Förvaltningsområdet för finska

Från Wikipedia
Version från den 18 september 2017 kl. 10.46 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 1 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.5.2))

Med finskt förvaltningsområde avses de kommuner i Sverige där de finskspråkiga invånarna (sverigefinnarna) har vissa lagstadgade språkliga rättigheter. Se Innebörd nedan.

Omfattning

Ursprunglig omfattning år 2000

Sverige fick den 1 april 2000 en lag om rätten att använda finska (muntligt och skriftligt) hos förvaltningsmyndigheter i fem kommuner:

Utökning 2010

I början på 2009 förelade Sveriges regering ett lagförslag om att de finska förvaltningsområdena utvidgas ytterligare med 18 kommuner:

Utöver de 18 förvaltningskommunerna finns även 12 landsting som fungerar som finska förvaltningsområden och dessa är:

I det ursprungliga förslaget skulle ännu fler kommuner bli finskt förvaltningsområde, men Sveriges regering valde slutligen ut de kommuner som visat intresse.

Regeringens nya minoritetslagstiftning trädde i kraft den 1 januari 2010, ”Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. Genom dessa lagar utvidgades det finska förvaltningsområdet med ovannämnda 18 kommuner (totalt 23 kommuner).

Frivillig anslutning 2010

Före årsskiftet 2009/2010 skickade även kommunerna

frivilligt in ansökningar till regeringskansliet om att få bli finskt förvaltningsområde. Regeringen beslutade den 18 mars 2010 att godkänna Västerås, Borås och Surahammars kommuners ansökan. Beslutet trädde i kraft den 1 maj 2010 och därmed kom det finska förvaltningsområdet att omfatta 27 kommuner[1].

Utveckling efter 2010

Ytterligare kommuner har anslutit sig till det finska förvaltningsområdet, bl.a. Göteborg 2011[2], eller har en ansökan under behandling.

Utökning 2013

Den 20 december 2012 meddelade regeringen att åtta nya kommuner efter ansökan skulle anslutas till det finska förvaltningsområdet, vilket började gälla den 1 februari 2013.[3] Kommunerna är:

Utökning 2014

Den 12 december 2013 meddelade regeringen att fyra nya kommuner efter ansökan skulle anslutas till det finska förvaltningsområdet, vilket börjar gälla den 1 februari 2014.[4] Kommunerna är:

Innebörd

De sverigefinnar som bor i ett finskt förvaltningsområde har uttrycklig rätt att använda sitt modersmål i offentliga sammanhang, bland annat inför myndigheter och domstolar. Det föreskrivs särskilt, att rätten att få använda det egna modersmålet är inte beroende av den enskilde individens kunskapsnivå i majoritetsspråket. Myndigheterna skall se till att det anställs personal med kunskaper i finska. Sverigefinnar som bor inom ett finskt förvaltningsområde har därtill rätt till att få såväl äldreomsorg som förskoleverksamhet på finska.

Bakgrund

I Sverige bodde den 31 december 2003 cirka 359 659 personer med rötter i Finland. Av dessa personer med rötter i Finland (sverigefinländarna) uppskattar, docent Eric De Geer vid Uppsala universitet, att cirka 80 % (239 773) härstammar från den finskspråkiga folkgruppen i Finland (finnarna) och cirka 20 % (59 943) härstammar från den svenskspråkiga folkgruppen i Finland (finlandssvenskarna).[5]

Folkrätten

Utgångspunkten för den nuvarande svenska minoritetspolitiken är Sveriges folkrättsliga åtaganden enligt Europarådets två konventioner rörande minoriteter: ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk.

Källor

Noter och referenser
  1. ^ Regeringskansliets pressmeddelande den 18 mars 2010 Arkiverad 29 april 2014 hämtat från the Wayback Machine. (svenska)
  2. ^ Vårt Göteborg:Göteborg nu en del av det finska förvaltningsområdet
  3. ^ Åtta nya förvaltningsområden för finska - Folkpartiet
  4. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141024211931/http://www.regeringen.se/sb/d/18154/a/230509. Läst 12 december 2013. 
  5. ^ Eric de Geer: Den finska närvaron i Mälarregionen, 2004. En geografisk-statistisk studie om de finsktalande i Sverige. Rapporter från Finskt språk- och kulturcentrum, 2. Eskilstuna. Mälardalens högskola. Länk till www.arkisto.org Arkiverad 16 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine. (svenska)