verifierbara och trovärdiga. Men att det är vårt ideal betyder inte att inte andra källor skulle användas. Frågan här är främst hur vi hanterar material som de facto läggs in med hänvisning till källor som inte håller måttet eller som felanvänds. Jag föredrar alla gånger att folk lägger in material med hänvisning till den blogg där de hittar uppgiften framom att de hänvisar till artikeln som nämns i bloggen men som de inte själva läst. Det senare kan bli ett väldigt stort problem. Därför skall man hellre granska trovärdiga källor än klaga på sämre källor (byt gärna bloggen som källa efter att du kollat artikeln, som kanske du men inte den andra har tillgång till via universitetet). --LPfi (disk) 15 mars 2013 kl. 11.38 (CET)

Nej (om jag förstår LPfi rätt). Det räcker inte med att redovisa bästa möjliga källor. Om man hittar en uppgift på en blogg, och inte kan få den verifierad på annat sätt, så ska uppgiften inte publiceras. Alls. En felaktig uppgift blir inte "nästan korrekt", bara för att man berättar att man hittat uppgiften i en "nästan,eller kanske, säker källa". Sådant material ska raderas - inte publiceras även om den åtföljs av någon form av reservation eller förbehåll. Janders (disk) 15 mars 2013 kl. 19.38 (CET)

Jag kan hålla med om det, men om påståendet raderas om man hänvisar till en blogg, men inte om man lämnar bort hänvisningen eller istället hänvisar till en artikel man inte läst, då finns risken att det enda som händer är att de dåliga källorna inte syns. I värsta fall blir det vanligare att hänvisa till artiklar man inte läst. Enda medicinen mot det är att kontrollera också trovärdiga källor tillräckligt ofta för att det inte skall "löna sig" att fuska på det sättet. --LPfi (disk) 15 mars 2013 kl. 19.48 (CET)

Calculus

Jag satt och tänkte att jag skulle skriva en artikel på svenska Wikipedia om en:calculus, vilket inte än existerar. Jag upptäckte då att det inte verkar finnas någon direkt översatt term på svenska av calculus. Vad kallar man det i svenska matematiska termer? Tanzania (disk) 12 mars 2013 kl. 16.20 (CET)

Vad åtskiljer "en:Calculus" och "en:Mathematical analysis"? -- Lavallen (blockera) 12 mars 2013 kl. 16.36 (CET)

(Redigeringskonflikt) Matematisk analys innehåller ungefär det som på engelska kallas "calculus", och så hette ämnet också när jag läste det på LTH under paleolitisk tid. Men jag ser att den artikeln är iw-kopplad till en:Mathematical analysis. Enwp har ett problem här med nästan-dubletter som inte klart relaterar till varann. Noterar också att en:Fundamental theorem of calculus på svenska heter Analysens fundamentalsats. Lsj (disk) 12 mars 2013 kl. 16.40 (CET)

Noterar att både en:Calculus och en:Mathematical analysis är länkade till de:Analysis, så det är inte bara svenska språket/svwp som gör en annan uppdelning än engelskan. Tomas e (disk) 15 mars 2013 kl. 07.58 (CET)

Engelska Wikipedia har fortfarande två olika artiklar för en:City (språklänk till stad) och en:Town (språklänk till småstad), vilket är resultatet av att språket råkar ha två ord för samma begrepp och ingen har haft muskler nog att slå ihop de båda artiklarna. Detta är en av Wikipedias stora brister. NE har förmodligen ingen artikel om "småstad", som ju är ett icke-begrepp ungefär som "kortväxt författare" eller "småstat". --LA2 (disk) 14 mars 2013 kl. 01.19 (CET)

Varför skulle man slå ihop artiklarna? Vi har olika artiklar om universitet och högskola, trots att det är en ganska ovanlig uppdelning. Problemet är snarare att det sådant som Wikipedia:Basartiklar "tvingar" oss att hitta på artiklar som är mer eller mindre onaturliga för oss.

andejons (disk) 14 mars 2013 kl. 08.08 (CET)

Svenska språket skiljer på universitet och högskola. Engelska språket skiljer på City och Town, och i vissa fall är skillnaden tydlig. En City har i vissa fall en Mayor, medan en Town inte har det. Skillnaden kan vara ngt helt annat på andra håll. Jag skulle ibland önska mej särskilda artiklar om City/Town i respektive land och i vissa fall även delstater. Det skulle göra det enklare att få ihop en vettig inledning på en artikel och infobox. Länken mellan småstad och town tycker jag ska bort. Det finns Towns som är större än vilken svensk stad som helst. -- Lavallen (blockera) 14 mars 2013 kl. 08.46 (CET)

Håller med Lavallen. Town och city är väl främst amerikanska (och brittiska?) administrativa begrepp, medan våra stad och småstad är mer allmänna. Jag tror att enwp, precis som alla andra språkversioner, har svårt för att upprätthålla det globala perspektivet. Ofta ser man artiklar där med extremt fokus på USA, ibland med små sektioner för andra engelsktalande länder. /Grillo (disk) 15 mars 2013 kl. 08.25 (CET)

Förtydligande: det finns alltså "cities" i USA med ett fåtal invånare (har sett med så få som tio eller lägre tom), medan det kan finnas bra mycket större towns. Där är det väl mest som att vi skulle kalla svenska kommunhuvudorter cities och övriga orter i kommunen för towns. Det här är klurigt när man översätter, och jag brukar nöja mig med termen "ort" istället för att variera mellan stad, småstad eller by. Ort känns som den mest neutrala termen som finns tillgänglig, men någon kan säkert leta upp något problem med den med :) /Grillo (disk) 15 mars 2013 kl. 08.28 (CET)

