Halldór Laxness
 |
Den här artikeln omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den saknar källhänvisningar och kan inte verifieras. Motivering: Andra språkversioner är i sig inte giltiga som källor. (2013-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Halldór Kiljan Laxness  | |
 Halldór Laxness, 1955. | |
| Född | Halldór Guðjónsson 23 april 1902 Reykjavik, Island |
|---|---|
| Död | 8 februari 1998 (95 år) Reykjavik, Island |
| Yrke | språkvetare, romanförfattare[1], översättare[1], dramatiker[2], poet, filosof och författare[2] |
| Nationalitet | Isländsk |
| Språk | isländska[3] |
| Genrer | narrativ poesi[4] |
| Priser | Nobelpriset i litteratur (1955) |
Halldór Kiljan Laxness, född 23 april 1902 i Reykjavik, död 8 februari 1998 i Reykjavik, var en isländsk författare, mottagare av Nobelpriset i litteratur 1955.
Betydelse för isländsk litteratur
Halldór Laxness har i mycket hög grad dominerat den isländska 1900-talslitteraturen; han stod själv för många litterära utvecklingssteg, men även de strömningar som skapats i direkt opposition mot Laxness har haft stor betydelse för den moderna isländska litteraturen.
Nobelpriset i litteratur 1955
Svenska Akademiens motivering för att tilldela Halldór Laxness nobelpriset i litteratur var följande:
- "För hans målande epik, som förnyat den stora isländska berättarkonsten"
Motiveringen vittnar för övrigt om omvärldens konsensus angående modern isländsk litteratur, där den anses vara alltjämt under stort inflytande av den gamla traditionen av isländska sagor, ett påstående som inte är ogrundat men som knappast omspänner hela det moderna, isländska, litterära fältet – ej heller hela Halldór Laxness produktion.
Biografi
Halldór Guðjónsson föddes i Reykjavik, men flyttade 1905 med sina föräldrar Sigríður Halldórsdóttir och Guðjón Helgi Helgason till den plats som senare skulle ge honom hans författarnamn: Laxness i Mosfellsbær. Han var förtjust i att läsa böcker och skriva historier, och vid 14 års ålder fick han en första text publicerad i dagstidningen Morgunblaðið, under signaturen "H.G.". Detta var början på ett produktivt skrivande, som till slut skulle omfatta 51 böcker, varav den första gavs ut 1919.
Den unge Halldór Laxness reste mycket i Europa och i mitten på 1920-talet omvändes han till katolicismen, något som starkt avspeglades i hans författarskap genom självbiografiska och reflekterande verk. Han tog dessutom namnet Kiljan efter irländska St Kilian. Halldór Laxness religiositet var emellertid inte särskilt långlivad; under en tur till Amerika blev han istället övertygad socialist, och hans romaners tematik följde efter.
Halldór Laxness var gift och hade fyra barn. Han var gift med Auður Sveinsdóttir Laxness och fick två döttrar, Sigríður och Guðný. Med sin förra fru, Ingibjörg Einarsdóttir Laxness, fick han sonen Einar Laxness och med Málfríður Jónsdóttir fick Halldór dottern María.
Från och med 1945 var han bosatt i Gljúfrasteinn i Mosfellsbær.
Citat
- "Jag tänker på de underbara människor från folkdjupet som fostrade mig. Jag tänker på min far och på min mor. Och jag tänker särskilt på min gamla mormor, som lärde mig många hundra verser av gammal isländsk poesi, innan jag lärde mig alfabetet. [...]
