Halldór Laxness

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Halldór Kiljan Laxness Nobelpristagare i litteratur 1955
Halldór Kiljan Laxness 1955.jpg
FöddHalldór Guðjónsson
23 april 1902[1][2][3]
Reykjavík, Island
Död8 februari 1998[4] (95 år)
Mosfellsbær, Island
MedborgarskapIsland
SysselsättningLingvist, poet, filosof, dramatiker[4], översättare, författare[4]
MakaAuður Laxness
(g. 1945–)
BarnGuðný Halldórsdóttir (f. 1954)
Utmärkelser
Nobelpriset i litteratur (1955)[5][6]
Redigera Wikidata

Halldór Kiljan Laxness, född 23 april 1902 i Reykjavík, död 8 februari 1998 i Mosfellsbær nära Reykjavík, var en isländsk författare, mottagare av Nobelpriset i litteratur 1955.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Halldór Guðjónsson föddes i Reykjavík, men flyttade 1905 med sina föräldrar Sigríður Halldórsdóttir och Guðjón Helgi Helgason till den plats, som senare skulle ge honom hans författarnamn: Laxness i Mosfellsbær. Han var förtjust i att läsa böcker och skriva historier och vid 14 års ålder fick han en första text publicerad i dagstidningen Morgunblaðið under signaturen "H.G.". Detta var början på ett produktivt skrivande, som till slut skulle omfatta 51 böcker, varav den första gavs ut 1919.

Den unge Halldór Laxness reste mycket i Europa och i mitten på 1920-talet omvändes han till katolicismen, något som starkt avspeglades i hans författarskap genom självbiografiska och reflekterande verk. Han tog dessutom namnet Kiljan efter irländska St Kilian. Halldór Laxness religiositet var emellertid inte särskilt långlivad och under en tur till Amerika blev han istället övertygad socialist vilket återspeglades i romanernas teman.

Laxness var gift och hade fyra barn, dels två döttrar med Auður Sveinsdóttir Laxness: Sigríður och Guðný, med Ingibjörg Einarsdóttir Laxness: sonen Einar samt med Málfríður Jónsdóttir: dottern María.

Från och med 1945 var han bosatt i Gljúfrasteinn i Mosfellsbær.

Betydelse för isländsk litteratur[redigera | redigera wikitext]

Laxness har i mycket hög grad dominerat den isländska 1900-talslitteraturen. Han stod själv för många litterära utvecklingssteg, men även de strömningar som skapats i direkt opposition mot Laxness har haft stor betydelse för den moderna isländska litteraturen.

Nobelpriset i litteratur 1955[redigera | redigera wikitext]

Svenska Akademiens motivering för att tilldela Halldór Laxness nobelpriset i litteratur var följande:

"För hans målande epik, som förnyat den stora isländska berättarkonsten"

Motiveringen vittnar för övrigt om omvärldens konsensus angående modern isländsk litteratur, där den anses vara alltjämt under stort inflytande av den gamla traditionen av isländska sagor, ett påstående som inte är ogrundat men som knappast omspänner hela det moderna, isländska, litterära fältet – ej heller hela Halldór Laxness produktion.

Citat[redigera | redigera wikitext]

"Jag tänker på de underbara människor från folkdjupet som fostrade mig. Jag tänker på min far och på min mor. Och jag tänker särskilt på min gamla mormor, som lärde mig många hundra verser av gammal isländsk poesi, innan jag lärde mig alfabetet. [...]
Jag frågade mig den kvällen på mitt skånska hotellrum: Vad kan framgång och berömmelse ge en diktare? En viss materiell lycka, det är klart, som en följd av pengar. Men om en isländsk skald glömmer sitt ursprung ur folkdjupet, där sagan bor; om han mister förbindelsen med och pliktkänslan mot det tillbakaträngda livet, som min gamla mormor lärde mig att vörda – då är berömmelse och välstånd ganska likgiltiga." (Ur det tal Halldór Laxness höll vid nobelfesten 1955)