Det finns säkert undantag, men City och Town brukar i USA betyda att det finns en vald representation i staden, likt våra gamla stadskommuner. Den kan dock se väldigt olika ut. De har också oftast en geografisk utsträckning lik våra kommuner, som kan utökas från ett år till ett annat genom beslut hos delstaten eller annan myndighet. En City kan vara helt omringad av en annan City. LA har någon sådan inom sina gränser. Jag brukar ange att "X är en stad (city/town)", medan om det är frågan om en CDP, kalla det för en "ort", vilka är mer lika våra tätorter. Men varje delstat har sina egenheter i det här fallet, och undantag kan finnas i enskilda fall. Hawaii har egentligen inga Citys eller Towns alls. Honolulu är det enda undantaget, men omfattar då hela countyt. -- Lavallen (blockera) 15 mars 2013 kl. 08.39 (CET)

(Lite försenad kommentar:) Vi behöver väl egentligen (åtminstone) en artikel om den engelska (osv.) administrativa enheten town. Annars är det principiellt intressant, olika språk delar upp världen i olika fenomen - vilka är relevanta för oss att beskriva?

(Lavallens lösning låter i detta fallet också praktisk för den delen). –flinga 15 mars 2013 kl. 18.30 (CET)

Public Domain-bilder från Arkitekturmuseet, Armémuseum, Nordiska Museet och Upplandsmuseet

Jag surfade runt på www.digitaltmuseum.se och la märke till att det där finns över 6300 bilder upplagda från Arkitekturmuseet under Public Domain. Har det gjorts något försök att föra över dessa bilder till Commons? Om inte så är det ju ett tips om man vill leta efter äldre bilder/ritningar till artiklar. Bilderna finns här. -- [ jiˈesˌdeːo ] 12 mars 2013 kl. 22.36 (CET)

Även mängder av bilder från Armémuseum är uppladdade under Public Domain. -- [ jiˈesˌdeːo ] 12 mars 2013 kl. 22.41 (CET)

Likaså Postmuseet. Om man söker och sen kikar längst ner på sidan så finns det en länk "Länk för användning på Wikipedia" med en "cite web" med sökresultatet. Det får mig att tänka att någon härifrån kanske har haft kontakt med sidan!? /Hangsna (disk) 12 mars 2013 kl. 22.44 (CET)

Nja, Postmuseet dyker inte upp när man söker på PD-licenser. Bara Arkitekturmuseet, Armémuseum, Nordiska Museet och Upplandsmuseet. -- [ jiˈesˌdeːo ] 12 mars 2013 kl. 22.49 (CET)

Armémuseums bilder uppgår till över 80 000! -- [ jiˈesˌdeːo ] 12 mars 2013 kl. 22.50 (CET)

Mitt fel, du har helt rätt. Om jag förstått det rätt så är det alltså 90 605 bilder totalt som kan användas till commons, de som är PD. De andra har väl en commonslicens som inte passar på wikimedia commons väl? /Hangsna (disk) 12 mars 2013 kl. 22.57 (CET)

Jag hade för några månader sedan ett ganska omfattande projekt där jag skrev artiklar om den svenska arméns uniformer och som senare utvecklats av andra. Nästan alla dessa artiklar illustreras av en eller flera bilder från Armémuseum via digitalt museum, se t.ex. Vapenrock m/1886 och Husarmössa m/1895, någon som vet om dessa bilder (från digitalt museum) kommit till använding i något annat större projekt? --Rasmus 28 12 mars 2013 kl. 22.58 (CET)

Till Hangsna, det är framför allt PD-licensierade fotografier som kan användas men även CC-BY och CC-SA-BY kan användas (dock inte de som innehåller NC, "Non commersial"). --Rasmus 28 12 mars 2013 kl. 23.00 (CET)

Jag har laddat över en handfull bilder från Arkitekturmuseet när jag snavat över något som intresserat mig på Digitalt museum, men endast hittat användning för flygfotot på Johanneberg, som nu ligger överst i den artikeln. Bilderna ligger i commons:Category:Arkitekturmuseet, men borde väl egentligen flyttas över till en egen kategori. /jssfrk (d|b) 13 mars 2013 kl. 08.55 (CET)

Upplandsmuseets bilder borde kunna vara intressanta för ett flertal artiklar. Jag laddade just upp en bild på Rullan (men fick givetvis snabbt en licensmall på bilden) ett flertal av ångbåtarna Fyris I, Fyris II, Nya Upsala, Upsala och Garibaldi finns som framtidsprojekt, någon av dem vet jag fick en artikel nyligen då den senare gått på Göta kanal (lite lågprioriterat just nu) Upsala Ångqvarn, saknar bild, jag såg en som tyvärr inte jättetydligt urskiljde byggnaden, men likafullt kunde duga i brist på annat med lite bearbetning. Flera trevliga konstreproduktioner som skulle gå att skriva något om. Uppsala Teater har jag också som framtida projekt att skriva om Olof Sigfridssons hus hade en avbildning från fyrisåhållet om man nu vill ha ett 1800-talsfoto av huset. Marma skjutfält, Bergsbrunna järnvägsstation, Flottsund, Nymans verkstäder är annars några som skulle kunna illustreras med bilder därifrån. Huvudsaklingen är det fotografier av Henri Osti och Alfred Dahlgren. --FBQ (disk) 13 mars 2013 kl. 13.55 (CET)

Jag hittade också en bild från Nordiska museet till artikeln om Häverödräkten. Eftersom det fanns 1000 bilder i kategorin Images from Nordiska museet/check, 362 i Images from Nordiska museet/check/fashion och ytterligare över 800 bilder i Images from Nordiska museet att de PD-märkta bilderna från Nordiska museet här var uppladdade, men uppenbarligen saknas en del bland de 1154 PD-märkta bilderna på digitalt museum.--FBQ (disk) 13 mars 2013 kl. 14.21 (CET)

Sticker in: Tänk på att ladda upp bilder i så hög upplösning som möjligt! Man kan välja att "ladda ner" bilden från digitaltmuseum.se – då får man bättre kvalitet än den som visas på hemsidan. (Jag fixade till commons:File:Rullan.jpg lite.) /NH 13 mars 2013 kl. 15.43 (CET)

