Hermann Hesse
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Hermann Hesse  | |
 | |
| Född | Hermann Karl Hesse 2 juli 1877 Calw, Württemberg, Tyskland |
|---|---|
| Död | 9 augusti 1962 (85 år) Montagnola, Ticino, Schweiz |
| Yrke | romanförfattare, poet[1][2], litteratör[3], målare[4], filosof[1], motståndskämpe, illustratör[1] och författare[1][2][5] |
| Nationalitet | Tysk, schweizare |
| Språk | Tyska |
| Verksam | 1904–1953 |
| Framstående verk | Siddhartha, Stäppvargen, Narziss och Goldmund, Glaspärlespelet |
| Framstående priser | Goethepriset 1946 Nobelpriset i litteratur 1946 |
| Make/maka | Maria Bernoulli (1904–1919; skilsmässa) Ruth Wenger (1924–1927; skilsmässa) Ninon Ausländer (1931–1962; hans död) |
| Namnteckning | |
 | |
Hermann Karl Hesse, född 2 juli 1877[6] i Calw i Württemberg i Tyskland, död 9 augusti 1962[6] i Montagnola i Schweiz, var en tyskfödd schweizisk författare av poesi och romaner. 1946 belönades han med Nobelpriset i litteratur.[6]
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Hesse växte upp i staden Calw i Schwarzwald i en pietistisk missionärfamilj. Han läste till präst men rymde från den missionsskola han gick på [7]. Under åren 1893-1903 vistades han på sanatorier, hade nervsammanbrott och försökte begå självmord; han arbetade även som urmakarlärling och i bokhandel. Som romanförfattare debuterade han med romanen Peter Camenzind 1904 (på svenska 1905). Men han hade tidigare gett ut diktsamlingen Romantische Lieder, 1899. Från 1919 var han bosatt i Montagnola[8] och han blev schweizisk medborgare 1923.
Verk av honom brändes under bokbålen runt om i Nazityskland 1933.[9]
Hesse fick Nobelpriset i litteratur 1946 och Pour le Mérite för sin insats för världsfreden 1955. Hans mest kända romaner är Stäppvargen, Siddhartha, Narziss och Goldmund och Glaspärlespelet, som allesammans handlar om letandet efter andlighet utanför samhället eller om utanförskapet i sig.[6]
Hesse är en av de mest översatta och lästa tyska författarna – i synnerhet sedan 1960-talet, då det i USA bröt ut en riktig Hermann Hesse-boom. Hans böcker har sålts i fler än 120 miljoner exemplar (i början av 2007).
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
| Utgiven | Originaltitel | Svensk titel | Noter |
|---|---|---|---|
| 1899 | Romantische Lieder | ||
| 1904 | Peter Camenzind | Peter Camenzind | Roman. Översättning: Kerstin Måås, Wahlström & Widstrand, 1905. Ny utgåva: Wahlström & Widstrand, 1983 |
| 1906 | Unterm Rad | Under hjulet | Roman. Anonym översättning, 1906; övers. av Eva Liljegren, Aldus/Bonnier, 1972 |
| 1910 | Gertrude | Gertrud | Roman. Översättning: Sigrid Abenius, Nordiska förlaget, 1913. Hans Blomqvist, Erik Ågren, Bakhåll, 2015 |
| 1913 | Aus Indien | Reseskildring. | |
| 1914 | Rosshalde | Rosshalde | Roman. Översättning: Claes Gripenberg, Aldus/Bonnier, 1972 |
| 1915 | Knulp | Knulp | Roman. Översättning: Daniel Hjorth, Aldus/Bonnier, 1971; översättning och efterord av Erik Ågren, Bakhåll, 2009 |
| 1919 | Demian | Demian: berättelsen om Emil Sinclairs ungdom | Roman. Översättning: Maja Mikander, Aldus/Bonnier, 1971; översättning: Erik Ågren, Bakhåll, 2006 |
| 1920 | Klingsors letzter Sommer | Klingsors sista sommar | Novell, ingår i Klingsors letzter Sommer. Svensk utgåva tillsammans med Österlandsfärden (1932), översättning av Arvid Brenner, Tiden, 1950. Omtryckt som del i Klingsor, Aldus/Bonnier, 1972 |
| Kinderseele | Barnsjäl | Novell, ingår i Klingsors letzter Sommer. Svensk utgåva ingår i: Klingsor, övers. av Anders Österling och Arvid Brenner, dikterna tolkade av Daniel Hjorth, Aldus/Bonnier, 1972 | |
| Klein und Wagner | Klein och Wagner | Novell, ingår i: Klingsors letzter Sommer. Svensk utgåva ingår i: Klingsor, övers. av Anders Österling och Arvid Brenner, dikterna tolkade av Daniel Hjorth, Aldus/Bonnier, 1972 | |
| Wanderung: Aufzeichnungen | Vandring: anteckningar | Översättning: Daniel Hjorth, Alba, 1977 | |
