Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2010/Augusti

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Innehåll

Coord[redigera | redigera wikitext]

Jag håller på att lägga in koordinater för kyrkor i Göteborgs stift, och har då irriterat mig på att koordinaterna hamnar mitt i den grå linjen överst på sidan. Detta problem finns inte på engelska Wikipedia. Kanske man kunde "låna" lite wikikod från deras mall? »Wolfgangus Mozart 15 juli 2010 kl. 21.44 (CEST)

Engelska Wikipedia har en text under artikelnamnet, "From Wikipedia, the free encyclopedia". Denna text skapar ett utrymme i höjdled som används för koordinater. Motsvarande text finns inte på svenska Wikipedia, vilket gör att vi måste placera koordinaterna ovanför linjen. Så det går inte att använda samma kod. Vad har du för webbläsare, och vilket skin använder du? --Kildor 15 juli 2010 kl. 22.33 (CEST)
Det problemet uppstår bara om du kör med den "gamla looken" (Monobook). Byt till Vector (som numera är standard) så hamnar koordinaterna ovanför strecket. /Kemikungen 16 juli 2010 kl. 09.31 (CEST)
Problemet bör fixas också för Monobook. Det finns många här som inte gillar Vector. --LPfi 16 juli 2010 kl. 10.39 (CEST)
Jag har Firefox 3.6.6 och använder Monobook. »Wolfgangus Mozart 16 juli 2010 kl. 10.33 (CEST)
Jag har också stört mig på detta. Jag har "alltid" haft problemet, i monobook när jag använde det och även nu i vector. Det har att göra med eventuella banners. Väljer man dölj på dessa försvinner problemet. Kanske är det bannerkoden och placeringen av dessa som ska ändras? Eller är någon fix gjord i vector nyligen?--LittleGun 16 juli 2010 kl. 12.22 (CEST)
Det finns ett sätt som man lätt skulle kunna fixa det här problemet på, men det skulle ha sönder en massa annat (främst på användarsidor) istället. Albin J. (Sertion) 16 juli 2010 kl. 12.40 (CEST)
Det är väl artikelrymden som "gäller" och som ska vara standardiserad. Användarsidor är ju redan långt ifrån standardiserade och får nog finna sig i att förändringar i koden som förbättrar artikelrymden försämrar användarsidor. Även om ett meddelande till exempel här på bybrunnen är på sin plats. Hur ser en:wp ut? Har dom löst problemet eller har det aldrig funnits?--LittleGun 16 juli 2010 kl. 12.46 (CEST)
Finns det inget man kan lägga in i sitt CSS som tar bort linjerna, jag tycker att de känns rätt onödiga. / Elinnea 16 juli 2010 kl. 12.49 (CEST)
Eller så kan man lägga tillbaka From Wikipedia, the free encyclopedia. --NERIUM 16 juli 2010 kl. 15.37 (CEST)

Jag gjorde en fix i MediaWiki:Vector.css för ett par månader sedan och det löser problemet för mig, både i IE och Firefox, oavsett om det finns banner/sitenotice eller inte. Är det någon som använder Vector och fortfarande har problem? --Kildor 17 juli 2010 kl. 00.03 (CEST)

Jag är rätt säker att problemet kvarstod även i vector när det fanns en banner ("...do you notice the different..."), bara för någon vecka sen. Nu kan jag inte kolla det eftersom ingen banner finns, dessutom använder jag en annan dator. IE7 och windows på båda dock. Så fort det kommer upp en ny banner ska jag kolla igen, och försöka komma ihåg att höra av mig till dig, Kildor.--LittleGun 18 juli 2010 kl. 08.44 (CEST)
Om man använder min css hamnar koordinaterna precis på den linjen. Jag har ändrat typsnitt och storlek på rubriken. Om vi ändrar den allmänt så att den blir något större än idag, tror jag det skulle lösa sig. /Grillo 18 juli 2010 kl. 16.54 (CEST) ps: i monobook då /Grillo 18 juli 2010 kl. 16.55 (CEST)

År[redigera | redigera wikitext]

Hur är det med att lägga in födda under år? Vilken urskiljning gör man. Kan man lägga in alla personer som finns i 1953 eller 1955 osv. Det blir en väldans massa människor. Hur gör man urskiljningen? Herr X (D) 18 juli 2010 kl. 08.47 (CEST)

Ja, alla som är födda 1953 läggs in i Födda 1953. Tanzania 18 juli 2010 kl. 09.13 (CEST)
Ja, men ska de läggas in på 1953#Födda? Herr X (D) 18 juli 2010 kl. 09.19 (CEST)
Det behöver nog inte alla göra antar jag... Tanzania 18 juli 2010 kl. 09.34 (CEST)
Okej, så hur bestämmer vi vad som ska vara där och vad som inte ska vara där? Herr X (D) 18 juli 2010 kl. 09.39 (CEST)
De mest kända och betydelsefulla är ju de som i första hand bör ligga där - vad jag vet har frågan aldrig diskuterats ordentligt - hittils har den som tyckt att ett namn passar där lagt in det. På de år där namnen börjar bli väl många ser jag inget problem i att den som känner sig manad plockar bort namn som inte riktigt platsar när man lägger till nya. Jag tror säkert det behövs en diskussion kring riktlinjerna, men har själv inte riktigt känt att det har varit den mest prioriterade frågan.--FBQ 18 juli 2010 kl. 09.48 (CEST)
Dessutom finns ju temaåren, som kan avlasta de allmänna årtalsartiklarna, exempelvis Politikåret 1953, Musikåret 1953, etc.
Ta till exempel Olof Palme, inget snack om att han platsar i både 1986#Avlidna och Politikåret 1986#Avlidna, likaså passar John Lennon både i 1980#Avlidna och Musikåret 1980#Avlidna. Om du sedan tar en gitarrist i ett popband som kanske bara var populära i Sverige i ett år eller två, då kanske temaår räcker. Dessutom har vi avlidna 2010 som komplettering. J 1982 18 juli 2010 kl. 12.15 (CEST)

Veckans tävling: Fotboll[redigera | redigera wikitext]

Nu till veckan, den 19 – 25 juli är det fotbollstema i veckans tävling. Allt som har med fotboll att göra och alla typer av artikelförbättringar välkomnas. Delta!Alekos - D - B 18 juli 2010 kl. 09.31 (CEST)

Veckans tävling[redigera | redigera wikitext]

Ville bara säga att det är sista dagen för att vara med i veckans tävling. Hitills har vi bara 2 daltagare.-JSG 18 juli 2010 kl. 10.15 (CEST)

Kategorisering av växter[redigera | redigera wikitext]

Inom Wikipedia:Projekt växter beslutade man 2007 att skapa två parallella kategoristrukturer för växter, den ena baserad på latinska namn och den andra på svenska namn. Detta innebär tex att iwlänkningen haltar då andra språkversioner bara har en kategori där sv:wp har två. Och för den som inte är expert är det helt hopplöst vilken av de två som skall användas, speciellt som ofta bara den ena finns. Är inte detta emot kategoriidéen och kan verkligen ett projekt besluta för att bygga en modell som bryter mot grundidén? ett exempel i högen Kategori:Enhjärtbladiga växter, Kategori:Monocotyledonae.Yger 15 juli 2010 kl. 18.15 (CEST)

Kan man inte låta Kategori:Monocotyledonae omdirigera till Kategori:Enhjärtbladiga växter eller tvärt om? /Kemikungen 16 juli 2010 kl. 09.38 (CEST)
Tycker för min del att det finns många goda skäl att behålla dubbelkategoriseringen för växter, och även för djur där motsvarande diskussion har förts inom wp:Projekt djur. Latinska namn är entydiga och väldefinierade, finns för alla grupper, och bildar en tydlig hierarki precis som kategorier ska vara, men de är svårtillgängliga för lekmän. Svenska namn är lättare att begripa för lekmän, men är inte alltid vedertagna, inte alltid entydiga, och finns inte ens för en del grupper. Båda träden fyller en klar funktion, men de vänder sig till olika målgrupper. Finns absolut ingen anledning att radera det stora arbete som har lagts ner på att dubbelkategorisera artiklarna. Vi är heller inte de enda som dubbelkategoriserar så här - t.ex. tyska wp gör likadant. Vad "grundidén" beträffar så är väl grundidén att vi ska ha de kategorier som fyller ett syfte och hjälper användarna. Både svenskt och latinskt träd hjälper användare, men olika grupper av användare. Det är absolut ingen regel att en artikel bara ska finnas i ett kategoriträd, snarare är det normala att samma artikel kategoriseras på flera sätt. Lsj 16 juli 2010 kl. 10.33 (CEST)
Det fungerar inte att odirigera kategorier. Commons har en slags mjuk omdirigering, som underhålls av botar... -- Lavallen 16 juli 2010 kl. 14.19 (CEST)
Det man kan (och bör) göra för att hjälpa lekmän, istället för en destruktiv omdirigering, är att lägga in Huvudartikel:Enhjärtbladiga växter i Kategori:Monocotyledonae. Se till exempel Kategori:Felidae, det torde inte vara svårt att förstå att det är en kategori för kattdjur. Lsj 16 juli 2010 kl. 15.11 (CEST)
Ja om båda kategorierna rymmer både de latinska och svenska undergrupper/artiklar, så ser jag inget problem.Yger 16 juli 2010 kl. 15.15 (CEST)
Dessa dubbla kategorier skapar ständigt nya interwiki-konflikter. Dubbelkategoriernas försvarare borde få städa upp konflikterna. --LA2 17 juli 2010 kl. 19.40 (CEST)
Finns inte motsvarande kategori på annat språk skall man inte interwikilänka till något annan kategori utan låta den vara interwikilös. Det som skapar mest konflikter bland artiklar om blommor och blad är att de latinska benämningarna är omdirigeringar till en undergrupp på svenska. --NERIUM 17 juli 2010 kl. 19.58 (CEST)
Varje kategori har en motsvarighet på andra språk, men två motsvarigheter på svenska (varav en är det vetenskapliga namnet) och det skapar konflikten. De båda latinska kategorinamnen Kategori:Campanulaceae och Kategori:Ericaceae har interwikilänkar som inte leder tillbaka, eftersom andra språk länkar till motsvarande svenska kategorinamn Kategori:Klockväxter respektive Kategori:Ljungväxter. Om vi tar bort de trasiga interwikilänkarna från de latinska kategorinamnen, hur förhindrar vi att de stoppas tillbaka? --LA2 17 juli 2010 kl. 21.16 (CEST)
Det är --NERIUM 17 juli 2010 kl. 21.34 (CEST)användare:Elwikipedista som har interwikilänkar de latinska kategorierna och det är bara att ta bort dem men det finns inte några garantier att någon inte lägger till dem igen. --NERIUM 17 juli 2010 kl. 21.34 (CEST)
En idé kan ju vara att botmärka upp alla de latinska kategorierna med en text liknande denna: <!-- OBS! Var god och lägg ej in interwikilänkar till de övriga språkversionerna i de kategorier som har de latinska namnen på växter. Interwikilänkarna skall istället läggas in i kategorierna med de svenskspråkiga namnen på växterna. Tack. -->
De pilar som omger texten i exemplet ovan (<!-- -->) gör att texten endast syns i redigeringsläget. Jopparn 17 juli 2010 kl. 21.40 (CEST)
Utan att vara entusiast har jag gjort en massa dubbelkategorisering av växter. Majoriteten av de som höll på med växter ville ha det så. Jag tycker mig se att det finns en grundprincip för Wikipedia som innebär att den beskriver världen (företeelser) snarare än orden. Enligt denna princip är Campanula endast en redirect till Blåklockesläktet. Eftersom dessa två namn står för samma företeelse så har vi bara en gemensam artikel. Jag tycker att eftersom vi berättar om företeelser så är det också företeelserna som ska kategoriseras. Min åsikt är alltså att vi ska ha endast ett kategoriträd i detta fall. Men liksom tidigare är jag beredd att följa det som majoriteten tycker. Min bild när det begav sig var att det "svenska" kategoriträdet var det huvudsakliga, här fanns ju själva artiklarna. Det "vetenskapliga" var sekundärt, bara redirekt-sidor. Det skulle vara för att icke svenskspråkiga skulle få lättare att hitta. Det har nog också ett visst värde för dessa att kunna orientera sig i ett kategori-träd som visar de vetenskapliga namnen. Men det blir konstigt när vi får en stor andel artiklar om växter som inte har svenska namn. Då får vi en blandning i det "svenska" trädet, och i många grenar bli helt identiskt lika. --Ettrig 17 juli 2010 kl. 21.51 (CEST)
Som jag har redan har påpekat tidigare i denna diskussion, men som en del verkar ha missat, så är svwp inte unik i att ha dubbla kategoriträd för grönsakerna. Tyska wp gör likadant. En snabb titt i deras kategoriträd ger vid handen att de iw-länkar enbart de tyska kategorierna, inte de latinska. De har också en mall i varje växtkategori som korshänvisar mellan tyska och latinska kategorier. Bådadera ser jag som förnuftiga lösningar. Jag ser absolut inte småtrassel med iw som en legitim anledning att radera ett enormt antal högst användbara kategorier. Kan en bot rensa iw från hela det latinska trädet, från Kategori:Växters vetenskapliga namn och neråt? Lsj 17 juli 2010 kl. 22.22 (CEST)
I många fall finns det ju inte svenskspråkiga namn och då måste ju de vetenskapliga namnen ha iw. Det krävs alltså att detta sköts av någon som har koll på benämningarna. Löses underhållsproblemet (att iw läggs tillbaka) genom HTML-kommentaren som Jopparn föreslår? Klara direktiv under Wikipedia: Projekt växter skulle förstås också behövas. --LPfi 19 juli 2010 kl. 10.42 (CEST)

Interwiki på grensidor[redigera | redigera wikitext]

Jag har stött på ett litet problem, eller snarare fundering, angående interwikilänkandet på förgreningssidorna. Exemplet är sidan Kraft (olika betydelser) som länkar till engelska Force (disambiguation). Dock finns även grensidan Kraft på enwp. Vilken bör man då länka till? -Laxskinn 17 juli 2010 kl. 01.42 (CEST)

Eftersom Kraft (olika betydelser) inte är Kraft så tycker jag att den ska länka till en:Kraft. Det är så som t.ex. nlwp har gjort (se nl:Kraft resp. nl:Force). /Kemikungen 17 juli 2010 kl. 06.46 (CEST)
Det kan vara litet knivigt det här! Jag har ofta haft anledning att fundera på saken och menar att det får bedömas från fall till fall. Grundregeln bör dock vara att det är ordet med samma stavning som går före. Vad gäller namn kan dock förhållandet vara ett annat. Jag håller alltså med Kemikungen. Fernbom2 17 juli 2010 kl. 11.42 (CEST)
Det är ju ändå bara en grensida. Måste den ha interwikilänkar överhuvudtaget?
andejons 17 juli 2010 kl. 12.37 (CEST)
Som Fernbom2, stavning går först. Tycker inte vi skall sluta interwikilänka. --NERIUM 17 juli 2010 kl. 12.52 (CEST)
Absolut inte! Interwikin hör till det viktigaste med hela projektet! Fernbom2 17 juli 2010 kl. 13.07 (CEST)
Varför skall stavning gå före? Letar man efter information på en annan språkversion är det väl snarast för att man är ute efter något med samma betydelse/innebörd, inte något som bokstavsmässigt råkar se likadant ut? De olika länkarna på en:Kraft synes mig ha mycket litet gemensamt med den grundläggande betydelsen av det svenska ordet "kraft" (d v s "styrka")/FredrikT 17 juli 2010 kl. 15.54 (CEST)
problemet för just grensidor är väl att de listar ett antal olika betydelser? Om exempelvis Kraft (olika betydelser) listar en uppsättning betydelser är det ju inte säkert att samma uppsättning kan finnas på annan språkversion. --MagnusA 17 juli 2010 kl. 16.05 (CEST)
Det hela är ingalunda självklart! I mina ögon är det viktigare att man ger någon möjlig interwiki än ingen alls. Fernbom2 17 juli 2010 kl. 17.01 (CEST)
Alla robotarna på alla wikipedier jobbar också på det viset. Många ord är internationelle som förkortningar för flyg och språk, föreningar och företag, orter och platser, ord och företeeler inom naturvetenskapen och data, och efternam lika så, t.e.x. Kraft.--NERIUM 17 juli 2010 kl. 17.08 (CEST)
Det är inte självklart, men man skall väl interwikilänka till grensidor med ungefär samma uppsättning betydelser (eller grensidor som kunde ha ungefär samma uppsättning). Så som iw sköts räcker det inte att se på den sida man länkar till, utan man måste också beakta iw på den sidan. Man kan pröva med att kopiera in iw till den svenska artikeln, och om en del av språken då har helt andra betydelser så kommer det att bli problem som måste redas ut manuellt (ofta har robotarna redan gett upp). Detta senare gäller ju all iw, men händer lättare med grensidor. --LPfi 19 juli 2010 kl. 10.56 (CEST)

Venezuelansk – venezolansk[redigera | redigera wikitext]

I artikeln Alejandro Peña Esclusa använder Användare:Lindorm beteckningen venezolansk i stället för venezuelansk. Formen är en variant, accepterad av NE och SAOL, men jag tycker att Wikipedia bör vara konsekvent i användningen vilket inte är fallet, se här och här.

Saken har diskuterats tidigare, se här och här.

  • SAOL kallar venezolan ”variantform” till venezuelan.
  • NE skriver ”venezuelansk äv. venezolansk”.
  • TT-språket skriver venezuelansk, utan variant

Min egen uppfattning är att vi bör hålla oss till TT-språket i den här frågan. Rex Sueciæ 19 juli 2010 kl. 05.41 (CEST)

Kategorier (och artiklar) bör ha konsekvent namngivning. I artiklar kan jag dick inte se att det skulle vara något större problem med variantformer.
andejons 19 juli 2010 kl. 08.25 (CEST)
Man förstår nog i vilket fall. Så vida man inte tror personen kommer från Venezia, Venedig på italienska. Tanzania 19 juli 2010 kl. 15.42 (CEST)
Risken för sammanblandning med venetiansk är nog minimal. I löptext får man gärna variera språket. /Grillo 19 juli 2010 kl. 23.18 (CEST)
Ja, problemet är att namngivningen av kategorier inte är enhetlig. "Venezolansk" bör givetvis vara tillåtet i artiklar, men jag håller med Rex Sueciæ att vi bör följa TT, vilket innebär "Venezuelanska idrottare". Fernbom2 20 juli 2010 kl. 07.25 (CEST)

Skriva om brott[redigera | redigera wikitext]

En blänkare: Diskussion pågår på Wikipediadiskussion:Artiklar om nu levande personer. Kommentarer är välkomna.Sjö 20 juli 2010 kl. 09.55 (CEST)

Wikimedia-media[redigera | redigera wikitext]

Jag skulle vilja ha en lista, eller en länk till en lista, på alla eller de flesta officiella WP och WM media, (irckanaler, e-brev, bloggar, hemsidor, länkar mm) och sidor som bara skriver om Wikimediaprojekten och wikimedia. Finns det? Herr X (D) 20 juli 2010 kl. 20.47 (CEST)

Jag vet inte om det finns en enda lista men dessa sidor är en bra start:
Som synes på de enskilda sidorna är det lite väl mycket att försöka klämma in på en enda sida. --Ainali 20 juli 2010 kl. 20.56 (CEST)
Jag brukar kolla mycket på Wikimedia Foundations blogg. På svenska finns dessutom Wikimedia Sveriges blogg, där vi försöker berätta om saker som händer inom Wikimedia-världen så att alla som vill kan hålla sig uppdaterade. Hittills har vi haft ett par gästbloggare som skrivit om saker som är intressant ur deras synvinkel, och jag skulle gärna se att någon ur-wikipedian också ville bidra. Kontakta mig för mer information.//Hannibal 21 juli 2010 kl. 11.46 (CEST)

Kategorier som liknar substubbar[redigera | redigera wikitext]

Vi har sedan 2008 systematiskt åtgärdat de kortaste artiklarna, men det har fortfarande varit fritt fram att skapa hur många kategorier som helst. Det var ett tag sedan jag körde interwiki-bot aktivt, men jag provade nu igen och det är en massa kategorier av typen Kategori:1968 i Sydamerika som råkar ha något litet fel i interwiki-länkarna som då måste rättas (i det här fallet länkade den engelska kategorin felaktigt tillbaka till 1966 i Sydamerika). Om vi ska underhålla kategorierna och deras interwiki-länkar, så innebär varje extra kategori en börda på det lasset. Så vad är egentligen nyttan av att ha en sådan kategori för varje årtal, världsdel och land? Är det någon som besöker dessa kategorier? Gör de någon som helst nytta, eller är de enbart en belastning? Kan vi mäta vilka som ger minst nytta, ungefär som vi mäter längden av en substubb? --LA2 14 juli 2010 kl. 13.41 (CEST)

Och det finns anda kvalitetsproblem med kategorier, det finns exempel när de ingår i sig själv och när de är alldeles för specifika (dvs motsvarande ej relevanta). Jag skulle egentligen vilja se nya kategorier (och mallar) på patrulleringssidan, med möjlighet fixa till/malla upp dem med kvalitetsproblem på likartat sätt som vi gör med nya artiklar. Yger 14 juli 2010 kl. 15.02 (CEST)
Typ!? -- Lavallen 14 juli 2010 kl. 15.10 (CEST)
Precis! Jag vet inte hur du bar dig åt, eller om den redan finns, men en länk till en sådan patrulleringslista skulle pryda sin plats på specialsidor, bredvid Nya.Yger 14 juli 2010 kl. 15.17 (CEST)
Som standard visas endast "Huvudnamnrymden" på Special:Nya sidor. Man kan välja andra namnrymder, exempelvis kategorier eller mallar, i listrutan "Namnrymd:". --MagnusA 14 juli 2010 kl. 15.24 (CEST)
Personligen har jag aldrig förstått vitsen med alla dessa "[årtal] i [ämne/land]" som skapas på löpande band, helt utan föregående diskussion, främst av en enda användare. Vad ska de användas till? /Grillo 14 juli 2010 kl. 15.14 (CEST)
Tack Lavallen, det var en bra länk, som belyser problemet! Kommer dessa kategori:1897 i fiktion och kategori:sportklubbar upplösta 1953 någonsin att befolkas så att kategorisidan blir en vettig ingång för någon läsare? Visst kan det finnas någon som intresserar sig just för året 1897 och hur det har skildrats skönlitterärt, men kommer svenska Wikipedias kategorisida någonsin att erbjuda en användbar överblick för det syftet? Kategorier är ju ändå begränsade till att innehålla artiklar. De kan inte indexera artikelavsnitt eller fakta som nämns i artiklar. Hur många av dessa över 3.000 kategorier har varit till någon bevisbar nytta? --LA2 14 juli 2010 kl. 15.26 (CEST)
Det är en mycket bra fråga! /-nothingman- 14 juli 2010 kl. 15.32 (CEST)
Jag har också funderat länge över det, men varit för mesig för att ta upp frågan. Kan man be Användare:J 1982 att upphöra, återställa, och ägna sig åt något mer konstruktivt? Rex Sueciæ 14 juli 2010 kl. 15.39 (CEST)

Jag hitar 19.955 kategorier vars namn innehåller minst tre siffror i följd. Om man översätter alla siffror till nior, får man 880 olika mönster, varav följande är de vanligaste. (Medan en enda kategori följer mönster som 9999 i Somalia och Artiklar med åtgärdsbehov 9999.) --LA2 14 juli 2010 kl. 15.45 (CEST)

  1033 Kategori:9999
   998 Kategori:Avlidna 9999
   982 Kategori:Födda 9999
   900 Kategori:999
   508 Kategori:Avlidna 999
   401 Kategori:999 f.Kr.
   386 Kategori:Födda 999
   356 Kategori:Bildanden 9999                 --- hit fram utgör summan 5564 kategorier
   326 Kategori:Organisationer bildade 9999
   302 Kategori:Företag bildade 9999
   233 Kategori:9999 efter världsdel
   233 Kategori:9999 efter land
   228 Kategori:9999 i Europa
   208 Kategori:Verk 9999
   206 Kategori:Avlidna 999 f.Kr.
   203 Kategori:Litteratur 9999
   192 Kategori:9999 i Sverige
   190 Kategori:Skönlitteratur 9999
   186 Kategori:Upplösningar 9999
   172 Kategori:Födda 999 f.Kr.
   163 Kategori:Sportåret 9999
   156 Kategori:Sportklubbar bildade 9999
   143 Kategori:Organisationer upplösta 9999
   138 Kategori:9999 i Nordamerika
   137 Kategori:9999 i USA
   136 Kategori:Musikåret 9999
   130 Kategori:Stater och territorier bildade 9999
   124 Kategori:Företag upplösta 9999
   124 Kategori:9999 i Norge
   122 Kategori:Sånger 9999
   120 Kategori:Fotbollsåret 9999
   113 Kategori:9999 i Storbritannien
   112 Kategori:9999-talet
   111 Kategori:Politikåret 9999
   111 Kategori:Filmer 9999
   109 Kategori:Sportsäsonger 9999/9999
   108 Kategori:Bandysäsongen 9999/9999
   107 Kategori:Politiska partier bildade 9999
   103 Kategori:Ishockeysäsongen 9999/9999
   102 Kategori:Fotbollssäsongen 9999
   102 Kategori:Födda 9999-talet
   102 Kategori:Avlidna 9999-talet
   100 Kategori:Religiösa organisationer bildade 9999
   100 Kategori:Banker bildade 9999
    98 Kategori:Val 9999
    98 Kategori:Motorsportevenemang 9999
    97 Kategori:9999 i Kanada
    96 Kategori:Fotbollssäsongen 9999/9999
    96 Kategori:9999 i Frankrike
    96 Kategori:9999 i Asien
    94 Kategori:9999-talet f.Kr.
    91 Kategori:Födda 999-talet
    91 Kategori:Avlidna 999-talet
    91 Kategori:999-talet f.Kr.
    91 Kategori:999-talet
    90 Kategori:Utbildningsinstitutioner bildade 9999
    89 Kategori:Flygbolag bildade 9999
    88 Kategori:Stater och territorier upplösta 9999
    88 Kategori:9999 i Italien
    86 Kategori:Skivbolag och skivmärken bildade 9999
    84 Kategori:9999 i Sydamerika
    82 Kategori:9999 i Österrike
    81 Kategori:9999 i Danmark
    78 Kategori:Serieåret 9999
    78 Kategori:9999 i Finland
    65 Kategori:Musikgrupper bildade 9999
    65 Kategori:Födda 999-talet f.Kr.
    65 Kategori:Basketsäsongen 9999/9999
    64 Kategori:Avlidna 999-talet f.Kr.
    64 Kategori:9999 i Tyskland
    61 Kategori:TV-året 9999
    61 Kategori:9999 i Belgien

I avsnittet Wikipedia:Kategorier#Vilka kategorier bör finnas? står nu "En kategori bör ha åtminstone en tillhörig artikel (helst flera), och det bör vara troligt att fler artiklar kan komma att läggas till den." Sedan detta skrevs 2006, har vi fått ytterligare erfarenhet av hur stark tillväxten är. Den är inte längre explosionsartad. Borde kravet höjas till att kategorier bör ha minst fem (5) artiklar och/eller underkategorier?

Jag tillfogade nu en rekommendation att artiklar med färre än 5 (fem) artiklar och/eller underkategorier bör vara försedda med en förklarande motivering, samt utökade {{substub}} så att den kan användas i kategorier.