Vad innebär det att bilderna är märkta "public domain"? Menar museet endast att upphovsrätten upphört i Sverige för att bilderna togs före 1969, eller menar museet att upphovsrättsinnehavaren har avsagt sig upphovsrätten i länder med andra regler? I USA gäller olika regler beroende på när fotot publicerades för första gången. Svenska foton som inte publicerats före 1 mars 1989 är i allmänhet upphovsrättsskyddade i USA och kan därför inte läggas upp på Commons såvida inte kriterierna i Commons:Template:PD-US-unpublished är uppfyllda. Dessvärre framgår det inte var eller om fotografierna publicerats. --Stefan2 (disk) 13 mars 2013 kl. 17.39 (CET)

Bilderna från Nordiska har laddats upp i samband med två stycken [[Commons:Common:Nordiska Museet|bilddonationer]), den senaste tidigare idag, och innehåller således inte alla fria bilder från Nordiska. De flesta av de andra nämnda bildkällorna finns integrerade i K-samsök och vad jag minns arbetar det med att föra in licensmärkningen där. När detta väl är fixat borde man kunna underlätta uppladdningen av bilderna, i stil med hur KMB-bilderna nu kan laddas upp. /André Costa (WMSE) (disk) 13 mars 2013 kl. 18.18 (CET)

Public domain innebär att upphovsmannen avsagt sig upphovsrätten helt, ett mellanting är CC-BY, CC-SA och CC-SA-BY licenserna där bilderna är fria men att erkännande (BY) och/eller lika delning (SA) krävs. Sedan finns som sagt också NC som innebär att man dessutom förbjudar användning kommersiellt. Rasmus 28 13 mars 2013 kl. 18.41 (CET)

@Stefan2: Generellt sett märker museerna bilderna som PD om de uppfyller ett av följande:

• Foto taget före 1969 Template:PD-Sweden-photo
• Konstverk med upphovsman död sedan 70+år Template:PD-old-70
• Konstverk med okänd upphovsman publicerad sedan 70+år Template:Anonymous-EU
• Upphovsrätten ägs av museet som släpper den under CC-Zero Template:Cc-zero

De skiljer dock sällan i metadatan på vilken av dessa motivationen de använt (utom möjligen den sista). /André Costa (WMSE) (disk) 13 mars 2013 kl. 19.44 (CET)

Om svenska bilder var fria 1996 är de fria också i USA. Det är bilder som blev fria det året eller senare som också måste uppfylla andra kriterier, liksom bilder som uppfyllt USA-formalia och därför aldrig blev fria i USA. För detaljer, se Commons:URAA-restored copyrights. Eftersom fotografiska bilders skyddstid förlängts är nyare sådana alltid upphovsrättsskyddade. För fotografiska och andra verk är problemet de som publicerats efter 1923 och vars upphovsman dog 1926-1942 (där det senare året ökar): de är fria i EU (alla länder?), men inte i USA förrän i allmänhet efter lång tid. --LPfi (disk) 15 mars 2013 kl. 12.26 (CET)

Svensk sorteringsordning i kategorier (ÅÄÖ, inte ÄÅÖ)

Det verkar som den gamla buggen att ÅÄÖ sorteras i fel ordning i kategorier har fått en möjlig lösning. Lösningen ger också andra förbättringar som att Ü sorteras som Y, Æ som Ä, Ø och Œ som Ö, andra diakritiska tecken sorteras som varianter av sina grundbokstäver (À, Á, à som A, Ç, Č som C, osv), och en del ligaturer som de tecken de består av (t.ex. IJ som IJ). Det innebär att många artiklar med sådana specialtecken kommer sorteras rätt utan att STANDARDSORTERING behöver använda. Den nya sorteringen kanske inte alltid är den bästa möjliga, men den är inte sämre än nuvarande sortering enligt ordningen i Unicode. Exempelvis kanske det ibland är bättre att sortera Æ och Œ som AE och OE, men då är det bara att fortsätta använda standardsortering som vi gjort hittills.

För att lösa det här krävs en ändring av inställningarna för svenska Wikipedia (Bugzilla:45446) som kan göras någon gång nästa vecka. Det borde vara självklart att svenska Wikipedia ska använda svenska sorteringsregler. Men systemadministratörerna brukar vilja se tydligt stöd för ändringar innan de genomför dem. Så för säkerhets skull kanske vi ska ha någon slags omröstning här som visar att vi vill ha svensk sortering. /EnDumEn ✍ 8 mars 2013 kl. 10.04 (CET)

Jag stöder!//Hannibal (disk) 8 mars 2013 kl. 10.18 (CET)

Har inte frågan varit upp på bybrunnen vid mängder med tillfällen tidigare under årens lopp, skulle det inte gå att länka till alla dessa diskussioner? Sedan kan man ju passa på att fråga om det finns någon önskar behålla sorteringen ÄÅÖ, jag har svårt att föreställa mig det.--FBQ (disk) 8 mars 2013 kl. 10.21 (CET)

Jag läste diskussionen på bugzilla, jag hoppas det inte faller på att det inte handlar en regelrätt omröstning med ja/nej-ikoner - vi företar ju inte längre några sådana på svenskspråkiga wikipedia.--FBQ (disk) 8 mars 2013 kl. 10.37 (CET)

Självklart vill jag ha ÅÄÖ, men jag ställer mig något skeptisk till att sortera in ü under y... Termen "tyskt y" känns till viss del som ett missförstånd, eftersom ju faktiskt y används där med. Känns i så fall bättre att sortera in tecknet under u, som ju tyskarna också gör. /Grillo (disk) 8 mars 2013 kl. 10.37 (CET)

Fast svensk standard är faktiskt att sortera München efter mymetall. Jag tycker inte vi skall hitta på någon egen variant.