| 1922 | Siddhartha | Siddhartha: en indisk berättelse | Roman: Översättning: Nils Holmberg, Bonnier, 1946 |
| 1925 | Kurgast | Brunnsgästen: från en brunnskur i Baden | övers. av Hans Levander, Aldus/Bonnier, 1972 |
| 1927 | Der Steppenwolf | Stäppvargen | Roman: övers. av S.J.S [dvs. Sven Stolpe], Bonnier, 1933 |
| Die Nürnberger Reise | |||
| 1930 | Narziß und Goldmund | Narziss och Goldmund | Roman. Översättning: Olle Törngren, Aldus/Bonnier, 1971 |
| 1932 | Die Morgenlandfahrt | Österlandsfärden | Roman. Först utgiven ihop med Klingsors sista sommar. Utgiven separat: Aldus/Bonnier, 1972 |
| 1936 | Stunden im Garten | Stunder i trädgården | tolkning: Hans Levander, FIB:s lyrikklubb, 1969 |
| 1943 | Das Glasperlenspiel | Glaspärlespelet | Roman. Översättning: Nils Holmberg, dikterna tolkade av Irma Nordvang, Bonnier, 1952 |
| 1945 | Traumfährte | Drömfärder: nya berättelser och sagor | övers. av Nils Holmberg, Bonnier, 1948 |
Svenska antologier[redigera | redigera wikitext]
- Själens spegel: valda noveller (till svenska av Anders Österling, Bonnier, 1939 [utg. 1941])
- Dikter (tolkade av Erik Blomberg, Hans Dhejne, Johannes Edfelt, Olof Lagercrantz, Bertil Malmberg, Arvid Mörne, Irma Nordvang, Gunnar Mascoll Silfverstolpe, Anders Österling, Bonnier, 1946)
- Bokens magi: två essayer (översättning av Carl Olof Nyman, Bokvännerna, 1955)
- Ett världsbibliotek (översättning av Thure Nyman, Bokvännerna, 1961)
- Brev från en diktare (urval och översättning: Brita Edfelt, Natur och kultur, 1961)
- Hemligheter: bekännelser och meditationer (urval och övers. av Hans Levander, Aldus/Bonnier, 1973)
- Krisdikter och sena dikter (tolkningar och inledning av Hans Levander, Forum, 1979)
- Sagor och legender (översättning, inledning och urval: Carl-Erik af Geijerstam, Författarförlaget, 1987)
- Trollkarlens barndom och andra berättelser (översättning och urval: Carl-Erik af Geijerstam, Författarförlaget Fischer & Rye, 1989)
Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
- Goethepriset 1946
- Nobelpriset i litteratur 1946
- Friedenspreis des Deutschen Buchhandels 1955
- Hedersdoktor vid Berns universitet 1947[8]
- Hermann-Hesse-museet i Calw, som dokumenterar Hesses liv och verksamhet, grundades 1990
- Museo Hermann Hesse i Montagnola, som ägnas Hesses 43 år i staden, invigdes 1997.[8]
- 8 december 1998 fick Hesse den nyupptäckta asteroiden (9762) Hermannhesse uppkallad efter sig.[10]
Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] BeWeB, BeWeB person-ID: 1506, läst: 13 februari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Archive of Fine Arts, person-ID på abART: 9617, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ hämtat från: persiskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ Union List of Artist Names, 12 november 2018, ULAN: 500018217, läs online, läst: 14 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] ”Hermann Hesse"”. ne.se. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hermann-hesse. Läst 20 september 2022.
- ^ GradeSaver. ”Hermann Hesse Biography | List of Works, Study Guides & Essays | GradeSaver” (på engelska). www.gradesaver.com. https://www.gradesaver.com/author/hermann-hesse. Läst 11 december 2019.
- ^ [a b c] Hesse, Hermann på tyska, franska och italienska i webbaserade Schweiz historielexikon. Version per 2007-12-13.
- ^ Galbreath Robert (februari 1974). ”Hermann Hesse and the Politics of Detachment” (på engelska). Political Theory vol. 2 (No 1): sid. 63.
- ^ ”(9762) Hermanhesse” (på engelska). https://minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=9762. Läst 26 oktober 2020.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Hermann Hesse.
Wikiquote har citat av eller om Hermann Hesse.- Hermann Hesse i Libris
- Nobelprize.org, Nobelpriset i litteratur 1946
- Hermann Hesse hos Nobelstiftelsen (på engelska)
- Sju dikter av Hermann Hesse, att läsa och höra honom läsa. (tyska)
- Hermann Hesse hos Europeana
Wikimedia Commons har media som rör 
Wikiquote har citat av eller om
| |||||||||||||||||||
|