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Isländska originalupplagans titel Originalets utgivningsår Titel i svensk översättning Översättare
Romaner
Barn náttúrunnar 1919 Naturens barn
Undir Helgahnúk 1924 Vid foten av Helgahnúkur
Vefarinn mikli frá Kashmir 1927 Den store vävaren från Kashmir
Salka Valka 1931-32 Salka Valka : roman / till svenska av Knut Stubbendorff [troligen från danska]. Stockholm. 1936. Libris 2766395  ; Salka Valka / [översättning av Ingegerd Nyberg-Baldursson efter originalets 2:a uppl.]. Stockholm: Rabén & Sjögren/Tidningen Vi. 1953. Libris 2766396  Knut Stubbendorff ; Ingegerd Nyberg-Fries
Sjálfstætt fólk. 1-2 1934-35 Fria män. Stockholm: Koop. förb. 1949. Libris 12765 ; Fria män / [översättning: Inge Knutsson]. Stockholm: Leopard. 2011. Libris 12028523. ISBN 9789173431095  Anna Z. Osterman (1949); Inge Knutsson (2011)
Heimsljós (tetralogi): 1. Ljós heimsins; 2. Höll sumarlandsins; 3. Hús skáldsins; 4. Fegurð himinsins 1937-40 Del 1-2: Världens ljus. Stockholm: Koop. förb. 1950. Libris 1410110 ; Del 3-4: Himlens skönhet. Stockholm: Kooperativa förbundet. 1951. Libris 8077913 ; Del 1-4: Olafur Karason. Stockholm: Rabén & Sjögren / Vi. 1956. Libris 758128  Rannveig och Peter Hallberg
Íslandsklukkan. 1-3 1943-46 Islands klocka. Stockholm: Koop. förb. 1948. Libris 1410109  Peter Hallberg
Atomstöðin 1948 Atomstationen : roman. Stockholm: Rabén & Sjögren; Tidn. Vi. 1952. Libris 1455337 ; Land till salu : roman ([Ny utg.]). Stockholm: Vingförl. 1955. Libris 1455341  Rannveig och Peter Hallberg
Gerpla 1952 Gerpla : en kämpasaga. Stockholm: Rabén & Sjögren/Vi. 1954. Libris 12763  Ingegerd Nyberg-Fries
Brekkukotsannáll 1957 Tidens gång i backstugan. Stockholm: Rabén & Sjögren/Vi. 1957. Libris 1700657  Ingegerd Fries
Paradísarheimt 1960 Det återvunna paradiset. Stockholm: Rabén & Sjögren. 1960. Libris 12761  Peter Hallberg
Kristnihald undir jökli 1968 Själavård vid Jökeln : roman. Stockholm: Norstedt. 1970. Libris 8079503  Peter Hallberg
Innansveitarkronika 1970 Sockenkrönika. Stockholm: Norstedt. 1972. Libris 7151557. ISBN 9117154413  Peter Hallberg
Guðsgjafaþula 1972 Gudsgåva : en essä-roman. Stockholm: Norstedt. 1975. Libris 7152120. ISBN 9117511526  Inge Knutsson
Noveller
Nokkrar sögur 1923 [Några berättelser]
Úngfrúinn góða og húsið 1933 Den goda fröken och Huset. Partisan-serien ; 1. Stockholm. 1954. Libris 240175  Peter Hallberg
Fótatak manna (senare publ. i Þættir) 1933 [Människors steg]
Þórður gamli halti (senare publ. i Þættir) 1935 [Gamle halte Þórður]
Sjö töframenn (senare publ. i Þættir) 1942 [Sju trollkarlar]
Þættir 1954 [Korta berättelser - De tre första samingarna i en volym]
Sjöstafakverið 1964 Sju tecken. Stockholm: Rabén & Sjögren. 1966. Libris 8077911  Peter Hallberg
Piplekaren : noveller. Stockholm: Rabén & Sjögren/Vi. 1955. Libris 1489933  - Ett urval tidiga noveller Ingegerd Nyberg-Fries, Peter Hallberg, Leif Sjöberg
Förvillelse i Västfjordarna och andra berättelser. Moderna författare i signerad begränsad upplaga, 99-0879409-4 ; 10. Helsinki: Eurographica. 1985. Libris 8035053. ISBN 951-95915-8-3  Peter Hallberg
Lyrik
Kvæðakver 1925 [Diktbok]
Dramatik
Straumrof 1934 [Strömavbrott]
Snæfriður Íslandssól 1950 [Snöfrid Islandssol - dramatisering av Islands klocka]
Silfurtúnglið 1954 [Silvermånen]
Strompleikurinn 1961 [Skorstensspelet]
Prjónastofan Sólin 1962 Stickateljén Solen : komedi i tre akter. Göteborg: Zinderman. 1964. Libris 883631  Peter Hallberg
Dúfnaveislan 1966 [Duvfesten - Bygger på novellen med samma titel i Sju tecken]
Úa 1970 [Úa - dramatisering av "Själavård vid jökeln" i samarbete med Sveinn Einarsson]
Norðanstúlkan 1972 [Flickan från norr - dramatisering av Atomstationen i samarbete med Sveinn Einarsson och Þorsteinn Gunnarsson ]
Självbiografiskt
Heiman eg fór 1952 [Hemifrån jag reste - Skriven 1924, utgiven 1952)
Skáldatími 1963 Skaldetid. Stockholm: Rabén & Sjögren. 1964. Libris 532828  Peter Hallberg
Í túninu heima 1975 På tunet därhemma. Stockholm: Norstedt. 1979. Libris 7152746. ISBN 9117816823  Inge Knutsson
Úngur ég var 1976 Ung var jag fordom. Stockholm: Norstedt. 1980. Libris 7153095. ISBN 9118013325  Inge Knutsson
Sjömeistarasagan 1978 [Sjumästarsagan - Svensk översättning ingår i Ung var jag fordom] Inge Knutsson
Grikklandsárið 1980 Greklandsåret. Stockholm: Norstedt. 1983. Libris 7153736. ISBN 9118312020  Inge Knutsson
Dagar hjá múnkum 1987 Dagar hos munkar. Stockholm: Rabén & Sjögren. 1989. Libris 7236439. ISBN 9129592682  - Klosterdagbok med inledning och noter Kristjan Hallberg
Artiklar, essäer och tal
Kaþólsk viðhorf 1925 [Katolska ståndpunkter - Essä]
Alþýðubókin 1929 [Folkets bok - Essäer]
Í austurvegi 1933 [I österled - Reseskildring]
Dagleið á fjöllum 1937 [Dagsresa i fjällen - Essäer]
Dagleið á fjöllum 1937 [Dagsresa i fjällen - Essäer]
Gerska æfintýrið 1938 [Det ryska äventyret - Resesildring]
Vettvángur dagsins 1942 [Dagens mötesplats - essäer]
Sjálfsagðir hlutir 1946 [Självklarheter - essäer]
Reisubókarkorn 1950 [Liten reseberättelse - essäer]
Dagur í senn 1955 [En dag i sänder - essäer]
Gjörningabók 1955 [En essäbok]
1929-59 Utsaga. Stockholm: Rabén & Sjögren. 1959. Libris 695546  - Trettio essäer, artiklar och tal från tiden 1929-1959 Peter Hallberg
Upphaf mannúðarstefnu 1965 [Humanismens uppkomst - Essäer]
Íslendingaspjall 1967 Hemma på Island. Stockholm: Rabén & Sjögren. 1967. Libris 8077914  Peter Hallberg
Vinlandspúnktar 1969 [Vinlandsfrågor - Essäer]
Yfirskygðir staðir 1971 [Överskuggade ställen - Essäer]
Þjóðhátíðarrolla 1974 [Nationalfestradda - Essäer]
Seiseijú, mikil ósköp 1977 [Bevare mig väl! - Essäer]
Við heygarðshornið 1981 [Käpphästar - Essäer]
Og árin líða 1981 [Och åren går - Essäer]
Af menníngarástandi 1986 [Om den kulturella situationen - Essäer med ämnen från 1920-talet]