andejons (disk) 8 mars 2013 kl. 11.39 (CET)

Där en egen ordning är ändamålsenlig (eller uca-sv misslyckas) kan STANDARDSORTERING fortfarande användas. I nuvarande system sorteras specialfallen närmast slumpmässigt efter xyz, bland eller efter äåçéö, vilket knappast är vettigt. De tecken och teckengrupper som efter ändringen känns slumpmässigt placerade (t.ex.中国) är antagligen betydligt mer sällsynta. --LPfi (disk) 8 mars 2013 kl. 11.52 (CET)

Stöder. Undrar om inte röstningsförfarandet borde lyftas från bybrunnen till en egen röstningssida med stöd och inte stöd, likt admin-valen. Adville (disk) 8 mars 2013 kl. 12.01 (CET)

Stöd. Bra.Yger (disk) 8 mars 2013 kl. 12.04 (CET)

Jag kan inte heller se någon anledning att inte sortera efter det svenska alfabetet. (Men kanske tycker någon det är intressant att veta att man på danska och norska sorterar Æ–Ø–Å.) Det behövs ingen omröstning – det har alltid gått bra att hänvisa till diskussioner som denna. /NH 8 mars 2013 kl. 12.16 (CET)

Som flera har antytt så är det här så självklart att det knappast behöver röstas om. Vi ordnar inte heller omröstningar om ifall det är bättre att stava rätt eller fel, eller om korrekt eller inkorrekt information har företräde. Om de som skall handlägga förändringen behöver underlag så är enigheten här fullt tillräcklig, men borde egentligen vara överflödig. /Dcastor (disk) 8 mars 2013 kl. 14.21 (CET)

Om det behövs emotröster också, kan jag rösta efter den sortering som gällde på 1700-talet: Å och Ä sorterades under A, Ö under O, I under J och V under W. -- Lavallen (blockera) 8 mars 2013 kl. 15.46 (CET)

Tyskan klassar ju inte sina omljud som bokstäver och sorterar därför fortfarande ä under a, ö under o och ü under u. Och när jag skapar databasutdrag med hjälp av AWB mixas alltid resultaten mellan V och W i resultatlistorna, av nåt skäl... /Grillo (disk) 8 mars 2013 kl. 16.32 (CET)

Även min dator och MediaWiki har olika uppfattningar om hur V och W ska sorteras. -- Lavallen (blockera) 8 mars 2013 kl. 16.51 (CET)

Ja, det är väl det som främst skulle kunna behöva diskuteras - följa nya SAOL eller gå efter den gamla standarden?

andejons (disk) 8 mars 2013 kl. 16.57 (CET)

Stöder! (Hoppas att du hännvisat hit på bugzilla, annars hjälper detta inte så mkt) Rasmus 28 8 mars 2013 kl. 18.25 (CET)

Flyttar in. Stödjer! 83.233.107.207 8 mars 2013 kl. 22.24 (CET)

Just idag såg jag en kategori som var helt slumpvist sorterad. Spännande. --LA2 (disk) 11 mars 2013 kl. 11.05 (CET)

Enligt uppgift är detta bugg 45446, som ska bli åtgärdad inom ett dygn. --LA2 (disk) 11 mars 2013 kl. 13.44 (CET)

Nu verkar det fungera igen. --LA2 (disk) 13 mars 2013 kl. 00.43 (CET)

V/W

Efter att ha öppnat bugzilla:46058 för Wikisource räkning så ser det idag inte ut att vara möjligt att sortera W som V. Det kan dock ändras i framtiden. -- Lavallen (blockera) 14 mars 2013 kl. 07.57 (CET)

Om du också läser artikeln W ser du att Svenska Akademien räknar W som egen bokstav idag. /AleWi (disk) 14 mars 2013 kl. 08.04 (CET)

Betydelse?

Betyder inte det här att man kan ha accenter i standardsorteringen för artiklar [12]? 90.227.135.41 15 mars 2013 kl. 14.19 (CET)

Även om det fungerar finns det knappast någon anledning att lägga till accenter i standardsorteringen. På vilket sätt anser du att Wikipedia blir bättre genom denna redigering? /Annika (disk) 15 mars 2013 kl. 14.33 (CET)

Jag lade in en rekommendation att göra så i Wikipedia:Kategorier och Wikipedia:Personnamn. Jag antar att sorteringen nu är i enlighet med svenska regler och att "hacken" med att ta bort accenter inte längre behövs, innebär extra regler att komma ihåg och kan ha olämplig effekt i enskilda fall. Återställ gärna om ni tycker det var olämpligt. --LPfi (disk) 15 mars 2013 kl. 18.16 (CET)

Jag är rädd att denna förändring ställer till fler problem än den löser. Jag ställer mig därför bakom Annikas rekommendation att hålla fast vid den gamla ordningen. Tostarpadius (disk) 15 mars 2013 kl. 18.24 (CET)

Om det funnits ett namn som bara skiljer i accenterna så skulle sorteringen följa bestämda regler. Den här ändringen gjorde nog ingen skillnad, men för andra namn som Carl Wilhelm Petersen och Carl Wilhelm Petersén kan det göra det. Därför är det bra att börja använda accenter. På vilket sätt anser du att Wikipedia blev bättre genom din redigering? 90.227.135.41 15 mars 2013 kl. 22.09 (CET)

Jag ser inte någon anledning att krångla till det i onödan för sorteringsfunktionen; jag har noterat att denna har en tendens att strula emellanåt; senast i går sorterades av okänd anledning nyskapade artiklar helt felaktigt, något som dock upphört idag./Annika (disk) 15 mars 2013 kl. 22.21 (CET)

Framför allt så har väl svenska språket inte någon separat sorteringsordning för bokstäver med accent? Det är fortfarande samma bokstav. Å, Ä och Ö är däremot separata bokstäver i det svenska språket. /Dcastor (disk) 16 mars 2013 kl. 02.33 (CET)

