Id al-adha
Eid al-adha (arabiska: عيد الأضحى ʿīd al-aḍḥā, turkiska: Kurban Bayramı; albanska: Kurban Bajrami; malajiska: Hari Raya Korban; persiska: عید قربان `īd-e qorbān, urdu: بقر عید baqr `īd), också kallad för offerhögtiden, stora aid eller bakr-eid, är en av de två islamska högtidsfester som firas av muslimer över hela världen och som baserar sig på Koranen. Muslimer och druser firar den till minne av Ibrahims (Abrahams) villighet att offra sin son enligt Guds order (se Koranen och Gamla Testamentet). Liksom eid al-fitr börjar eid al-adha med en kort bön följd av en predikan (khutba).
Eid al-adha firas årligen och infaller på den 10:de dagen i månaden dhu-l-hijja (ذو الحجة) enligt den islamska månkalendern och ungefär 70 dagar efter slutet av månaden ramadan. Festligheterna pågår i två eller tre dagar beroende på land. Eid al-adha infaller dagen efter pilgrimerna är klara med hajj, den årliga vallfärden till Mecka i Saudiarabien av muslimer från hela världen.
Under högtiden offras ett djur som skänks till de fattiga.
Eid al-adha föregås årligen av Arafadagen (arabiska: يوم عرفة) och infaller dagen innan eid al-adha, på den 9:de dagen i månaden dhu-l-hijja. Det är en dag som skall ägnas åt bön [1] och fasta.[2][3]
Traditioner och utövande
Män, kvinnor och barn förväntas klä sig i sina finaste kläder och utföra eidbönen i en moské. Muslimer som har råd offrar sitt bästa boskapsdjur (vanligast får, men även kamel, ko eller get) som en symbol för Ibrahims (Abrahams) offer. Offerdjuret måste klara vissa ålders- och kvalitetsstandarder, annars betraktas djuret som oacceptabelt för offer. Vanligtvis måste det vara åtminstone ett år gammalt. Enligt Koranen skall en stor del av köttet skänkas till de fattiga och hungriga, så att alla kan delta i festen, som hålls under eid al-adha. Det återstående tillagas till familjefirandet där släktingar och vänner bjuds. Under högtiden påminns även muslimerna om att dela med sig av sitt överflöd till de som har mindre (se även zakat).
Den vanligaste välgörenheten i det muslimska samhället under eid al-adha är att försöka se till att ingen fattig muslim lämnas utan mat från offerdjuren under dessa dagar. Människorna skall försonas med varandra under denna dag, främst med sina föräldrar, därefter med sina övriga familjemedlemmar och sina vänner.
Eid al-adha infaller alltid under samma dag enligt den islamska kalendern. Datumet varierar från år till år enligt den gregorianska kalendern, eftersom den islamiska kalendern följer månens cykler och den gregorianska följer solens cykel. Detta gör att den islamiska tideräkningen är ungefär elva dagar kortare per år i jämförelse med den kristna.
Följande lista visar när eid al-adha har inträffat och förväntas komma att inträffa i Saudiarabien:
- år 1433 A.H.: 26 oktober 2012
- år 1434 A.H.: 15 oktober 2013
- år 1435 A.H.: 4 oktober 2014
- år 1436 A.H.: 24 september 2015
- år 1437 A.H.: 12 september 2016
- år 1438 A.H.: 1 september 2017 (beräknat)
- år 1439 A.H.: 21 augusti 2018 (beräknat)
- år 1440 A.H.: 11 augusti 2019 (beräknat)
- år 1441 A.H.: 31 juli 2020 (beräknat)
Se även
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter
- ^ ”9:e Thul Hijja - Arafa dagen”. www.dvv.se. http://www.dvv.se/blogg/index.php/2011/11/05/92-thul-hijja-arafa-dagen/. Läst 29 okt 2012.[död länk]
- ^ ”Tio första dagarna av månaden dhul-hijja”. www.islamguiden.com. http://www.islamguiden.com/tiodagarna.shtml#.UIglIG_Za_M. Läst 29 okt 2012.
- ^ ”Förträffligheten av de tio dagarna av dhul-hijja”. www.muslim.se. 28 okt 2011. http://www.muslim.se/arligahandelser/manadendhulhidjah/831-foertraeffligheten-av-de-tio-dagarna-av-dhul-hijja.html. Läst 29 okt 2012.[död länk]
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