När jag tittar på de 338 underkategorierna till Kategori:Organisationer efter bildande så är året 1805 den senaste luckan i ordningsföljden, och åren 1809, 1815 och 1830 är de första som innehåller mer än fyra saker. Ett så sentida årtal som Kategori:Organisationer bildade 1858 har bara en enda underkategori, nämligen Kategori:företag bildade 1858 med fyra artiklar. Det känns väldigt tunnsått och kommer det någonsin att bli mer? Rationellast vore kanske att avskaffa de båda underkategorierna och lägga artiklarna direkt i Kategori:Bildanden 1858 och göra så för alla årtal före 1900. För årtalsartiklarna satte vi sådana startår, så att vi fick sammanhängande följder och mindre fransar och luckor. --LA2 14 juli 2010 kl. 16.12 (CEST)

Håller med om att det är ett överflöd i kategorierna, även om jag själv just nu bidrar till det när jag kategoriserar artiklar efter årtal och lägger upp nya kategorier för de år som saknas. Jag gjorde en snabbkoll på några årtal efter 2000 och tror att om vi bara hade [[Kategori:Bildanden årtal]] och [[Kategori:Upplösningar årtal]] så skulle bara ett fåtal årtal för bildanden få över 200 artiklar och inte få plats på en sida, jag tror inte någon kategori för upplösningar kommer upp i 200 artiklar. Det skulle i så fall räcka med bara en bildande- och en upplösningskategori även för åren efter 1900. Går det att få fram hur många artiklar varje kategori skulle få om vi bara hade en bildande- och en upplösningskategori för varje årtal? Thoasp 14 juli 2010 kl. 18.04 (CEST)
Ja, med CatScan kan man räkna ut att det finns 195 artiklar + underkategorier under Bildanden 1977 och även 195 artiklar + kategorier under Bildanden 1927, men bara 33 artiklar + underkategorier under Bildanden 1877. Jag tror att man i första hand kunde dra en gräns vid år 1800 (slå ihop det mesta som är äldre) och sedan överväga att gå vidare till 1900 för en del av kategorierna. Banker efter bildande borde kunna slås ihop med företag efter bildande för samtliga år. Att särbehandla bankerna känns rätt tveksamt, då kan man även särbehandla rederier, mejerier och varuhus. --LA2 14 juli 2010 kl. 19.46 (CEST)
Banker, flygbolag, järnvägsbolag, rederier samt skivbolag och skivmärken är de som särbehandlas idag. Thoasp 14 juli 2010 kl. 20.00 (CEST)
Ja, jisses! Där är många små kategorier med 1 eller 2 artiklar. För åren efter 2000 kanske kategorierna fyller ett syfte, men inte för hela 1900-talet. --LA2 14 juli 2010 kl. 20.23 (CEST)
För åren efter 2000 är Kategori:Flygbolag bildade 2002 och Kategori:Flygbolag bildade 2004 störst av företagskategorierna med 18 artiklar vardera. Det år med flest artiklar bland företagen är Kategori:Företag bildade 2003 som har 92 artiklar inklusive underkategorierna. Thoasp 14 juli 2010 kl. 20.47 (CEST)
Det där med järnvägsbolag är en totalt misslyckad kategorisering eftersom ett dylikt bolag tydligen anses ha bildats när en viss bandel öppnades för trafik och upplösts när den sista resten av trafiken upphörde. Bolaget bakom Börringe-Östratorps Järnväg bildades inte 1887 utan fanns redan 1882 då det erhöll koncession för föregångaren Börringe-Anderslövs Järnväg. Det upplöstes inte heller 1974 utan i samband med förstatligandet 1941. Om dessa kategorier börjar att användas i större utsträckning kommer med största sannolikhet mängder av fel att uppstå./Annika 14 juli 2010 kl. 20.52 (CEST)
Eftersom listor är otrendigt och raderas så måste kategorierna vara helt kompletta. Klumpar med osorterade artiklar i överkategorier gör knappast någon glad. --NERIUM 14 juli 2010 kl. 20.16 (CEST)
Läst men ej förstått. Kan du förtydliga vad du menar? --LA2 14 juli 2010 kl. 20.23 (CEST)
På SFFR hänvisar de som vill radera listor att det finns kategorier och då är det extra viktigt att kategorierna innehåller precis det den skall och inte vara slaskkategorier. --NERIUM 14 juli 2010 kl. 20.53 (CEST)
Kan du ge exempel på någon sådan SFFR-diskussion? Har de något att göra med de kategorier som nu diskuteras, som bara innehåller ett fåtal artiklar? En "lista över banker" kan ju ersättas av en "kategori:banker" även om vi inte har någon separat "kategori:banker bildade 1919". Har det funnits någon "lista över banker bildade 1919" som innehöll 3 länkar, som varit uppe till diskussion på SFFR? --LA2 14 juli 2010 kl. 22.12 (CEST)

Får man vara nyfiken på hur man ska tänka runt tex Kategori:Kometmånar som jag är skapare av. Kategorin innehåller en enda medlem, och det finns sannolikt inga andra identifierade dylika objekt. Dessutom så har "månen" ingen egen artikel, bara en rubrik i en annan... -- Lavallen 14 juli 2010 kl. 19.51 (CEST)

Jag resonerar precis som med stubbartiklar: Wikipedia förmedlar fri kunskap. Vilken kunskap blir man glad att finna när man besöker Kategori:Kometmånar? Kanske ingen alls? Jag tror den ensamma artikeln kunde rymmas i Kategori:Månar eller Kategori:Astronomiska objekt. --LA2 14 juli 2010 kl. 20.23 (CEST)
Jag ser den kategorin som ett exempel på försök att vara systematisk. Den enda kometmånen skulle tappa bort sig i överkategorin Månar, medan underkategorierna med olika måntyper ger en överblick av fenomenet redan i kategorin. Genom att ha ett täckande urval underkategorier kunde man hålla huvudkategorin (nästan) tom på artiklar, varvid nya lätt sorteras in istället för att tappas bort. (Motsvarande förekommer i kategoristrukturer jag har bättre koll på.)
(Vad gäller krav att motivera småkategorier tycker jag det vore ändamålsenligare att diskutera kategoristrukturen i något projekt, småkategorierna masskapas i allmänhet och att införa motiveringar på kategorisidorna känns jobbigt och onödigt, hellre ödsla det krutet på att beskriva vad kategorierna är tänkta att innehålla.)
--LPfi 14 juli 2010 kl. 21.18 (CEST)
Ett problem i sammanhanget är att objektet saknar (om det inte har ändrats sedan jag skrev i artikeln) ett eget namn eller ens en egen beteckning. Skulle jag skapa en mån-artikel, så har jag inget namn till den, och skulle jag lägga artiklen i vilken annan kategori som helst så ger inte artikelnamnet utrymme att identifiera den som en kometmåne. Bitar information skulle därför sannolikt gå förlorad. -- Lavallen 14 juli 2010 kl. 21.32 (CEST)
Det är väl en viss skillnad när våra kategorier motsvarar något riktigt kategoriseringssystem (som de celesta objekten, eller levande varelser), då man kan tillåta även mindre kategorier, och när de är baserade på en "egen" struktur (som händelser efter år). I det senare fallet kan vi ju själva se till att kategorierna blir lagom omfattande, genom att variera hur mycket de täcker (som för företagen. I andra fall kan man tänka sig att använda längre tidsrymder).
andejons 14 juli 2010 kl. 21.40 (CEST)
Lavallen, jag har svårt att följa din tankegång. Eftersom du inte har någon artikel om kometmånen så behövs väl ingen kategori? Jag tycker inte att vi ska börja kategorisera olika rubriker i artiklarna. Om du sedan skapar en artikel så finns det väl inga problem att lägga den under Kategori:Astronomiska objekt. Man kan väl inte skapa en ny kategori för varje artikel? AlphaZeta 14 juli 2010 kl. 21.56 (CEST)
Många månar har jag inte bedömt kunna stå på egna ben som artiklar, och har därför låtit dem vara inkluderade i moderobjektets artikel. Ändå har jag kategoriserat artiklarna (eller en omdirigering) som måne. Här fanns det ingen omdirigering jag kunde skapa då det inte fanns ngt namn/beteckning. -- Lavallen 15 juli 2010 kl. 06.31 (CEST)
Det är en viss skillnad, men det är bra med konsekvens också då det leder till enstaka små kategorier. Om man väljer decenniekategorier skall man ogärna låta bli att skapa de decenniekategorier som har färre än fem artiklar. Samma med Kategori:Författare efter nationalitet: det är bra att vi har Kategori:Ugandiska författare också om kategorin bara innehåller en artikel. --LPfi 14 juli 2010 kl. 22.19 (CEST)
Det beror förstås på om det bara blir några enstaka underkategorier som blir små, eller om nästan alla blir det. Det senare fallet är inte bra (vad som är "små" kan förstås variera, men mindre än fem artiklar är definitivt för litet, och om den sammanslagna kategorin skulle ha mindre än 100-200 artiklar är den inte för stor). I stället för att upprepa vad jag har skrivit förut hänvisar jag till Kategoridiskussion:Orter i England och Kategoridiskussion:Insjöar i Kanada. //Essin 15 juli 2010 kl. 01.06 (CEST)

För egen del avstår jag ofta från att skapa riktigt små kategorier (så begränsade jag antalet nationaliteter när jag skapade Kategori:Kulturhistoriker, men någon annan gick direkt vidare och delade upp alla) och tycker nog att vi kan avvakta med att göra nätet riktigt finmaskigt tills det finns fler artiklar som fångas upp, men några stelbenta regler vill jag inte se. Att den omfattar minst två och det är troligt att den växer räcker. Att radera alla kategorier med endast en finner jag också vara en överloppsgärning, däremot skulle jag gärna se att den som skapar underkategorier också flyttar dit äldre sidor som hör hemma där. Det försöker jag göra själv, men utan robot kan det ibland bli alltför arbetskrävande. Fernbom2 22 juli 2010 kl. 13.53 (CEST)

Du behöver ingen bot för att lära dig använda AWB. :) Men när du lärt dig så kanske du blir sugen på att skaffa botkonto... -- Lavallen 22 juli 2010 kl. 13.55 (CEST)
Tack för tipset, men det verkar litet komplicerat, så jag avvaktar nog! Mitt problem är också att jag arbetar vid olika datorer och det känns inte motiverat att ladda ned ett program på dem alla. Fernbom2 22 juli 2010 kl. 14.03 (CEST)

Mall:Stadsfakta[redigera | redigera wikitext]

Vill bara uppmärksamma på att Mall:Stadsfakta sen den uppdaterades till att hämta från Geobox inte klarar noter. Se exempelvis Havanna. Kan nån med mer kodningsskillz än jag kika närmare på saken? /Jssfrk 20 juli 2010 kl. 14.21 (CEST)

{{Geobox}} har speciella parametrar för referenser. Albin J. (Sertion) 20 juli 2010 kl. 14.26 (CEST)
Japp, men det blir fel i alla artiklar som använder Mall:Stadsfakta med noter "som vanligt" i boxen. Det blir ett mastigt arbete att göra manuellt, så det vore vettigt om någon kunde fixa det med lite kod (om det går). /Jssfrk 20 juli 2010 kl. 14.52 (CEST)
Geobox är ett mycket kräset monster. Detta på grund av att den har många automatiska funktioner som inte tål att vissa värden är annat än siffror. Albin J. (Sertion) 20 juli 2010 kl. 14.59 (CEST)
Jag har gjort liknande arbete tidigare, så det ska inte vara omöjligt här heller. - Säg till när ni är färdiga med själva mallen, så ska jag se vad som går att göra. Vad jag hinner beror på hur det ser ut IRL, min ISP har stora problem sedan ett tag tex. Jag har varit mer offline än on, den senaste tiden. -- Lavallen 20 juli 2010 kl. 15.29 (CEST)
Jag har byggt ut mallen med parameter "folkmängd_not", "yta1" och "yta1_text", och dito 2 resp 3. Mallen ska nog därmed vara förberedd för det mesta. -- Lavallen 21 juli 2010 kl. 13.32 (CEST)
Finemang! Går det nu att få en robot att gå igenom stadsfakta och lägga in parametrarna för noter, eller måste det göras manuellt? Ser även att km2 blir dubblerat efter bytet. /Jssfrk 22 juli 2010 kl. 09.52 (CEST)
Jag håller på så sakta, arbetet kräver ganska mycket handstöd, trots att jag har en bot. Färdig tom artiklar som börjar med C. Se Special:Bidrag/Innocent bot. -- Lavallen 22 juli 2010 kl. 10.04 (CEST)

Sammanställningar av artikeltrafik[redigera | redigera wikitext]

Finns det något verktyg/sätt att få fram en sammanställning av artikeltrafik (alltså liknande denna) per Kategori? Jag är exempelvis intresserade av statistik på antalet träffar i artiklar i Kategori:Stockholm och dess underkategorier för att kunna avgöra var artikelutökningar/kvalitetsförbättringar "gör störst nytta". --I99pema 22 juli 2010 kl. 14.18 (CEST)

Nej, jag tror inte det. Det har varit tal om att importera statistikunderlaget till tyska toolservern, men jag vet inte om detta är på plats. I så fall blir det möjligt att konstruera sådana redskap, men någon måste göra det också. --LA2 22 juli 2010 kl. 16.20 (CEST)

Tio diskussionsfrågor om ifrågasättbart innehåll[redigera | redigera wikitext]

Det har nu gått en månad sedan Robert Harris inledde sin undersökning om "ifrågasättbart innehåll" (questionable content) på uppdrag av Wikimedia Foundation, som jag berättade om tidigare. Han har ställt samman tio diskussionsfrågor på sidan m:Talk:2010 Wikimedia Study of Controversial Content, som han vill ha synpunkter på. --LA2 22 juli 2010 kl. 16.08 (CEST)

Vad ska jag kalla kategorin?[redigera | redigera wikitext]

Jag ska skriva om bordtennisspelare som spelade och vann titlar under sovjettiden. Vad ska jag kalla kategorin, Sovjetiska bordtennisspelare eller Ryska bordtennisspelare som tex engelska wiki. GO 23 juli 2010 kl. 15.04 (CEST)mvh

Kategori:Sovjetiska militärer finns ju så varför inte Kategori:Sovjetiska bordtennisspelare!--Magnus242 23 juli 2010 kl. 17.02 (CEST)
Håller med, överkategorin Kategori:Sovjetiska idrottare finns ju redan, med underkategorier för ett antal andra idrotter. Tomas e 23 juli 2010 kl. 17.52 (CEST)
Då kör jag på Kategori:Sovjetiska bordtennisspelare. Tack för hjälpen. GO 23 juli 2010 kl. 22.26 (CEST)

Utvald artikelserie[redigera | redigera wikitext]

Jag vet inte om detta har diskuterats förut, men i sådana fall har jag missat det. Jag undrar om inte svenskspråkiga Wikipedia har fått kapaciteten nu att införa det som på engelskspråkiga Wikipedia heter "Featured Topics", där man inte har en utvald artikel, utan en utvald huvudartikel samt på något sätt utvalda underartiklar under denna. Jag tror det skulle vara en bra sporre även här att skriva artikelserier - något som är väldigt roligt att läsa för den intresserade. Jag tror dessutom vi har materialet - till exempel skulle Stockholm, Norrköping och Helsingborg med lite arbete snart kunna bli utvalda sådana.

Vore det inte kul att införa detta också? Tanzania 24 juli 2010 kl. 11.09 (CEST)

... Tanzania 25 juli 2010 kl. 12.14 (CEST)
Spontant tycker jag att det låter roligt, men samtidigt inser jag att det bara finns några få områden där antalet aktiva skribenter som kontinuerligt utvecklar hög kvalitet är tillräckligt många, och att det därför vore svårt att få fler än kanske några enstaka sådana serier att fungera. Men om någon sätter igång ett tudor-projekt för att skapa en sådan artikelserie så är jag på! /--Idunius 25 juli 2010 kl. 12.23 (CEST)
Det är väl sporrandet som är tanken! Jag har inget problem med tudor, förutom att litteraturen jag har är ytterst bristfällig.. Jag håller för närvarande på att försöka med Hakarp, Holger.Ellgard (med flera) håller på med Stockholm, så det finns ju många bäckar små här och var.. Jag tycker det vore roligt! Tanzania 25 juli 2010 kl. 12.26 (CEST)
(Ps. Hade tydligen en del litteratur om Tudor. Skall vi försöka? ;) Första artikeln att få utmärkt (förutom Elisabet I och Henry VIII) vore väl i sådana fall Huset Tudor! ;) )Tanzania 25 juli 2010 kl. 13.03 (CEST)
Satt precis och klurade..Vad är egentligen skillnaden mellan en "Utvald artikelserie" och en "Utmärkt portal"? (Jag har läst igenom materialet på enwp om featured topic, men jag tycker skillnaden är lite luddig..) Annars ser jag helt klart möjligheter att få ihop en utmärkt tudor-serie! (Anne Boleyn är oxå utmärkt!)MVH/--Idunius 25 juli 2010 kl. 13.07 (CEST)
Saken är väl den att jag är kass på att sätta ihop och underhålla portaler.. Det behövs inte med de här serierna - där är det artiklarna och inte kodskickligheten som står i centrum (antar jag..) Jag tar mig gärna till biblioteket och förser mig med lite mer tudor-material. Det är trots allt väldigt roligt :) Tanzania 25 juli 2010 kl. 13.35 (CEST)
När du så snällt erbjuder dig så är det klart jag är med! Du har nog rätt i att man bör börja med Huset Tudor. Det den i första hand är i behov av är källor! Vidare diskussion kanske ska tas på artikelns diskussionssida? MVH/--Idunius 25 juli 2010 kl. 13.53 (CEST)
Roligt! Jag tar mig till biblioteket imorgon kanske - beror på vad jag orkar efter sommarjobb. Men ska jag vara djärv och införa utvalda artikelserier? I övrigt så är det ju bara att börja ;) Tanzania 25 juli 2010 kl. 14.08 (CEST)
Jag tänker att det skadar inte att börja knåpa lite. Om det skulle komma invändningar mot en sådan artikelserie så har ju bara artiklarna blivit bättre, inget att förlora alltså =) --Idunius 25 juli 2010 kl. 14.24 (CEST)
Precis :) Tanzania 25 juli 2010 kl. 14.25 (CEST)
Jag ser heller inget hinder för att börja med projektet, förutom att det kan ta väldigt länge förrän vi får vår första artikelserie. En sida för utvalda artikelserier kan ju skapas, men det är kanske onödigt att länka till den på alltför många sidor förrän vi faktiskt har en artikelserie? Den bästa kandidaten just nu tror jag skulle vara Stockholm, om den artikeln fick utmärkt status. Jämtland kunde också vara aktuellt, men vissa av historieartiklarna där har POV-problem. --Ace90 25 juli 2010 kl. 14.42 (CEST)
Wikipedia:Utvald artikelserie. Jag har skrivit ner några kriterier (mestadels tagna från enwp) i WP:Kriterier för utvalda artiklar. Annars har jag inte länkat på så många ställen. Stockholm är väl rimligt att börja med att nominera, ja. Tanzania 25 juli 2010 kl. 15.01 (CEST)
OK, då kan vi ju fortsätta diskussionen där! --Ace90 25 juli 2010 kl. 15.34 (CEST)

Veckans samarbete[redigera | redigera wikitext]

Ny veckans samarbete: Handynastin. Hjälp gärna till! Tanzania 19 juli 2010 kl. 15.48 (CEST)

Eftersom samarbetet fått lite eftersläp så här i semestertider kanske det vore bra att meddela de användare som anmält intresse för att hjälpa till med veckans artikel direkt på deras disk.sidor med en liten blänkare? MVH/--Idunius 19 juli 2010 kl. 15.50 (CEST)
Låter som en bra idé! Tanzania 19 juli 2010 kl. 16.24 (CEST)

Att uppdatera WP:DP vore också en bra idé ... Pavl 26 juli 2010 kl. 15.40 (CEST)

Automatiska underhållskategorier i mallar[redigera | redigera wikitext]

Originaltitel: Automatiska kategorier som få användare kommer se syftet med men som kommer att vara mycket användbara för de som ofta sysslar med mallar.

Hur ställer sig wikifolket till att man skapar en form av underhållskategorier (dolda, så klart) för att kunna se hur olika mallar används? Ett exempel är {{arkiv}} som skulle kunna ha två kategorier, en för när den används som box och en när den används i en lista eller kategorier för hur många rader {{navbox}} brukar ha. Fördelen skulle vara att man snabbare kan se hur mallar används och förbättra dem därefter. Sertion 24 juli 2010 kl. 14.01 (CEST)

Akta dig bara för att de ska vara tomma, ens en liten stund, de blir raderade innan man hinner blinka. :) -- Lavallen 24 juli 2010 kl. 14.24 (CEST)
Jo, det är sant, men förhoppningsvis så förstår användare att om de ligger med överkategorin Kategori:Underhåll av mallar/mallens namn så kan de vara tomma ibland. :) Sertion 24 juli 2010 kl. 14.32 (CEST)
Kan nog vara bara att ha någon form av mall som säger att det är just en underhållskategori, efter som att namnet inte verkar vara självklart nog. Sertion 24 juli 2010 kl. 14.51 (CEST)
Den kategori som jag anmälde på BOÅ nu brukar jag använda vid underhåll av Geobox-mallar, och den typen av underhåll gör jag inte hela tiden, men det vore skönt om man slapp få den raderad mellan gångerna. -- Lavallen 24 juli 2010 kl. 15.55 (CEST)
Så länge man inte lägger mallar eller Wikipediasidor i åtgärdskategorier för artiklar utan i helt egna kategorier så tycker jag att det är helt ok. / Elinnea 26 juli 2010 kl. 11.44 (CEST)

Konkretisera Wikipedia - veckans tävling[redigera | redigera wikitext]

Nu är det dags att konkretisera Wikipedia. Mycket finns det att göra, och många priser att hämta. Delta i Veckans tävling! Tanzania 26 juli 2010 kl. 06.45 (CEST)

Spotify nu öppet för "alla"[redigera | redigera wikitext]

För några månader sedan pratades det om att lägga in länkar till Spotify i artiklar om artister, album och låtar. Förslaget mötte mycket kritik och röstades ner främst för att Spotify då inte var öppet för allmänheten. Nu finns Spotify Open vilket ger användarna möjlighet att lyssna på 20 timmar musik per månad. Dock finns bara tjänsten tillgänglig i Finland, Frankrike, Nederländerna, Norge, Spanien, Sverige och Storbritannien, men svenska talas ju ändå till största del i Finland samt Sverige och de är täckta. Vad tycker wikigemenskapen nu? (Kan även, som en parentes, tillägga att programmet nu kan köras i både Linux, Mac OS och Windows.) Sertion 26 juli 2010 kl. 16.52 (CEST)

Spotify Open finns i syfte att få användare att köpa fullversioner av Spotify. Inte bra för Wikipedia att hjälpa till med den reklamen. //StefanB 26 juli 2010 kl. 19.08 (CEST)
Äh, försök inte ens. Plrk 26 juli 2010 kl. 19.11 (CEST)
Nej. Vi bör heller inte länka till upphovsfria texter om de kräver installation av någon programvara som inte är att betrakta som mer eller mindre standard. andejons 26 juli 2010 kl. 21.02 (CEST)
Nepp och som ovan. --NERIUM 26 juli 2010 kl. 21.05 (CEST)
Nej, som ovan. Det kommer också att, antingen bli oändliga listor med olika inspelningar, eller redigeringskrig kring vilken version av Taubes "Fritiof och Carmencita" eller "Beethovens femma" som ska få den äran att länkas till. Rex Sueciæ 26 juli 2010 kl. 21.19 (CEST)
Jag dristar mig att gå emot strömmen och därmed på Sertions linje. Där vi kan hjälpa våra läsare att hitta kompletterande kunskap och material som bidrar till att i vidare utsträckning förstå och fördjupa innehållet i våra artiklar anser jag närmast att det är vår pedagogiska skyldighet att göra det. Huruvida någon extern aktör potentiellt kan generera egen vinning på detta anser jag synnerligen underordnat. /FredrikT 26 juli 2010 kl. 22.42 (CEST)
Problemet med att välja bland eventuellt flera versioner av en låt borde inte vara något hinder. Det är samma sak som att välja vilket textinnehåll och formuleringar en artikel ska. Till Ödessymfonin finns många olika inspelningar, som dessutom är fria att använda. Men det gynnar inte Wikipedia att avstå från att använda oss av dessa p.g.a. att det finns fler versioner. Nu när Spotify kan användas fritt tycker jag att vi kan acceptera länkar dit. --Kildor 26 juli 2010 kl. 23.28 (CEST)
Tycker länkningar till Spotify sköts bäst på Facebook. //Joshua 26 juli 2010 kl. 23.38 (CEST)
"Kan användas fritt" är ju verkligen en definitionsfråga... /Grillo 27 juli 2010 kl. 01.22 (CEST)
Ja, detta passar inte heller i mitt tycke på Wikipedia. Vi ska förmedla information och inte tjänster. Obelix 27 juli 2010 kl. 01.32 (CEST)
Men det är ju inte frågan om att vi förmedlar tjänster; det är ju frågan om att vi utnyttjar en befintlig tjänst just för att sprida mer information! /FredrikT 27 juli 2010 kl. 02.01 (CEST)
Jag kan lite hålla med FredrikT. Det vore trevligt att kunna erbjuda musikprov genom en länk. Det här med reklam kan man ju fundera över. Jag ser det inte som att vi ger "reklam". Jag tror att de flesta redan vet vad spotify är, det är inte direkt något helt nytt. Och de är det enda som erbjuder nåt sånt här. Hade det funnits ett likadant program vid namn "Truls musikbibliotek" hade vi ju lika gärna kunnat länka till det, eller båda. Tanzania 27 juli 2010 kl. 06.39 (CEST)
Om man hade kunnat länka till någon sorts neutral och gärna reklamfri sida som i sin tur länkar till låten/artisten på olika tjänster av typ Spotify, iTunes och dylikt så hade jag varit för. Men att som standard länka direkt till Spotify och därigenom ensidigt gynna dem är jag starkt emot. Njaelkies Lea (d) 27 juli 2010 kl. 07.53 (CEST)
<svammel>Vet inte om det redan finns en tjänst som kombinerar allt. Men jag vet att det finns tjänster som sammanför last.fm och spotify. Det hade varit en utmaning att konstruera en databas som också länkar in itunes osv så att man får något som motsvarar sidan man börjar på om man klickar på en coord-mall. </svammel> /Fluff?Fluff! 27 juli 2010 kl. 08.22 (CEST)
Visst hade det varit bra om det funnits en neutral reklamfri webbsida som oberoende länkat till låten på olika tjänster, men tyvärr finns det ingen sådan. Jag tycker inte att vi behöver avstå att länka för det. Frågan vi ska ställa oss är om länken tillför något till artikeln. De flesta artiklar om filmer och tv-serier har länkar till Internet Movie Database (IMDB), en kommersiell webbplats med reklam som ägs av Amazon. Trots detta verkar många tycka att det är värdefullt med en länk till IMDB:s uppslag om en film eller tv-serie. Det som är relevant är om den externa webbplatsen erbjuder information som är intressant för läsaren och att denna är tillräckligt tillgängligt. Det är orimligt att ställa krav på att webbplatser ska vara icke-kommersiella och reklamfria för att länkas från Wikipedia. I så fall får vi väldigt få länkar kvar... --Kildor 27 juli 2010 kl. 09.28 (CEST)
Jag ser inte reklamfri som något absolut krav, jag skrev gärna, dvs att det vore allra bäst. Däremot vill jag fortfarande se en tredjepartssida som länkar vidare till olika tjänster och inte direktlänkar enbart till Spotify (eller för den delen enbart till någon annan motsvarande tjänst som också säljer varan vi skriver om). Njaelkies Lea (d) 27 juli 2010 kl. 14.08 (CEST)
Tillägg: Och det här handlar inte om att ta något beslut på att införa Spotify-länkar som standard. Som med allt annat ska man naturligtvis göras ett relevant urval från fall till fall och välja den webbplats som bäst förmedlar informationen. Finns det en fri inspelning laddar man hellre upp den på Common och bäddar in den i artikeln. Och om det finns en officiellt publicerad version av låten/videon så väljer vi naturligtvis den (som för t.ex. låten Fairytale). Och den dagen det kommer en icke-kommersiell katalogtjänst så väljer vi naturligtvis den. Men jag förstår inte varför vi nu ska förbjuda länkar till Spotify p.g.a. att det är en kommersiell tjänst. --Kildor 27 juli 2010 kl. 09.42 (CEST)
Grooveshark kräver att användaren har flash, ingen ytterligare programvara. Man kan länka till låtar precis som på spotify. Sidan har en reklambanner, men ingen ljudreklam och ingen bättre version som man ska köpa. Så om någon typ av länk skulle införas så röstar jag på grooveshark av dessa två alternativ. Moberg 27 juli 2010 kl. 10.33 (CEST)
Ja, det verkar onekligen vara en mer tillgänglig tjänst. Dessvärre har den, till skillnad från Spotify, mängder av upphovsrättsskyddat material utan tillstånd. Vem som helst kan ladda upp musik där utan någon kontroll. Såvida man inte är säker på att aktuell låt är licensierad bör man alltså inte länka dit. --Kildor 27 juli 2010 kl. 11.02 (CEST)
(redkonfl)Fungerar Grooveshark som Moberg beskriver tycker jag vi gott kan ha en länk dit från artiklar om musikstycken. Spotify är jag däremot mer tveksam till, inte på grund av den kommersiella aspekten, men på grund av att musiken är svårtillgänglig då det krävs programinstallation innan man kan lyssna på låten. Om typ över 50% av svenskspråkiga internetanvändare skulle ha Spotify installerat på sina datorer skulle jag nog inte ha något emot spotify-länkar. -- BOivıe 27 juli 2010 kl. 11.04 (CEST)
Groovershark har en betalversion och är inte heller helt lagligt, men bortser man från det olagliga så är det ett bra alternativ. Sertion 27 juli 2010 kl. 12.49 (CEST)
Jag är positiv till att länka till Spotify från artiklar om musikstycken. Vi länkar till många andra kommersiella betal- och reklamsidor, till exempel för tidsskrifter och dagstidningar. Spotifylänkar skulle göra artiklarna bättre. --Petter 27 juli 2010 kl. 12.28 (CEST)
En värdefull länk är inte det samma som reklam. Länka på bara! Aaker 27 juli 2010 kl. 12.44 (CEST)
Det är inte länken som är reklam. Det är tjänsten Spotify Open som är Spotifys sätt att få användare att köpa någon av betalversionerna. Genom att föra Wikipedias läsare till Spotify Open hjälper vi till att sälja Spotifys betalversioner. Det tycker inte jag att Wikipedia ska hålla på med. //StefanB 27 juli 2010 kl. 13.12 (CEST)
Genom att använda Svenska dagbladet som källa ger vi dem läsare och reklamintäkter, ska vi sluta med källor med? Sertion 27 juli 2010 kl. 13.41 (CEST)
Om vi länkar från tusentals musikartiklar med hjälp av en robot (för det är väl det som Sertion hoppas på?) är det en helt annan sak än att källbelägga en uppgift med en länk. Om vi hade tiotusentals artiklar där vi med hjälp av mallar och robotar kunde masslänka till SvD vore det exakt samma problem. Bara för att man kan göra en sak betyder det inte att man ska. Marfuas 27 juli 2010 kl. 15.35 (CEST)
Att "tillåta" och "massmärka" är inte riktigt samma sak. Sertion 27 juli 2010 kl. 15.45 (CEST)
Vi skulle inte länka till olika tidningar om det inte vore för att visa på Wikipedias verifierbarhet. Det är en helt annan fråga. //StefanB 27 juli 2010 kl. 16.53 (CEST)
Det är väldigt lite som inte är "tillåtet" här. Om du hemskt gärna vill lägga in en eller annan länk till Spotify eller en annan kommersiell webbplats som drivs på helt andra grunder än Wikipedia, så spelar det väl inte så himla stor roll och ingen skulle nog protestera om du inte hade tagit upp frågan här. Men vi ska inte ha länkar till Spotify eller liknande webbplats som standard och praxis för musikartiklar. Allt som går att göra med mall+robot är inte med nödvändighet positivt. Marfuas 27 juli 2010 kl. 17.36 (CEST)

Wikileaks avslöjande[redigera | redigera wikitext]

Ännu inte någon wikipedian som hunnit skriva om Wikileaks publicerande av hemliga dokument angående USA:s specialstyrka Task Force 373 agerande i Afghanistan? 26 juli 2010 kl. 23. 15 --81.224.38.90 (diskussion) (Signatur tillagd i efterhand.)