Som jag förstår det skall det nu vara inkodat att t.ex. "é" sorteras som "e", så att det inte gör någon skillnad om man som nyckel väljer "allé" eller "alle". Däremot håller jag med om att det är fullständigt onödigt att gå igenom och ändra befintliga nycklar bara för att. Lägg energin på att lägga till nycklar i artiklar som saknar dem istället.

andejons (disk) 16 mars 2013 kl. 07.55 (CET)

Det finns ordningar för accenter också. T.ex. steg 2 Europeiska sorteringsordningen. 90.227.135.41 16 mars 2013 kl. 09.41 (CET)

Det är onödigt krångligt att ha annan stavning i standardsorteringen än i resten av artikeln. 90.227.135.41 16 mars 2013 kl. 09.41 (CET)

Det har funkat utmärkt hittills, så lägg gärna din kraft och energi på något annat! -- Lavallen (blockera) 16 mars 2013 kl. 09.51 (CET)

Administrativ historik för 250 orter

Från slutet av mars tänkte jag påbörja en insats att lägga in administrativ historik/tillhörighet för all orter som varit städer, köpingar och/eller municipalsamhällen och samtidigt rensa ut lite onödiga länkar och putsa på strukturen i de artiklarna. Jag funderar också på att samtidigt skapa separata artiklar om alla municipalsamhällen, vilket Adhanq understödjer. För att visa hur det kan bli har jag gjort detta för Arvika och Lidhult (med Lidhults municipalsamhälle, här behövs en infobox likande den för landskommuner fixas till). Synpunkter?Yger (disk) 11 mars 2013 kl. 16.58 (CET)

Utmärkt initiativ! Ett problem med municipalsamhällen är att det ofta är svårt att få veta vilka områden inom en socken de faktiskt omfattade. Två sådana exempel är Lundby municipalsamhälle inom Lundby socken på Hisingen och Älvsborgs municipalsamhälle inom Västra Frölunda socken. Exempel på väl avgränsade municipalsamhällen är fiskelägena i Bohuslän. Ett undantag är Gravarne m.fl. municipalsamhällen inom nuvarande tätorten Hunnebostrand. Om din insats blir ett steg närmare klarhet i detta vore det väldigt värdefullt. /Ascilto (disk) 11 mars 2013 kl. 17.30 (CET)

En annan aspekt är vilken eller vilka av stadsstadgorna det var som gällde i resp. municipalsamhälle. Det kunde vara en eller flera och i en del fall blev det fler under årens lopp. Det är nog svårt att få fram uppgifter om detta också./Annika (disk) 11 mars 2013 kl. 17.38 (CET)

Det tycks vara en enorm uppgift du tar på dig, hoppas du har tålamod och tycker det är roligt. Min mormorsfar var municipalfullmäktigesordförande i ett fiskeläge med intressant samspel och motsättningar mellan fiskare och stenhuggare respektive godtemplare och schartauaner, så jag har viss lokalhistorisk inblick i vad denna organisationsform kunde betyda för Sveriges 1900-talsbygge. /Ascilto (disk) 11 mars 2013 kl. 18.58 (CET)

Det bör i sammanhanget påpekas att detta ämne aldrig blivit ordentligt studerat av historikerna, så det finns många frågetecken kring detta som inte blivit utredda. Patric Svensson började för ett antal år sedan att skriva en doktorsavhandling om municipalsamhällena, men han lade dessvärre ned detta projekt. /Annika (disk) 11 mars 2013 kl. 19.20 (CET)

Annika tycks ha rätt. LIBRIS ger 57 träffar på municipalsamhälle; alla handlar om enskilda municipalsamhällen. Det bör dock finnas någon kortare sammanfattning i en bok som Det svenska samhället 1720 - 2000, ISBN 9144011709 (m.fl. upplagor). /Ascilto (disk) 11 mars 2013 kl. 20.00 (CET)

Det har noterats att Mölndals kommun har digitaliserat alla kommunalprotokoll sedan 1863. Jag känner inte till hur många andra kommuner som gjort detsamma, men det kanske vore något att binda in som en gemensam källförteckning i städernas och köpingarnas historik? (Fast om det bara är Mölndal, så finns det väl inget att generalisera, dessvärre.) --LA2 (disk) 11 mars 2013 kl. 21.44 (CET)

Hedervärt initiativ, det är lite förvirrande med exempelvis Hedemora och Hedemora stad, som inte blir mindre snårigt av att stadsrätt kan tolkas olika. Hedemora fick torghandelsrätt 1446, vilket var förbehållet städer, men blev officiellt stad 1459. Falun var de facto stad, vad man i Tyskland skulle kalla gruvstad, under hela medeltiden. Borlänge var länge en liten grannby till Stora Tuna, som nu är en stadsdel i Borlänge. Antar att det finns mängder av andra klurigheter, men som sagt: hedervärt, samt välbehövligt och spännande! Vivo (disk) 11 mars 2013 kl. 23.17 (CET)

Hedemora kommuns webbplats berättar att kommunarkivet förvarar 1400 hyllmeter i Tjädernhuset och ytterligare 400 hyllmeter i Långshyttans före detta kommunalhus. Själva kommunalfullmäktigeprotokollen kan väl högst vara 18 av dessa 1800 hyllmeter, men det står inte att något är digitaliserat. Och det tror jag är läget på de flesta håll. (Nordisk familjebok är 2 hyllmeter och hela Projekt Runeberg är 50 hyllmeter.) --LA2 (disk) 12 mars 2013 kl. 00.30 (CET)

Jag ställde frågan till kommunarkivarien, och fick svar: Hej Calle. Tyvärr är mycket lite av det som skapas analogt digitaliserat. Endast några fotosamlingar. Samtidigt skapas i princip alla dokument i våra verksamheter digitalt idag, men kommunarkivet har bara mölighet att ta emot pappershandlingar. Det innbär tex att utskrier ur It-system bevaras i arkivet. Här finns mycket att utveckla. Mvh Anja Hedqvist, arkivarie. Vivo (disk) 12 mars 2013 kl. 15.06 (CET)

Vänersborg är en annan kommun som digitaliserat sina gamla stadsfullmäktigeprotokoll. Finns på www.lokalhistoria.nu (där säkerligen andra kommuners handlingar också gömmer sig; jag har dock själv bara haft anledning att arbet amed Vänersborgsmaterialet). /FredrikT (disk) 12 mars 2013 kl. 21.45 (CET)

Låter verkligen som ett bra initiativ tycker jag, intressant och väldigt värdefullt arbete. Ett par reflektioner: är det behövligt med separata artiklar för alla municipalsamhällen? Jag tänker att en del kanske är ganska synonyma med senare orter, och jag föredrar lite att hålla ihop artiklarna.

