Jul i Ukraina
 | |
| Typ | Kristen högtid |
|---|---|
| Datum | 7 januari |
| Geografi och firare |  Ukraina |
| Period | Gammal tradition |
| Anledning | Jesu födelse i Betlehem ursprångligen vintersolståndet[1] |
| Allmän helgdag | Ukraina |
Jul firas i Ukraina efter julianska kalendern, med start 6 januari (julafton), och fram till 14 januari ("gamla nyåret), "Jordan" eller Trettondedag jul.[2] Julfirandet är i dag en blandning av religiösa och sekulära traditioner och skiljer sig mycket runt om i Ukraina. Många ukrainare firar idag jul med färre, eller inga, religiösa inslag.
I Ukraina är det sedan sovjettiden nyåret som är "den stora festen", firandet var under sovjettiden ateistiskt och inte knutet till någon religion. Många traditioner som i exempelvis Sverige förknippas med julen, hör i de föra detta sovjetrepublikerna som Ukraina hemma på nyår. Man klär sina julgranar till den 31 december, och det är också den här dagen som man delar klapparna.[3] Man dricker även champagne och skjuter raketer. I Ukraina har man dock ett större inslag av folktro i julfirandet. Efter revolutionen 1917 avskaffades det kristna julfirandet och med det även Farbror Frost, officiellt från 1929. Men från 1936 infördes istället nyårsfirande med nyårsgran, Farbror Frost, hans barnbarn Snöflickan och nyårspresenter istället för julklappar. Farbror Frost har sitt ursprung i slavisk mytologi, men har påverkats av den angloamerikanska Santa Claus. Han är således den östslaviska motsvarigheten till jultomten. Det finns en gammal tradition att gudbarnen den här dagen besöker sina faddrar och där bjuds på Kutja och te och får pengar och godis.
Julafton och juldagen är fortfarande inga stora festdagar för de flesta i Ukraina, endast djupt kristna höll under sovjettiden och de första många åren av ukrainsk självständighet fast vid de gamla jultraditionerna, men alltfler i Ukraina har de senaste åren återtagit de gamla jultraditionerna och firar nu även kristen jul, detta gäller speciellt i de mera nationalistiska kretsarna och huvudsakligen i västra och centrala Ukraina. Majoriteten av de kristna ukrainarna tillhör någon av de tre ukrainska ortodoxa kyrkorna och i västra Ukraina finns även en stor grupp katoliker tillhörande Grekisk-katolska kyrkan (unitarerna) och Romersk-katolska kyrkan. Därtill kommer en rad mindre kristna samfund, vilket gör att de gamla jultraditionerna varierar beroende på vart i Ukraina man befinner sig.
Då Ukraina var en del av Sovjetunionen var julen inte en officiell helgdag, men efter Ukraina blev självständigt år 1991 blev det åter en officiell helgdag. Den katolska och protestantiska juldagen (25 december) är en nationell religiös helgdag sedan 2017.
Julmaten
Inför julfestligheten har en del av de ortodoxa troende förberett sig genom en 40 dagar lång fasta. På julbordet dukas traditionellt tolv rätter fram, en efter varje apostel. Där serveras tre bröd ovenpå varandra, alle formad som ringar. Dette symboliserar den tre-eniga Guden som är en enda till sitt väsen, men samtidigt tre hypostaser Fadern, Sonen (Jesus Kristus enligt sin preexistenta natur och som inkarnerad människa) och Anden (Den Helige Ande). Måltiden omfattar traditionellt inte kött och mjölkprodukter, då den religiösa fasten håller på fram till 7 januar. Man äter mycket fisk, rödbetssoppan borsjtj, frukter, bönor, potatis och huvudrätten Kutja, som är en gröt gjord på bär, russin, honung, vallmofrön och vete till detta dricks rödvin, te, horilka eller vodka,[3][4] men julrätterna varierar beroende på vart i Ukraina man befinner sig och ofta dukas numera fler än tolv rätter fram.
Julsånger
I Ukraina sjunger familjerna ofta julsånger i samband med julen. På många ställen förs traditionen vidare av unga människor och barn, som går runt och samlar in pengar till olika hjälporganisationer och kristna samfund, men många barn passar även på att tjäna en slant vid att ringa på hos folk för att sjunga eller läsa upp egna dikter. Denna tradition kallas Koljadka (se även koliada).[5]
Julsången "Carol of the Bells" är baserad på den ukrainska folkvisan "Shchedryk". Peter J. Wilhouskys engelskspråkiga text är upphovsrättsskyddad, fastän originalkompositionen inte är det.
Svyatyi Mykolai (Sankt Nikolaus)
Bilden av Svyatyi Mykolai är en person som ger barnen julklappar på helgonet Nikolaus dödsdag den 19 december (död 6 december 343). Barnen förväntas hitta sin julklapp under kudden denna morgon. Denna katolska tradition är starkast i västra Ukraina.
Didukh
När barnen ser den första stjärnan på himmelen i östern, som symbol för stjärnan som skall ha lett de Tre vise männen, tar i jordbruksfamiljer mannen i hushållet fram en kärve, "didukh", som den historiska vikten av grödorna i Ukrainas ekonomi. Didukh betyder "farfar/morfar-anden", och symboliserar familjens förfäder.
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 19 december 2012.
Fotnoter
- ^ ”Koliada” (på engelska). Internet encyclopedia of Ukraine. Canadian institute of Ukrainian studies. http://www.encyclopediaofukraine.com/pages%5CK%5CO%5CKoliadaIT.htm. Läst 20 december 2016.
- ^ Christmas Traditions
- ^ [a b] Jultraditioner i Ryssland och Ukraina
- ^ Christmas - Encyclopedia of Ukraine
- ^ Christmas - Encyclopedia of Ukraine.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Jul i Ukraina.- Christmas in Ukraine
