Hermann Hesse

Hermann Hesse
Pseudonym	Emil Sinclair
Född	Hermann Karl Hesse 2 juli 1877 Calw, Württemberg, Tyskland
Död	9 augusti 1962 (85 år) Montagnola, Schweiz
Nationalitet	Tysk, schweizare
Språk	Tyska
Verksam	1904–1953
Framstående verk	Siddhartha, Stäppvargen, Narziss och Goldmund, Glaspärlespelet
Framstående priser	Goethepriset 1946 Nobelpriset i litteratur 1946
Make/maka	Maria Bernoulli (1904–1919; skilsmässa) Ruth Wenger (1924–1927; skilsmässa) Ninon Ausländer (1931–1962; hans död)
Namnteckning

Hermann Karl Hesse, född 2 juli 1877 i Calw i Württemberg i Tyskland, död 9 augusti 1962 i Montagnola i Schweiz, var en tyskfödd schweizisk författare av poesi och romaner. 1946 belönades han med Nobelpriset i litteratur.

Biografi

Hesse växte upp i staden Calw i Schwarzwald i en pietistisk missionärfamilj. Han läste till präst men rymde från den missionsskola han gick på. Under åren 1893-1903 vistades han på sanatorier, hade nervsammanbrott och försökte begå självmord; han arbetade även som urmakarlärling och bokhandlare. Som romanförfattare debuterade han med romanen Peter Camenzind 1904 (på svenska 1905). Men han hade tidigare gett ut diktsamlingen Romantische Lieder, 1899. Från 1919 var han bosatt i Montagnola och han blev schweizisk medborgare 1923.

Verk av honom brändes under bokbålen runt om i Nazityskland 1933.

Hesse fick Nobelpriset i litteratur 1946 och Pour le Mérite för sin insats för världsfreden 1955. Hans mest kända romaner är Stäppvargen, Siddhartha, Narziss och Goldmund och Glaspärlespelet, som allesammans handlar om letandet efter andlighet utanför samhället eller om utanförskapet i sig.

Hesse är en av de mest översatta och lästa tyska författarna – i synnerhet sedan 1960-talet, då det i USA bröt ut en riktig Hermann Hesse-boom. Hans böcker har sålts i fler än 120 miljoner exemplar (i början av 2007).

Bibliografi

• 1899 – Romantische Lieder
• 1904 – Peter Camenzind (Peter Camenzind) (översättning: Kerstin Måås, Wahlström & Widstrand, 1905. Ny utgåva: Wahlström & Widstrand, 1983)
• 1905 – Unterm Rad (Under hjulet; anonym översättning, 1906; övers. av Eva Liljegren, Aldus/Bonnier, 1972)
• 1910 – Gertrude (Gertrud; översättning: Sigrid Abenius, Nordiska förlaget, 1913)
• 1913 – Aus Indien (reseskildring)
• 1914 – Rosshalde (Rosshalde; övers. av Claes Gripenberg, Aldus/Bonnier, 1972)
• 1915 – Knulp (Knulp; övers. av Daniel Hjorth, Aldus/Bonnier, 1971; översättning och efterord av Erik Ågren, Bakhåll, 2009)
• 1919 – Demian (Demian: berättelsen om Emil Sinclairs ungdom) (översättning av Maja Mikander, Aldus/Bonnier, 1971) (översättning: Erik Ågren, Bakhåll, 2006)
• 1920 – Klingsors letzter Sommer (Klingsors sista sommar ; Österlandsfärden, översättning av Arvid Brenner, Tiden, 1950. Omtryckt som del i Klingsor, Aldus/Bonnier, 1972)
• 1920 – Wanderung (Vandring: anteckningar, Alba, 1977)
• 1920 – Klein und Wagner (Klein och Wagner. Ingår i: Klingsor, övers. av Anders Österling, Arvid Brenner, dikterna tolkade av Daniel Hjorth, Aldus/Bonnier, 1972)
• 1920 – Kinderseele (Barnsjäl. Ingår i: Klingsor, övers. av Anders Österling, Arvid Brenner, dikterna tolkade av Daniel Hjorth, Aldus/Bonnier, 1972)
• 1922 – Siddhartha (Siddhartha: en indisk berättelse) (övers. av Nils Holmberg, Bonnier, 1946)
• 1925 – Kurgast (Brunnsgästen: från en brunnskur i Baden) (övers. av Hans Levander, Aldus/Bonnier, 1972)
• 1927 – Der Steppenwolf (Stäppvargen) (övers. av S.J.S [dvs. Sven Stolpe], Bonnier, 1933)
• 1927 – Die Nürnberger Reise
• 1930 – Narziß und Goldmund (Narziss och Goldmund) (övers. av Olle Törngren, Aldus/Bonnier, 1971)
• 1932 – Die Morgenlandfahrt (Österlandsfärden, först utgiven ihop med Klingsors sista sommar [se ovan]. Utgiven separat: Aldus/Bonnier, 1972)
• 1936 – Stunden im Garten (Stunder i trädgården, tolkning: Hans Levander, FIB:s lyrikklubb, 1969)
• 1943 – Das Glasperlenspiel (Glaspärlespelet, övers. av Nils Holmberg, dikterna tolkade av Irma Nordvang, Bonnier, 1952)
• 1945 – Traumfährte (Drömfärder: nya berättelser och sagor) (övers. av Nils Holmberg, Bonnier, 1948)
• Själens spegel: valda noveller (till svenska av Anders Österling, Bonnier, 1939 [utg. 1941])
• Dikter (tolkade av Erik Blomberg, Hans Dhejne, Johannes Edfelt, Olof Lagercrantz, Bertil Malmberg, Arvid Mörne, Irma Nordvang, Gunnar Mascoll Silfverstolpe, Anders Österling, Bonnier, 1946)
• Bokens magi: två essayer (översättning av Carl Olof Nyman, Bokvännerna, 1955)
• Ett världsbibliotek (översättning av Thure Nyman, Bokvännerna, 1961)
• Brev från en diktare (urval och översättning: Brita Edfelt, Natur och kultur, 1961)
• Hemligheter: bekännelser och meditationer (urval och övers. av Hans Levander, Aldus/Bonnier, 1973)
• Krisdikter och sena dikter (tolkningar och inledning av Hans Levander, Forum, 1979)
• Sagor och legender (översättning, inledning och urval: Carl-Erik af Geijerstam, Författarförlaget, 1987)
• Trollkarlens barndom och andra berättelser (översättning och urval: Carl-Erik af Geijerstam, Författarförlaget Fischer & Rye, 1989)

Priser och utmärkelser

• Goethepriset 1946
• Nobelpriset i litteratur 1946
• Friedenspreis des Deutschen Buchhandels 1955

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Hermann Hesse.
  Bilder & media
• Wikiquote har citat av eller om Hermann Hesse.

  Citat
• Hermann Hesse i Libris
• Nobelprize.org, Nobelpriset i litteratur 1946
• Nobelprize.org, Hermann Hesse - Självbiografi
• Sju dikter av Hermann Hesse, att läsa och höra honom läsa. (tyska)