När jag ser Lidhults municipalsamhälle tänker jag också på principen om lokalt (felskrivning, en talande sådan? :)) globalt perspektiv. Jag har funderat en del på hur nitisk man bör vara med det, om man för en ort i USA behöver ange mer än stat, osv. Här skulle man väl åtminstone vilja ha en bestämning i en större region, och egentligen – ska vi inte utgå från att läsarna utgår från Sverige så behöver väl egentligen landet nämnas också? –flinga 15 mars 2013 kl. 18.18 (CET)

ja frågan om det skall vara separata artiklar är inte självklar. Dock då det är frågan om en organisation och inte en plats, så är infogning i ortsartikeln inte lämplig, utan då ligger det närmare tillhands i landskommunartikeln, där redan valresultat för msamhllen lagt. Jag lutar dock åt egen artikeln, men ett omnämnande i ortsartikeln. Yger (disk) 15 mars 2013 kl. 18.41 (CET)

Nu får jag "artikelklåda" igen. Våra sökkriterier blir allt spretigare (vill inte tro att det är för att utöka antalet artiklar), och den "trattprincip" som borde vara logisk i ett besökareperspektiv går alltmer förlorad. Vill jag veta mer om municipalsamhället Lunden i Göteborg så är det högst sannolikt att jag söker på Lunden, och får då veta att Lunden, Göteborg är bäst att börja med. Därefter borde all information om Lunden som stadsdel > primärområde resp. municipalsamhälle finnas. Västra Frölunda är f.ö skräckexemplet i göteborgstrakten, där förvirringen har maximerats. Ymer (disk) 15 mars 2013 kl. 18.51 (CET)

Som jag redan skrivit är ju huvudidén att förstärka det du också vill se, genom att införa en tydligt avsnitt adm historisk i ortsartkeln. Sedan är det en mindre diskussion om det är lämpligt att ge möjlighet till utökad info om själva municipalsahället i ortsartiklen eller en separat artikel, protokoll från möten, valresultat etc.Yger (disk) 15 mars 2013 kl. 19.09 (CET)

Förstår inte vad du skriver, men mitt budskap är att hålla sig till enkelheten och utveckla den. Jobba istället mer med rubriksättning och inse att man numera söker efter info. med ex. "Ctrl F"/liknande. Ymer (disk) 15 mars 2013 kl. 22.26 (CET)

Tack för återkoppling, mycket intressant info om municipalsamhällen och och initiativet att lägga upp lokal äldre protokoll på nätet låter mycket intressant: jag har kontakt dem, men inte fått svar ännu. ~Efter att funderat på återkopplingarna har jag dock bestämt mig att börja med de orter som varit städer och/eller köpingar och beskriva adm tillhörigheter för dem som i exemplet Arvika, då kommer också de saker jag främst vill rätta till/komplettera fixas. Municipalsamhällena får vänta ett tag till.Yger (disk) 16 mars 2013 kl. 10.43 (CET)

Fritt bildarkiv från Livrustkammarens, Skoklosters slotts och Hallwylska museets

Läste en glädjande nyhet som jag vill dela med mig av: Tydligen ska ovanstående institutioner dela ut sitt bildarkiv fritt och även ladda upp det till commons. Läs mer här: http://livrustkammaren.se/sv/oppetbildarkiv //Mippzon (disk) 14 mars 2013 kl. 08.05 (CET)

Det är kul att Wikimedia Sveriges arbete bär frukt så att det syns, nu med alla museer som släpper bilder under fri licens. (två rubriker nu på bybrunnen). Hoppas många har tid att försöka få in så många bilder som möjligt i artiklar så att det blir roligare att läsa. Adville (disk) 14 mars 2013 kl. 11.22 (CET)

Ja, det är mycket trevligt! Vill någon ha lite bakgrund till Wikimedia Sveriges arbete får ni gärna läsa mitt blogginlägg om saken. Calandrella (disk) 15 mars 2013 kl. 23.58 (CET)

Det är bra skrivet, Calandella. Denna artikel på newsmill handlar med om Wikipedia (och att tidningar borde länka mer till uppslagsverket.) Adville (disk) 16 mars 2013 kl. 19.55 (CET)

Du som skall gå på bandy i dag

Final i Sverige. Fram med kameran och plåta (vore kul om även ishockey-publik kunde ta fler bilder, och fotbollspubliken..). J 1982 (disk) 17 mars 2013 kl. 13.20 (CET)

Grekiska alfabetet infoboxproblem

Kan någon hjälpa mig fixa infoboxen, se exempel med bokstaven xi. Vet ej hur man gör. Hela alfabetet är skrivet som länkar, men det är inte länkat utan hela wikikoden syns istället såhär: [[Beta|Β β Beta]]. Adville (disk) 17 mars 2013 kl. 13.35 (CET)

Det är nog Mall:Lang som innehåller ett kategorianrop som orsakar strulet. Det ser alltså egentligen ut som [[Beta|Β β[[Kategori:Artiklar med text på grekiska]] Beta]] (det är egentligen lite mer komplicerat än så) vilket nog strular till det. -- Lavallen (blockera) 17 mars 2013 kl. 14.40 (CET)