Översättningar[redigera | redigera wikitext]

Laxness var också en flitig översättare. Han översatte bl.a. följande verk till isländska:

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Flera av Laxness romaner har filmatiserats på Island. Salka Valka blev film i en isländsk/svensk samproduktion år 1954, i regi av Arne Mattsson och med Gunnel Broström i titelrollen.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från isländskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Halldor-Laxnesstopic/Britannica-Online, omnämnd som: Halldor Laxness, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Nationalencyklopedin, Nationalencyklopedin-ID: halldor-laxnessnationalencyklopedin, omnämnd som: Halldór Laxness, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 11476775, omnämnd som: Halldór Kiljan Laxness, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Archive of Fine Arts, person-ID på abART: 61938, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  5. ^ The Nobel Prize in Literature 1955, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 31 januari 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 31 januari 2021.[källa från Wikidata]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Árni Sigurjónsson (1984). Den politiske Laxness : den ideologiska och estetiska bakgrunden till Salka Valka och Fria män. Stockholm: Minab/Gotab. Libris 7608400. ISBN 917146333X 
  • Halldór Guðmundsson (2008). Halldór Laxness : en biografi. Stockholm: Leopard. Libris 10942910. ISBN 9789173430623 
  • Hallberg, Peter (1952). Halldór Kiljan Laxness. Studentföreningen Verdandis småskrifter, 99-0470915-7 ; 527. Stockholm: Bonniers. Libris 361729 
  • Hallberg, Peter (1956). Skaldens hus : Laxness' diktning från Salka Valka till Gerpla. Stockholm: Rabén & Sjögren. Libris 396553 
  • Hallberg, Peter (1954). Den store vävaren : en studie i Laxness' ungdomsdiktning. Stockholm: Rabén & Sjögren. Libris 232699 
  • Hemma hos författare, konstnärer, kompositörer i Norden. Stockholm: Prisma. 1999. sid. 28-33. Libris 7408497. ISBN 91-518-3407-3 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]