Du är väl förtrogen med Wikipedia vid det här laget. Du har ju själv skrivit ett par rader på Wikileaks, så varför inte skapa artikeln själv istället för be andra skriva den åt dig? Nasko 27 juli 2010 kl. 00.47 (CEST)
Det finns gott om artiklar som behöver skrivas, inte bara om nutida händelser. Det är bara att "fatta pennan". SMirC-smile.svg Vivo 27 juli 2010 kl. 06.29 (CEST)

Mycket långa referenslistor[redigera | redigera wikitext]

Upprepar fråga här som ställts på diskussionssidorna till Elisabet I och John Churchill, hertig av Marlborough, men som länge varit obesvarad:

  • Med anledning av att referenslistan här (Elisabet I) har ändrats till en rullmeny vill jag upprepa frågan från diskussionen till John Churchill, hertig av Marlborough: "Referenslistan i denna artikel är mycket lång. I samband med artikeln Mary Shelley, som också har en mycket lång reflista, kom frågan om andra utseenden upp två gånger, ena gången när artikeln var nominerad till utmärkt eller bra. Det bestämdes då att rullmeny var det bästa. [1] Jag ändrade då även denna referenslista i enlighet med det beslutet. (Ett tag däremellan låg referenserna i två kolumner, men det har tydligen frångåtts då det bara fungerar i vissa webbläsare). Nu har referenslistan i den här artikeln återställts till en enspaltig lista. Jag undrar därför hur gemenskapen ser på mycket långa referenslistors utformning?
Tycker det ser vettigt ut med rullmeny för noterna, men inte för källorna nedanför. Dock bör läsaren uppmärksammas på att det faktiskt är en rullmeny, man tittar inte spontant i högerkanten när man läser en notlista med korta noter till vänster. T.ex. kan man skriva i rubriken: ===Noter (rullmeny till höger)=== Lsj 19 juli 2010 kl. 09.54 (CEST)
Jag tycker det är bättre utan rullmeny. Det är lättare att få en överblick över vilka källor som använts till artikeln (t.ex. om det är någon källa som huvudsakligen dominerar), och söka på en viss författare/källa (min webbläsare gulmarkerar alla sökord, och då kan jag snabbt se hur många gånger en källa har använts. Med den mindre rullmenyn blir detta mycket svårare). Rent överlag tycker jag att två rullmenyer är onödigt krångligt och bör undvikas. --Kildor 19 juli 2010 kl. 10.59 (CEST)

Död åt alla rullmenyer. Lider vi av platsbrist? Det finns en stor rullmeny till höger som gäller för hela sidan. Vad är det för fel på den? Jag hatar rullmenyerna, de är krångliga, fula, och onödiga. Plrk 19 juli 2010 kl. 13.23 (CEST)

Rullmenyer är fullständigt otänkbara eftersom de omöjliggör en utskrift av sidan. Detta måste fixas med CSS innan de ens kan komma på fråga. Annars håller jag med Plrk ovan. --Petter 19 juli 2010 kl. 14.12 (CEST)

Jag tycker dubbelspaltigt kan vara rätt bra, för det blir så mycket tomt utrymme annars. Att det inte fungerar i vissa webbläsare (blir enspaltigt) borde inte hindra att vi kan tillhandahålla funktionen för andra webbläsare. Moberg 19 juli 2010 kl. 15.00 (CEST)

Jag var precis på väg hit för att slå ett slag för dubbelspaltigt när jag hittade ditt inlägg, Moberg. Jag tyckte om de dubbelspaltiga listorna då de kortade ner listorna men ändå var snygga och lättlästa. Jag provade aldrig att skriva ut ngn, men om man kunde få dubbelspalten med i utskriften tror jag att alla skolbibliotekarier vore tacksamma för pappersbesparingen. Ginge det inte att få dem att fungera i alla/de flesta webbläsare? (Jag kan inte se fetmarkeringar när jag använder firefox, men vi har ju kvar dem ändå.. =)) --Idunius 19 juli 2010 kl. 15.11 (CEST)
Föredrar dubbelspaltigt är bättre också, men kan vi inte då införa reflist? Den där koden man använder är hemsk.. Tanzania 19 juli 2010 kl. 15.45 (CEST)
Jag tycker vi kan skapa en mall med svenskt namn, kanske {{notlista}} eller {{referenser}}. Moberg 19 juli 2010 kl. 22.42 (CEST)
Absolut! Borde inte vara jättesvårt. Tanzania 19 juli 2010 kl. 22.48 (CEST)
Borde vara så här enkelt: Mall:Notlista. Testar Tanzania 19 juli 2010 kl. 22.50 (CEST)
Såhär fint blir det då: Användare:Tanzania/sandlåda Tanzania 19 juli 2010 kl. 22.52 (CEST)
Hur är det med olika webbläsare då, kan alla se den dubbelspalten du precis gjorde? (Bra jobbat!) --Idunius 19 juli 2010 kl. 22.54 (CEST)
Det fungerar inte i alla webbläsare, men varför skulle det hindra? Vi ändrar inte på information, vi gör den bättre. Albin J. (Sertion) 19 juli 2010 kl. 23.08 (CEST)
Både rullistor och tvåspaltiga listor är av ondo. Dels av utskriftsskäl och dels eftersom många sitter på netbooks med mycket liten skärm nuförtiden. På en 9" skärm kan ni själva tänka er hur det blir med två spalter referenser... Se även malldiskussion:reflist, för tidigare diskussion i ämnet angående mallen som nu skapats under namnet mall:notlista. Det finns inget inneboende ont i att ha en lång lista över referenser. Akademiska tidskrifter klarar sig bra utan att göra nåt speciellt med källförteckningen. Notera dessutom, återigen, att spalterna bara fungerar i Geckobaserade webbläsare (läs: Firefox). /Grillo 19 juli 2010 kl. 22.56 (CEST)
Det verkar ha införts stöd för webkit nu också. Rätt ska vara rätt men det påverkar inte min argumentation ovan. /Grillo 19 juli 2010 kl. 22.59 (CEST)
(Redigeringskonflikt)Det sista argumentet blir väl ändå lite märkligt. Det man inte vet har man inte ont av? Det första är väl bättre, men å andra sidan blir det också väldigt jobbigt för folk med större skärm med så mycket vitt som det blir.. Jag måste säga att jag tycker att fördelarna med två listor väger upp nackdelarna, men det är så klart diskuterbart. Tanzania 19 juli 2010 kl. 23.03 (CEST)
Diskussionen är från 2008. Sedan dess har fler artiklar fått mycket långa referenslistor, varför problemet aktualiserats. Du nämner utskrifter; jag undrar, (som jag skrev ovan) ginge det inte att få den dubbelspaltiga listan att fungera även för utskrift? För då vore den ju en fördel, inte en nackdel när man ska skriva ut. Idag kan ju bara reflistan ta upp sidor, när den består av över 200 noter. Finns det inga möjligheter att göra listan oberoende av webbläsare? (Andra funktioner som bara stöds av vissa webbläsare finns ju också iofs, jag kan inte se fetstil t.ex. med firefox, bara med Safari, men det fungerar bra ändå) Beslut är väl inte huggna i sten? Jag kan förstå problemet om man har en handdator, men jag anser som Tanzania ovan att fördelarna ändå överväger.--Idunius 19 juli 2010 kl. 23.07 (CEST)
Det man inte vet har man inte ont av, men det man inte vet kan också göra att man i aningslöshetens tecken inte funderar över hur det kan bli för andra. Dessutom, som sagt, har någon av er testat att kolla på text i två spalter på en 9" skärm? Referenser kan bli på flera rader även om de tar upp en hel spalt på en stor skärm, tänk då hur många rader de tar upp på en så liten skärm. Det är inte lättläst. Utskrivna referenslistor riskerar också att bli väldigt svårlästa i två spalter, speciellt om de hamnar på flera sidor. Idunius: Att du inte kan se fetstil i Firefox har ingenting med webbläsaren att göra, utan du har troligen gjort en inställning i den. Alla webbläsare ska kunna visa så enkla saker som fetstil. /Grillo 19 juli 2010 kl. 23.12 (CEST)
Ett argument till: vi bör inte "fulhacka" referenssystemet. Ska vi använda det här, ska det läggas in i standardutformningen för noter, så att det kan framkallas med hjälp av vanliga <references/> (mer än två spalter bör aldrig användas), så det inte är olika baserat på vem som skrivit artikeln, och så att nybörjare inte förvirras med än nödvändigt av wikikoden. /Grillo 19 juli 2010 kl. 23.14 (CEST)
Vi kan ju alltid ha det som en finess om några vill ha dubbla kolonner. --Petter 19 juli 2010 kl. 23.55 (CEST)
(Redigeringskonflikt) Jag får inga problem när det gäller utskrift av notlistan i Explorer, men jag håller däremot med Grillo om att det hade varit mycket bättre om denna funktion hade kunnat byggas in i standardutformningen. Då hade man kanske till och med kunnat ordna så att det automatiseras och blir två spalter om antalet noter överstiger exempelvis 15 st, men bara är en spalt om det endast är fyra-fem. -- jiˈesˌdeːo ] 19 juli 2010 kl. 23.56 (CEST)
Går med ett simpelt javascript. Albin J. (Sertion) 20 juli 2010 kl. 00.04 (CEST)
Det tycker jag låter som en bra idé! (Grillo:Ska kolla min inställningar, tack för tipset).--Idunius 20 juli 2010 kl. 07.05 (CEST)
Är det så smidigt så låter det som en väldigt bra idé! Allt för smidighetens skull ;) Tanzania 20 juli 2010 kl. 07.10 (CEST)
Vill någon testa scriptet så ligger det här nedan. Bara till att kopiera in det i sin personliga javascripts-fil.
addOnloadHook(function(){
    var refs = document.getElementsByClassName('references'),
        refsL = refs.length;
    if (refsL>0){
        for (x=0;refsL>x;x++) {
            console.log(refs[x])
            if (refs[x].childNodes.length>14){
                refs[x].style.columnCount = 2;
                refs[x].style.columnGap = '2.5em';
                refs[x].style.MozColumnCount = 2;
                refs[x].style.MozColumnGap = '2.5em';
                refs[x].style.WebkitColumnCount = 2;
                refs[x].style.WebkitColumnGap = '2.5em';
            }
        }
        return true
    }
})
Scriptet fungerar bara i Gecko (>=1.8) och Webkit (>=522). Albin J. (Sertion) 20 juli 2010 kl. 12.46 (CEST)

Men hallå. Det är inte rimligt med över 150 noter för några skärmsidors text. /NH 20 juli 2010 kl. 13.34 (CEST)

Jag är benägen att hålla med dig - IRL. Men här finns det orsaker till att det blir så, främst orsaker som vi ärvt från enwp tror jag. Så här tror jag: För det första så är det kravet att en Utmärkt artikel inte får innehålla några åtgärdsmallar. Jag tror att de många noterna till del kan vara ett sätt helt enkelt att undvika kb-mallar. För det andra så ser man på enwp att i populära artikelämnen, t.ex. Elisabet I, så blir nästan varenda ändring, synvinkel o.s.v. ifrågasatt på diskussionssidorna. Då noterar folk från början istället, eftersom det minskar konflikterna kring redigeringarna och riskerna att bli återställd. Detta är vad jag tror. När man sedan översätter en artikel är det mycket svårt att börja prioritera, och plocka bort källor, men det kanske borde göras?? MVH/--Idunius 20 juli 2010 kl. 14.01 (CEST)
Referenser är nästan det enda som vi använder html-kod istället för Wikikod för. Är det inte rörigare att vi blandar? Det borce vara enhetligare med en mall, även om den så bara inkluderar <references/>. Moberg 20 juli 2010 kl. 14.25 (CEST)
Förresten så kan man ha olika css-mallar för skrivare och mobilapparater. Dock förstår jag inte vad utskriftsproblemet med två spalter är? Jag får iofs bara enkelspaltigt vid utskrift (med chrome och IE8). Moberg 20 juli 2010 kl. 14.32 (CEST)
Håller med Moberg. Sedan blir det fel att anpassa sig till en grupp användare för alla användare tycker jag. Tanzania 20 juli 2010 kl. 15.38 (CEST)
Btw får jag inte scriptet att fungera! Tanzania 20 juli 2010 kl. 15.39 (CEST)

Drar igång denna igen då jag hittade en:Template:R. Kanske är något för oss? Sertion 28 juli 2010 kl. 13.43 (CEST)

Sveriges invandringspolitik - radering eller inte radering - det är frågan...[redigera | redigera wikitext]

Delta gärna i raderingsdiskussion om Sveriges invandringspolitik: Wikipedia:Sidor föreslagna för radering/Sveriges invandringspolitik. Ulner 28 juli 2010 kl. 00.33 (CEST)

Samtalet har varit livligt och en viss samsyn har sett ut att växa fram - varför denna uppmaning till förnyad aktivitet? Behövs det verkligen mer ved på brasan? Fernbom2 28 juli 2010 kl. 06.57 (CEST)
Med mycket goda insatser från flera av oss, har nu denna "dödskallemärkta" artikel rest sig som fågeln Fenix ur askan och blivit en riktigt bra artikel. Jag har därför nu både tagit bort POVmallen och avslutat omröstningen med behåll. Personligen vill jag också uttrycka min stora glädje att se hur Wikipedias grundidé, samverkan av goda krafter, denna gång återigen visade sin styrka och excellent hanterade denna utmaning!Yger 28 juli 2010 kl. 15.51 (CEST)
Fler synpunkter vore bra här: [2] Ska (sd) tas med i artikeln eller inte? Ulner 28 juli 2010 kl. 23.06 (CEST)

Skriva om t.ex. IR 61[redigera | redigera wikitext]

Hur är det med artiklar om krigstida regementen? Mitt exempel är Infanteriregemente 61, som bestod av finlandssvenskar och som leddes av Alpo Marttinen under Fortsättningskrigets slutskede. Har en sådan artikel något "wiki-värde" ? Beijar

Låter i mina öron definitivt som något det kunde vara intressant att ha en aartikel om. /FredrikT 28 juli 2010 kl. 14.00 (CEST)
Helt klart av intresse. Finns på finskspråkiga Wikipedia. Historiker 28 juli 2010 kl. 23.17 (CEST)

Månadens nyuppladdade bilder[redigera | redigera wikitext]

Det är fortfarande några dagar kvar på månaden, men jag tänkte ändå infoga en blänkare om att det hittills bara finns två röster lagda bland alla de fina bilder som laddats upp på WP:Månadens nyuppladdade bilder. Vivo 29 juli 2010 kl. 06.31 (CEST)

Alliansfritt Sverige[redigera | redigera wikitext]

Efter att artikeln Alliansfritt Sverige raderats efter sffr-diskussion är den återskapad och förd till ännu en sffr-diskussion. Då artikeln redan fått en sffr-behandling vill jag bara lägga en notis (inte starta någon diskussion här på bybrunnen) här så att alla intresserade uppmärksammar diskussionen. Obelix 30 juli 2010 kl. 18.10 (CEST)

Ska Sverigedemokraterna var med i artikeln "Sveriges invandringspolitik" eller inte?[redigera | redigera wikitext]

En (tycker jag) mycket principellt viktig diskussion förs just nu om huruvida Sverigedemokraterna ska vara med i artikeln "Sveriges invandringspolitik", se Diskussion:Sveriges_invandringspolitik#Partiavgr.C3.A4nsning_-_Sverigedemokraternas_.C3.A5sikter.2C_med_eller_inte. Den berör enligt mig frågor om relevanskriterium och kravet på neutral encyklopedi. Ulner 30 juli 2010 kl. 00.04 (CEST)

Men... om diskussionen förs där, varför tar du upp det här?--Christian47 30 juli 2010 kl. 00.11 (CEST)
Jag hoppas få fler aktiva i denna principiellt viktiga diskussion. Det är ofta enbart ett fåtal som har en artikel på sin bevakningslista och aktivt följer diskussionen - genom att skriva en kort mening här finns chansen att fler blir intresserade. Bybrunnen är ju till för sådant som angår en större andel av Wikipedias användare, t ex frågor om Wikipedias riktlinjer och policy (i detta fall vad som menas med neutral encyklopedi). Kärnfrågan här kan sägas vara om artikeln ska beskriva åsikter hos enbart riksdagspartierna, som historiskt är de som haft inflytande över invandringspolitiken och som även har möjlighet att förändra den i framtiden - eller om även andra partiers åsikter ska tas med. Ulner 30 juli 2010 kl. 00.45 (CEST)
Har "du" inte fått ett stort antal tidigare/redan i denna "principiellt viktiga" diskussion... Det är väl på den sajten, så vitt jag kan, se som det diskuteras för fullt - det ser till och med ut som om folk inte har annat att göra... Men - shit la même...--Christian47 30 juli 2010 kl. 00.55 (CEST)
Att påkalla uppmärksamhet till en annan diskussion, gärna av principslag, genom att lägga in en blänkare på Bybrunnen är ett helt accepterat och uppskattat tillvägagångssätt. /Grillo 30 juli 2010 kl. 14.59 (CEST)
...om det utförs med viss urskillning (för få deltagare eller av principiell betydelse), skulle jag dock vilja tillägga. Periodvis har det funnits enstaka användare som skrivit en blänkare på Bybrunnen så ofta att detta väckt irritation. Tomas e 31 juli 2010 kl. 18.22 (CEST)

Interpunktion runt referenser[redigera | redigera wikitext]

Jag vill uppmuntra alla att vara noggranna med interpunktion runt referenser. Normalt ska referensen ligga efter punkten, men då den bara källbelägger ett visst ord kan den ligga innan. Det ska i alla fall aldrig vara blanksteg mellan en not och en punkt, varken före eller efter. Om noten ligger mitt i en mening ska den ligga utan punkt vid det sista ordet i satsen den källbelägger, följt av ett blanksteg till nästa ord inleds. Alltför ofta ser man dubblerade punkter och komman eller att de är felplacerade jämfört med där noten är. Tänk också på att det inte ska vara blanksteg mellan flera olika noter som följer efter varandra. Se gärna referensputs här (två punkter) och här (blanksteg ref blanksteg punkt).

Några exempel:

  • Stockholm är Sveriges huvudstad.[källa] Sverige är ett land.
  • Makedonienfrågan är mycket kontroversiell.[källa][källa][källa]
  • Då Island har cirka 300 000 invånare[källa] är hela landet ungefär lika stort som Malmö.[ifrågasatt uppgift]

/Grillo 26 juli 2010 kl. 12.13 (CEST)

+1 Plrk 26 juli 2010 kl. 19.12 (CEST)
+2 --NERIUM 26 juli 2010 kl. 21.45 (CEST)
Jag har fått för mig att det är en anglicism att ha referensen utanför meningen. Kan någon som har tillgång till Svenska skrivregler kolla? /Kemikungen 27 juli 2010 kl. 17.56 (CEST)
Jag har en svensk bok från 1933 och i den står noterna utanför meningen. -- jiˈesˌdeːo ] 27 juli 2010 kl. 18.52 (CEST)
Det som Grillo skriver stämmer med Hellmark: Typografisk handbok. Jag tror den anses vara bra./NH 27 juli 2010 kl. 19.24 (CEST)
Detta är något som jag själv brukar hålla på att ändra i artiklar och jag har genom åren även uppmuntrat många andra användare att tänka på detta. Jag tycker därför att det är jättebra att det tas upp även här! En sak som jag dock funderar över är om det verkligen är felaktigt att sätta ut ett blanksteg mellan referenserna (om det är flera som ligger efter punkten)? Jag brukar göra det då jag tycker att det blir lättare att läsa och mindre risk att man trycker fel när man vill hoppa ned till notlistan (ibland följer de ju inte varandra i ordningen och då kan man bli tvungen att bläddra runt lite). Jag har heller aldrig sett eller hört att det skulle vara formellt fel tidigare. Källa? Ta följande två ex. för att se hur mycket enklare det blir: "Makedonienfrågan är mycket kontroversiell".[1] [2] [3] jämfört med: "Makedonienfrågan är mycket kontroversiell".[4][5][6] --Jopparn (diskussion) (Signatur tillagd i efterhand.)

Noter

  1. ^ Exempel1
  2. ^ Exempel2
  3. ^ Exempel3
  4. ^ Exempel4
  5. ^ Exempel5
  6. ^ Exempel6
Eftersom det finns hakparenteser runt siffrorna anser jag att man inte bör använda blanksteg, men det är kanske en smaksak. Tittar man dock på exempelvis Saint Louis, Seychellerna (som också är extremt övernoterad) ser det väldigt tomt ut mellan noterna. Denna typ av "whitespace" anser jag att vi bör minimera så mycket som möjligt. /Grillo 2 augusti 2010 kl. 15.04 (CEST)
Ett skäl att inte ha blanksteg är att man därmed undviker radbrytning mellan not och det noten stödjer. Hade jag varit sättare, skulle jag säkert ha försökt disponera texter så att detta
[7] aldrig inträffar. /Rolf B 2 augusti 2010 kl. 16.39 (CEST)

Mallen Regent[redigera | redigera wikitext]

Jag har tittat på koden för mallen {{Regent}}. Den verkar onödigt krånglig och verkar en gång i tiden vara hämtad från engelskspråkiga Wikipedia. Därmed finns det många onödiga parametrar på engelska, som inte är översatta. Jag skulle därför vilja åta mig att göra om denna, så att koden blir enklare och parametrarna endast blir på svenska. Jag tänker mig därmed att den ska ha samma utseende som tidigare, men att en massa onödiga engelska ord ska rensas bort. Dessutom kunde jag då lägga in den efterfrågade parametern "med-/motregent". För att den gamla mallen inte ska förstöras, där den används på befintliga artiklar, skulle jag gärna göra det hela i en ny mall, som kan heta {{Infobox regent}} och sedan lägga in den på de artiklar där mallen Regent nu används (de är bara knappt 200 stycken, så det skulle inte bli särskilt betungande för min del). Vad tycker ni andra om detta förslag? /Anders E "Ludde" Lundin D/B 26 juli 2010 kl. 16.34 (CEST)

Det enda jag ser som är på engelska är länkarna i switchen över parametern "mer". Den parametern används antagligen inte alls än, och länkarna måste översättas innan den kan användas. Om den parametern är intressant att användas vet jag inte. Annars tycker jag att det väl skulle räcka med att införa parametrar för med- och motregent. Eller missar jag det krångliga?
Om det ändå skulle bli en namnändring så föredrar jag "faktaruta" framför "infobox". Moberg 26 juli 2010 kl. 21.25 (CEST)
Visst är det bättre med ordet faktaruta än infobox, det har jag inget emot. Men, titta på mallen i redigeringsläge för guds skull! Den är ju nerlusad med engelska. /Anders E "Ludde" Lundin D/B 26 juli 2010 kl. 22.04 (CEST)
Det kanske helt enkelt bara är att återställa den version som vi hade för en månad sen, den var inte på engelska. / Elinnea 27 juli 2010 kl. 09.36 (CEST)
Jag tycker snarare, att den nuvarande versionen är bättre utseende- och innehållsmässigt, men att koden borde fixas. /Anders E "Ludde" Lundin D/B 27 juli 2010 kl. 10.37 (CEST)
Mallarna infobox heter just så för att inte blandas ihop med navigationsrutor. --NERIUM 2 augusti 2010 kl. 19.50 (CEST)

För/efternamnssidor - möjlig bot?[redigera | redigera wikitext]

Nämnde detta på en tidigare diskussion här med det rann ut i sanden litegrann. Nu har jag dock funderat lite mer på saken. På sistone har det dykt upp en hel del sidor/förgreningar om framförallt efternamn här, där de personer som bär namnet i fråga listas. När man gör dem går det ju väldigt smidigt att lägga in de som redan finns genom att söka på efternamnet, men när artikeln redan är skapad finns det inget bra system för att se till så att alla med det efternamnet finns med på listan, annat än att gå igenom dem en och en, vilket kan bli ganska jobbigt när de börjar stiga i antal.

Min tanke är alltså: skulle det gå att ordna någon form av bot som, till exempel genom att utgå från standardsorteringen, kunde leta rätt på de personer som inte finns med i antingen förnamns- eller efternamnssidor (förutsatt att sådana finns)? Jag antar att namnsidorna skulle behöva någon form av "mall" som visar att det är just en sådan, så att boten kan hitta dem. Dessa personer skulle sedan kunna hamna i en kategori eller så, så kan man för hand lägga in dem i respektive namnartikel.

Alltså, är detta möjligt? (har ingen vidare koll på botar själv) -Laxskinn 27 juli 2010 kl. 15.57 (CEST)

Om du använder mall {{Efternamn}} i de aktuella grensidorna så ska det vara lätt att hitta de aktuella grensidorna.
Att sedan göra en sökning på vilka artiklar som skriver "STANDARDSORTERING/DEFAULTSORT:Ett viss efternamn" är säkert möjligt, men jag har ingen möjlighet att ladda ner en dump, vilket jag tror skulle underlätta mycket. -- Lavallen 27 juli 2010 kl. 16.21 (CEST)
Dock finns det ingen {{Förnamn}} men de är kanske inte lika viktiga. Vi vilket fall ligger ju många efternamn på typ Blahablaha (efternamn), så det skulle behövas nånting där man isf skriver vad själva namnet är (typ som {{wiktionary|Blahablaha}}. -Laxskinn 27 juli 2010 kl. 20.15 (CEST)
Mall:Förnamn, nu skapad. -- Lavallen 28 juli 2010 kl. 07.55 (CEST)

Det stora arbetet är enligt min mening att skapa sidorna. Jag har gjort en del själv men det kräver oerhört mycket att få dem fullständiga. Laxskinns tålamod därvidlag är värt all beundran! Det borde däremot när de finns inte vara något större problem att få aktiva användare att lägga in nya sidor allt eftersom de kommer till. Fernbom2 27 juli 2010 kl. 22.26 (CEST)

Problemet är väl att hur mycket man än tjatar så kommer folk göra fel (eller framförallt för lite). Jag har själv aldrig orkat läsa igenom alla sidor med anvisningar om hur man borde göra saker och ting. Det som jag ser som ett problem är just detta att det inte finns någon bra metod att hitta de som inte är med i listor. Har en artikel exempelvis inga kategorier så syns ju det, och något sådant skulle vara praktiskt även här. Om det sen öht är möjligt vet jag inte. Kan inget om botar :p -Laxskinn 28 juli 2010 kl. 01.31 (CEST)
Ingen kan hålla ordning på alla regler. Min poäng var inte att vi skall förvänta oss att den som lägger in en ny artikel med automatik skall komma ihåg listan, men att vi är tillräckligt många som går igenom "nya sidor" för att det skall lösa sig. Men inte mig emot med en bot. Hästjobbet ser snart ut att vara avklarat. Tack! Fernbom2 28 juli 2010 kl. 06.51 (CEST)
Jaha, då missförstod jag vad du menade. Men ändå, har en person en gång fallit genom nätet så är han för alltid genom nätet fallen, så att säga, så länge ingen som hittar artikeln spontant går igenom listan med hans namn och kollar om han finns med. -Laxskinn 28 juli 2010 kl. 11.16 (CEST)
Ja, risken är måhända stor, även om jag tror att vi är många som regelmässigt kontrollerar vilka sidor som länkar till en viss artikel. Fernbom2 28 juli 2010 kl. 18.21 (CEST)
Jag har gjort några, men har försökt ta det lungt, eftersom det visserligen är väldigt mycket jobb att göra sidorna, men det blir än mera jobb att efteråt komplettera dem eller försöka korrigera felaktiga länkar. Med nya utseendet (som förvisso jag i likhet med många andra stängt av) kan det dock bli väldigt svårt att hitta personer om de saknas på efternamnsgrensidorna. Jag har försökt att alla fall lägga in alla saknade personer från Nationalencyklopedin som rödlänkar i de grensidor jag skapat. Vet inte om det är bäst - risken är ju att någon skapar en artikel om en person med samma namn, och då krävs det att någon är uppmärksam. Å andra tycker jag att det bör framgå att essentiella namn saknas på listan. Möjligen skall jag börja beta av personer från NE, men det kommer nog att dröja. Har tänkt att jag skall bli klar med Svensk Uppslagsbok Berner-Brons (eller åtminstone Berner-Björlin) först.--FBQ 28 juli 2010 kl. 22.36 (CEST)
Finns det någon rimlig anledning att ha en sammanställning av folk med samma förnamn? Det kan finnas många som har samma förnamn, men som inte har det minsta i övrigt med varandra att göra. Om de har samma efternamn, så förstår jag, för då är de ofta släkt, eller så kan det finnas skäl att påpeka att de inte är släkt (t.ex. Ingmar Bergman och Ingrid Bergman). DG 28 juli 2010 kl. 20.04 (CEST)
De flesta brukar ju se till att alla personartiklar har Födda/Avlidna/Levande-kategorier och utifrån det så går det rätt lätt att identifiera när det tex saknas en kategori, mall eller liknande. Så utan att vara allt för insatt i användandet av {{Efternamn}} så borde det inte vara så svårt att leta reda på personer som fallit igenom. /Fluff?Fluff! 29 juli 2010 kl. 16.53 (CEST)
Då gäller det alltså bara att de aktiva medlemmarna kommer igång och börjar lägga in folk i de listor som redan finns, så kommer nog resten i sinom tid ;) -Laxskinn 31 juli 2010 kl. 14.34 (CEST)

http://toolserver.org/~endumen/efternamn.php har jag lagt ett verktyg som kan hjälpa till att hitta personer som inte finns på efternamnsidorna. Som exempel visar http://toolserver.org/~endumen/efternamn.php?namn=Ramel några Ramelar som inte länkas från Ramel-artikeln. Det är ganska enkelt så det missar säkert en del personer, men någon kanske kan ha lite användning för det. /EnDumEn 1 augusti 2010 kl. 18.42 (CEST)

Den var faktiskt rätt praktisk! Tackar! -Laxskinn 2 augusti 2010 kl. 12.42 (CEST)

Artiklar om datorspel med kvalitet[redigera | redigera wikitext]

Det skulle vara trevligt om några fler kunde ta en titt på Projekt datorspels kvalitetsmärkningsprojekt innan vi sjösätter den första delen på allvar. De skulle även vara mycket trevligt om vi kunde fylla ut alla tabellerna. Sertion 30 juli 2010 kl. 16.48 (CEST)

Ah, intressant! Tycker det ser bra ut för datorspel åtminstone. Jag kommer inte på något att tillägga. Bra initiativ för övrigt att försöka få upp kvalitén för den är inte sådär jättebra just nu :( //Mippzon 30 juli 2010 kl. 16.55 (CEST)
Då kanske vi ska köra igång, vore kul om detta blev användbart! :) Moberg 2 augusti 2010 kl. 12.13 (CEST)

SFFR - Nationella rörelsen i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Nationella rörelsen i Sverige är föreslagen för radering. Jag uppfattar det som en okynnesanmälan från en meningsmotståndare med välkänd agenda, men jag förstår att det kan finnas andra åsikter. Eftersom artikeln kan tänkas intressera fler än de som nu sagt sitt lägger jag en blänkare här, utan att inbjuda till ytterligare debatt.Pjaha 2 augusti 2010 kl. 18.55 (CEST)

Är det ingen mer än jag som tycker att Bybrunnen är fel forum för att sporadiskt ragga ihop tyckare till diverse hotade artiklar? Jag önskar inget annat än att fler användare ska tycka till när det gäller hotade artiklar, men det ska inte behövas postas på Bybrunnen. Det gör hela Wikipedia:Sidor_föreslagna_för_radering meningslös. /Hedning 2 augusti 2010 kl. 22.09 (CEST)
Dessutom verkar det som att även Pjaha har en ganska tydligt vinklad agenda. Det vore bra om Pjaha och Mörkerman tog en paus, drack en kopp te, och försökte diskutera med varandra? /Hedning 2 augusti 2010 kl. 22.14 (CEST)
Jag noterar att Hedning inte reagerat på det här sättet när det gäller notisen om SFFR-anmälan av Adam Svanell eller Alliansfritt Sverige härovan. Pjaha 2 augusti 2010 kl. 22.44 (CEST)
Det är på grund av de två + denna som jag reagerar och blir lite trött på det. Notera på! /Hedning 2 augusti 2010 kl. 23.28 (CEST)
Det är ohållbart och onödigt att varje SFFR-anmälan ska annonseras ut på Bybrunnen. Det är vid konflikthantering annonsering kan göras för att få in åsikter från tredje part. Jag tycker att vi ska upphöra med den här annonseringen, dels för att SFFR per definition är en begäran om åsikter från andra användare, men också för att den här typen av annonser tenderar att spåra ur till infekterade diskussioner som få är intresserade av. //StefanB 3 augusti 2010 kl. 07.16 (CEST)
När lite speciella artiklar SFFRas uppskattar jag att det annonseras här. Jag orkar inte bevaka WP:SFFR iom de ofantliga mängder ointressanta saker som läggs upp. Plrk 3 augusti 2010 kl. 17.13 (CEST)

Litteraturår och musikår[redigera | redigera wikitext]

I musikåren skriver vi först artist, sedan låt/radiohitsingel-album (Kikki Danielsson - "Papaya Coconut"). Borde vi inte skriva likadant i litteraturåren (som de gör på vissa språk), först författare och sedan bok (Anders Jacobsson och Sören Olsson - Berts bravader) och inte som vi gör nu där vi skriver boken först. Tycker det blir bättre, eftersom författarna kan släppa fler än en bok under ett kalenderår. --J 1982 (diskussion) 24 juli 2010 kl. 12.53 (Signatur tillagd i efterhand.)