Så, nu ska det vara fixat. Det jag gjort är att jag lagt in en funktion i mall:Lang som gör att man kan välja bort kategorisering. Lägg in vadsomhelst i Position 3 i mallen, så blir det ingen kategori, och länkarna funkar i alla namnrymder. -- Lavallen (blockera) 17 mars 2013 kl. 14.49 (CET)

Tack, mycket bättre. Kollade lite men förstod inte riktigt hur du fixade det... men det behöver jag ju inte. ;-) Adville (disk) 17 mars 2013 kl. 16.31 (CET)

Om du ändå vill att "Kategori:Artiklar med text på grekiska" ska ligga i de artiklar som använder denna mall, så kan du lägga dessa direkt i nagivationsmallen, utan att blanda i Mall:Lang. -- Lavallen (blockera) 17 mars 2013 kl. 16.34 (CET)

Det ser bra ut så. Råkade bara hitta felet... Vill inte röra för mycket där. MVH Adville (disk) 17 mars 2013 kl. 17.02 (CET)

Olika intresse för artikeln om Franciskus

På en:wp fick artikeln om nye påven över 1 miljon (!) besökare den aktuella dagen, es:wp 120 000 och sv:wp 2 000. Frasen Habemus Papam fick över 50 000 träffar på en:wp, 35 000 på es:wp, sv:wp 47...Yger (disk) 17 mars 2013 kl. 18.53 (CET)

Svwp:s mycket låga antal besökare torde bero på att det inte fanns någon artikel om honom innan han valdes, den skapades först senare under kvällen. --Rasmus 28 17 mars 2013 kl. 19.05 (CET)

...och att det bland enwp:s och eswp:S läsare finns många fler katoliker än bland svwp:s läsare. Det tyder dock (Rasmus kommentar) på att vi kanske skulle försöka skapa artiklar om alla i den högsta katolska ledningen. Adville (disk) 17 mars 2013 kl. 20.13 (CET)

Franciskus artikel flyttades under dagen han valdes, kolla statistiken för Franciskus I, 3060 träffar den 13 mars.78.78.180.91 17 mars 2013 kl. 20.17 (CET)

Ratsit m.fl.

Tog häromdagen bort en länk "Här bor N.N." från en artikel om en känd politiker då jag tyckte det kändes fel. Nu har jag funderat lite mer och hittar ju mängder av länkar till bl.a Ratsit och Upplysning.se, främst som ref till namn och födelsedata, där man direkt får fram adressuppgifter m.m till kända och (för mig) okända personer. Det är ju en barnlek att hitta detta och mer på nätet, så det är mest att just Wikipedia bjuder på direktlänkar till människors bostadsadresser som stör mig. Sedan är det ju ett problem med födelsedatum. Vi verkar vara så säkra på att om vi bara mörkar de fyra sista siffrorna så kan inget ont ske. Ber om ursäkt om detta har diskuterats färdigt tidigare. Vänligen - KlasHass (disk) 1 mars 2013 kl. 14.51 (CET)

Jag förstår din poäng, men håller inte med. Idag när det är så lätt att hitta någons adress, personnummer, bankkonto, mail, telefonnummer och sommarstuga så borde det vara varje persons egna ansvar att hålla sig hemlig och skydda sina egendomar. För det andra så ska vi bara plocka den information som är relevant för artiklarna, vad som mer står på referenserna kan inte vi styra, men det ska inte hindra oss från att ta den information som anses relevant. Telefonkatalogen har funnits på nätet sedan 1996, och den fanns innan dess också. Den som verkligen vill hitta information om någon eller något har klarat sig utan oss även tidigare, att vi hjälper till att länka ser jag därför som en trivial detalj. Mvh C.Nilsson (disk) 1 mars 2013 kl. 18.13 (CET)

Den stora skillnaden är att du själv kunde välja att INTE vara med i telefonkatalogen. Uppgifterna i Ratsits databank kommer från Folkbokföringen som INTE är frivillig, och där det krävs specifika skäl för att få ens egna uppgifter sekretessbelagda. Att håla sina personliga uppgifter på det vis C.Nilsson förespråkar är helt enkelt inte möjligt. BP OMowe (disk) 18 mars 2013 kl. 18.30 (CET)

Uppgifter från offentliga register med personliga detaljer som till exempel förmögenhet, trafikförseelser, bilägande och adresser ska generellt inte publiceras Wikipedia:Artiklar_om_nu_levande_personer#Trovärdiga_källor. Men det är klart att det kan finnas undantag då det är relevant. --I99pema (disk) 1 mars 2013 kl. 18.24 (CET)

Ratsit-länkar lägger jag ofta själv in. Det gäller särskilt när någons namn varit felskrivet i artikeln och källa behövs. Jag brukar dock länka till namnsökningen (dvs resultatlistan), så jag inte direkt pekar ut personen med adress och allt. Eftersom vi har relevanskriterier för våra artiklar, är det i regel inte "vem som helst" som Ratsit-länkas här på Wikipedia.--Paracel63 (disk) 1 mars 2013 kl. 19.51 (CET)

Visst är det så att ratsit.se egentligen bryter mot PUL (om man frågar Datainspektionen), och att de kommer undan med det de gör genom att vifta med ett utgivarbevis? Jag ser det som ett helt igenom avskyvärt beteende. Enligt min mening vore det super om vi på svwp kunde låta bli att ha med ratsit och liknande att göra överhuvudtaget. Marfuas (disk) 3 mars 2013 kl. 22.43 (CET)

Är det tillåtet att använda en Wikipedia-artikel med länk till Ratsit i Sverige utan att ha en ansvarig utgivare? Det funkar inte att ha en ansvarig utgivare för ett projekt som ska kunna redigeras av vem som helst. Dessutom plockas man bort från folkbokföringsregistret när man dör, och då slutar väl Ratsit-länkarna att fungera? Kan man länka på något sätt så att uppgifterna även går att få tag på i framtiden? --Stefan2 (disk) 4 mars 2013 kl. 00.40 (CET)

