Graviditetsdiabetes
| Graviditetsdiabetes | |
| Latin: diabetes mellitus gravidarum | |
 Den internationella symbolen för diabetes är en blå cirkel.[1] | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | O24 |
| ICD-9 | 648.8 |
| DiseasesDB | 5195 |
| Medlineplus | 000896 |
| MeSH | svensk engelsk |
Graviditetsdiabetes är ett tillstånd där kvinnor som inte tidigare fått diagnosen diabetes utvecklar hög blodsockernivå under graviditeten (hyperglykemi). Det kallas ibland också havandeskapsdiabetes eller gestationsdiabetes.
Symtom, behandling och komplikationer
Graviditetsdiabetes upptäcks i regel genom provtagning under graviditeten eftersom tillståndet oftast medför få eller inga symtom. Vid mycket höga blodsockernivåer kan dock samma symtom uppträda som vid annan obehandlad diabetes: främst trötthet, törst och stora urinmängder. Tester för graviditetsdiabetes ingår i de vanliga undersökningarna inom mödravården.[2]
Barn som föds av mödrar med graviditetsdiabetes har ökad risk för komplikationer. Sannolikheten är större än normalt att barnen har högre födselvikt (något som kan medföra svårigheter vid förlossningen) och lågt blodsocker (hypoglykemi). Kvinnor med graviditetsdiabetes har ökad risk för att utveckla diabetes typ 2 efter havandeskapet, och deras barn har ökad risk för barnfetma samt diabetes typ 2 senare i livet.
Graviditetsdiabetes går att behandla och riskerna kan minskas väsentligt genom att hålla nere blodsockernivåerna. De flesta patienter behandlas endast med ändrad diet och måttlig motion men några behöver ta läkemedel mot diabetes, inklusive insulin.[3]
Orsaker
Under en graviditet utsöndrar moderkakan hormoner som bland annat minskar moderns känslighet för insulin. Kroppen kräver därför större mängder insulin för att reglera blodsockernivåerna. Om bukspottkörteln inte kan producera tillräckliga mängder uppträder graviditetsdiabetes.[3]
Risken för graviditetsdiabetes är högre för kvinnor som har föräldrar eller syskon med diabetes, som har haft graviditetsdiabetes tidigare, är överviktiga eller om de har fött barn som har vägt mer än 4,5 kilo.[2]
Andel drabbade
Graviditetsdiabetes uppträder i 3-10 % av alla graviditeter i USA, med skillnader som beror på vilken population som undersöks. Där har till exempel kvinnor av afrikanskt, indianskt eller asiatiskt ursprung en förhöjd risk[4]. I Sverige utvecklar cirka 1,7 % av alla gravida kvinnor graviditetsdiabetes och i Finland 4-7%. Kriterierna för diagnosen varierar dock mellan olika länder.[5][6]
Referenser
- ^ ”Diabetes Blue Circle Symbol”. International Diabetes Federation. 17 mars 2006. Arkiverad från originalet den 5 augusti 2007. https://web.archive.org/web/20070805042346/http://www.diabetesbluecircle.org/.
- ^ [a b] 1177 om graviditetsdiabetes
- ^ [a b] Palmér, Mats. ”Graviditetsdiabetes”. Novo Nordisk. Arkiverad från originalet den 1 juli 2009. https://web.archive.org/web/20090701040153/http://www.alltomdiabetes.se/WebSite/Content/Living-With-Diabetes/For-Dig-med-typ-1/Graviditet_/Graviditetsdiabetes.aspx. Läst 3 oktober 2009.
- ^ Thomas R Moore, MD m. fl. (21 maj 2009). ”Diabetes Mellitus and Pregnancy”. eMedicine. http://emedicine.medscape.com/article/127547-overview. Läst 3 oktober 2009.
- ^ Persson, Margareta m.fl. (6 november 2007). ”Sverige saknar enhetliga riktlinjer rörande graviditetsdiabetes”. Läkartidningen. Sveriges Läkarförbund. http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=7992. Läst 3 oktober 2009.
- ^ ”Diabetes, God medicinsk praxis, rekommendationer”. Finska Läkarföreningen Duodecim. http://www.kaypahoito.fi/kh/kaypahoito?suositus=gvr00001. Läst 4 oktober 2009.[död länk]
| |||||||||||||||||||||||||||||||||