Hur skriver experter på de olika områdena? Vi bör göra som dem så vi inte hittar på något eget. Sertion 24 juli 2010 kl. 14.53 (CEST)
Jag betvivlar att det finns något slags expertstandard för denna typ av "allmänna" listor, men i en litteratur- och källförteckning inleder man väl alltid med författarens namn före titeln, så det är väl inte fel att göra det här heller. /FredrikT 24 juli 2010 kl. 15.16 (CEST)
Finns väl inget direkt bestämt, varken för litteratur eller musik. J 1982 4 augusti 2010 kl. 00.00 (CEST)

Australisk, australiensk eller australiensisk?[redigera | redigera wikitext]

Jag lade precis upp Julian Assange i kategorin Australiska journalister. Jag fann då, när jag tittade på de olika artiklarna som redan fanns i denna kategori, att man använde sig såväl av begreppet australisk journalist, som australiensk och australiensisk journalist. Vilket är det språkligt korrekta uttrycket? Stigfinnare 28 juli 2010 kl. 14.52 (CEST) Korrigerad Stigfinnare 28 juli 2010 kl. 15.11 (CEST)

Australisk anses numera mest korrekt. De båda andra anges som sidoformer i SAOL, men australiensk har jag nog aldrig sett förut. /Jssfrk 28 juli 2010 kl. 15.29 (CEST)
Australiensisk stöter man på ibland, men australisk är att föredra. Tanzania 28 juli 2010 kl. 15.31 (CEST)
Det här var intressant... Jag har frågat mig själv under lång tid... Vad jag har fått erfara sedan tidigare är att formen "australisk" skall användas om de infödda, detta gäller såväl människor som andra djur... Australiensisk är benämning på de inflyttade... (Australiensk är däremot helt felaktigt, används endast i felaktigt talspråk)--Christian47 30 juli 2010 kl. 22.40 (CEST)
Detta har jag aldrig fått erfara. Formen "australisk" är den enda jag känner igen. Den ansågs nog "mest korrekt" även förr i tiden. SAOB (1903) omnämner visserligen två former till, men bara som hastigast:
I st. f. d. o. förekomma äfv. orden australiansk (CORNQVIST Vandr. i Austr. 12 (1859)) o. australiensisk. ("D. o." = "detta ord" = australisk.)
Slår man på australiansk eller australiensisk, så hittar man bara en hänvisning till australisk. Vi kan nog lugnt rätta "australiensisk" till "australisk" överallt, om även de moderna ordböckerna säger detsamma. Jörgen B 4 augusti 2010 kl. 22.06 (CEST)

Konstig engelsk kategori i en konstig mall[redigera | redigera wikitext]

Kategori:Internal link templates innehåller Mall:OptionalLink som också är engelsk. Borde inte det gå att ändra detta? Och i alla fall få bort den här kategorin?--Bruno Rosta 3 augusti 2010 kl. 08.45 (CEST)

Kategorin fixad. Lite tålamod, Lsj importerade mallen för ett par dar sedan. -- Lavallen 3 augusti 2010 kl. 09.07 (CEST)
Gjorde jag något fel när jag importerade? Interna mallar som bara används av andra mallar kändes inte akut att översätta. Men jag är ny på det här med mallar, jag kan ha missat något. Lsj 4 augusti 2010 kl. 09.05 (CEST)
Svensk dokumentation och kod är att föredra, men vi överlever med engelsk. I vissa fall (som i Geoboxkoden) föredrar jag det. Och att kräva att allt sådant ska vara fixat efter bara några dagar är att kräva lite mycket. -- Lavallen 4 augusti 2010 kl. 09.45 (CEST)

Relevanskriterier för journalister och politiker[redigera | redigera wikitext]

Det har varit flera sffr-diskussioner på sistone där det har blivit tydligt att wp:relevanskriterier inte helt motsvarar konsensus, och principiellt viktiga frågor har väckts. Vi är några som försöker få igång en principdiskussion om detta på Wikipediadiskussion:Relevanskriterier#Journalister - förslag att diskutera kring och Wikipediadiskussion:Relevanskriterier#Politiker igen. Fler intresserade? Lsj 4 augusti 2010 kl. 15.53 (CEST)

En blänkare[redigera | redigera wikitext]

Kan någon hjälpa mig här? -Josve05a (d | b) 4 augusti 2010 kl. 22.36 (CEST)

Svenskspråkiga Wikipedia får ny presskontakt[redigera | redigera wikitext]

Sedan november 2006 har jag haft förmånen att få vara svenskspråkiga Wikipedias presskontakt. Det har varit en rolig uppgift, när jag har fått se mitt namn i tryck så många gånger att jag var på gång att få en egen Wikipedia-artikel.

Men jag trodde aldrig att jag skulle få vara med i TV och säga "bajs" - två gånger på mina sammanlagt två minuter i rutan (tack för ett neutralt reportage, redaktionen för TV-programmet Sverige oj, blev den länken också röd...). Jag trodde heller aldrig att jag skulle möta journalister som redan från början bestämt sig för vad de skulle ha för story. Eller att så många journalister totalt skulle strunta i våra pressmeddelanden. Kanske var det jag förväntade mig minst att jag skulle bli uppringd av en hel drös av människor som tror att Wikipedia säljer flygbiljetter, julkalendrar, rosor, eller kan ge inträde till scientologerna (!) - uppenbarligen är det fortfarande många som behöver upplysas om vad Wikipedia är.

Å andra sidan trodde jag inte heller att jag skulle få förvånen att bli intervjuad av så många kunniga och intresserade människor, att jag skulle vara tvungen att ta reda på så många roliga och underliga fakta som de skulle kunna ha med i sina reportage, eller att jag skulle komma att skriva en bok om Wikipedia. Det var också i egenskap av presskontakt jag blev vald som ordförande i Wikimedia Sverige, och sedan fick åka på äventyr på andra sidan världen.

Men nu måste jag tyvärr låta någon annan få ha det roliga också. Min tid har blivit alltmer dyrbar, eftersom jag inte längre är arbetslös, förlåt arbetssökande, utan driver min egen firma, har två barn och mycket att göra med Wikimedia Sverige. Jag kommer inte på något sätt sluta med Wikipedia, och jag hyser inga som helst övertygelser om att journalister ska sluta ringa mig inom den närmaste tiden.

Tyvärr finns det ingen etablerad process för att välja presskontakter eftersom det sker så sällan. Senaste gången blev mitt namn föreslaget av Vints och flera andra användare biföll (tack till er!). Därefter lade jag in mitt namn, telefonnummer och epostadress på WP:Press och det var det. Anledningen till att det blev så ad hoc och så snabbt var att vi inte haft någon presskontakt på drygt ett halvår och att behovet blev alltmer skriande.

Nu är situationen lite annorlunda. Wikipedianerna har börjat träffas lite oftare. Själv har jag träffat långt över 100 wikipedianer, och jag har därför redan för något halvår sedan börjat fundera vem som skulle kunna tänkas vara intresserad. I samråd med flera andra wikipedianer har jag till slut fastnat för Haxpett. Axel Pettersson, som han heter i verkligheten, är visserligen ingen veteran inom Wikipedia-gemenskapen, men han har lärt sig snabbt, och känner till stora delar av Wikipedias historia (bland annat för att han genomgått universitetsutbildningen). Hans bakgrund är inom elektronikbranschen, men jag låter honom presentera sig mer utförligt själv. Dessutom är hans fru journalist. Jag har också träffat honom flera gånger, och känner mig helt trygg med att han kommer att göra ett bra jobb. Jag hoppas att ni andra kommer att välkomna honom som presskontakt och att ni hjälper honom lika mycket som ni har hjälpt mig genom åren.

Tack för den här tiden!

Med vänliga hälsningar, Hannibal 20 juli 2010 kl. 17.01 (CEST)

Vänta en sekund här. Vem som ska bli ny presskontakt är väl något som bör diskuteras i Wikipediagemenskapen?--Ankara 20 juli 2010 kl. 17.06 (CEST)
Tack för ett utmärkt arbete Hannibal! Delar Ankaras ifrågasättande kring valet av ny presskontakt. Haxpett är säkert mycket lämpad, men det är upp till Wikipedias användare att bestämma tillsättandet av en sådan viktig post. Zaijaj 20 juli 2010 kl. 17.21 (CEST)
Jag håller med om att presskontakt är en förtroendepost som absolut bör väljas av gemenskapen! --Petter 20 juli 2010 kl. 17.25 (CEST)
Vi kan väl använda WP:AAB med omval varje år osv., men skillnaden att vi bara kan tillsätta en i taget. --Petter 20 juli 2010 kl. 17.28 (CEST)
Bra idé att sätta upp det där. Har någon emot om jag startar en omröstning där? --Ainali 20 juli 2010 kl. 18.43 (CEST)
Ett byte av presskontakt är också ett utmärkt tillfälle att diskutera vilket mandat en presskontakt bör ha, vad gemenskapen vill att personen ska fokusera på och det bör också finnas en möjlighet att få höra hur kandidaterna ser på uppdraget innan vi bestämmer hos. Just nu saknas det helt instruktioner för presskontakten.--Ankara 20 juli 2010 kl. 17.33 (CEST)
Vi kan väl börja med att nominera ett antal lämpliga användare, som sedan får presentera sig och sin syn på uppdraget. Därefter håller vi en omröstning. Jag kan nog redan nu säga att jag personligen skulle föredra en användare med fler redigeringar. --Petter 20 juli 2010 kl. 17.42 (CEST)
Sedan finns det väl heller inget som säger att vi inte skulle kunna ha två eller tre presskontakter?
andejons 20 juli 2010 kl. 17.52 (CEST)
Nej, men jag skulle nog gärna se någon form av förtroendeval. Kanske på samma sätt som IP-kontrollant, dvs 75% röster för? --Petter 20 juli 2010 kl. 17.56 (CEST)
Jag tycker det är olyckligt med fler omröstningar på Wikipedia, eftersom Wikipedia inte är något experiment i internetdemokrati. En roll som presskontakt ger inte några direkta befogenheter på Wikipedia och borde därför kunna utses av styrelsen i Wikimedia Sveritge, där då presskontakten både är presskontakt för svwp och Wikimedia Sverige. Genom omröstning polemiserar vi det hela mer än nödvändigt. Obelix 20 juli 2010 kl. 23.13 (CEST)
Är det Wikimedia Sveriges styrelse som utsett ny presskontakt? --NERIUM 20 juli 2010 kl. 23.34 (CEST)
Nej, så formellt har det inte varit. Notera I samråd med flera andra wikipedianer har jag till slut fastnat för Haxpett. i Hannibals inlägg ovan. Dock tycker jag det vore ett bra förfaringssätt. Presskontakt är ju en IRL-roll, och ingen roll som ger befogenheter på svwp, och därför tycker jag att det vore mest naturligt att föreningen utser en gemensam presskontakt, det vill säga att vi inte bör skilja på rollen att vara presskontakt för Wikimedia Sverige och svwp. Obelix 20 juli 2010 kl. 23.45 (CEST)
Nej, Wikimedia Sveriges styrelse har inte tagit något sådant beslut, framför allt för att det inte är ett beslut som föreningen ska ta. Hannibal har sedan oktober 2009 annonserat att posten är tillgänglig för den som är frivillig och eftersom ingen tidigare har anmält sig antar jag att han tyckte att när det dök upp en både villig och lämplig kandidat att han kunde lämna över den rollen. Om gemenskapen vill att detta ska tas upp till omröstning kan jag inte inbilla mig att någon i Wikimedia Sveriges styrelse skulle ha något att invända. --Ainali 21 juli 2010 kl. 00.01 (CEST)
Anledningen till att jag tycker styrelsen i Wikimedia Sverige bör ta beslutet är för att det är en person som kommer hålla på med IRL-aktiviteter och i IRL-aktiviteterna är ju föreningen den som ansvarar för och håller i. Därför tycker jag det är ett lämpligt ärende för föreningen. Såsom jag har uppfattat det i vart fall har föreningen fått förtroende i samband med uppstarten av föreningen att företräda svwp IRL, i form av aktiviteter och föreläsningar samt på andra sätt IRL. I det tycker jag en presskontakt skulle vara en naturlig av föreningen, då presskontakten kommer ha kontinuerlig kontakt med föreningens företrädare (närvara på föreläsningar och andra seminarier som anordnas m.m.). Obelix 21 juli 2010 kl. 00.11 (CEST)
Jag hänvisar också till Ygers inlägg, vilket jag instämmer i. Dock inte i att det bör finnas någon assisterande roll till presskontakten. Obelix 21 juli 2010 kl. 00.35 (CEST)
(redigeringskonflikt) Ni har rätt. Det var fel av mig att utse någon som given efterträdare. Men enligt min erfarenhet har det snarare varit problem att hitta någon som vill ställa upp. Jag är dock för att ha en omröstning ifall det visar sig att fler vill ställa upp. Som avgående presskontakt kan jag gärna vara med och skriva en del av urvalskriterierna. Fast jag tycker inte att vi ska ha fler än en presskontakt.//Hannibal 20 juli 2010 kl. 17.59 (CEST) (tack till Zaijaj för berömmet)
Haxpett är säkert mycket duktig, men jag tror det vore bra om vi hade någon som är riktigt duktig på Wikipedia, och som är erfaren. (Vet inget om Haxpett, han kan mycket väl vara så!) Spontant skulle dock mina tankar gå till någon av de som har hängt på Wikipedia väldigt länge. Tanzania 20 juli 2010 kl. 18.19 (CEST)

Jag har startat ett antal rubriker nedan. Fyll gärna i dem. --Petter 20 juli 2010 kl. 18.04 (CEST)

Lite mer bakrund om Haxpett. Han har bara i år varit med på fyra + sex wikiträffar och träffat 25 svenska wikipedianer (om jag lyckas räkna rätt). Han har vart med och förklarat Wikipedia på en mässa (med lysande resultat). Han var med på Wikimania i år och har träffat flera av de anställda i WMF och sett dussintals med presentationer om Wikipedia. --Ainali 20 juli 2010 kl. 18.34 (CEST)
Det är lovvärt Ainali, men jag vill ha en presskontakt med tydlig förankring i och lojalitet mot svenskspråkiga Wikipedia. Jag kan inte se hur en användare som gjort drygt 200 redigeringar på ett och halvt år ha den förankringen och kännedomen om svenskspråkiga Wikipedia. Det är oss en presskontakten ska företräda. Det du nämner gör honom säkert till en utmärkt presskontakt för Wikimedia Sverige, men övertyger mig inte att han är en utmärkt presskontakt för svenskspråkiga Wikipedia.
På ett sätt tycker jag att försöket att utse Haxpett till presskontakt på det här sättet belyser problematiken. Var har detta diskuterats, inte på svenskspråkiga Wikipedia i alla fall. Inom Wikimedia Sverige, på IRL-träffar, i samtal med utvalda användare? Jag är en mycket aktiv användare på svenskspråkiga Wikipedia, och jag har varit totalt ovetande om att; a) Hannibal tänkte avgå; och b; att det pågick en process att utse en ny presskontakt. En av Wikipedia styrkor är (eller borde vara) vår öppenhet och genomskinlighet, så här vill jag verkligen inte att det ska gå till. Det gör mig också skeptisk till att utse en användare som verka ha mycket starkare förankring i en vissa grupper och bland vissa användare, än på svenskspråkiga Wikipedia i stort.--Ankara 20 juli 2010 kl. 18.53 (CEST)
Haxpett har under kalenderåret 2010 gjort ca 80 redigeringar och vad jag kan se skapat 0 (noll) artiklar. Senast skapade artikeln var tydligen för drygt 13 månader sedan. Innebär inte detta till att börja med, mot bakgrund av vad Hannibal säger, att han nu har gått med på att lägga betydligt mer tid på att vara presskontakt än vad han tidigare lagt på att bidra med material till Wikipedia? Jag hoppas att han är införstådd med detta! Vad jag ser av Haxpetts redigeringshistorik (som väl borde placera honom en god bit utanför den ackumulerade "top-1000-listan"?), faller de flesta redigeringarna inom ämnesområdet ishockey (framför allt Leksands IF och dess spelare). Alls inget fel på ämnet, men ganska långt från de områden där det uppstår kontroverser, där Wikipedias trovärdighet eller neutralitet sätts ifråga, eller där Wikipedias innehåll riskerar att exponeras på negativt sätt. Jag ser heller inga tecken i redigeringshistoriken på att Haxpett har varit inblandad i, eller bidragit till lösning av några konflikter, har deltagit i skapande av konsensus på nåotområde, har välkomnat nya användare eller bidragit med goda råd till sådana. Eftersom Hannibal har träffat honom IRL och går i god för honom, förutsätter jag att han ger ett positivt och trovärdigt intryck, och jag ser ingen som helst anledning att ifrågasätta Hannibals omdöme. Jag vill bara påpeka att man av hans redigeringshistorik kan man tyvärr inte läsa ut att han har särskilt stor erfarenhet. Detta innebär inte att jag säger "gör om!", men jag är rädd för att med den bakgrunden, riskerar Haxpett att ifrågasättas av gemenskapens mer aktiva användare om han ger något svar som de inte håller med om (efter att det filtrerats av media). Tomas e 20 juli 2010 kl. 23.54 (CEST)
En inflikning, genom att Hannibal har suttit på två stolar och därmed representerat den svenskspråkiga OCH den svenska WMF-gemenskapen så har det varit kristallklart vem som gör vad, men blir det en delning så känns det som att uppgiften blir otydlig. - Behöver vi difiniera oss bättre? Ska presskontakten även svara för vad som händer på Commons och Enwp där väldigt många både svenskar och svenskspråkiga finns? -- Lavallen 20 juli 2010 kl. 19.01 (CEST)
Jag ser en större tydlighet i att personerna inte sitter på två stolar, och att Wikimedia Sverige och svenskspråkiga Wikipedia hålls i sär. Wikimedia Sverige har rätt klart markerat att de ser sig som en stödförening till Wikimedia, och inte som representanter för svenskspråkiga Wikipedia. Jag ser en potentiell intressekonflikt om personen sitter på två stolar.
Som känt har jag och Hannibal haft väldigt olika synpunkter många gånger om Wikipedia, och olika synpunkter på lämpligt beteende. Jag vill dock markera att mitt engagemang här inte ska ses som en kritik av hur Hannibal har skött uppgifter, jag tror att han har gjort ett på många sätt bra arbete som presskontakt och dessutom har han fått formulera arbetsbeskrivningen på egen hand. --Ankara 20 juli 2010 kl. 19.09 (CEST)
Håller med Ankara. --NERIUM 20 juli 2010 kl. 20.49 (CEST)

Jag har skapat Wikipedia:Presskontakt där vi kanske kan formulera en arbetsbeskrivning för presskontakten.--Ankara 20 juli 2010 kl. 19.35 (CEST)

Innan ni lägger för mycket tid på kravspecifikation och annan vill jag bara fråga; finns det någon annan person som är villig att ta på sig jobbet? Som Hannibal skriver så kan det krävas ganska mycket tid och engagemang, och det är dessutom helt obetalt. Så jag tror inte vi kommer se många kandidater. I alla fall inte lämpliga sådana. -- BOie  21 juli 2010 kl. 09.24 (CEST)
Kravspecifikation är det inte så mycket som ett dokument som beskriver presskontaktens uppgifter, befogenheter, tillsättning etcetera (enligt min ödmjuka åsikt). Ett sådant finns inte för tillfället, och är bara positivt om det skapas - oavsett om vi bara får en kandidat. Zaijaj 21 juli 2010 kl. 11.19 (CEST)
Här, Wikipedia:Presskontakt. --NERIUM 21 juli 2010 kl. 12.50 (CEST)
Ledsen för min otydlighet. Det var utvecklandet av det dokumentet du länkar jag tror både jag och Boivie syftade på. Jag anser med andra ord att det är positivt att dokumentet utvecklas, oavsett hur många som är villiga att ta sig an uppgiften då det bör vara en arbetsbeskrivning snarare än en "kravlista" som sållar bort vettiga kandidater. Zaijaj 21 juli 2010 kl. 13.40 (CEST)
Jag håller med Boive. Den som vill vara med och "tävla" om platsen, skriv upp dig. Som med det mesta här på Svwp har jag en känsla av att det lätt blir mer snack än verkstad. Jag är glad att vi har en kandidat alls. Jag har med tiden börjat urskilja två linjer inom Svwp (som är sammanflytande och ingalunda huggna i sten), en intragrupp, som verkar för ett bra och trovärdigt uppslagsverk genom arbete med och inom projektet (jämför m:exopedianism), och en mer utåtagerande (inte fullt ut jämförbar med m:metapedianism), som åker på fotoresor, deltar i wikifikor, kontaktar utomstående, håller seminarier med mera. Haxpett verkar (liksom jag själv, mer och mer) tillhöra den sistnämda kategorin, vilket jag inte ser som något negativt – men något som vissa verkar störa sig på. Jag menar att den som sitter på sin kammare och helt ägnar sig åt artiklar kanske inte är den bästa presskontakten. Vivo 21 juli 2010 kl. 14.47 (CEST)
VI kanske stör oss på att inte ens bli tillfrågade, att inte ens ha någon röst, utan bara få ett namn presenterat för sig som någon annan har bestämt i en process som ägt rum utanför projektet. Om Haxpett vill bli presskontakt bör han givetvis söka stöd i hela projektet, eller håller du inte med? Är det rimligt att vi att vi ska behöva läsa på bybrunnen när stora beslut har fattats? Och hur kan en användare som aldrig deltagit i arbetet här förstå projektet tillräckligt mycket för att representera det? Du förenklar det ordentligt när du skriver att folk stör sig på att han ägnar sig åt utåtriktat arbete, det är inte problemet utan problemet är a) sättet han tillsattes på och b) hans bristande erfarenhet och förankring här på Wikipedia.
Den här processen (inte gå ut öppet med det-prata med utvalda användare-ställa gemenskapen inför fullbordat faktum) har inte direkt underlättat rekryteringen, om Hannibal hade gått ut offentligt och tydligt på Bybrunnen i höstas och sagt "jag vill sluta som presskontakt och jag ser gärna att ni hittar en ny kandidat som kan börja åtminstonde i mitten av sommaren" hade gemenskapen haft en lång tid på sig att diskutera, eventuella kandidater att fundera på om de var intresserade, och att formulera något i stil med Wikipedia:Presskontakt.
--Ankara 21 juli 2010 kl. 15.27 (CEST)
Instämmer med Ankara. Inget ont om Haxpett, som jag inte alls känner, men tillsättningen bör ske i konsensus. Jag vänder mig också mot Vivos sätt att försöka måla upp en motsättning mellan inåtriktat och utåtriktat arbete, och att detta skulle vara orsaken till att vi inte utan vidare sväljer Haxpetts tillsättning. Lsj 21 juli 2010 kl. 15.37 (CEST)
Den som borde vara mest intresserad av att skriva upp sig som kandiderande borde vara Haxpett eftersom att inneha ett uppdrag utan att ha svart på vitt genom ett val att man har "medlemmarna" med sig är väldigt otacksamt. --NERIUM 21 juli 2010 kl. 22.26 (CEST)
Mycket viktig aspekt. Det skulle bli mycket jobbigt för Haxpett om han antingen säger något som inte är 100% genomtänkt, eller att media misstolkar honom på ett sätt som gör att det inte är möjligt att veta om det är ett missförstånd från tidningen eller hans sida. Vi har haft ganska stor förståelse för när media misstolkat Hannibal, men det är för att vi känner Hannibal och vet om att han är erfaren och bra på att svara på pressfrågor. Haxpett är här helt oprövad, både som wikipedian och som presskontakt. /Grillo 23 juli 2010 kl. 10.36 (CEST)

Jag ber om ursäkt[redigera | redigera wikitext]

Jag ber om ursäkt för att jag annonserade det här på fel sätt, tänkte fel och gjorde fel. Det var absolut inte meningen att köra över någon, utan något jag gjorde för att jag trodde att jag gjorde folk en tjänst. Nu har jag insett mitt fel, och lovar att aldrig göra om samma sak igen, och att tänka över allt jag gör så att det inte kan misstolkas som något konspirationsteoretiskt.

Kan vi övergå till viktigare saker nu?//Hannibal 21 juli 2010 kl. 17.20 (CEST) (som nu har räknat efter i den långa diskussionstråden och hittat en person som har skrivit "tack" eller liknande. Jag blir rörd av de översvallande hyllningarna)

Nåja, ett och ett halvt tack i alla fall. Att jag svarade ovan berodde på att jag ville bemöta det Vivo skrev, och inte att en lust att hoppa på dig igen.--Ankara 21 juli 2010 kl. 17.25 (CEST)
Jag hoppas inte du tar det ovan som att du har varit en dålig presskontakt. Jag tycker du har (verkat) varit en väldigt bra sådan, och lite väl hårda ord har kanske kommit i diskussionen ovan. Jag måste dock ändå instämma med en del av det som skrivits, men godkänner å andra sidan din ursäkt, eftersom du trots allt gjort allt för att ställa det till rätta. Tanzania 21 juli 2010 kl. 19.12 (CEST)
Rollen som presskontakt är lite otacksam. Sköter man sitt jobb så märks det inte så mycket (om man bara tittar i Wikipedia), men utan presskontakt så skulle vi övriga få (fler) frågor, bra som dåliga, som tog vår tid och energi att svara på. Hannibals arbete att upplysa allmänheten om vad SVWP är och inte är, har varit ett stort jobb och jag vill personligen tacka för det. /Mikael Lindmark 22 juli 2010 kl. 23.26 (CEST)


Jag har medvetet undvikit den här diskussionen (och jag såg den först efter någon dag av diskussion), men måste få inflika att jag är mycket nöjd med Hannibals tid som presskontakt. Innan Hannibal tog posten så föreslogs jag som presskontakt. Jag tänker inte föreslå mig själv igen och kommer nog inte att acceptera någon sådan nominering, men jag har själv blivit intervjuad i både tv och tidning och det har gått ganska bra. Jag blir dock avskräckt av det som Hannibal skriver om att bli kontaktad om allt mellan himmel och jord, och jag har en känsla av att jag i sådana lägen inte skulle hålla det lugn som krävs för att ge bra pr för Wikipedia. Antingen är det ju så att man helt ignorerar frågor som inte är pressfrågor, eller så omfamnar man dem (på ett relativt sätt, dvs man försöker tillmötesgå folk). Tyvärr känns det som att det i det här läget är för sent att ändra riktning vad gäller sådant. Jag kan förstå Hannibals inställning. Personligen hade jag också velat hjälpa folk, men i slutändan blir det nog alltför frustrerande.
Angående en ny presskontakt behöver vi en sådan snarast. Jag anser att det bästa vore om den nya presskontakten inte sitter i styrelsen för Wikimedia Sverige. Med Hannibal som presskontakt har det ofta gett ett intryck (som jag vet inte är medvetet, men det blir så ändå) att det finns en "chef" som kan bestämma hur saker ska gå till. Det bästa vore om användaren i fråga har mycket bra insikt i Wikipedia, men som samtidigt är öppen med sin identitet och som alltid är trevlig utåt. Personer som jag kan komma på rent spontant som skulle platsa är Caesar, Dcastor, Vivo och Fluff (att jag träffat dem alla irl påverkar säkert mina val). Det finns säkert fler som jag inte har tänkt på. /Grillo 22 juli 2010 kl. 01.14 (CEST)
Jag tänkte också hålla mig utanför det här, men måste likafullt säga, att jag visserligen bara varit på en wikifika, och de flesta wikipediaskribenter jag känner har jag träffat på annat håll. Många av de mer aktiva har jag aldrig träffat. Jag vet dock att Axel är just en sådan person jag skulle önska se som presskontakt, social, öppen och trevlig. Han har lätt att umgås med människor, stort tålamod och diplomatisk skicklighet.
Till skillnad från vad andra ovanför antytt anser jag att det finns en skillnad i att intressera sig för att sitta framför datorn och skriva och att vara mer intresserad socialt. Sedan anser jag att ett uppdrag av det här slaget ställer stort krav på personlig mognad och stabilitet. Med sagt förstår jag om vissa känt sig överkörda, och om det finns någon anna kandidat ser jag inget problem att starta en kandidatur. Det bästa är ju dock att Axel kan inneha posten tills en sådan faktiskt finns.--FBQ 22 juli 2010 kl. 08.55 (CEST)
Jag instämmer i FBQs bedömning av Axel (som även jag träffat IRL), och anser FBQs slutord är kloka och jag ställer mig gärna bakom dem. Yger 22 juli 2010 kl. 09.01 (CEST)
Håller med Grillo här ovan. Om inte presskontakten väljs officiellt så kan en handfull användare utnämna flera presskontakter och när kommande presskontakt slutar kan den lämna över till den som det passar denne. Det går heller inte att direkt avsätta den pressansvarige eftersom den aldrig blivit vald. En handfull personer har tydligen träffat Haxpett/Axel några gånger men är det någon som känner honom väl? --NERIUM 22 juli 2010 kl. 09.20 (CEST)
Jag tycker du NERIUM har en poäng i att personen borde utses i någon form av val. Jag skulle kunna tänka mig att vi startar en valprocess där vi gör klart denna roll, i detta skede, bara i begränsad omfattning får(bör) uttala sig om detaljer i skeendet på sv:wp och inte fungera som "klagoinstans" när missnöje över skeende på sv:wp föreligger. Yger 22 juli 2010 kl. 09.42 (CEST)
FBQ; det finns många användare som både är aktiva här och i IRL-sammanhang. Dessutom kan vi knappast utgå från att de som bidrar till Wikipedia via datorn inte är ytterst socialt kompetenta i andra sammanhang, jag har koncentrerat den begränsade tid jag kan avsätta till Wikipedia där jag se att den gör mest nytta. Att det ställer krav på personlig mognad och stabilitet är förstås rätt, men enligt mitt förmenade också om kunskap och erfarenhet av Wikipedia.
Förutom processen att utse en presskontakt har jag fortfarande en rad frågetecken kring Haxpett; a) totalt 300 redigeringar i hela Wikimediavärlden, ger det den erfarenhet och kunskap som behövs?; b) sedan användaren berättade för världen på sin användarsida att han var Wikipedias nya presskontakt den 16 juli verkar han inte ha loggat in här, hur ska han kunna känna av stämningarna på Wikipedia om han inte är här, och borde man inte när man börjar en tjänst åtminstonde säga hej?; c) jag skulle verkligen ha uppskattat om användare tog sig tid att besvara frågorna här och kommunicera med oss.--Ankara 22 juli 2010 kl. 10.16 (CEST)
Har full förståelse för att varken Haxpett eller någon annan har lust att skriva upp sig för kandidatur innan wikigemenskapen bestämt sig för vilka arbetsriktlinjer presskontakten får. Rekommenderar och uppmanar starkt att sätta fokus på att arbeta fram dessa arbetsuppgifter innan vi argumenterar fram och tillbaka vilka kandidater som bör efterträda Hannibal. Zaijaj 22 juli 2010 kl. 10.25 (CEST)

Nu har jag skrivit en liten tipslista för nästa presskontakt, oavsett vem det blir. Jag hoppas att den hjälper till, för det tog lite tid att fundera ut.//Hannibal 22 juli 2010 kl. 21.53 (CEST)

Jäkligt bra skrivet Hannibal! Det där kommer säkerligen att vara ovärderligt för den nye presskontakten i början! Jopparn 23 juli 2010 kl. 00.12 (CEST)
Jag ber om ursäkt för viss klumpighet, jag med, och passar på att ge ett fång virtuella rosor till Hannibal för tiden som varit. Min poäng är samma som (bland andra) FBQ:s, Obelix, Boives. Min mening är inte att försöka så split eller måla upp en polemik. Jag tycker det är bra att Hannibal var djärv, annars hade vi kanske varit utan. Vivo 23 juli 2010 kl. 02.47 (CEST)
Tack så mycket för de snälla orden. Sådant uppskattas verkligen. Angående Jopparns senare kommentar: min förhoppning på längre sikt är att fler vågar prata för Wikipedia. Många journalister vill nämligen ha andra personer att prata med än den officiella personen: antingen för att de misstänker att den officiella talespersonen bara säger "officiella saker" eller för att de vill ha en lokal person som de kan träffa (och ta bilder av).//Hannibal 23 juli 2010 kl. 11.25 (CEST)
Jag erbjöd mig för längesedan som lokal kontaktperson i Skåne (vilket lett till två reportage och en fotografering, alla tre för ganska längesedan), ett erbjudande som kvarstår. /Grillo 23 juli 2010 kl. 14.00 (CEST)
Jag är fortfarande öppen för uppdrag i Dalabergslagen, samt vissa andra orter i Hedemoras närhet, såsom Hofors, Österfärnebo, Sala, Fagersta eller Norberg. Hur kan vi styra upp Wikimedia SE:s ombud? – mest en retorisk fråga i detta sammanhang och under denna rubrik– Vivo 23 juli 2010 kl. 16.44 (CEST)

Önskade egenskaper för presskontakt[redigera | redigera wikitext]

Fortsatt diskussion om detta på Wikipedia:Presskontakt

Nomineringar[redigera | redigera wikitext]

Självnominering av Haxpett överförd till Wikipedia:Ansökan om administrativ behörighet/Presskontakt

OTRS handläggare[redigera | redigera wikitext]

Vad jag förstår hanterar Riggwelter OTRS på sv:wp. Detta är också en roll där en person agerar som representant för hela communitien. Dels undrar jag över denna rolls osynlighet på sv:wp, på andra språkversioner är detta en mycket viktig roll. Och om vi pratar om tydligare val etc borde kanske även denna roll beskrivas och tillsättningsförfarandet tas upp till debatt. Men än mer undrar jag om det inte skulle gå att slå ihop det som här ovan diskuteras - presskontakt för sv:wp (men inte för föreningen), med rollen som OTRS hanterare?Yger 21 juli 2010 kl. 20.01 (CEST)

Vi kan ha hur många OTRS-personer som helst. Det är bara att anmäla sig på OTRS-sajten. Jag var det en period, men fick mitt konto inaktiverat pga inaktivitet. Vi har i dagsläget fler än Riggwelter, även om det är han som är mest och har varit längst aktiv. /Grillo 21 juli 2010 kl. 20.11 (CEST)
Har du någon länk var jag kan bli behörig. ~Vi kunde ju kanske synliggöra denna ingång mer, så "arga" och nyfikna hellre vänder sig till den istf till Hannibal/presskontakten.Yger 21 juli 2010 kl. 20.33 (CEST)
Jag hittade sidan själv meta:OTRS/info-en_recruiting och ser att på sv:wp är det Bensin, Fluff och Riggwelter som nu är OTRS handläggare, och åtminstone de två sistnämnda tillhör de (bland ett fåtal) som jag skulle vara helt bekväm som uttalande sig om skeenden på sv:w, och båda de är ju också öppna med sin namn.Yger 21 juli 2010 kl. 21.12 (CEST)
Instämmer. --Petter 24 juli 2010 kl. 00.52 (CEST)

Valproceduren[redigera | redigera wikitext]

Jag har funderat lite på hur en valprocedur skulle kunna se ut. - Det finns några stora skillnader mot att rösta fram en administratör. - 1. Alla nominerade kan inte bli valda. 2. Risken finns att ingen blir vald.