- Jag frågade mig den kvällen på mitt skånska hotellrum: Vad kan framgång och berömmelse ge en diktare? En viss materiell lycka, det är klart, som en följd av pengar. Men om en isländsk skald glömmer sitt ursprung ur folkdjupet, där sagan bor; om han mister förbindelsen med och pliktkänslan mot det tillbakaträngda livet, som min gamla mormor lärde mig att vörda – då är berömmelse och välstånd ganska likgiltiga." (Ur det tal Halldór Laxness höll vid nobelfesten 1955)
Bibliografi
| Titel på isländska | Utgivningsår | Titel på svenska | Översättare |
|---|---|---|---|
| Romaner | |||
| Barn náttúrunnar | 1919 | Naturens barn | |
| Undir Helgahnúk | 1924 | Vid Helgabergets topp | |
| Vefarinn mikli frá Kashmir | 1927 | Den store vävaren från Kashmir | |
| Salka Valka | 1931-32 | Salka Valka | Ingegerd Nyberg-Fries |
| Sjálfstætt fólk | 1934-35 | Fria män | Anna Z. Osterman (1955); Inge Knutsson (2011) |
| Heimsljós (tetralogi): 1. Ljós heimsins; 2. Höll sumarlandsins; 3. Hús skáldsins; 4. Fegurð himinsins | 1937-40 | Del 1-2: Världens ljus; del 3-4: Himlens skönhet; del 1-4: Olafur Karason | Rannveig och Peter Hallberg |
| Íslandsklukkan | 1943-46 | Islands klocka | Peter Hallberg |
| Atomstöðin | 1948 | Atomstationen; Land till salu | Rannveig och Peter Hallberg |
| Gerpla | 1952 | Gerpla - en kämpasaga | Ingegerd Nyberg-Fries |
| Brekkukotsannáll | 1957 | Tidens gång i backstugan | Ingegerd Fries |
| Paradísarheimt | 1960 | Det återvunna paradiset | Peter Hallberg |
| Kristnihald undir jökli | 1968 | Själavård vid jökeln | Peter Hallberg |
| Innansveitarkronika | 1970 | Sockenkrönika | Peter Hallberg |
| Guðsgjafaþula | 1972 | Gudsgåva | Inge Knutsson |
| Noveller | |||
| Nokkrar sögur | 1923 | [Några sagor] | |
| Úngfrúinn góða og húsið | 1933 | Den goda fröken och huset | Peter Hallberg |
| Fótatak manna (senare publ. i Þættir) | 1933 | [Människors steg] | |
| Þórður gamli halti (senare publ. i Þættir) | 1935 | [Gamle och halte Thord] | |
| Sjö töframenn (senare publ. i Þættir) | 1942 | [Sju trollkarlar] | |
| Þættir | 1954 | [Korta berättelser] | |
| Sjöstafakverið | 1964 | Sju tecken | Peter Hallberg |
| (Urval av noveller) | 1955 | Piplekaren | Ingegerd Nyberg-Fries, Peter Hallberg, Leif Sjöberg |
| Dramatik | |||
| Straumrof | 1934 | [Strömavbrott] | |
| Snæfriður Íslandssól | 1950 | [Snöfrid Islandssol] | |
| Silfurtúnglið | 1954 | [Silvermånen] | |
| Prjónastofan Sólin | 1962 | Stickateljén Solen | Peter Hallberg |
| Dúfnaveislan | 1966 | [Duvfesten] | |
| Úa | 1970 | [Úa] (från "Själavård vid jökeln") | |
| Norðanstúlkan | 1972 | [Flickan från norr] (från "Atomstationen") | |
| Självbiografiskt | |||
| Heiman ég fór | 1952 | [Hemifrån jag for] | |
| Skáldatími | 1963 | Skaldetid | Peter Hallberg |
| Í túninu heima | 1975 | På tunet därhemma | Inge Knutsson |
| Úngur ég var | 1976 | Ung var jag fordom | Inge Knutsson |
| Sjömeistarasagan | 1978 | [Sjumästarsagan] | |
| Grikklandsárið | 1980 | Greklandsåret | Inge Knutsson |
| Dagar hjá múnkum | 1987 | Dagar hos munkar | Kristjan Hallberg |
| Artiklar, essäer och tal | |||
| (Samling artiklar, essäer och tal) | 1929-59 | Utsaga (1959) | Peter Hallberg |
| Íslendingaspjall | 1967 | Hemma på Island | Peter Hallberg |
Översättningar gjorda av Laxness
Laxness var också en flitig översättare. Han översatte bl.a. följande verk till isländska:
- Farväl till vapnen av Ernest Hemingway (isl. Vopnin kvödd), 1941
- Skepp på himlen av Gunnar Gunnarsson (isl. Skip heiðríkjunnar), 1941
- Natten och drömmen av Gunnar Gunnarsson (isl. Nótt og draumur), 1942
- Den oerfarne resenären av Gunnar Gunnarsson (isl. Óreyndur ferðalangur), 1943
- Laxdalingarnas saga till modern isländska (isl. Laxdæla saga), 1941
Filmografi
Flera av Laxness romaner har filmatiserats på Island. Salka Valka blev film i en isländsk/svensk samproduktion år 1954, i regi av Arne Mattsson och med Gunnel Broström i titelrollen.
Böcker om Halldór Laxness
Professor Peter Hallberg har både översatt böcker av Laxness och skrivit verk om honom:
- Halldór Kiljan Laxness, 1952
- Den store vävaren - en studie i Laxness ungdomsdiktning, 1954
- Skaldens hus - Laxness diktning från Salka Valka till Gerpla, 1956
På Island har under 2000-talet utkommit två stora biografier om Laxness. Den ena är skriven Halldór Guðmundsson och den andra av Hannes Hólmsteinn Gissurarson. Den sistnämnda biografin blev kritiserad för att citerat utan att ha angivit referenser. Författaren blev senare dömd att betala skadestånd. Halldór Laxness änka gav sitt godkännande till Guðmundssons bok.
Artikelursprung
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från isländskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Halldór Laxness.- Nobelprize.org, Nobelpriset i litteratur 1955
- Nobelprize.org, Halldór Laxness - Biografi
- Halldór Laxness i Libris
| ||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
| |||||
|
- ^ [a b] hämtat från: persiskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ CONOR.Sl.[källa från Wikidata]
- ^ hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]