Jag är mycket skeptisk till de här länkarna. Inte för att jag tror att länkarna i sig är skadliga; det är som sagt en barnlek att själv ta fram informationen och vem som helst kan söka på en person på folkbokföringssajter om man vet en persons födelsedatum. Istället vänder jag mig mot användandet av sådana länkar som källor; jag ser det som originalforsking att slå upp namn i befolkningsregister och sammanlänka dem med artiklar. Information bör vara verifierbar i oberoende källor som det tydligt framgår vem det är informationen handlar om; inte bara att informationen handlar om en person som har ett vistt namn. Se även Wikipedia:OF#Ingen_syntes_av_ny_kunskap. För en mer specifik tidigare diskussion om detta, se Diskussion:Sveriges_äldsta_personer#.C3.84ldsta_nu_levande_och_upplysning.se. Entheta (disk) 4 mars 2013 kl. 00.55 (CET)

Jag brukar plocka bort länkar till Ratsit mfl av de skäl som Marfuas och Entheta anger. /NH 4 mars 2013 kl. 08.10 (CET)

Om det är originalforskning att använda Ratsit så är det i så fall lika mycket originalforskning att använda sig av folkbokföring på skiva, kyrkoregister eller ta hjälp av Skatteverket. En orsak till att Ratsit används är att det är enkelt att få fram födelseuppgifter till personer när man inte har tillgång till folkbokföringsregister och det inte finns andra onlinedatabaser eller tidningsartiklar med uppgifterna. Är det bättre att inte nämna källan då? Eller ska man nämna Ratsit, men inte länka? Trots allt känns det som en pålitlig källa i jämförelse med okända webbplatser. /Kyllo (disk) 4 mars 2013 kl. 22.39 (CET)

Som jag ser det är huvudfrågan inte om ratsit.se (d.v.s. Folkbokföringen) är trovärdig, utan om uppgifterna som källbeläggs har relevans för artikeln. Själv har jag ytterst svårt att se någons bostadsadress tillför något, även i artiklar som handlar om en offentlig person. Därför förespråkar jag att länkar ska vara fullt tillåtna, MEN att de måste vara av betydligt större vikt för artikeln än allmän kuriosa. BP OMowe (disk) 18 mars 2013 kl. 18.30 (CET)

Nya användare från UmU

I samband med Umeå universitets satsning i Wikipedia:Projekt Umeå 2014 – Europas kulturhuvudstad så kommer jag och användare:Mickeno att hålla en intern wikipedia-workshop i morgon 15 mars, så det kommer att dyka upp nya användare från Umeå universitet som kommer att göra sina första redigeringar. Hjälp gärna till om ni har tid och lust att titta på artiklarna. /Mikael Lindmark (disk) 14 mars 2013 kl. 12.22 (CET)

Har de redan konton innan ni börjar? annars kan det bli problem för man kan bara skapa ett visst antal konton från ett ip-nummer under en begränsad tid. Om inte kan det vara bra om du själv skapar konton idag till de som skall medverka och sedan låter dem byta lösenord under utbildningen. Lycka till! MVH Adville (disk) 14 mars 2013 kl. 13.24 (CET)

Eller gå nu till m:Steward requests/Permissions och begär att bli sk Kontoskapare (en: Accountcreator), vilket ger dig samma möjlighet som en admin att härigenom skapa (nästan) obegränsat med konton. Hänvisa hit till den här tråden när du begär den rättigheten. -- Lavallen (blockera) 14 mars 2013 kl. 13.46 (CET)

Tackar! Jag hoppas den blev rätt: m:Steward requests/Permissions#MikaelLindmark@sv.wikipedia /Mikael Lindmark (disk)

Tiden tog slut alldeles för fort! Några användare har redan skapat konton med cirka 10-20 redigeringar, så dessa konton följer inte formatet "Förnamn Efternamn (UmU)". Nu är frågan ifall dessa användare ska byta på Wikipedia:Byte av användarnamn eller skapa nya konton och länka om sidorna? Det vore synd ifall det blev avböjda namnbyten. /Mikael Lindmark (disk) 15 mars 2013 kl. 15.53 (CET)

Är meningen att ni skall jobba som SLU, där forskarna skall skriva in på wikipedia om sin forskning under sitt eget namn (se högre upp här på bybrunnen) så är det bra om de har ett konto enligt er namnpolicy, så att de kan göra "officiella" redigeringar. Det beror ju på syftet. MVH Adville (disk) 15 mars 2013 kl. 20.35 (CET)

Japp, syftet är i första hand köra med öppna kort, med användare som har kunskap om hur Wikipedia fungerar och speciellt att de har koll på Wikipediagemenskapens syn på intressekonflikt när de redigerar i tjänsten. Sedan så kan de som privatperson registrera ett konto som vilket person som helst, eller redigera oinloggad. Ett mål är att alla andvändare med UmU-markören ska ha varit med på en workshop eller motsvarande. /Mikael Lindmark (disk) 15 mars 2013 kl. 21.59 (CET)

Låter bra, tycker jag. Mitt förslag är att du kontaktar Användare:ArildV och frågar hur de gör. Kanske du kan få tips och idéer där (han är anställd på SLU för att utbilda dem...) MVH Adville (disk) 16 mars 2013 kl. 18.44 (CET)

Jo, jag har varit i kontakt med Användare:ArildV, men det har varit i första hand Användare:John Andersson (WMSE) om WP:Projekt Umeå 2014 – Europas kulturhuvudstad och Användare:Sophie Österberg (WMSE) om http://sv.wikiversity.org/wiki/Wikipediaworkshop. /Mikael Lindmark (disk) 18 mars 2013 kl. 07.28 (CET)