Lavallen föreslår:

  1. En tidsbegränsad nomineringsperiod.
  2. När nomineringsperioden är slut, så har vi en tidsbegränsad omröstning på nominerade kandidater.
  3. Istället för att välja mellan att stödja och att inte stödja, så väljer man en och endast en kandidat som man röstar på. (Ångra sig under valperioden går bra.)
  4. Vald blir den med flest röster när perioden är slut.
  5. Röstberättagade är samma som i adminomröstningarna.
  6. Alla svwp-användarkonton (som inte är blockerade eller botar) är valbara.
  7. Vid lika röstetal förlänger man röstperioden tills det finns ett tydligt resultat.

(Och personligen skulle jag bli förvånad om vi får mer än en kandidat.) -- Lavallen 22 juli 2010 kl. 10.44 (CEST)

Jag tycker att det ser bra ut. Hur lång ska nomineringsperioden respektive omröstningen vara? Jag tror också att man den förlängade tidsperioden vid oavgjort ska vara förutbestämd. Förslag: en vecka för nominering, tio dagar omröstning, sedan förlängning en vecka i taget tills att det är avgjort. --Ainali 22 juli 2010 kl. 11.26 (CEST)
Jag tycker också det är en lovande ansats. jag har nu skrivit om sidan Wikipedia:Presskontakt och också där lämnat öppen för något som detta.Yger 22 juli 2010 kl. 11.38 (CEST)
Personligen ser jag inget som hindrar att en nomineringsprocess kan börja på Wikipedia:Ansökan om administrativ behörighet/Presskontakt 2010 eller dylikt (alla nomineringar på en enda sida). Vi kan låta den ligga i två veckor innan röstningen börjar, så får detaljerna för valprocessen växa fram ur hur vi arbetar. Vi kommer säkert att hitta saker som vi inte är nöjda med i processen, men det märker vi efterhand... -- Lavallen 22 juli 2010 kl. 13.31 (CEST)
Förlåt, men jag tycker att det verkar som en dålig idé genomföra en omröstning över nätet, där personens förmåga till att agera pressombud inte alls kan bedömmas, och det blir betydligt lättare att "kuppa" igenom kandidater. Förstår att jag inte kommer att få stöd för den åsikten, men det förblir min uppfattning.--FBQ 22 juli 2010 kl. 14.12 (CEST)
Förstår din synpunkt fullt ut, men jag ser inget alternativ... Detta är till skillnad från wmse inte en juridisk person. -- Lavallen 22 juli 2010 kl. 14.15 (CEST)
Jag har nu lagt upp Wikipedia:Ansökan om administrativ behörighet/Presskontakt och hoppas diskussionen här nu kan flyttas dit och till rollbeskrivningen i Wikipedia:Presskontakt.Yger 22 juli 2010 kl. 14.20 (CEST)

Låt oss rent hypotetiskt anta att två personer kandiderar, alltså frivilligt ställer upp på att ha sina privata kontaktuppgifter utsatta i övre högra hörnet på sidan Wikipedia:Press, så att journalister kan kontakta dem när som helst. Ska vi då verkligen rösta bort en av dessa modiga personer? För det är ju vad detta handlar om. Vore det inte bättre i så fall om båda kunde vara kontaktbara? Och om vi verkligen vill ha en bortröstningsprocedur, ökar eller minskar detta sannolikheten för att någon ska vilja kandidera? --LA2 22 juli 2010 kl. 15.45 (CEST)

LA2 har en klar poäng här. Kanske bättre med en valprocedur som mer liknar administratörsvalet, där man kan rösta både för och emot och alla kandidater med tillräcklig övervikt ja-röster blir valda. Iofs tror inte jag heller att vi dränks i villiga kandidater, men det skadar inte alls att ha mer än en presskontakt om det är möjligt. Lsj 22 juli 2010 kl. 15.51 (CEST)
Jag föreslår att vi i stället gör så här: Nu när vi har exakt en kandidat, så sätter vi upp det namnet som presskontakt. Om ytterligare frivilliga anmäler sitt intresse, vilket de kan göra när som helst på Wikipediadiskussion:Press, så kontaktar de presskontakten och erbjuder sig att avlasta arbetet. Presskontakten får då flera namn som journalister kan hänvisas till. Om det skulle inträffa att någon av dessa presskontakter uppför sig olämpligt, ger felaktiga uppgifter till media eller liknande och inte rättar sina misstag, så kan vi ta upp detta på samma diskussionssida och avsätta presskontakten. Detta har vi ju kunnat göra när som helst under Hannibals tid, alltså har vi redan haft en fungerande "process", men det har aldrig funnits överskott av frivilliga och det har aldrig funnits något allvarigt att anmärka på. Hela sidan Wikipedia:Presskontakt med sin onödiga kravlista bör raderas. --LA2 22 juli 2010 kl. 16.34 (CEST)
Jag misstänker du inte observerat att Wikipedia:Presskontakt skrivits om idag - att klargöra en roll kan jag inte se vad som är problem med. Yger 22 juli 2010 kl. 16.47 (CEST)
Jag håller med LA2 här. Mycket i den här diskussionen känns så onödigt byråkratiskt. Sen vill jag passa på att tacka Hannibal för allt jobb han utfört som presskontakt. Mycket bra också att han inte lämnade oss i sticket utan presskontakt, utan letade reda på en frivillig ersättare som, enligt de som träffat honom, ska vara lämplig för uppgiften. Misstaget att presentera ersättaren som faktum, och inte som förslag, det misstaget förlåter jag gärna. -- Boıvİe 22 juli 2010 kl. 19.55 (CEST)
Jag förstår helt och fullt, men om det nu ska väljas så måste det till ett viss mått av byråkrati för att det inte ska bli ett godtycke i utnämnandet. För det var just ett slags godtycke som det blev reaktioner mot ovan. (Jag hade iofs godtagit en sådan process också.) Exakt vad slutresultatet blir än, vet vi inte i detalj och inte allt om vägen dit, men vi måste försöka börja gå framåt, annars står vi kvar och stampar. -- Lavallen 22 juli 2010 kl. 20.14 (CEST)
Jag håller med LA2 och Boivie i sakfrågan. Jag tycker inte det behövs någon omröstning alls. Varför är det alltid omröstningar som dyker upp i sådana här frågor? Varför kan saken inte bara diskuteras om det inkommer fler kandidater, om nu vidare diskussion behövs? Varför måste det göras en så stor grej av det hela? Min personliga åsikt är att svwp verkligen inte tillämpar wikiförenliga metoder för att reda ut saker och ting. Vi har mycket demokrati och byråkrati med våra val. Svwp behöver mer dialog och samförstånd och mindre omröstningar, som i regel motverkar konsensus utan skapar snarare ett klimat som motverkar samförstånd. När man utser en presskontakt bör denne utses på objektiva grunder, såsom vana att hantera media och eventuella kontakter med journalister. I omröstningar här riskerar det snarare att bli så att känslor och eget spontant tyckande om personen spelar in istället för den objektiva bedömningen av personen i fråga. Nu har Hannibal uppenbarligen tagit fram en användare som har vana att hantera media och som har mediekontakter, vad är problemet i fråga? Jag håller med LA2 om att det är bättre att låta de som vill vara presskontakter att vara det - alltså att skriva upp Haxpett i fråga som presskontakt och om fler personer vill vara det - skriva upp dem och så får personerna jobba som ett team. Då tar vi till vara på alla ideella krafter, som är en fullständigt grund för att ett som projekt som Wikipedia ska överleva. Jag tycker att vi måste på ett betydligt bättre sätt uppskatta och ta till vara på varandra för det ideella arbete vi lägger ner här. Ingen får betalt och ingen kräver heller det; alla är vi här för att förbättra uppslagsverket. Omröstningar i sig där man röstar på personer är därför så tråkiga i ett ideellt projekt som detta, som just behöver så många personer som vill göra så många sysslor som möjligt. När det är i fråga om vissa saker är det nödvändigt med omröstningar, men enligt min mening inte i fråga om en presskontakt som inte har några ytterliggare befogenheter på själva wikin. Jag vill härmed tacka Haxpett för att han ville ställa upp som presskontakt och jag hoppas att han inte har blivit bortskrämd av allt det här. Låt oss slippa omröstningar av det här. Det leder bara till onödig polemisering. Obelix 23 juli 2010 kl. 00.21 (CEST)
Nej, jag håller inte med. Hellre ingen presskontakt alls än en (helt hypotetisk) situation med en presskontakt som inte har stöd av en majoritet av Wikipedias deltagare. --Petter 23 juli 2010 kl. 16.20 (CEST)
För att förtydliga mig ovan tycker jag alltså absolut att det måste gå att rösta emot en kandidat. Att vilken användare som helst skall kunna skriva upp sig ser jag inte som ett alternativ. Det finns många användare jag inte skulle vilja se representera Wikipedia i tidningar och TV... --Petter 23 juli 2010 kl. 18.05 (CEST)

Mitt inlägg ovan var inte bara ett under av dåligt omdöme (självmedvetenhet är första steget till förbättring...). Det var också ett lika stort under av dålig tajming. Haxpett är just nu i en stuga utan elektricitet och har bara sporadisk internetanslutning. Det är därför han inte har deltagit mer i diskussionen. Han ringde mig tidigare idag och meddelade att han i alla fall har läst diskussionen, och att han naturligtvis respekterar gemenskapens beslut om processen. Han hoppades att ha mer uppkoppling under vecken som kommer, och kan då svara på eventuella frågor.//Hannibal 23 juli 2010 kl. 01.15 (CEST)

Under en mellanlandning hemma på väg från ett håll till ett annat har jag svarat på frågorna på nomineringssidan. Jag kommer att vara borta men mer tillgänglig under veckan som kommer. /Haxpett 26 juli 2010 kl. 14.30 (CEST)

Inskränkningar i valbarhet[redigera | redigera wikitext]

Lavallen och Ainali förespråkar bland annat följande:

  1. Alla svwp-användarkonton (som inte är blockerade eller botar) är valbara.

Jag tycker inte att detta är riktigt bra. Det är bättre att sätta upp en tidsgräns för hur länge man skall ha varit aktiv, inte minst för nybörjares egen skull.

Vi hade vissa dåliga erfarenheter i samband med de första skilkomvalen (om någon minns dem). I det läget var först användare utan rösträtt valbara; en del nykomlingar förde upp sig själva som kandidater, utan att helt förstå vad det hela handlade om; och massakrerades förstås i kommentarerna.

En presskontakt bör ha varit aktiv ett längre tag. En nykomling som inte har visat vad h*n går för och att h*n är införstådd med wikimediaprojektet har inga chanser att bli vald; men det är inte säkert att nybörjaren inser detta. För att undvika den sortens misstag, är det lämpligt att lägga in något om att presskontakten skall vara väl bekant med och välbekant för wikiprojekten och wikigemenskapen; och precisera att detta bland annat medför att nomineringar av användare som inte har varit registrerade på ett svenskt wikiprojekt i minst 9 månader (till exempel) inte kommer att beaktas.

(Jag skriver avsiktligt "wikiprojekt". Vi bör kanske precisera detta till ett projekt inom wikimediaramen; men presskontakten är inte bara en kontakt för wikipedia.) Jörgen B 4 augusti 2010 kl. 20.48 (CEST)

krav etc på presskontaktperson finns och diskuteras på Wikipedia:Presskontakt.Yger 5 augusti 2010 kl. 08.34 (CEST)
Att jag föreslog att alla konton skulle vara valbara, betyder inte att jag tror att nya okända konton kommer att bli valda - för jag tror inte sådana kommer att bli valda. (Och de blir aldrig de i admin-omröstningar.) Jag ville också öppna för möjligheten för användare att använda ett marionettkonto i denna funktion. Jag har själv ett konto där jag är öppnare med min identitet än jag är som användare:Lavallen. Min aktivitet på det kontot är dock begränsad till ett par projekt utanför WP, och jag kandiderar inte. -- Lavallen 5 augusti 2010 kl. 10.05 (CEST)

Radera Adam Svanell[redigera | redigera wikitext]

Vill uppmärksamma fler på diskussionen om radering av sidan Adam Svanell: HÄR

Bakgrund: "SvD Wallraffade" på Wikipedia för att belysa trovärdighetsfrågor... say no more. HÄR

Tänk om alla svenskar i stället valde ett favoritämne och skrev en bra artikel om det! --Mercurial 1 augusti 2010 kl. 19.11 (CEST)

True. /Hedning 5 augusti 2010 kl. 16.48 (CEST)

"Banner" högst upp i artiklar i Utmärkta artikelserier?[redigera | redigera wikitext]

Wikipedias nya satsning Utmärkta artikelserier är i full gång och det ser ut som om svenska wikipedia snart kommer att ha sin allra första Utmärkta artikelserie. I samband med detta har en diskussion uppstått angående hur vi ska märka de artiklar som ingår i en Utmärkt artikelserie, så att läsare uppmärksammas på detta faktum. Det förslag som framkommit är att en navigationsruta placeras högst upp i artiklarna som ingår i serien, i dolt läge, likt en banner: såhär.

Som påpekats är denna placering av "banners" högst uppe i artiklar ganska kontroversiell, då vi (väl?) inte har gjort något liknande förut. Därför är det bäst att ta upp detta här, så att fler får chansen att uttrycka sin åsikt. Så vad säger ni? Är den här lösningen bra? Är den för kontroversiell? Finns det andra, bättre, lösningar? Pavl 2 augusti 2010 kl. 18.13 (CEST)

Jag (som har deltagit i diskussionen) tycker att det är mycket bra. Det belyser andra artiklar av mycket hög kvalitet, och är lika "störande" som alla "se även" som är högst upp i artiklarna. Jag tror att det är lätt att missa övriga artiklar om den placeras längst ner, och det vore ganska tråkigt. Det vi vill göra är ju att belysa att en hel serie om ämnet finns, och att denna håller mycket hög kvalitet. Tanzania 2 augusti 2010 kl. 18.35 (CEST)
Jag gillar verkligen inte navigeringsrutor och det blir definitivt inte bättre av att placera dem högst upp... Den diskreta stjärna vi använder i dagsläget tycker jag duger bra. Alternativt en mindre text där stjärnan är idag med en länk till en sida i WP-namnrymden som länkar till de artiklar som ingår i serien. /Grillo 2 augusti 2010 kl. 18.40 (CEST)
Saken är den att det här ju faktiskt inte bara är "utmärkt", det är en serie artiklar som kompletterar det man läser om. Vi vill ju öka användarvänligheten, det tycker jag denna navigationsruta gör. Tanzania 2 augusti 2010 kl. 18.42 (CEST)
Sätt istället en liten ikon bredvid stjärnan (kanske en gul kedja? Simple silhouette chains (yellow).svg) som länkar till serien. Sertion 2 augusti 2010 kl. 18.44 (CEST)
Det låter som en ganska bra lösning, men den ljusa färgen gör den ganska svår att se (för mig iaf). Jag är starkt emot en banner liknande den som föreslås i första inlägget i den här tråden. /-nothingman- 2 augusti 2010 kl. 19.09 (CEST)
Bilden var något jag slängde ihop på ~3 minuter bara för att ha något att visa hur jag på ett ungefär hade tänkt mig. Sertion 2 augusti 2010 kl. 19.20 (CEST)
En bild som länkar till en sida är väl emot licenserna på commons? Tanzania 2 augusti 2010 kl. 19.30 (CEST)
"Utmärkt-stjärnan" länkar till WP:UA i våra utmärkta artiklar, om det är i enlighet med licenserna har jag dock ingen aning om... /-nothingman- 2 augusti 2010 kl. 19.37 (CEST)
Om det inte är enligt några licenser föreslår jag att vi struntar i de licenserna i detta fall. Dock tror jag inte att läsare uppfattar vare sig stjärnan eller kedjan (som om måste göras tydligare). Hur skulle de göra i NE om de ville tipsa om andra artiklar? Moberg 2 augusti 2010 kl. 19.44 (CEST)
Mycket fult med banner/navigationsruta högst upp, snyggt med stjärnor. --NERIUM 2 augusti 2010 kl. 19.53 (CEST)

(Avindenterar) Kunde man inte ha någon form av "komet", stjärna med svans typ, eller stjärna med småstjärnor runt? Spånar, --Idunius 2 augusti 2010 kl. 19.55 (CEST)

Jättebra idé, och så kan den vara 16x32 istället för 16x16 så motivet tydligare syns. Sertion 2 augusti 2010 kl. 20.04 (CEST)
Kul att vi börjar komma till det här stadiet. Själva märket är inte så viktigt för mig. Däremot kan jag tycka att artikelserien kan ha en mall i högerkant, ungefär som mall:kristendom eller liknande - med en notering om varför den här mallen är speciell.//Hannibal 2 augusti 2010 kl. 20.16 (CEST)
Det kan jag tycka med, men det går ju in på infobox och liknande i en del artiklar. Jag tror dock inte att folk märker den i högra hörnet. (När jag säger till andra folk att det finns utmärkta artiklar ser de ut som fågelholkar. Vi har misslyckats med att marknadsföra det..) Tanzania 2 augusti 2010 kl. 20.19 (CEST)
(red.konfl.) Nej. Jag hatar mall:Kristendom. Det värsta är bilden som ger intrycket av att man råkade komma tillbaka till samma sida igen. Det måste finnas något viktigare än andra artiklar och någon godtycklig ämnesbild att ha högst upp i artikeln. Moberg 2 augusti 2010 kl. 20.21 (CEST)
Jag tycker att en kombination av Idunius och Sertions idé med en liten stjärna med svans (eller liknande) och en infobox längst ned i artikeln vore det bästa. Ingen radikal förändring av hur vi brukar designa sidorna men ändå två möjligheter att klicka sig rätt. Jopparn 2 augusti 2010 kl. 22.00 (CEST)
Jag håller med Tanzania. Jag tror att alltför många användare kommer att missa informationen att det finns en hel serie med högkvalitativa artiklar inom samma ämne som artikeln de just nu läser (och jag tror att många användare skulle uppskatta att få reda på detta). Det förslag som länkats ovan kanske inte är den snyggaste navigationsboxen ni sett, men den är bara tänkt som en skiss på hur det skulle kunna se ut - det går säkert att göra den snyggare. (Ni som diskuterar symboler: både enwp och svwp i nuläget använder följande symbol för att representera Utmärkta artikelserier: Cscr-featuredtopic.svg) Jag tycker dock att en kombination av en symbol och en navigationsbox som användare lägger märke till är det bästa. Pavl 2 augusti 2010 kl. 23.41 (CEST)
Jag tycker inte heller att en banner högst upp skulle störa läsningen, och det är fint att kunna puffa för "andra sjukt bra artiklar om näraliggande ämnen". Jag har alltid tyckt att de små stjärnorna i högra hörnet är ett extremt styvmoderligt sätt att "lyfta fram" bra artiklar. Bannern behöver dock göras mycket mindre illgul. /Jssfrk 3 augusti 2010 kl. 09.19 (CEST)
Den var mer gyllene från början, men det framkom kritik om att den var för svårläst. Jag ändrar tillbaks till den äldre, svårlästa, versionen i alla fall, så får vi diskutera bannerns utformning närmare efter att vi bestämt om det är det vi vill ha. Pavl 3 augusti 2010 kl. 09.22 (CEST)
Oj, det där ser mest brunt ut för mig, och är mycket riktigt svårläst. Bättre vore en ljusgul nyans, lite som "Du har nya meddelanden"-bannern eller som någon av de båda gula nyanserna på Projekt Stockholm. /Jssfrk 3 augusti 2010 kl. 10.40 (CEST)
Ja. Som sagt: närmare diskussion om bannerns utformning kan vi väl ta sen, när vi bestämt huruvida vi ska ha den eller inte ... Pavl 3 augusti 2010 kl. 11.07 (CEST)
Jag kan hålla med om att det är en aning otydligt med den lilla stjärnan och att det är en fördel att det även finns en navigationsbox. Vad jag kan se i diskussionen tror jag att de flesta här håller med om det, och att problemet är just placeringen av boxen. Därför vill jag åter föra fram mitt kompromissförslag där boxen läggs längst ned och bilden (Cscr-featuredtopic.svg eller liknande) läggs längst upp i en mall (som även automatiskt lägger till artikeln i kategorin Kategori:Wikipedia:Utmärkta artikelserier). Som jag ser det har boxen den stora fördelen att man slipper lämna sidan för att se vilka andra artiklar som tillhör serien och snabbt kan navigera sig runt mellan de olika artiklarna. Det går därtill att få det lite mer strukturerat i mallen (utan att förlora överskådligheten) än det går att få i en kategori eller en lista. Fungerar kompromissen? Är det någon som helt vänder sig emot att boxen används? Varför i så fall (navigationsrutor är knappast något nytt)? Jopparn 3 augusti 2010 kl. 11.53 (CEST)

Jag ser två nackdelar med placeringen av "bannern" längst ner i artikeln. För det första tror jag att många läsare skulle missa infoboxen, särskilt i de fall där det finns fler infoboxar på samma ställe (tror ni t.ex. att ni skulle lägga märke till infoboxen i artikeln Stadsplanering i Gamla stan?) För det andra blir det svårt för läsare att se skillnaden mellan Utmärkta artikelserier och "vanliga" artikelserier, som också hålls ihop av en navigationsruta (t.ex. Libyens historia). Pavl 3 augusti 2010 kl. 12.15 (CEST)

Inledningen av en artikel ska vara så ren som möjligt och läsaren ska tas direkt in i läsningen av den artikeln, inte mötas av en reklambanner för ett gäng andra artiklar. Detta med navigationsboxar högst upp i artiklar har diskuterats förut och vi har då enats om att det blir oerhört blaffigt. En läskunnig läsare har knappast svårt att se skillnad på navigationsrutorna, det står ju på vad de innehåller. / Elinnea 3 augusti 2010 kl. 12.26 (CEST)
Var har det diskuterats? Det jag menar är att man genom att placera navigationsrutan högst upp tydligt visar att det är en skillnad mellan utmärkta artikelserier och vanliga artikelserier. (Skillnaden mellan "Denna artikel ingår i den utmärkta artikelserien Norskt godis" och "Denna artikel ingår i artikelserien Norskt godis" tror jag går det allra flesta läsare rakt förbi, hur läskunniga de än må vara.)
Dock kan man göra denna skillnad tydlig på andra sätt också, t.ex. genom användandet av olika färger. Pavl 3 augusti 2010 kl. 12.49 (CEST)
Jag sällar mig till motståndarna mot en navigationsruta längst upp och tycker att kombinationen med stjärnikon längst upp och navigationsruta längst ner är okay. Navigationsrutan kanske kan markeras med samma stjärnikon i vänsterkant av listen så framgår det tydligt att det inte är en "vanlig" navigationsmall. /Dcastor 3 augusti 2010 kl. 16.59 (CEST)
Jag kan också gå med på Jopparns kompromiss Pavl 3 augusti 2010 kl. 17.36 (CEST)

Det pågår förresten en diskussion om huruvida det ska heta Utmärkta artikelserier eller Utvalda artikelserier. Vi verkar ha fastnat, så läs gärna igenom diskussionen och kom med fler synpunkter i frågan! Pavl 5 augusti 2010 kl. 11.07 (CEST)

Stad/City - Town/City[redigera | redigera wikitext]

Jag och Marfuas har upptäckt ett litet problem med basartiklar och iw-länkning. I dagsläget länkar artikeln stad till den engelska artikeln town. Vi har alltid ansett Stad som basartikel på svwp, men town är ingen basartikel på enwp. På enwp är det artikeln city som är basartikel, och svenska city (som jag skapade i brist på bättre översättning, finns någon facklig översättning?) iw-länkar dit. Bottarna kommer alltså alltid att anse svenska city som basartikel, och då blir det något missvisande att ha kategorin basartiklar i artikeln Stad. Där gör den ändå ingen nytta.

Men hur ska vi lösa det här? Marfuas har rätt i att definitionen av city inte är densamma på engelska och på svenska, men jag kommer inte på någon annan. Alla lexikon jag har översätter city OCH town till stad, och det verkar inte finnas någon skillnad mellan de båda i svenskan. Varför länkar town till stad och inte city till stad? Och hur ska vi lösa det här för att inte alltid sakna en artikel på metas "tävling"? Tanzania 4 augusti 2010 kl. 20.36 (CEST)

Varför bry sig? Bara för att det finns en lista som är dålig och inte tar hänsyn till översättarproblem på ett bra sätt betyder det väl inte att vi skall skapa konstlade artiklar. Visst är det fint att kunna jämföra med andra språkversioner, men det är inget självändamål.
andejons 4 augusti 2010 kl. 20.38 (CEST)
Bara därför att det nu är felaktigt. Vi kan välja att skapa en egen basartiklar - och i så fall frigöra oss från den på meta. Men det är meta som i alla fall projekt basartiklar har valt att utgå ifrån. Tanzania 4 augusti 2010 kl. 20.40 (CEST)
Jag tycker att man bör återställa så som det var tidigare, då en:city iw-länkar till stad och en:town till småstad. / Elinnea 4 augusti 2010 kl. 21.09 (CEST)
Eller hur? Jag fattar inte problemet, det är ju enwp som det var fel på. Eller så är det nåt jag inte förstår ... Marfuas 4 augusti 2010 kl. 21.40 (CEST)
Håller med Ellinea. Som jag har uppfattat det så är city i USA en stad med styre och en town en stad utan styre medan småstad är village. En en town kan alltså vara större än en city. Fast jag kan ha fel för det är verkligen svårt att begripa. Det är nästan omöjligt att översätta alla de sorters bosättningar som finns så det bästa är en:city till stad och en:town till småstad även om det inte är perfekt. --NERIUM 4 augusti 2010 kl. 21.50 (CEST)

Grundfelet är att en.wp har två olika artiklar för town och city, trots att det inte finns någon entydig begreppsskillnad. De engelska artiklarna borde slås ihop. Detta har diskuterats i evighet på meta:Talk:List of articles every Wikipedia should have#City/Town (se även diskussionssidans arkiv). --LA2 4 augusti 2010 kl. 22.55 (CEST)

Stad=City
Köping=Town
By=Village
ᛗᚯᚱᚴᛖᚱᛘᚨᚾ 4 augusti 2010 kl. 23.33 (CEST)

Det går inte möjligen att först och främst se till att en:City länkar till sv:Stad och tvärtom, och därefter länka sv:City till en:City och en:Town till sv:Stad? De enda som länkar till varandra åt båda hållen blir alltså City på engelska och Stad på svenska, men de andra länkar iaf rätt åt ena hållet. Eller lider bottarna då? -Laxskinn 4 augusti 2010 kl. 23.41 (CEST)
City på svenska är väl downtown på engenska. --NERIUM 4 augusti 2010 kl. 23.50 (CEST)
Det kan också finnas en poäng i att skriva en artikel om det amerikanska stadsbegreppet, som liknar det gamla svenska där en stad måste få någon sorts privilegier för att räknas som det. Dock vet jag inte riktigt hur det här fungerar, eftersom små byar på ner till 100 invånare kan räknas som "city". Ett småabsurt exempel är Dawson City som förlorade sina stadsrättigheter på 80-talet och som nu något skämtsamt kallas "Town of the City of Dawson". Jag har förresten ganska konsekvent översatt "town" (som också har en specifik amerikansk innebörd) till "ort", eftersom jag har tyckt att "köping" känns väl arkaiskt och lite fånigt om platser utanför Sverige. Men jag kanske får backa där? /Grillo 4 augusti 2010 kl. 23.49 (CEST)
Köping bör rimligtvis användas när man till exempel talar om orter utan stadsrättigheter i det äldre svenska eller finländska systemet, tycker jag. Det är inte en lämplig översättning av förhållanden utanför Sverige (eller den forna svenska administrationen i fallet Finland), och jag tycker att det är ett dåligt alternativ till "småstad" i en modern kontext. "Ort" är mycket bättre, inte minst eftersom det är betydligt mindre risk att det förvirrar läsare, som slipper undra vad det betyder, kanske gå in i vår artikel Köping (administrativ enhet) och möjligtvis ta sig därifrån med uppfattningen att det är någon form av stadsfilial vi talar om i den ursprungliga artikeln. /Julle 5 augusti 2010 kl. 02.39 (CEST)
Laxskinns förslag till länkningsmodell avrekommenderar jag. Det kan leda till trassel.
I det här fallet är det betydligt vettigare att strunta i den omdiskuterade metavarianten. Engelskan gör - rätt inkonsekvent - en skillnad som inte svenskan och (bland de jag känner till) de flesta andra språk gör. Jag citerar från en:City: "...there is no agreement on how a city is distinguished from a town within general English language meanings".
"Town" bör nog EMRÅ ses som det mer generiska begreppet, ändå; så jag förordar länkning mellan "town" och "stad". Vill man länka även till "city", så bör man göra som tyskarna har gjort; de länkar "Stadt" till "town" men "Großstadt" (storstad) till "city". På svenska betyder ju "city" något annat; snarast "stadskärna" eller "nybyggt centrumområde som lokalpolitikerna är extra stolta över":-), så det är inte ett alternativ. Jörgen B 5 augusti 2010 kl. 00.02 (CEST)
City är ju överlagrat med betydelser. Det går inte att hitta ett svenskt ord som perfekt motsvarar det. Beroende på kontext kan det ju på engelska betyda "stad med privilegier", "storstad" eller "stiftsstad" (ungefär). Att skapa en artikel om det engelska ordet är görligt, men det är ju bara att formellt få en artikel som kan iw-länkas, inte att verkligen täcka det som åsyftas med den där listan. iw-länka till town, och försök ändra på den där listan istället, alternativt strunta i att det finns någon slags tävling som bygger på förekomsten av iw och var nöjda i vetskapen att svwiki ändå täcker det som skall täckas.
andejons 5 augusti 2010 kl. 09.51 (CEST)
City stiftsstad? Kanske i Storbritannien, men USA hade ju aldrig statsreligion. Har ofta tänkt: Town = Småstad, City = Storstad. Bara undrar: Fick alla ni som gick i plugget i Sverige före 1971 lära er att "town" var köping och "city" stad som någon skrev här (i så fall verkar svenskar haft lättare att förstå det då än nu). J 1982 5 augusti 2010 kl. 12.59 (CEST)
Min engelsklärare på högstadiet hävdade att city är en stad med domkyrka, town en stad utan domkyrka. The city of Lund. The town of Malmö. Hans källa är dock okänd. //Salsero 5 augusti 2010 kl. 13.39 (CEST)
Jo, i brittisk engelska är city en stad med domkyrka. Den amerikanska definitionen är dock mycket vidare. --boıvıe  5 augusti 2010 kl. 15.25 (CEST)
Eller, det var visst inte riktigt sant längre, enligt en:City status in the United Kingdom utdelas city-status även till andra större städer nuförtiden. -- bVİe 5 augusti 2010 kl. 15.28 (CEST)

Google Translator Toolkit[redigera | redigera wikitext]

För ett drygt år sedan uppmärksammades det nya Wikipedia-stödet i verktyget Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2009/Juni#Google Translator Toolkit, men då konstaterades att det bara kunde översätta från engelska Wikipedia till andra språk. Nu kan man även översätta till engelska Wikipedia. --LA2 5 augusti 2010 kl. 18.49 (CEST)

Lägg till källor i artiklar om levande personer![redigera | redigera wikitext]

Wikipedia:Artiklar om nu levande personer står "Artikeln måste innehålla korrekta uppgifter.[1] Var noga med trovärdiga referenser, speciellt när det gäller biografier. Kontroversiellt eller omstritt material som saknar källor, eller har dåligt underbyggda källor om levande personer (vare sig de är positiva, negativa eller starkt ifrågasatta), skall omedelbart raderas ur artiklar, diskussionssidor och användarsidor." Det är viktigt att artiklar förses med källor, och särskilt viktigt är det när det gäller levande personer. Vi har idag [885] kb-märkta artiklar om levande personer. Visst vore det bra om vi kunde minska det antalet och se till att fler av dessa artiklar källbeläggs? Var med i Veckans tävling: Levande i behov av enstaka källor! / Elinnea 4 augusti 2010 kl. 10.01 (CEST)

Att man bör ange källor (som i mallen {{källor}}), är ett viktigt krav. Om det efterlevdes, skulle mycket av relevans-diskussionerna aldrig uppkomma. Det saknas exempelvis källor till olika grundfakta om Adam Svanell (hans utbildning och anställningar), så det är en dålig artikel i det avseendet, förutom att hans relevans kan ifrågasättas. Önskemålet om källor försvåras av att exempelvis Vem är det inte utges längre, så vi vet inte ens om han skulle platsa där. Nu aktuella personer blir svårare att källbelägga än sådana från 1900-talet. Men att det saknas källor har väldigt lite med användningen av {{kb}}-mallen att göra. Kb-mallen används nästan enbart när innehållet i en viss uppgift är ifrågasatt. I många fall finns det inga källor alls för påståendet, och det borde helt enkelt tas bort, men många wikipedianer (man kan kalla dem lata och fega eller smarta och smidiga) kb-märker hellre än rensar upp. Kb-mallen har därigenom fått ungefär samma innebörd som {{fluff}}-mallen. --LA2 4 augusti 2010 kl. 18.25 (CEST)
Att ta bort meningen och kb-mallen ger också poäng i tävlingen. Jag håller med om att vi är för fega och rädda för att radera något, man tänker att den som lagt dit det nog visste vad han gjorde och att någon ska bli upprörd om man tar bort något. Kb-märkningen handlar ju om att man vill ge folk en chans att tala om varifrån de fått ett påstående, men nu har det ju gått så långt att vi har artiklar som haft sån märkning i flera år. Jag tycker att vi borde vara skarpare där, antingen källbeläggs meningen inom en tid (en månad? ett år?) eller så tas den bort. / Elinnea 4 augusti 2010 kl. 18.34 (CEST)
Finns det något skäl till att inte vara lika tydliga gentemot alla bidrag på wikipedia? jag har fått mycket skit för att jag konsekvent kräver källor för bidrag som saknar sådana. De flesta menar på att det är "onödigt" då informationen enkelt kan hittas i officiella källor. Precis som Elinnea, menar jag att systemet med automatik ska reagera på källösa bidrag och kanske till och med sätta en "timer" på dom; (exempelvis) "ditt bidrag kommer att raderas inom 1 vecka om inte källa anges". En månad är alldeles för lång tid. Färre än 5% av de källmallar jag sätter ut i hyfsad omfattning, åtgärdas. Skribenten kommer inte ihåg efter en månad varifrån bidraget hämtades ifrån (om det öht finns en källa, och om skribenten är aktiv!). Anledningen till att jag kan vara lite kaxig på denna punkten, är att jag sedan cirka tre år konsekvent anger källor. Eftersom alla mina bidrag från tryckta källor hämtas från eget bibliotek med närmare fyratusen volymer, kan jag alltid på stört verifiera bidragen. Om alla registrerade användare var lika konsekventa, skulle wikipedia lyftas till en helt annan nivå än idag. --Ymer 4 augusti 2010 kl. 19.16 (CEST)
Jag håller helt och hållet med om att det är synd och skam att inte ange sina källor, men det är svårt att åtgärda artiklar som redan är skapade. Vid något tillfälle har jag helt sonika skrivit över en sådan artikel med mina källor, och inte behållit något alls från den gamla artikeln, det kanske är en god väg att gå med kortare källösa artiklar. För som någon sa i Adam Svanell-diskussionen, vi kan ju inte radera telefon och svärd för att de saknar källor. Eller kan vi det? /Jssfrk 4 augusti 2010 kl. 21.47 (CEST)
Det är inte hela artiklar detta handlar om utan att radera meningar som inte har försetts med källor, som i fallet med telefon. Meningen "Mobiltelefoni är numera vanligare än fast telefoni" har varit kb-märkt sedan i oktober 2009. Jag tycker den ska tas bort. / Elinnea 4 augusti 2010 kl. 21.53 (CEST)
Problemet är väl egentligen detsamma för helt källösa artiklar? Vi har tusentals artiklar som helt saknar källor, som är väldigt svåra att åtgärda i efterhand. Meningar som kb-märkts och inte källbelagts inom x antal veckor borde kunnas strykas, men jag tror att man är rädd att ta bort info som "nån annan" kanske kan verifiera. Jag lämnade t.ex. kvar två kb i Pa Dembo Touray i går kväll, eftersom jag tyckte att informationen borde gå att verifiera men inte lyckades själv. Informationen var även tämligen oskyldig, den handlade om att han talade svenska och hade fru och barn. Men visst, jag kanske borde ha strukit de meningarna, de tillför inte artikeln så mycket. Vi är nog lite fega. /Jssfrk 5 augusti 2010 kl. 08.11 (CEST)
Eller så tar man tag i dem om man kan, meningen som Elinnea lyfte fram ovan och som saknade källa i Telefon är nu åtgärdad. Och det tog inte många sekunder att söka på Google för att hitta en källa heller. Pillerillern 5 augusti 2010 kl. 08.24 (CEST)
Det är just det där "om man kan" som är den springande punkten. Om man inte kan, ska man lämna kvar eller stryka? Jag tror att många lämnar kvar kb-mallad eller osäker information i hopp om att någon annan kan källbelägga. /Jssfrk 5 augusti 2010 kl. 12.50 (CEST)
Byt till Mall:Ifrågasatt uppgift om man inte tror alls på uppgiften, i övrigt bör den vara kvar om det inte är en felaktigt placerad kb, som på en mening som "Sverige är ett land" där alla vet att det är korrekt då ska kb-mallen bort. Jag vill även be om ursäkt för min kanske onödigt hårda ton (syns kanske mest i redigeringskommentaren), Elinnea gör en stor insats med att påminna om kvalitetsbrister och att åtgärda dem och ev. kritik var inte riktad mot henne utan mot oss alla som en helhet i att vi diskuterar bristerna istället för att åtgärda dem, vilket jag nu ska återgå till. Pillerillern 6 augusti 2010 kl. 08.26 (CEST)
Kan rekommendera news.google.com för att hitta källor till påståenden som hänt de senaste 8 åren. Sertion 5 augusti 2010 kl. 08.31 (CEST)
Problemet beror bland annat på att systemet (Wikipedia) är otydligt. Exempelvis: vid nystart av artikel sägs det i den övre informationsrutan; "Skriv vad du vet om ämnet i fältet nedan och ange källhänvisningar." samt "Tänk på att artikeln bör vara verifierbar och encyklopediskt relevant." Längre ner står det; "Du ansvarar även för att bidraget inte bryter mot upphovsrätten och att all information i bidraget är verifierbar." Är det bör eller skall (är) som gäller? --Ymer 5 augusti 2010 kl. 15.42 (CEST)

Val/godkännande av presskontakt[redigera | redigera wikitext]

Nomineringen av presskontakt går ut idag, och det är dags ta nästa steg, gå igenom en val/godkännandeprocess av den enda personen som nominerats. Tidigare har detta diskuterats här (Wikipedia:Bybrunnen#Valproceduren) men jag skulle vilja föreslå en något enklare procedur, där vi fullt ut använder mallen för val av andra funktionärer (stödjer, neutral, stödjer ej etc). Öppet är då vilken mängd stöd som skall behövas för att anses vald/godkänd, själv tycker jag det borde räcka med en klar majoritet (60%). Även längden på omröstningen kan diskuteras, räcker det med en vecka vi brukar ha?Yger 5 augusti 2010 kl. 08.42 (CEST)

Eller anser vi att med bara en kandidat att Haxspett nu är vald/utsedd till presskontakt?Yger 6 augusti 2010 kl. 10.04 (CEST)
Jag tycker att det är viktigt att mandatet är tydligt, varför jag förordar val enligt ditt förslag av den 5:e. MVH/--Idunius 6 augusti 2010 kl. 10.13 (CEST)

Jag har nu lagt upp en omröstning för val. Förutom stöd för att genomföra ett formellt val av Idunius ovan gav även Ainali, Grillo och Candarella stöd vid dagens Wikifika (där även Haxpett var med, och gav positiva svar på en del frågor). Hur länge valet skall pågå och exakt vilken andel stöd som skall anses krävas får vi se om det behöver diskuteras vidare eller om utslaget blir så klart så detta inte blir nödvändigt.Yger 6 augusti 2010 kl. 18.52 (CEST)

Principfråga[redigera | redigera wikitext]

Jg vill gärna se andras synpunkter i Kategoridiskussion:Finlandssvenska författare. Fernbom2 6 augusti 2010 kl. 07.02 (CEST)

Gör din röst hörd om WMF:s strategi[redigera | redigera wikitext]

Nu närmar sig Wikimedia Foundations långa och öppna arbete med att skapa en strategi för de närmaste fem åren sina sista steg. Det var Sue Gardner som för över ett år sedan gav alla som är intresserade av Wikimedia-projekten möjligheten att forma Wikimedia Foundations framtida strategi. Men du har fortfarande chansen att göra din röst hörd, och nu är det enklare än någonsin. Du behöver bara svara på en kort enkät (ca 5 minuter, på engelska), där du får välja vad du tycker är viktigast och skriva om det är något du vill lägga till. Enkäten hittar du här. Du har fram till den 15 augusti på dig.//Hannibal 6 augusti 2010 kl. 13.28 (CEST)

FIFA?[redigera | redigera wikitext]

Borde inta alla artiklar som heter tex 2006 FIFA World Cup flyttas till 2006 Fifa World Cup? -Josve05a (d | b) 6 augusti 2010 kl. 21.30 (CEST)

Har för mig att artikelnamn inte följer samma regler som brödtext. Varför har de överhuvudtaget engelska namn? Aaker 6 augusti 2010 kl. 21.35 (CEST)
Det är ett dataspel. -Josve05a (d | b) 6 augusti 2010 kl. 21.38 (CEST)

Identifiera bröllopsgäster[redigera | redigera wikitext]

Känner du igen någon av dessa personer Commons:Category:Wedding of Victoria, Crown Princess of Sweden, and Daniel Westling-unidentified guests? Vore bra om vi kunde sätta namn på de av dem som är kända, så de bilderna kan beskäras och användas i artiklar. Någon har kanske koll på dessa ansikten eller har kvar nån gammal tidning eller vet nån webbplats om bröllopet där bilder och namn på gästerna finns, som man kan jämföra med? / Elinnea 28 juli 2010 kl. 11.03 (CEST)

Fantastiskt fina bilder! //Mippzon 28 juli 2010 kl. 11.21 (CEST)
Tänk så många "okända" kändisar det finns! Jag har dock identifierat några nunor (bl a Thomas Östros, Antje Jackelén och Bo Lundgren), och till höger på den här bilden har vi ju uppenbart David Batra. Jag misstänker att damen vid hans sida är hans fru Anna Kinberg Batra men har aldrig sett en bild på henne förut. Någon som kan bekräfta att det är hon? /FredrikT 28 juli 2010 kl. 12.10 (CEST)
Jag googlade lite på Anna Kinberg Batra och fick upp några bilder som motsvarar den på Commons. Så verkar stämma att du hittat paret Batra :) //Mippzon 28 juli 2010 kl. 12.29 (CEST)
Haha, identifierade en i alla fall! (Jan Helins (som jag inte vet vem det är) fru..) Tanzania 28 juli 2010 kl. 15.29 (CEST)
Jo då, det är fru Batra på bilden bredvid herr Batra. Jag är bekant med henne, så jag vet det. DG 28 juli 2010 kl. 20.08 (CEST)
Bild 73 och bild 76 visar Mats Johansson, moderat riksdagsledamot. Gissningsvis var han där i sällskap med sin fru Helena Sigander. På bild 201 är mannen Tomas Östros. Bo Lundgren är med till vänster på bild 216 och bild 217. DG 28 juli 2010 kl. 20.27 (CEST)
Ja, det är hans fru Helena Sigander. Rex Sueciæ 30 juli 2010 kl. 00.00 (CEST)
Bild 254 torde inte vara så svår. Kan inte ha varit så många östasiater på bröllopet, eller? 255 känner jag faktiskt igen, men jag kan bara inte komma ihåg ifrån var! 347 - Göran Persson och Anitra Steen, oidentifierade?? 354 är Peter Eriksson (politiker). Tanzania 28 juli 2010 kl. 21.10 (CEST)
374 är Maud Olofsson. Ganska många är väl Daniels släktingar, och dessa torde väl inte vara relevanta för egna artiklar per c. Tanzania 28 juli 2010 kl. 21.18 (CEST)
376 är Carl Bildt med fru, och visst är väl 375 Prinsessan Christina med Tord Magnusson? Hennes artikel skulle behöva en färskare bild än den nuvarande. Och 421 är Margrethe II med sin Prins Henrik. Lsj 28 juli 2010 kl. 22.17 (CEST)
Bild 298 är Eva Hamilton och Karl-Johan von Heland. På Bild 220 står väl Micael Bindefeld till höger? Honom har vi ingen bild på sedan tidigare. //StefanB 29 juli 2010 kl. 09.56 (CEST)
Har hittat, beskurit och lagt in bilder i några artiklar, men jag har ganska många jag är lite osäker på, man vill inte gärna råka lägga in ett namn på nån och så är det kanske inte all de, är det nån som skulle vilja kolla igenom följande? 377, är det Göran Hägglund med fru? Kan 380 vara Maria Larsson med make? 400, tror jag föreställer grekiska kungligheter, tror han i mitten heter Philippos, nån som har koll på dem vet? 370 kan det vara Alice Trolle-Wachtmeister och Hans Gabriel Trolle-Wachtmeister? Jag tror han till höger på 289 är Rickard Engfors. Längst till vänster på 249 är väl Antonia Ax:son Johnson? Om nån kan bekräfta att det är dem, så skulle vi kunna beskära dessa och lägga in i artiklarna, flera av dem saknar bilder i nuläget. Är det någon som vet hur man gör såna där identifieringsrutor som finns kring flera personer på 354? Sven-Otto Littorin syns på 361, 362, och 363, men övriga känner jag inte igen.Hur hittar man koordinaterna för att göra en ruta runt nån? Mannen i mitten på den bilden tror jag är Sten Nordin, förresten. 355 kan kanske vara Cristina Husmark Pehrsson med Tobias Billström snett bakom? Tobias Billström på 356 också? På 353 ser man Sten Nordin igen, Beatrice Ask och längst fram är Andreas Carlgren. Om det är Bindefeldt på 220 är jag faktiskt lite osäker på, det är rätt likt, men det är något med dragen som jag inte riktigt tycker stämmer, me det kan ju bara vara vinkeln förstås. / Elinnea 29 juli 2010 kl. 15.51 (CEST)
377, är Göran Hägglund med fru. 370 är Alice Trolle-Wachtmeister (jämför med denna bild) men det är tveksamt om det är Hans Gabriel Trolle-Wachtmeister, i alla fall jämfört med den här bilden som är 3 år gammal. 356 (och längst till vänster på 355) är Tobias Billström och sannolikt hans fru Sofia. //StefanB 29 juli 2010 kl. 14.36 (CEST)
Tack! Tanzania, 255:an som du känner igen, men inte riktigt vet varifrån, kan det kanske vara Carin Götblad? / Elinnea 29 juli 2010 kl. 15.50 (CEST)
Japp, 255:an är Carin Götblad. Undrar dock vem det förvånade paret till höger är :) //Mippzon 29 juli 2010 kl. 16.01 (CEST)
Tack! Beskar den bilden och la in i hennes artikel. / Elinnea 29 juli 2010 kl. 16.18 (CEST)
Självklart är det polischefen! Hade inte koll på namnet, men ett ganska annorlunda utseende lägger man märke till på Rapport... Tanzania 29 juli 2010 kl. 16.30 (CEST)
Elinnea, under bilderna finns en knapp "Add a note". Klicka på den och markera område i bilden och skriv in en text. //StefanB 29 juli 2010 kl. 16.39 (CEST)
Tanzania, man brukar ju mest se henne i uniform och inte i blommig klänning, så det är inte så konstigt att man inte kopplar direkt. StefanB (och Ankara på Commons), tack för hjälpen, nu vet jag hur man gör, det var ju väldigt enkelt och praktiskt! Är det det Rania av Jordanien och Abdullah II av Jordanien och en av deras döttrar som står till vänster på bild 108? (Drottning Margarethe tycks ha smakat på nåt surt ;)) / Elinnea 29 juli 2010 kl. 17.00 (CEST)
commons:Commons:Image annotations kan man läsa mer om hur man gör markeringar i bilder. Om vi flyttar över en:Template:Css Image Crop kan man beskära en bild direkt i infogningen i redigeringsläget. Dessutom om man har aktiverat finessen mwEmbed kan man göra det på ett mycket lätt sätt. Här finns en blogg om hur det skulle kunna gå till. --Ainali 29 juli 2010 kl. 17.19 (CEST)
Ja det är Rania av Jordanien och Abdullah II av Jordanienbild 108 samt Antonia Ax:son Johnson249. Jag hittade ett bildspel på svenskdam.se och kunde då identifiera dessa. Kan det vara de spanska prinsessorna på bild 400? //StefanB 29 juli 2010 kl. 19.38 (CEST)
Enligt bildspelet på den här sidan så är det den bulgariska princessan Rosario och den spanska princessan Elena. Vem mannen i mitten är vet jag inte. //StefanB 31 juli 2010 kl. 11.46 (CEST)
Är det Alexia av Grekland och Carlos Morales på 401? Jämför. I så fall har vi ett bidrag till flera språkversioner med den bilden. //StefanB 29 juli 2010 kl. 19.56 (CEST)
Nog visst måste det vara dem? Tror jag vågar vara så djärv att jag lägger in dem. (Någon annan som kan får beskära) Tanzania 29 juli 2010 kl. 21.54 (CEST)
Jämför ännu bättre här. Tanzania 29 juli 2010 kl. 22.01 (CEST)
Bekräftas helt av en nästan identisk bild på sidan 5 i detta bildspel. //StefanB 30 juli 2010 kl. 18.10 (CEST)
Stefan Persson är längst till höger på 267. Någon som kan beskära den så att artikeln får en bild på honom? //StefanB 29 juli 2010 kl. 20.05 (CEST)
 Fixat »Wolfgangus Mozart 29 juli 2010 kl. 21.11 (CEST)

Här är en lista över de som var på bröllopsmiddagen, kan kanske vara bra att ha och jämföra mot, alltså att man kan googla namnen och se om man hittar personer som liknar de på bilderna. Här några sidor om olika kungahus med bilder som man kan jämföra med spanska, grekiska, holländska, belgiska/ Elinnea 29 juli 2010 kl. 22.14 (CEST)

Det är endast gästerna på bröllopsdagen, här är listan av regeringens middag: Guest list for the dinner hosted by the government of Sweden. Jag vet att alla från regeringens middag gick till konserthuset och har ankommit med bussarna. Men jag har tyvärr ingen lista med alla gäster i konserthuset. --Prolineserver 29 juli 2010 kl. 22.40 (CEST)
Tack för alla dina fina bilder! Vad tror ni om Fil:Royal_Wedding_Stockholm_2010-Konserthuset-365.jpg, är det Gunilla Carlsson i mitten och Lena Adelsohn Liljeroth till höger? / Elinnea 29 juli 2010 kl. 23.12 (CEST)
Det stämmer bra! --Christian47 29 juli 2010 kl. 23.55 (CEST)
Mannen till höger på 083 är Tomas Eneroth. Någon som kan beskära till artikeln om honom? //StefanB 30 juli 2010 kl. 15.53 (CEST)
Fixat. //StefanB 31 juli 2010 kl. 10.59 (CEST)
Är det Thomas Mattsson250, 251 och 263? //StefanB 30 juli 2010 kl. 18.45 (CEST)
Japp så är det[3]. //StefanB 31 juli 2010 kl. 16.14 (CEST)

För intresserade som läser tyska: En av våra aktivaste bröllopsfotografer, användare:Prolineserver, skrev här om dagen ett gästinlägg om bröllopsfotograferandet på bloggen hos Wikimedia Deutschland. --LA2 30 juli 2010 kl. 21.54 (CEST)

Bild 283 verkar vara Anna Ekström. Ulner 30 juli 2010 kl. 22.36 (CEST)

Ja, jag beskar bilden och lade in den i artikeln. //StefanB 1 augusti 2010 kl. 09.40 (CEST)

163 är Anders Danielsson. //StefanB 31 juli 2010 kl. 09.38 (CEST)

Fixat. //StefanB 31 juli 2010 kl. 10.59 (CEST)

Är det Camilla Lindberg225, 226 och 227? //StefanB 1 augusti 2010 kl. 09.40 (CEST)

Tre gissningar:
--Ankara 2 augusti 2010 kl. 23.31 (CEST)
020 är inte Per Westerberg (jämför) och 266 är inte Fredrik Lundberg.(jämför). Björn von Sydow är helt riktigt med på 159-161. //StefanB 3 augusti 2010 kl. 06.58 (CEST)

För er som beskär bilder, och för er som låter bli för att det är så jobbigt, kan jag tipsa om commons:User:Cropbot. --Ainali 7 augusti 2010 kl. 10.01 (CEST)

Syntaxfel[redigera | redigera wikitext]

Vi hade en tävling om syntax fel i juli, tycker ni att det är fel att skapa en likadan tävling om ca 4 veckor? -Josve05a (d | b) 2 augusti 2010 kl. 17.29 (CEST)

Tycker det är lite snart inpå... Lämna gärna plats för tävlingar som handlar om att tillföra faktiskt innehåll. Syntaxfelen är ganska oviktiga, och jag och några till går konsekvent igenom de mest högprioriterade med hjälp av WikiCleaner. /Grillo 2 augusti 2010 kl. 18.42 (CEST)
Jag noterar att antalet rapporterade syntaxfel vid slutet av Veckans Tävling i början av juli låg på drygt 25000 (varav nästan alla var lågprioritetade fel) och att den siffran stadigt har minskat sedan dess och nu är nere på färre än 22000. Med andra ord går utvecklingen i helt rätt riktning (och snabbt dessutom), varför en tävling inte behövs i dagsläget. Bättre då att fokusera på något annat område i större behov av att uppmärksammas. / Sarnalios 7 augusti 2010 kl. 02.00 (CEST)

Får man radera i önskelistorna?[redigera | redigera wikitext]

Jag tänkte sätta tänderna i listorna över önskade artiklar och stötte direkt på denna önskan i kategorin litteratur: [[Astartes mage ISBN 978-91-633-4135-9)Eva Fidjeland]] Författaren har bara givit ut 2 böcker som finns i Libris, båda på ett förlag som inte utgivit något annat, alltså troligen egenutgivning. Hon har inte recenserats på något relevant ställe vad jag kan se. Boken saknar definitivt wp-relevans, enligt min bedömning även författaren. Får man ta bort en sådan post från önskelistan på eget bevåg? Eller ska jag skriva en artikel, ta bort önskan, och sedan invänta att artikeln raderas ;) Kryckan 6 augusti 2010 kl. 21.36 (CEST)

Jag tror den, men jag vet inte. -Josve05a (d | b) 6 augusti 2010 kl. 21.38 (CEST)
Absolut! Relevansreglerna gäller även röda länkar, och därmed även önskelistan. -- Lavallen 6 augusti 2010 kl. 21.42 (CEST)
Länken las in av Användare:Evafidjeland som ett försök få in en ej relevant bok och författare "bakvägen".Yger 6 augusti 2010 kl. 21.49 (CEST)
Visst får man radera i dessa precis som man får redigerar andra sidor, men man bör självklart vara mycket restriktiv med detta, annat än i uppenbara fall. Man bör nog begränsa sig till radering av "saknar uppenbart relevans" (som i detta fall) och "uppenbart tillagt som rent skämt eller annan vandalisering", och avstå från ex.vis. radering av "verkar inte särskilt intressant att skriva om". Så om någon skulle lägga till Nisse Karlsson (fotbollsspelare i korplag, division 8) är det nog bara att radera. Men redigeringskommentarer är ju alltid bra att använda för att förklara varför man raderar. Tomas e 7 augusti 2010 kl. 18.27 (CEST)

Statistik maj-juni[redigera | redigera wikitext]

Den officiella statistiken för sv:wp för juni är nu släppt och den visar att trenden med att antalet nya artiklar/dag är fortsatt svagt ökande jämfört med för ett år sedan. Antalet nytillkomna bidragsgivare är minskande, också det en trend som varit en längre tid, vilket dock kompenseras av att de existerande skriver lite mer/fler artiklar, och antalet mer aktiva är snarast ökande än minskande. Siffrorna över antalet accesser mot sv:wp har gjorts om även för tidigare perioder. De nu presenterade nuvarande siffrorna för maj-juli visar på en hälsosam ökning av accesserna mot sv;wp på +16% från samma period för ett år sedan.Yger 7 augusti 2010 kl. 11.14 (CEST)

Plagiat i andra hand?[redigera | redigera wikitext]

Nedanstående fråga rör i första hand fiskartiklar, och borde kanske vid första påseendet ha avhandlats på Djurportalen. Jag tycker nog, emellertid, att den kan ses som allmängiltlig, samma problemställning kan rimligtvis uppstå inom andra ämnesområden, så jag väljer att ta upp den här.

Jag har en fråga som jag väldigt gärna skulle vilja ha Wikipediagemenskapens syn på: Hur långt ska vi gå vad det gäller plagiat? Jag har sett att en källa som används i en hel del fiskartiklar är den svenska Fiskbasen. Problemet är, att artbeskrivningarna i denna väldigt ofta (= i alla de fall jag har stött på) är ordagranna avskrivningar av Kai Curry-Lindahls Våra fiskar (1985, ISBN 91-1-844202-1), utan angivande av källa. Jag har i ett nyligt fall (Fläckpagell) ersatt länken med Curry-Lindahls bok, men skulle väldigt gärna vilja veta vad ni andra tycker om saken innan jag gör det till någon vana.

Jag antar att s.a.s. "plagiat i andra hand" inte kan komprometera vår licens (Eller har jag fel där?), men det känns ändå som om den "rätta" författaren är den som borde anges. Jag menar, hur gör vi i en källreferens till Fiskbasen? Sätter vi ut Fiskbasens ägare som författare, i stället för den som ursprungligen skrev just de orden som står på webbsidan? Eller är det tvärtom jag som är för övermoraliserande? / LawD 7 augusti 2010 kl. 14.25 (CEST)

Du ska redovisa var du har hittat ditt material. Så länge du gör det, kan inte du klandras.
Sedan kan det finnas kvalitetsnivåer på källorna, men det är en helt annan diskussion. -- Lavallen 7 augusti 2010 kl. 14.44 (CEST)
Jo, det förstår jag. Jag tänker mig emellertid i första hand ett annat scenario: Låt oss tänka oss att jag lägger till mera material i en kort artikel, som inte har några annoterade källor, utan bara en eller två källor sist under rubriken Källor, och där en av dem just är en sådan källa. Om jag då lägger till fler uppgifter, anser jag att det är mycket lämpligt att källorna läggs in som noter i texten, så man vet vilken information som kommer från vilken källa. Om jag då lägger in korrekta källmallar, så känns det inte riktigt snyggt att ange Fiskbasens (eller vilken sajt det nu är), som ägare, när det i själva verket är Curry-Lindahl som har skrivit just den text jag refererar till. Jag är inte orolig för min egen del, men jag skulle väldigt gärna byta ut webbkällan mot boken. Hur ställer sig Wikipediagemenskapen till ett sådant tilltag? Jag menar givetvis inte att jag skulle fara runt på Wikipedia och ändra varenda förekomst av Fiskbasen till Våra fiskar, men när jag ändå håller på med en större uppdatering av en artikel där en referens till Fiskbasen ingår? / LawD 7 augusti 2010 kl. 14.59 (CEST)
Plagiat kan det inte vara frågan om, eftersom vårt material vad jag förstår inte är kopierat från fiskbasen. Däremot verkar det olämpligt av andra skäl att hänvisa till en källa som är ett stort plagiat. Jag skulle tycka att ett byte som du beskriver vore av godo, även om källan blir mer svårtillgänglig.
andejons 7 augusti 2010 kl. 15.09 (CEST)
Curry-Lindahl är upphovsman och förtjänar att krediteras som sådan så ofta som möjligt. Vet du om att Fiskbasen har snott materialet är det omoraliskt att hänvisa till den sajten när du har tillgång till ursprungsverket - och hur som helst måste väl C-L:s information vara mer trovärdig? Lag och moral är dock skilda saker, så licensfrågan lämnar jag obesvarad. ;) --Mercurial 7 augusti 2010 kl. 18.49 (CEST)
Det är ungefär den ståndpunkten jag intar – att det är omoraliskt, alltså. Det känns dessutom fel att ange Fiskbasens ägare som författare i en referensmall, när författaren egentligen är Curry-Lindahl. Däremot är nog Fiskbasens information lika säker, eftersom den är ordagrant (och jag menar verkligen ordagrant) kopierad från C-L:s verk... :-) Vad jag främst undrade var om någon skulle tycka det var olämpligt om jag bytte ut referensen till Fiskbasen mot en referens till C-L:s bok Våra fiskar i en artikel som jag ändå håller på att uppdatera, detta bl.a. med tanke på att en bokreferens är mera svårtillgänglig än en webbreferens. Men av döma av inläggen verkar så inte vara fallet – än, i alla fall. / LawD 7 augusti 2010 kl. 19.19 (CEST)
Går det inte att kombinera webbrefen och bokrefen? Det känns som ett byte av ref vore på sin plats i detta fall. dnm (d | b) 7 augusti 2010 kl. 19.23 (CEST)
Det är möjligt att jag är för moraliserande, men personligen känner jag ett visst motstånd mot att lämna kvar en referens till en sajt som helt bygger på en icke angiven källa. Jag har förvisso inte gått igenom alla artiklarna i Fiskbasen, men på dem jag har sett består artbeskrivningen enbart av ett citat ur Våra fiskar – återgivet bokstav för bokstav. Sidorna är dessutom märkta med "Copywright [!] All rights reserved"... / LawD 7 augusti 2010 kl. 19.38 (CEST)
Hmm... Ja det låter inte alls bra. Skit i webbrefensen i det fallet och skicka gärna ett uppfostrande mail till dem bakom sidan och ett informativt brev till författaren som de plagierat. :) dnm (d | b) 7 augusti 2010 kl. 19.40 (CEST)
Ok då är jag mer på spåret. Byte tycker jag själv inte är något problem - bästa källan vinner och i mina ögon är det i allmänhet den tryckta boken och i detta fall absolut inte webbkällan, det räcker att den står som extern länk. Två referenser (dnm ovan) tycker jag också funkar fint.--Mercurial 7 augusti 2010 kl. 19.30 (CEST)
Två referenser känner även jag mig, som jag skrivit ovan, en smula tveksam för. Jag upplever det, rätt eller felaktigt, som vi på något sätt, i alla fall i läsarnas ögon, "godkänner" sajten om vi anger den som källa. Att låta en extern referens vara kvar har jag i så fall lättare för – det upplever jag mer som en fördjupning, och inte något artikeln bygger på.
Majla till Fiskbasens ägare kan jag väl iofs göra, men sidorna är i allmänhet "copywrightade" 1997, så det känns en smula sent påkommet. Skriva till Kai Curry-Lindahl blir svårare – han dog 1990. / LawD 7 augusti 2010 kl. 19.58 (CEST)

Politiska åsikter[redigera | redigera wikitext]

Just nu kategoriseras politiska åsikter i olika länder. Undrar två grejer (som jag tror inte direkt behövs till problemkategorierna)

  • 1. Skall det inte vara "åsikt i land". Vad är Kategori:Brittisk liberalism? Det funkar att säga att all liberalism brittisk, för om man kollar i artikeln Adam Smith står det att han var britt.
  • 2. Skall kategoriseringarna Norden/nordisk vara med? I vanliga fall brukar Europa räcka. J 1982 7 augusti 2010 kl. 17.37 (CEST)
Jag har svårt att se att kategorier som Brittisk liberalism inte kan finnas. All liberalism är inte brittisk. När du hänvisar till Adam smith så utgår du från ekonomisk liberalism. Liberalism kan även variera mellan länder och regioner. Exempelvis finns en stor variation mellan "Svensk kommunism" och kommunism i Östeuropa, asien osv. Att Norden finns som enhet beror på att det är ett geografiskt område som ofta avgränsas till och som har gemensamma/liknande historiska utvecklingsmöter när det kommer till samhälle, ideologi m.m. Tycker inte det finns någon motsättning att ha med Norden som kategori, däremot anser jag att Europa borde tillföras som kategori. När det kommer till exempelvis Nordisk feminism så sticker den ut från kontinental sådan. dnm (d | b) 7 augusti 2010 kl. 17.43 (CEST)
Däremot tycker jag att kategorierna borde vara Socialism i Sverige, istället för svensk socialism, men jag följde den uppbyggnaden av kategoriseringen som redan fanns och har kört det genomgående. Om någon vi vill att det skall stå åsikt i land istället så kör vi givetvis på det istället. Visst kan man byta namn på artiklar? Blir drygt om alla skall raderas och sedan läggas in på nytt. dnm (d | b) 7 augusti 2010 kl. 17.53 (CEST)
Håller med dnm i namngivningsfrågan. Tomas e 7 augusti 2010 kl. 18.18 (CEST)
MagnusA har tydligen börjat köra sin robot för att ändra kategorinamnen enligt konsensus (jag har raderat en del av de gamla, numera ersatta, kategorierna). Calandrella 7 augusti 2010 kl. 21.25 (CEST)
Jepp, jag är skyldig honom ett stort tack för det oerhörda slit som det där arbetet måste innebära, trots robot. dnm (d | b) 7 augusti 2010 kl. 21.28 (CEST)
Samarbete. Dnm m.fl. tänker, jag låter min robot jobba och Calandrella städar efter oss. :-) Hursomhelst ska det vara klart nu enligt den lista jag fick av Dnm. --MagnusA 7 augusti 2010 kl. 21.45 (CEST)

Skönlitteratur underkategori till IT?[redigera | redigera wikitext]

Jag tänkte söka igenom kategorin IT med AWB. Det tog evigheter men till slut hade programmet hittat 150 kiloplus artiklar. Skitmycket! tänkte jag. Det visade sig att kategori:Skönlitteratur genom några steg är underkategori till Kategori:IT. jag tycker det ser ut som att den felande länken är att kategori:fiktion är kategoriserad i kategori:abstraktion som snarare verkar handla om dataabstraktion. Är det bara att plocka bort kategorin fiktion ur abstraktion? Moberg 7 augusti 2010 kl. 14.42 (CEST)

Det känns så, abstraktion kan vara mycket inom många ämnen, men man borde kunna lösa det med särskiljning av något slag. -- Lavallen 7 augusti 2010 kl. 14.47 (CEST)
Du kan också begränsa hur långt ner i kat-hierarkin du vill söka med AWB, men det vet du troligen redan. -- Lavallen 7 augusti 2010 kl. 14.48 (CEST)
man kan även komma till Mall:Navigeringsmallar Argentina från kategori:IT. Så ska det väl ändå inte vara? Såhär ser grengången ut:
Kategori:Uteslut vid utskrift < Kategori:Wikipedia:Böcker < Kategori:Wikipedia < Kategori:Wikimedia < Kategori:Wiki < Kategori:Användarskapat innehåll < Kategori:IT Moberg 7 augusti 2010 kl. 18.11 (CEST)
Lavallen: Jo, jag såg det sen, men jag förstod inte var man anger hur många nivåer ner i kategoriträdet man vill söka. Moberg 7 augusti 2010 kl. 18.11 (CEST)
Fixat, tack! Moberg 7 augusti 2010 kl. 23.59 (CEST)

Placering av UA-stjärnan[redigera | redigera wikitext]

Stjärnan som används för utmärkta artiklar är liten, ligger långt bort och man lägger inte märke till den. Skulle man inte kunna göra den något större och lägga den i anslutning till artikelnamnet (artikelrubriken)? Förslagsvis 1 eller 2 fyrkanter till höger. Moberg 3 augusti 2010 kl. 12.37 (CEST)

Instämmer absolut. Det vore snyggt att ha den i direkt anslutning till artikelnamnet tycker jag! (För mig ligger nu stjärnorna mitt i "redigera" vilket gör dem ännu svårare att se.) MVH/--Idunius 3 augusti 2010 kl. 12.46 (CEST)
Jag håller med om att stjärnan behöver synas bättre. Kan du visa hur du menar med ett exempel, Moberg? Pavl 3 augusti 2010 kl. 12.51 (CEST)
Ja, jag tänkte att det behövdes, men visste inte hur jag skulle göra riktigt. Jag gjorde ett exempel i paint där stjärnan blev lite konstig men idén framgår. Moberg 3 augusti 2010 kl. 12.59 (CEST)
(Oj vad många flikar du hade uppe! :) ) Placeringen är bra, stjärnan är dock lite för stor i min mening. Men jag förstår grundtanken och stödjer den. Pavl 3 augusti 2010 kl. 13.01 (CEST)
Ja, den placeringen, men något mindre stjärna, stödjer jag också! --Idunius 3 augusti 2010 kl. 13.05 (CEST)
Medhåll. /Jssfrk 3 augusti 2010 kl. 13.21 (CEST)
Medhåll även här; ungefär den positionen, men en något mindre stjärna. Zaijaj 3 augusti 2010 kl. 13.25 (CEST)

Samma här. -Josve05a (d | b) 3 augusti 2010 kl. 14.30 (CEST)

Tumme upp på förslaget! Tanzania 3 augusti 2010 kl. 15.42 (CEST)
Jag tycker att det är snyggast om ikonen sitter på samma plats i alla artiklar, så blir inte fallet om man väljer att sätta den i direkt anslutning till artikelnamnet. Förutom att man får en enhetlighet inom svwp stämmer placeringen idag även överens med övriga språkversioner. Jag upplever att en artikel ser "renare" ut med dagens placering än om man skall sätta ikonen i anslutning till artikelnamnet. Jag gillar att ikonen är liten och diskret eftersom vi då inte prackar på läsaren en uppfattning om att artikeln är "utmärkt" (en term som kan vara lite vilseledande för den som inte är bevandrad i Wikipedia-uttryck) utan låter läsaren själv bilda sig en uppfattning om kvaliteten på artikeln. Stjärnan i Mobergs förslag ovan tycker jag är för stor och "blaffig" men skulle ändå kunna tänka mig ett mellanting mellan den och dagens storlek (under förutsättning att det inte ställer till det layoutmässigt). /-nothingman- 3 augusti 2010 kl. 17.19 (CEST)
Ja, stjärnan är lite stor. Jag håller med alla här att den borde vara lite mindre, men fick inte till det i paint. Om man sätter den efter artikelnamnet så kommer den att sitta efter artikelnamnet i alla artiklar som är utmärkta. Stjärnans x-läge kommer ju då såklart att variera med artikelnamnets längd. Moberg 3 augusti 2010 kl. 17.29 (CEST)
Det var precis x-läget på stjärnan jag syftade på när jag skrev att den inte hamnar på samma plats i alla artiklar. /-nothingman- 3 augusti 2010 kl. 17.31 (CEST)

Vad sägs om att ha stjärnan på samma plats som förut, men göra den större (samma storlek som på Mobergs bild)? Pavl 3 augusti 2010 kl. 20.13 (CEST)

Fast då kvarstår problemet att den är mitt i "redigera"knappen. Jag tycker inte att det gör något att x-läget flyttar sig, lika lite som det gör något att artikelnamnen är olika långa.. :) /--Idunius 3 augusti 2010 kl. 20.19 (CEST)
Det är sant ... Pavl 3 augusti 2010 kl. 20.20 (CEST)
För mig ligger inte stjärnan mitt i någon redigera-knapp. Jag ser ingen redigera-knapp i närheten vare sig med vector eller monobook, är det någon specialinställning du använder? /-nothingman- 3 augusti 2010 kl. 20.28 (CEST)
Det tror jag inte, ja förutom att jag valt att behålla monobook. Jag har firefox och en MacBook. Stjärnan är mitt i ett stort "redigera" för mig. /--Idunius 3 augusti 2010 kl. 20.31 (CEST)
Låter som ni pratar om finessen Redigera ingress. Sertion 3 augusti 2010 kl. 20.44 (CEST)
Kollade runt lite bland de inställningar som finns, du kan inte av misstag (eller med vilje) klickat i "Visa [redigera]-länk för att redigera ingressen" under "redigeringsfinesser" i fliken "finesser" bland inställningarna? När jag aktiverar det alternativet får nämligen jag också en stor redigera-knapp precis där stjärnan finns. /-nothingman- 3 augusti 2010 kl. 20.44 (CEST)
Jo, ser man på, det har jag ju gjort! =D /--Idunius 3 augusti 2010 kl. 20.52 (CEST)
Om stjärnan placeras till vänster om artikelnamnet blir den på samma ställe i alla artiklar. Tanzania 3 augusti 2010 kl. 22.37 (CEST)
Jag tycker att den syns mycket bra där den ligger nu, tycker att det är tydligt och svårt att missa. Dessutom är det standardplaceringen på alla språkversioner, blir ju rätt konstigt om just sv: lägger den på nåt annat ställe i artiklarna. / Elinnea 4 augusti 2010 kl. 11.54 (CEST)
I och med införandet av vector som "standard-skin" tror jag stjärnan har blivit mycket synligare då sök-fältet flyttats till precis ovanför stjärnmarkeringen. Därför tycker inte jag att den behöver flyttas. Jag experimenterade lite med stjärnans storlek i standlådan (se här). Stjärnan längst till vänster är 16 pixlar stor (dagens storlek), nästa är 20 pixlar och den tredje 25 pixlar. Personligen gillar jag att den är så diskret som möjligt men ändå synlig så jag föredrar den storlek vi har idag. 20 pixlar skulle kunna fungera men 25 är i mitt tycke alldeles för stort. Vad tycker ni andra? /-nothingman- 4 augusti 2010 kl. 12.11 (CEST)
Jag kan delvis hålla med Elinnea om att det vore att föredra att alla språkversioner gjorde lika. Men det är faktiskt inte sant att placeringen vi har nu är "standardplaceringen på alla språkversioner" (se t.ex. danska och ungerska wikipedia), så där faller tyvärr det argumentet. Dessutom: om alla språkversioner av wikipedia skulle tänka "vi får inte ändra något, för då blir det annorlunda mot de andra språkversionerna" hade wikipedia aldrig kunnat utvecklas. Pavl 4 augusti 2010 kl. 12.41 (CEST)
Jag håller med Moberg om stjärnans placering. Jag har redigerat på svenska wikipedia sedan 2005 och vet vad utmärkta artiklar är, men jag hade ingen aning om att de var märkta med en stjärna i högerhörnet innan den här diskussionen kom upp. Danska wikipedias placering av stjärnan är mycket bättre (fast deras stjärna är fulare). --Mgr 4 augusti 2010 kl. 14.13 (CEST)
Användarvänligheten (som det alltid tjatas om) är dålig när stjärnan knappt syns. Ytterst få utanför Wikipedia vet vad en utmärkt artikel är (av personliga erfarenheter) och tror att artikeln som är överst på första sidan är en random artikel typ. Utvald behöver ju inte ens betyda att artikeln är bra, utan bara att någon har valt ut den, vilket skulle kunna ske på slump. Tanzania 4 augusti 2010 kl. 15.31 (CEST)
Jag tycker fortfarande att det är en god idé att lägga stjärnan i anslutning till artikelnamnet, typ den danska. Det ska vara lätt att se att det finns en stjärna. De som inte vet vad den betyder kan ju knappast bli nyfikna, och ta reda på vad den betyder, om de inte ser den? MVH/--Idunius 4 augusti 2010 kl. 19.52 (CEST)
Jag instämmer. Den danska versionen (som jag tycker är snyggare då den ungerska gör att textens vänsterspalt bryts) är tydligare och lockar till vidare undersökningar. Även om jag sedan länge vetat om stjärnan minns jag ännu då jag första gången upptäckte den, och att den var klickbar; och det var inte första gången jag besökte en utmärkt artikel på Wikipedia (kategorin hade jag nämligen upptäckt tidigare)... Jopparn 5 augusti 2010 kl. 00.36 (CEST)
Ska vi se det här som konsensus? De flesta som har uttalat sig verkar tycka att Mobergs idé var bra (eller vems det nu var: att lägga stjärnan efter artikelnamnet). Tanzania 5 augusti 2010 kl. 17.31 (CEST)
Och en följdfråga: Gäller detta endast Utmärkt-stjärnan, eller även den för Bra och Rekommenderad artikel? Pavl 5 augusti 2010 kl. 17.35 (CEST)
Torde rimligtvis gälla alla tre. Samt artikelserien. Tanzania 5 augusti 2010 kl. 17.39 (CEST)
Instämmer. Pavl 5 augusti 2010 kl. 20.47 (CEST)
Ingen har sagt emot att konsensus finns. Är det någon som verkligen opponerar sig, eller skall vi ändra? Tanzania 6 augusti 2010 kl. 14.25 (CEST)
Allt ser bra ut, det är dags att ändra. /Poxnar (D | B) 7 augusti 2010 kl. 00.10 (CEST)
Nu var det ändrat såg jag - men hamnade inte stjärnan lite väl långt från artikelnamnet? Jag tycker det ser snyggare ut som det är på dawp där den ligger i närmre anslutning till artikelnamnet. /Natox 8 augusti 2010 kl. 17.29 (CEST)
Om man får vara besvärlig tycker också jag att den borde vara närmare artikelnamnet, och även en gnutta mindre.. MVH/--Idunius 8 augusti 2010 kl. 17.32 (CEST)
Tycker att det ser märkligt ut med en grön jättestjärna vid rubriken och sedan en liten blå på vanliga stället, som på Mindre hackspett. Det bör vara antingen eller. Och en annan grej, om man lägger dit eller tar bort {{rekommenderad}} så bör man även ta bort/lägga till den från Wikipedia:Rekommenderade artiklar./ Elinnea 9 augusti 2010 kl. 17.03 (CEST)
Hm. Bör inte en "lägre" utmärkelse tas bort när artikeln uppnått en "högre"? Och hur kommer det sig att bra-stjärnan ligger kvar till höger, är det bara den gröna och den gula som ändrats? MVH/--Idunius 9 augusti 2010 kl. 17.06 (CEST)
Roligt att vi kommit så här långt, så snabbt! Håller med Idunius längre upp om att stjärnan fortfarande är en aning för stor. Antingen harmoniserar man den med texten någorlunda, och har höjden på de högsta bokstäverna i rubriknamnet ungefär lika med stjärnans höjd, eller också gör man stjärnan en aning mindre än de högsta bokstäverna. Är stjärnan störst tycker jag man sänder budskapet till människohjärnan att stjärnan är viktigare än rubriken. Och rent estetiskt tycker jag att den, som ovan diskuterat, bör vara mer i anslutning till texten (likt da.wp). Men detta är ju mest småpet. Zaijaj 9 augusti 2010 kl. 17.15 (CEST)
Fixat. Bör nog nämna att så som det görs nu så kan man bara ha en stjärna per artikel och om vi inte gör om artikelserie-stjärnorna något så är det inte kompatibla med utvald-stjärnorna.. Sertion 9 augusti 2010 kl. 19.03 (CEST)

Hur ser man vad som raderas?[redigera | redigera wikitext]

Jag tittade igår på min bidragsstatistik för att se hur många artiklar jag medverkat i och hur min aktivitet fördelades. Idag tittade jag igen för att jag ville veta en specifik detalj i detta. Då såg jag att 3 artiklar jag skapat sedan igår har blivit raderade. Jag ser inget i min bevakningslista. Hur kan jag ta reda på vilka dessa artiklar kan vara? dnm (d | b) 7 augusti 2010 kl. 14.13 (CEST)

Det finns en raderingslogg. Det finns också en logg för raderade bidrag av en viss användar: Special:Raderade_bidrag/Dnm. Löser detta ditt problem? Lsj 7 augusti 2010 kl. 14.16 (CEST)
Tackar, men den sista länken som rör specifikt mina raderade bidrag kan jag inte läsa. Det kan bara administratörer, men du kanske kan meddela mig vad som eventuellt var de senaste raderade där? Av den stora raderingsloggen du länkar till först så framgår ju några artiklar jag redigerat i under natten (bland annat satt upp en för snabbradering, en annan wikiformaterade jag utifall att den eventuellt skulle ligga kvar), med andra ord inga artiklar jag skapat själv. Hamnar då, om dessa raderas, i min statistik över raderade? dnm (d | b) 7 augusti 2010 kl. 14.24 (CEST)
Patrullera nya sidor som sannolikt kommer att raderas, är ett bra sätt att få många raderade bidrag. Du behöver alltså inte vara den som ursprungligen skapade sidorna för att det ska räknas som ett raderat bidrag.
Lägger du i dina inställningar att alla dina redigeringar automatiskt ska läggas i bevakningssidan, så ser du snabbt vad som händer, då raderingsloggen hamnar i bevakningssidan.
Special:Raderade_bidrag/Dnm är en länk administratörer hittar längst upp på sidan när de är inne på Special:Bidrag/Dnm. -- Lavallen 7 augusti 2010 kl. 14.36 (CEST)
Ok, jag kopierade de senaste posterna i din raderingslogg till din diskussionssida. Hittar dock bara Samuel Berg och Delores Jackson, inget du skapat själv vad jag kan se. Vilka sidor är det som försvunnit för dig? Lsj 7 augusti 2010 kl. 14.37 (CEST)
Jag vill tacka för den inputen. Så med andra ord ifall man vill ha en låg kvot av raderade bidrag i förhållande till antalet redigeringar så bör jag inte patrullera nya sidor. Tänk om folk tror att man är en sådan där jobbig sak som bara skapar undermåliga artiklar... ;) Lsj, det var det jag inte visste, vilka som försvunnit alltså. De två du räknar upp är de enda jag vet att jag redigerat i under natten. Den ena föreslog jag för snabbradering och den andra tyckte jag var förmodligen ett liknande fall men wikifierade den utifall att den skulle ligga kvar. Var lite orolig att några kategorier jag skapat tagits bort (dvs. att jag inte förstått att det är onödiga kategorier att skapa) dnm (d | b) 7 augusti 2010 kl. 15.07 (CEST)
Det är behöver inte vara dåligt att ha många raderade användarbidrag, eftersom det också kan betyda att man hjälper till att städa upp på Wikipedia, genom att märka upp klotterariklar, plagiat etc för snabbradering. Loggen för raderade användarbidrag visar just alla raderade användarbidrag (redigeringar), inte bara skapade men sedan raderade artiklar. Mvh Höstblomma 7 augusti 2010 kl. 15.16 (CEST)
Ett tips att få så lite raderade artiklar som möjligt är att aldrig fixa mallade artiklar som t.ex. substubbar eftersom de raderas utan att kontrolleras om de är fixade. --NERIUM 7 augusti 2010 kl. 15.39 (CEST)
Jaså? Har du några exempel? Calandrella 7 augusti 2010 kl. 16.19 (CEST)
De är raderade och jag kan inte se dem. Jag brukar bevaka de artiklar jag fixat till så jag kan se när de raderas i min historik men det är inte någon information som jag sparar på. --NERIUM 7 augusti 2010 kl. 16.31 (CEST) Populäraste just nu att radera är föräldra lösa sidor och det har jag fixat en del för ett tag sedan som blev raderade. --NERIUM 7 augusti 2010 kl. 16.38 (CEST)
Jag tror säkert att sånt kan förekomma då och då av misstag, men det bästa man kan göra när man utökar en substubb är förstås att ta bort mallen... /Grillo 9 augusti 2010 kl. 01.06 (CEST)

Korruptionen på Commons[redigera | redigera wikitext]

Jag skrev lite om det på Användare:Pieter Kuiper/Commons. Adminsen där klarar inte att bli granskade. /Pieter Kuiper 8 augusti 2010 kl. 00.30 (CEST)

Som jag förstår det så har folk skrivit/gjort saker på commons som du har varit missnöjd med och du har genast försökt att hämnas genom att hitta felaktigt uppladdade bilder. Och nu försöker du dra in hela svenska wikipedia på din sida i ditt personliga krig. Pieter, försök lugna ner dig. Allt behöver inte vara en kamp. Använd din energi på att bygga upp istället för att kriga. AlphaZeta 8 augusti 2010 kl. 01.11 (CEST)
Jag engagerade mig i Commons för att jag var missnöjd med alla raderingar av bilder som användes här. Jag lärde mig deras syn på upphovsrätt. Den är rätt så konstig, ganska olika för olika länder. Norden har lyckats relativt bra, men inte till exempel Italien. Det har nog med språkbarriärer att göra. Och Israeliska bidragsgivare är oförskämt bra på att hindra radering.
Sedan finns det då adminsen. Ofta har de laddat upp väldigt mycket. Men granskning är ovälkommen, de har en tendens att använda upphovsrättslagar på mycket mer elastiska sätt än för andras bilder, och ibland kan de bli jävligt arga. Som till exempel Bastique (Cary Bass), som tyckte att jag skulle permbannas. Atmosfären är "clubby", och de bryr sig inte tillräckligt om projekten som använder Commons. /Pieter Kuiper 8 augusti 2010 kl. 01.34 (CEST)
Har också, från enwp:s horisont, noterat det där med lite varierande och egenpåhittade upphovsrättsstandarder på Commons, så den delen hittar nog Pieter inte på. Tomas e 8 augusti 2010 kl. 23.43 (CEST)
Tyvärr så resulterar det i att många bilder inte kommer ut på commons utan ligger kvar på wikipedierna. Har försökt att lägga till bilder och kartor på städer i världen som t.ex. USA och Italien med de ligger på engelska och italienska wikipedia. --NERIUM 9 augusti 2010 kl. 00.02 (CEST)

Att israeliska bidragsgivare är oförskämt bra på att hindra radering har jag också märkt. Plrk 9 augusti 2010 kl. 01.54 (CEST)

Det här visar lite på vad jag poängterat i mina adminval: att uttrycka sig diplomatiskt är inte synonymt med att ha rätt, och vice versa. /Grillo 9 augusti 2010 kl. 01.58 (CEST)

Jag ser att Plrk markerade File:Schaijk,_village_en_longeur_(BHIC).PNG med att tillstånd saknades, och att kompisadmin Adam Cuerden tog bort markeringen utan att han kunde ange en fungerande url till källa. Det är förstås helt fel, och typiskt för tjänst-och-gentjänst bland adminsen där. Upphovsrätten på flygbilden tillhör sannolikt KLM Aerocarto. /Pieter Kuiper 9 augusti 2010 kl. 03.05 (CEST)

Adam Cuerden lämnade en förklarande text på min diskussionssida och hänvisade till en korrekt länk. Harang(nl) återkom med en vidare förklaring. Jag har inte sett någon anledning att tvivla på dessa uppgifter. Plrk 9 augusti 2010 kl. 11.24 (CEST)


Commons må var hur "clubby" som helst, det är tråkigt, men det är ju inte därför du blivit blockerad, Pieter, utan för att du uppför dig demonstrativt elakt och förföljande mot andra användare. Poängen var inte att Bastique får bryta mot reglerna, utan att du skulle låta bli att jaga honom så att någon annan kunde reda ut bildprobemet i stället. Men du klarade tydligen inte av att hålla dig borta. Så därför blev du blockerad. Hej då, och tack för den tid som varit.
Du kanske borde prova att korrekturläsa böcker på Wikisource i stället. Det kräver lika mycket energi, men skapar färre konflikter. --LA2 9 augusti 2010 kl. 03.12 (CEST)
Jag har ansett att Bastique var ett bra skäl att inte ge pengar till Wikimedia Foundation, men jag har väl inte "jagat" honom? Även i sin "ursäkt" ger (snart ex-) Volunteer Coordinator Cary Bass uttryck åt en märklig attityd: "Regular users, are, themselves in a position of authority, especially for newcomers from other projects." Där ni på svwp, frwp, dewp, osv: ni räknas inte. /Pieter Kuiper 9 augusti 2010 kl. 03.27 (CEST)
Pieter, om Bastique gör något, så är det inte du som ska ifrågasätta det. Håll dig på avstånd. Är det svårt att förstå? Lägg ner. Koppla av. Ägna dig åt något annat, för att undvika personförföljelse. Släpp din fixering vid hans person. Låt någon annan hantera Bastique. Det finns massor av böcker som behöver korrekturläsas (de med röd färg). --LA2 9 augusti 2010 kl. 03.38 (CEST)
Problemet är att ingen annan har vågat ifrågasätta en höjdare som Bastique. Inte ens LA2. Samma regler bör gälla för alla som laddar upp bilder. Ingen skillnad bör råda mellan en nybörjare och en betrodd veteran. Palmerston 9 augusti 2010 kl. 10.54 (CEST)
Det är märkligt att det ska spela större roll vem som ifrågasätter en bild, än om bilden är felaktigt licensierad. Jag förstår inte alls LA2:s resonemang. Dag Fält 9 augusti 2010 kl. 11.27 (CEST)
Om det hela tiden är en person som går emot en annan eller ett fåtal andra personer kallas det för förföljelse (eller med det nysvenska ordet "stalkning") och eventuellt trakasseri. Jag förstår den idealistiska grundtanken att det inte ska spela någon roll vem som säger ifrån, men om en person hela tiden tar på sig messiasmanteln blir ju den ensamt ansvarig och således kan aldrig konsensus uppnås (eftersom det kräver medverkan från flera). Försöker man göra något alltför snabbt motverkar det sitt syfte (även känt som "skjuta sig i foten"). Vivo 9 augusti 2010 kl. 11.34 (CEST)
I princip borde man följa en:WP:HA#NOT, att det inte är förföljelse att beivra upphovsrättsbrott. Men sådant åberopas bara av admins när det är newbies som klagar. /Pieter Kuiper 9 augusti 2010 kl. 13.09 (CEST)

Det här handlar inte alls om Bastique eller de andra administratörerna. Det kanske gjorde det i början, men de senaste veckornas debackel handlar enbart om Pieter Kuiper och hans strävan att skaffa sig så många ovänner som det bara är möjligt. Detta är han rätt duktig på och det stör hela arbetet på Commons. Han påstår sig vilja hjälpa Commons, men läs commons:Commons:Administrators' noticeboard/User problems och bedöm själva om detta verkligen är ett sätt att hjälpa Commons. --LA2 9 augusti 2010 kl. 15.12 (CEST)

Betänk att inte allting där är sant. Ett annat skäl som har anförts for min blockering (fast Bastiques utbrott var avgörande, tror jag) är den galleri på min användarsida, som nu finns på commons:User:Grillo. /Pieter Kuiper 9 augusti 2010 kl. 16.20 (CEST)
Bra att du förstår varför du blev bannad. Din första skamvägg gällde bara admin Havang, den kom till när han avslog din begäran att ta bort blockeringen av dig, Länk. Om man ville skulle man även lätt kunna sätta upp en skamvägg med alla dina kontroversiella editeringar. AlphaZeta 9 augusti 2010 kl. 16.46 (CEST)
Ja, det hade man kunnat. Det är själva poängen. Man ska kunna göra sådant utan att bli blockerad. Eller egentligen är det onödigt och demonstrativt, men när inget annat hjälper för att folk vars bilder blir ifrågasatta blir förbannade så blir det en sista nödvändig åtgärd. Det som irriterar mig mest är att nybörjare tvingas gå igenom jättekrångliga procedurer och ofta får sina bilder ifrågasatta med en kort obegriplig genvägslänk, och man förväntar sig att dessa inte ska ta detta personligt, medan om man utsätter de vana administratörerna för minsta ifrågasättande blir de förbannade och skriker om blockering. Något är definitivt ruttet på Commons. Det är inte enskilde som den stora gruppen förföljer som ska flyttas på. /Grillo 9 augusti 2010 kl. 16.58 (CEST)
@AlphaZeta: Det hade föreslagits att jag skulle göra listor av upphovsrättsproblem av en admin, istället för att nominera för radering. Gallerin med bilder uppladdade av Having var ju en sådan lista. Istället för att åtgärda, tar man bort gallerin. Admin Havang är vad man Commons kallar en "serial copyright violator ". /Pieter Kuiper 9 augusti 2010 kl. 17.12 (CEST)

Pröva den nya Commons-uppladdaren[redigera | redigera wikitext]

Efter mycket arbete har användbarhetsteamet visat hur den nya Commons-uppladdaren kommer att se ut. Pröva själv hur den fungerar, här. Det finns några kända buggar, men lämna i övrigt feedback här.//Hannibal 9 augusti 2010 kl. 00.40 (CEST)

Händelser i augusti[redigera | redigera wikitext]

Nu är ju inte Wikipedia en kalendertjänst, men jag vill tipsa om två söndagshändelser som folk gärna får medverka på, för att få inspiration och kanske ta lite värdefulla bilder till projektet. Fyrens dag inträffar den 22 augusti (med "öppet hus" på flertalet fyrar) och Arkeologins dag den 29 augusti. Sök i en sökmotor eller gå in på någon närliggande kommuns hemsida för att se om det finns något intressant nära dig! Själv ska jag försöka ta mig till utgrävningen av Stig Hanssons fogdegård utanför Säter den 29:e (men jag kan inte lova något helt säkert). Vivo 9 augusti 2010 kl. 11.18 (CEST)

Yet Another Edit Counter[redigera | redigera wikitext]

Varför kan jag inte få se hur många ändringar jag har gjort, det står bara "Can't connect to server" och har gjort det några dagar? -Josve05a (d | b) 9 augusti 2010 kl. 18.03 (CEST)

Det fungerar för mig. (Se här) Elfsborgarndisk. 9 augusti 2010 kl. 21.15 (CEST)
Tänkte precis skriva samma sak som Elfsborgarn. Jag har använt YAEC en del de senaste dagarna och inte stött på några problem. Sarnalios 9 augusti 2010 kl. 21.20 (CEST)
Kan inte se nåt... -Josve05a (d | b) 10 augusti 2010 kl. 09.15 (CEST)
Det har hänt mig ganska ofta senaste tiden att det jag fått upp från toolservern har varit mer eller mindre obegriplig kod. I sådana fall, prova att ladda om sidan. -- Lavallen 10 augusti 2010 kl. 09.45 (CEST)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Är det verkligen lämpligt att ange källor som inte går att identifiera på internet? Många källor kommer från faktaböcker med hänvisning till vilket kapitel, vilken sida osv, men alla har inte dessa böcker. Ska man verkligen behöva gå ner till biblioteket? Eftersom de flesta inte orkar det kan man i princip skriva vad som helst för att sedan källhänvisa till en felaktig eller misstolkad bok som nästan ingen orkar kolla upp. Därför föreslår jag att enbart faktasidor på internet skall godkännas. Tycker ändå att det är lite konstigt att ett faktum som anses självklart bara står i böcker och inte på en enda webbsida.--Buggwiki 6 augusti 2010 kl. 16.32 (CEST)

Självklart inte. Orsaken till att wikipedia finns är att viktig information saknas på nätet och i den mån den finns saknar källor. Om ingen annan information tillåts som källa blir också wikipedia överflödigt.--FBQ 6 augusti 2010 kl. 16.38 (CEST)
Jag förstår invändningen precis, men det skulle innebära en allvarlig inskränkning om förslaget genomfördes. Det är nämligen så att det alltjämt finns uppgifter som inte är tillgängliga på nätet. All information har av olika skäl inte lagts ut. Ibland måste man därför helt enkelt lita på sina medwikipedianer. Det finns tillräckligt med begränsningar och restriktioner som det är. Fernbom2 6 augusti 2010 kl. 16.39 (CEST)
Hoppas inte det går igenom, kommer bli otroligt svårt att genomföra. Om jag läser en vanlig uppslagsbok måste jag ju lita på att deras källor stämmer. Vi kan alltid försöka använda Internetkälla om det finns, men inte förbjuda böcker. Det är tusentals år av böcker i historien som vi då får strunta i helt, mot 15 års Internet (jaja, Internet är något äldre, men jag menar dagens Internet som blivit något de flesta har i västvärlden). J 1982 6 augusti 2010 kl. 16.48 (CEST)
Och även om internet existerat i 15 år publiceras fortfarande majoriteten av all facklitteratur i bokform, inte bara äldre litteratur är otillgänglig över nätet.--FBQ 6 augusti 2010 kl. 17.09 (CEST)
Mycket litteratur finns på Google books. Där kan man se om den bok man har som källa finns som url. Annars så finns ju ISBN-nummer - så att man kan gå till biblioteket om man misstror något. Lathet är ingen anledning till en sådan regel. Wikipedia hade inte behövts om allt redan hade stått. Och utan böcker hade underbara artiklar som skogssamer aldrig kommit till. Tanzania 6 augusti 2010 kl. 17.24 (CEST)
Onödigt med en diskussion om något som är så självklart. Istället vända på frågan, artiklar utan källor från litteratur med endast länkning till internetlänkar borde tas med en nypa salt. All som skrivs görs utifrån den enskilda individens uppfattning.
--boatbuilder 6 augusti 2010 kl. 17.48 (CEST)
Ja, det är alldeles utomordentligt lämpligt när så är motiverat för att skriva en bättre artikel. Källans funktion är inte nödvändigtvis att du som läsare med ett enkelt klick skall kunna kontrollera den. Är det, allt annat -- trovärdighet, beständighet et cetera -- lika att föredra om vem som helst när som helst kan kontrollera källan? Naturligtvis. Men de är där för att artikeln skall kunna verifieras. Det finns väl än större nackdelar med andra källor vi fortfarande bör använda: om jag skriver en text om något smalt Kinarelaterat ämne och använder mig av en källa på kinesiska är den onekligen otillgänglig för större delen av de svenskspråkiga läsarna. Men källornas uppgift måste vara att kunna verifiera uppgifterna, snarare än att kunna verifiera dem när som helst för vem som helst, eftersom vi annars i ett slag tar bort den stora majoriteten av alla källor för en lång rad ämnen. Då skriver vi inget bra uppslagsverk. /Julle 6 augusti 2010 kl. 19.18 (CEST)
Det kommer innebära en katastrof om förslaget går igenom. I så fall riskerar merparten av äldre historia gå förlorad om vi inte kan godkänna tryckta källor. Internet är si så där 15-20 år gammalt vilket då innebär att vi kan hindras från att lägga in text som ursprungligen är äldre än så. Självklart försöker jag alltid ta en källa som finns på internet men ibland är detta faktiskt inte möjligt och ska wikipedia kunna utvecklas så kan vi inte förbjuda böcker som källor. Om någon misstror en tryckt källa så finns biblioteket. Man kan inte förbjuda tryckta källor bara för att man är lat av sig och inte orkar besöka biblioteket. Tänk också på en sak: Hade alla källor funnits på internet så hade förmodligen wikipedia blivit onödigt.--Dh8b-Bidrag 6 augusti 2010 kl. 19.28 (CEST)
Men det kommer det inte att göra, så det är ingenting att oroa sig för. /Julle 6 augusti 2010 kl. 19.33 (CEST)
Tryckta källor är i allmänhet mer pålitliga (och beständiga) än internetkällor. Dag Fält 6 augusti 2010 kl. 19.37 (CEST)

Bra fråga Buggwiki; källor från allt tryckt material är alltid okej, men det är ju bra om man använder källor som är så tillgängliga som möjligt. Ulner 6 augusti 2010 kl. 19.49 (CEST)

Det är självklart att man skall kunna använda tryckta källor, och enligt min mening föredömligt att vara så noggrann med källhänvisningarna att man hänvisar till kapitel och sida. Tillgänglighet är bra, men ett sådant här förslag vore en mycket stor begränsning och skulle som Julle skriver inte alls gynna projektet. Höstblomma 6 augusti 2010 kl. 20.03 (CEST)
I vissa fall är man tvingad att uppge svårtillgängliga tryckta källor om man vill att påståendena skall vara källbelagda eftersom andra källor inte finns./Annika 6 augusti 2010 kl. 20.20 (CEST)
Allt oftare kan man faktiskt låna böcker på nätet också. Jag lånar allt som oftast all väsentlig universitetslitteratur som e-bok (då inte ett riktigt ex finns allt låna, vilket det nästan aldrig gör). dnm (d | b) 6 augusti 2010 kl. 22.04 (CEST)
Ja, det bästa vore om man gav både en länk till boken med ISBN-nummer och allt samt en länk till google-böcker eller någon annan plats på nätet där man kan läsa texten ifråga, direkt. Dessutom är exakt sidoangivelse med citat föredömligt. Förövrigt vill jag betona vikten av att vi använder oss av etablerad vetenskaplig litteratur och helst av originalkällor. Jag är så trött på att vår vanligaste källa tycks vara Aftonbladet och dylikt. Aaker 6 augusti 2010 kl. 22.29 (CEST)
Den som har en titel och/eller ISBN-nummer kan ju dessutom själv kontrollera om verket i fråga finns tillgängligt på Google Books, eller annat lämpligt ställe. /Julle 7 augusti 2010 kl. 03.29 (CEST)
(vet inte hur jag ska indentera riktigt) Vet heller inte hur jag ska svara på detta, annat än att det är det löjligaste jag någonsin hört. "Är det verkligen lämpligt att ange källor som inte går att identifiera på internet?" Internet är ju egentligen helt värdelöst som källa. Om man inte skulle kunna ange böcker som källa vore ju WP poänglöst, då skulle man lika gärna kunna googla i stället för att leta fakta här. Och då skulle man inte hitta information om Lotte Reiniger eller Charles Taylor på svenska, eftersom ingen någonsin skriver om dessa på svenska. Är vi en googletjänst eller ett folkbildningsprojekt? Är vi en sökmotor eller en encyklopedi? Är vi efter eller före? Ta exempelvis alla Nordisk Familjebok-artiklar som FBQ och Fernbom2 lägger in här. Nu finns ju i och för sig NF på nätet tack vare runeberg.org, men om det inte gjorde det, skulle artiklarna då raderas eftersom de inte skulle gå att verifiera på nätet? Då kan vi lika gärna bränna ner biblioteket i Alexandria en gång till. Ursäkta, men... /Jssfrk 7 augusti 2010 kl. 02.18 (CEST)
Hur konstigt det än kan vara så finns det en värld utanför internet. Ghostrider ♠ 7 augusti 2010 kl. 02.25 (CEST)
Allmänt:Vet inte om vi behöver raljera. Visst var frågan märkligt ställd med tanke på Wikipedias syfte som encyklopedi, men föreställningen tycks vara vanlig bland yngre (har fått en känsla av att Buggwiki är yngre) där man förlitar sig väldigt mycket på internet för information. dnm (d | b) 7 augusti 2010 kl. 03.01 (CEST)
Håller absolut med om att vi inte behöver raljera, man måste kunna ge uttryck för sina synpunkter, även om de inte råkar vara helt lyckade. Att jag tyckte det kändes viktigt att vara tydlig i mitt ställningstagande var just att jag märkt lite liknande synpunkter tidigare från andra yngre användare, och jag tycker att det är viktigt att sådana inte bör få färga wikipediautvecklingen.
NF brukar ju ofta - ibland med rätta - kritiseras för föråldrade uppgifter. Att den ändå används handlar ju om att den oftast är den enda tillförlitliga källan i ämnet som finns tillgänglig över nätet, utan extra kostnader eller licencer. Svensk Uppslagsbok som jag använder är lite nyare men inte så värst och finns inte tillgänglig över nätet annat än i en ganska dålig och svårsökt version. --FBQ 7 augusti 2010 kl. 13.00 (CEST)
Tycker att det är rätt förståeligt att man kan känna för att raljera när man ser frågans formulering. "Alla har inte dessa böcker. Ska man verkligen behöva gå ner till biblioteket"! Herrejösses - och jag trodde att vi försökte skriva ett uppslagsverk baserat på trovärdiga källor. Och nej, fem mindre vetande bloggare är inte fler än fyra vetenskapliga artiklar i de sammanhangen. Buggwikis resonemang är därför befängt. Tomas e 7 augusti 2010 kl. 18.43 (CEST)
Det är klart att det finns en poäng med frågan: att informationen enkelt skall gå att kontrollera, att försvåra rena påhitt. Fullständigt absurd blir den inte om man inte har koll på precis hur omöjligt det blir att skriva, eller åtminstone skriva bra, om vissa ämnen i så fall. Men källhänvisningar bör spela samma roll på Wikipedia som på de flesta andra ställen: tala om varifrån informationen kommer, inte agera länk till den. /Julle 7 augusti 2010 kl. 03.29 (CEST)
Man upphör aldrig att förvånas. Självklart skall tryckta böcker accepteras som källor på WP och enligt min uppfattning är de mer beständiga och relevanta än diverse Internet-länkar, där det allt som oftast uppstår döda länkar när sidor upphör eller byter sidstruktur. Med en korrekt ISBN-angivelse och sidhänvisning kan uppgiften alltid verifieras, då boken alltid kommer att existera i något exemplar på något bibliotek. Syftet med källangivelsen är inte att alla skall ha tillgång till källan direkt, utan att skapa en trovärdighet för WP genom att uppgiften kan verifieras i det fall man misstror den. Att inte orka gå till biblioteket är inget skäl till förbjuda tryckta böcker som källor. Allt måste inte vara lätt här i livet. Och det finns en värld utanför Internet. Historiker 11 augusti 2010 kl. 19.26 (CEST)

ISBN, pliktex, relevans och trovärdighet[redigera | redigera wikitext]

Jag har i flera diskussionstrådar (senast här) sett argument som säger att en bok med ISBN och/eller inlämnad i pliktex till biblioteken skulle vara dels mera trovärdig som källa, dels göra sin författare mera relevant än om de saknades. Visst kan man finna en allmän korrelation som lutar åt det hållet, men jag vill hissa en liten varningsflagg. Enda kravet för att som utgivare tilldelas ett ISBN-nummer är att man ber om ett sådant på KB:s ISBN-avdelning. De skriver uttryckligen att "Även privatpersoner med egen utgivning kan ansöka om ISBN." Om jag står och vevar konspiratoriska påhitt på en stencilmaskin i källaren kan jag alltså gott och väl låta dem ha ett ISBN. Vad gäller pliktexemplar så skickar svenska tryckerier allt de trycker som pliktexemplar. Det räcker alltså att boken är tryckt i Sverige så finns den automatiskt. Dessa kriterier säger alltså ingenting om vare sig relevans eller trovärdighet. (Eller ger på sin höjd en ytterst lätt fingervisning om huruvida det är amatörer som framställt skriften i fråga). Ytterligare en missuppfattning är att om man inte hittar en bok i LIBRIS så finns den inte på KB. Böcker tryckta fram till 1983 finns bara delvis katalogiserade elektroniskt, annars är det den fysiska lappkatalogen på KB som gäller. Kryckan 9 augusti 2010 kl. 05.10 (CEST)

Bra med förtydligandet om KB. Har förstått att så måste vara fallet efter några sökningar, men inte haft några bekräftade uppgifter på det. Jag kan visst se poäng i kritiken mot ISBN-nummer, jag hoppas att ingen hävdar att alla ISBN-nummer är relvanta, och samtidigt hävdar att lokalpolitiker och lokalkonstnärer skall raderas. Men, en bok så går att hitta genom att den har ISBN-nummer är ju trots allt ändå bättre än en internetsida där uppgifternas ursprung inte anges. Egentligen är det ju bara att kontrollera alla fakta. Sovjetunionens historia som utgetts här i Sverige i flera upplagor från 1930- alla fall fram till 1950-talet är ju redigerad av Josef Stalin - helt utan att vara tryckt i någon stencilmaskin i källaren. Men det är ju trots allt bättre att veta att det handlar om en tvivelaktig källa än inte veta den alls. Sedan tycker jag att den här typen av källkritik främst bör iakttas när uppgift står mot uppgift - annars riskerar vi att snäva in möjligheterna till artikelskapande rejält. Vi ligger enligt min mening fortfarande en bra bit efter NE i artikeltäckning av de mest elementära områdena.--FBQ 9 augusti 2010 kl. 10.30 (CEST)
I artikeln om Jimmy Windeskog efterlyses ISBN som ett bevis för att böckerna överhuvudtaget existerar. Dag Fält 9 augusti 2010 kl. 11.29 (CEST)
Det är väl bara att konstatera att debattnivån på wikipedia inte alltid är så jättehög. Annars upplever jag att grundfrågan där handlar om Jimmy Windeskog skall klassas som författare.--FBQ 9 augusti 2010 kl. 11.51 (CEST)
Mot denna bakgrund borde kanske ISBN-kravet bort ur relevanskriterierna för böcker? Kryckan 9 augusti 2010 kl. 13.00 (CEST)
Nja, det är ju bra som ett nödvändigt men inte tillräckligt kriterium. Med krav på ISBN sorterar man ut böcker som är skrivna bara för byrålådan eller kopieringsmaskinen.Sjö 9 augusti 2010 kl. 13.12 (CEST)
Instämmer med Sjö. ISBN garanterar inte kvalitet, sant. Men frånvaron av ISBN för en bok skriven de senaste 30 åren garanterar att den inte är seriöst publicerad. Därför är ISBN ett självklart minimikrav för nyare bokkällor, liksom det är ett självklart krav att det finns ISBN för att någon ska kunna kalla sig författare och bli tagen på allvar. Lsj 9 augusti 2010 kl. 13.19 (CEST)
Att en nyare bok saknar ISBN-nummer behöver inte nödvändigtvis innebära att den är oseriös. Ett exempel jag upptäckt är Söderhamnsbor: en 1900-talshistoria: Söderhamns kommuns jubileumsbok 1995 av Lasse Mårtensgård. Jag antar att frånvaron av ISBN-nummer beror ¨på att den är utgiven av Söderhamns kommun i egen regi och inte genom ett förlag. /Annika 9 augusti 2010 kl. 13.31 (CEST)
(red-konflikt med fbq nedan) Våra egenpublicerade verk där jag jobbar har ISBN. Kommunen kunde satt på ISBN om de brytt sig. Men det gjorde de tydligen inte. Åtminstone tycks de ha skickat in pliktexemplar, för den finns på kb. Om jag ska mildra formuleringen något, så ser jag fortfarande frånvaron av ISBN som en röd varningsflagga, och jag ser en tung bevisbörda vilande på den som vill hävda att en ISBN-lös bok är seriös. Än värre om boken är opliktad och inte finns på kb. Lsj 9 augusti 2010 kl. 13.45 (CEST)
Personligen tycker jag att det finns skäl att vara flexibel. Det finns ju väldigt mycket med ISBN-nummer som är oseriöst. Å andra sidan vet jag svårt att avgöra hur mycket litteratur utan ISBN-nummer det handlar om. Jag gjorde en snabb sökning bland lite lokalhistoriskt litteratur och konstatrade att bland annat den här [4]
saknade ISBN-nummer. Jag skulle kanske inte bedömma den som kvalificerad forskning, och den innehåller en mängd felaktigheter, men jag betraktar den fortfarande som bättre än icke källbelagda uppgifter på en hembygdsförenings eller privatpersons hemsida, och betydligt enklare att kontrollera.--FBQ 9 augusti 2010 kl. 17.14 (CEST)
Tycker vi skall skilja på relevanskriterier och vikt som källor i den här diskussionen. Relevanskriterier handlar om hur betydelsefull en bok skall vara för att förtjäna en egen artikel, och säger inget om trovärdigheten. Det här handlar om tillförlitlighet.--FBQ 9 augusti 2010 kl. 13.40 (CEST)
FBQ har en poäng, det är två separata frågor. Eller tre, om man även tar med frågan om när en person ska räknas som författare. Men jag ser seriös publicering som viktigt i alla tre fallen. Lsj 9 augusti 2010 kl. 13.45 (CEST)
Vid närmare eftertanke tror jag kanske att Lsj och Sjö har rätt. Den bok Annika64 nämner kan naturligtvis användas som källa, men det finns nog väldigt få böcker som förtjänar en egen artikel och saknar ISBN. Jag kan tänka mig vissa Artist's Books exempelvis, men det undantaget kan man ju göra om behov uppstår. Kryckan 9 augusti 2010 kl. 13.43 (CEST)
Ehem, pliktex gäller svenska tryckerier. Många svenska böcker trycks utomlands! Kanhända att förlaget skickar ex till KB ändå, men det kan vi inte förutsätta. -- Lavallen 9 augusti 2010 kl. 17.05 (CEST)
Ehem... lagen är inte begränsad till svenska tryckerier, utan gäller alla böcker som sprids i Sverige och rör svenska förhållanden:
6 § Av skrift som avses i 1 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen och som har framställts utomlands skall sju pliktexemplar lämnas,
  1. om skriften är sådan periodisk skrift för vilken utgivningsbevis finns eller skall finnas, eller
  2. om skriften inte är periodisk och har lämnats ut för spridning här i landet inte bara i enstaka exemplar och rör svenska förhållanden.
(Ur Lag om pliktexemplar)
Lsj 9 augusti 2010 kl. 22.45 (CEST)
Det var vågat att skriva en sådan lag! - Det trodde jag inte om våra rikdagskvinnor och män! -- Lavallen 10 augusti 2010 kl. 11.52 (CEST)
Jodå, så står det. Men man vet ju inte hur konsekvent det efterlevs och genomdrivs. Antar att det är den svenske distributören som ska plikta, snarare än det utländska tryckeriet. Lsj 11 augusti 2010 kl. 16.06 (CEST)
Det är det svenska förlaget som skickar in pliktex. Kryckan 11 augusti 2010 kl. 19.28 (CEST)
Några svaga minnen började plötsligt röra sig i min hjärna. Jag vill minnas att regelverket kring ISBN-nummer ändrades någon gång på 1990-talet, för ge större andel av den tryckta litteraturen ISBN-nummer. Det är kanske någon annan som bättre minns vad som hände. --FBQ 10 augusti 2010 kl. 10.24 (CEST)

Vilka artiklar som engagerade oss i juli[redigera | redigera wikitext]

Statistiken för juli, som redan kommit, visar vilka artiklar som flest var inne i och redigerade i under juli

  1. Sven Otto Littorin - 29 olika användare (kan jämföras med junis favorit, bröllopet som 55 redigerade i då)
  2. Världsmästerskapet i fotboll 2010 - 27
  3. Iodine Jupiter - 19 (!)
  4. Wikipedia - 19
  5. Sveriges invandringspolitik - 18
  6. Adam Svanell - 16
  7. Elisabet I - 14 (!)
  8. Jimmy Jump - 13 (!!)
  9. Världsmästerskapet i fotboll - 13
  10. Bläckfisken Paul - 12 (!)

Yger 11 augusti 2010 kl. 21.20 (CEST)

Spännande, var hittar du den statistiken? --Ainali 11 augusti 2010 kl. 22.14 (CEST)
här.Yger 12 augusti 2010 kl. 08.40 (CEST)
Finns det även statistik som visar de mest besökta artiklarna? --Nyström 12 augusti 2010 kl. 12.52 (CEST)
Tack Yger, det finns ju också liknande för engelska, wikirage men där man till och med kan få för den senaste timmen. Nyström, ja det kan man se här (men den är inte uppdaterad i år). Från och med i dag kan man också se sidvisningarna för alla artiklar i en kategori, ex Svenska kriminalförfattare, tack vare Prolineserver. --Ainali 12 augusti 2010 kl. 21.37 (CEST)
Den där sista var ju guld värd! Då ser man lätt var man kan göra insatser där det behövs som mest. Muammar al-Gaddafi är t.ex. den tredje mest besökta artikeln i Kategori:Afrikanska politiker, och är mallad både som POV och källös. Helgen är räddad! /Jssfrk 12 augusti 2010 kl. 22.47 (CEST)

Jennie Johansson[redigera | redigera wikitext]

Hello from Russian Wikipedia. :) Could somebody tell me how the letter "J" in name "Jannie" is pronounsed correctly: in English manner ([ʤ]ennie) or like [j] (like in Swedish word Hjorth)? Thanks in advance. Iguacu 11 augusti 2010 kl. 21.26 (CEST)

Like Й. (like in Swedish word Hjorth), or like Y in the English word "yellow". --boİVİe  11 augusti 2010 kl. 22.39 (CEST)
I'd guess her name in Russian would be Йенни Йоханссон, or maybe Йенни Юханссон like the orienteering competitor. -- Boıvİe 11 augusti 2010 kl. 22.48 (CEST)
The whole name as well as "-ie" ending is not typical for the Swedish language so I guessed that it could be pronounced according to the English phonetical rules. The article Йенни Юханссон is about Jenny Johansson, who's an orienteering competitor for Sweden. The problem with her name and the name of another Swedish sportswoman, Jennie (a swimmer) is that as far as I know "ie" doesn't represent [i:] in Swedish phonetics, nither does "y", which would sound as [ju] (or the whole English word «you») in such a position (Jenny). So the question came up, whether we should transcribe their names as Дженни (as both names Jannie and Janny are loaned from the Engl. lang.) or Йенни (using Swedish pronunciation of "J" and English pronunciation of "ie" and "y". But well, If "Йенни" is correct, then there's no trouble anymore. Tack för hjälp! Iguacu 11 augusti 2010 kl. 23.36 (CEST)
Well, the spelling and pronounciation of Swedish names doesn't always follow the rules of normal words. Even if the spelling still look English, we quickly change the ʤ-sound to our native j-sound. If I understand IPA correctly "Jenny" would be ['jɛnʏ] and "Jennie" would be ['jɛnɪ]. But I think both [ʏ] and [ɪ] are best represented by и in the Russian alphabet. -- BoıviE 12 augusti 2010 kl. 00.39 (CEST)
Different spellings of the same name are usually pronounced the same way. /Grillo 12 augusti 2010 kl. 02.02 (CEST)
When I wrote about Russian singer Жанна Фриске, I observed that she uses "JF" as a symbol/logotype in some music videos on Youtube and so I drew the conclusion that her first name is the same as the Swedish Jeanna. But after I wrote the article Jeanna Friske, someone moved it to "the correct transcription" Zjanna Friske, since "Ж" is normally transcribed as "zj" in Swedish. --LA2 12 augusti 2010 kl. 21.23 (CEST)

Omvalsperiod[redigera | redigera wikitext]

Jag vill göra uppmärksam på att det är omvalsperiod för administratörer mfl denna månad. Många är avklarade, men det är samtidigt flera stycken aktiva administratörer som inte är nominerade och inte ens tillfrågade. Det är en dryg vecka kvar, så det är ingen panik, men från månadsskiftet är det i praktiken inte längre något som hindrar att dessa avsätts. Vi brukar inte stressa fram sådana avsättningar, men det vore skönt om det mesta av processen är avklarad till tiden strax efter månadsskiftet...

Vi syns på WP:AAB. -- Lavallen 21 juli 2010 kl. 19.38 (CEST)

Juli brukar väl alltid vara lite segare eftersom det är många som går på semester mot slutet/början av augusti. Borde kanske alla val skjutas fram en månad? /Fluff?Fluff! 21 juli 2010 kl. 19.43 (CEST)
Bättre flytta tillbaka till juni i så fall. Det är bra om vi känner till alla administratörer när skolan börjar i Sverige, så vi har det klart vilka som skall göra livet surt för skolklottrarna. J 1982 21 juli 2010 kl. 19.45 (CEST)
Det finns ingen anledning att byta månad. Första varje kvartal är en god princip! Skall det ändras bör man göra det över hela linjen - alltså tidigarelägga från oktober till september och så vidare. Detta kan givetvis inte göras redan i år för dem som står under omval om det skall vara rimligt, men visst kan mandatperioden kortas med en månad för dem fr o m i höst. I så fall bör även den föreslagna förlängningen av valen till tio dagar övervägas. Fernbom2 21 juli 2010 kl. 19.59 (CEST)
Att korta mandatperioden, är jag tveksam till, då det skulle bryta mot de regler som de nuvarande blivit invalda under. Att tidigarelägga omvalen, skulle dock inte bryta mot några sådana fundamentala regler. - Lavallen 22 juli 2010 kl. 06.24 (CEST)
Det jag menade var att de som omväljs i oktober endast får elva månaders mandatperiod och så vidare fram till nästa sommar, då vi i så fall är ikapp. Fernbom2 22 juli 2010 kl. 07.58 (CEST)
Ska vi ändra valens giltighetstid tycker jag snarare vi borde förlänga perioden. Till exempel till 16 månader. --BOIViE 22 juli 2010 kl. 08.11 (CEST)
En poäng, med >100 administratörer börjar det bli trångt med alla ansökningar... -- Lavallen 22 juli 2010 kl. 08.29 (CEST)
Ett år är en lämplig mandatperiod - det jag talar om är en tillfällig förkortning, ingenting annat (men visst kan vi göra en förlängning med två månader istället vid en eventuell övergång). Alla aktiva användare kan inte förväntas delta i varje omröstning. 16 månader ser jag ingen logik i som period, i så fall 18 eller rent av 24 - men som sagt ser jag den nuvarande längden som perfekt. Fernbom2 22 juli 2010 kl. 13.56 (CEST)

Varför har vi "omvalsperioder"? Man kan nominera närsomhelst på året, varför kan inte omval ske närsomhelst på året - förslagsvis omkring ett år efter att man valdes? På så sätt får vi en jämnare fördelning. Plrk 24 juli 2010 kl. 02.19 (CEST)

Har rotat lite och den som vill forska mer bör nog använda denna gamala sida som utgångspunkt. Kort kan jag säga att det verkar bygga på att det ska ske kvartalsvis. Sertion 24 juli 2010 kl. 02.55 (CEST)

Jag vill en gång till påminna om att det finns ett par aktiva administratörer som inte ens är tillfrågade om de vill fortsätta med sina flikar ett år till. Några som tackat nej, eller är inaktiva, har redan blivit avsatta. -- Lavallen 3 augusti 2010 kl. 07.02 (CEST)

Det förra valet handlade om att de skulle få tillgång till administratörsverktygen fram till sista juli i år. Har inte de (eller någon åt dem) ansökt om att få ha verktygen ytterligare ett år, så borde de inte ha kvar verktygen nu. --bOIVİe  3 augusti 2010 kl. 08.20 (CEST)
Det står vem som helst fritt att anmäla avflaggning på meta nu. Det känns för mig dock onödigt i de fall då det kanske bara är sommarvärmen som gjort att de inte uppmärksammat saken ännu. -- Lavallen 3 augusti 2010 kl. 17.35 (CEST)
Det innebär vissa problem att arbeta sporadiskt (med månadsvis uppehåll) på WP, och samtidigt vara administratör. Frågan är ju litet om gemenskapen accepterar det. Jag klargjorde att det är det sättet jag måste arbeta på inför valet i augusti år 2008; och möttes efter sommaren 2009 av följande meddelande på min användardiskussionssida:
Hej, eftersom tiden för omval gått ut och du inte längre verkar vara aktiv på wikipedia så har jag anmält på meta angående fråntagande av administratörsrättigheter, välkommen tillbaka till wikipedia när du känner för det.
Jag hade inte varit aktiv sedan mitten av vårterminen, och har ingen direkt kritik. Vill bara påpeka att det finns ett litet problem här, som inte bara har med sommaruppehåll att göra. Hur kontinuerligt aktiva vill vi att administratörer skall vara? Jörgen B 4 augusti 2010 kl. 21.03 (CEST)
Kan du specifiera vilka problem det kan innebära? -- Lavallen 5 augusti 2010 kl. 10.10 (CEST)
Förutom att fler än jag kan råka ut för att tas bort såsom "numera inaktiva", förstås:-). Vad gäller vad gemenskapen accepterar, så tycker jag personligen inte att det borde vara så stora problem. Jag kan tänka mig ett par argument mot att "intermittenter" som jag skall vara administratörer:
  • Det händer ju att den faktiska praxisen ändras, oavsett om detta återspeglas i formella ändringar av riktlinjer och rekommendationer eller inte. När man är borta från WP några månader så kan man missa sådant.
  • Det kan ju finnas vissa fördelar med att ha koll på antalet AKTIVA administratörer. När jag är helt upptagen av undervisning o. d. och därför gör ett längre uppehåll, så fungerar jag ju faktiskt inte som administratör under den tiden, även om jag står med på listan.
  • Vänder sig någon personligen till en administratör som gör ett uppehåll (via användardiskussionssidan), så får denna inte respons. Jörgen B 5 augusti 2010 kl. 16.41 (CEST)
Ingen av dem som ses som aktiva har redigerat den senaste månaden. Det kan givetvis vara frånvaro p g a sommaren, men jag har avstått från att tillfråga dem - vilket någon borde göra enligt reglerna. Med tanke på att vi nu är en vecka in i augusti borde de dock fråntas rättigheterna och erbjudas återval av någon hugad. Mandatperioden har gått ut. Fernbom2 5 augusti 2010 kl. 19.08 (CEST)
(Jag läser Fernbom2s senaste inlägg som om det stode: "Ingen av dem som inte ses som aktiva...") Med din definition är det tveksamt om en oerson som gör längre än månadsvist uppehåll kan uppfattas som aktiv. Om din åsikt är allmän, så innebär det det en skarp markering mot att utse intermittener till administratörer. Jörgen B 8 augusti 2010 kl. 16.33 (CEST)
@Fernbom2, vem som helst kan i princip begära avsättning på meta. (Det finns 1 kvar, varsågod.) Att nu en blockerad användare gjorde så, var mindre lyckat för Stewardernas förtroende för denna anmälan även om den var korrekt.
@Jörgen B, Jag tror inte det är något jätteproblem med mer eller mindre aktiva administratörer. Sådana blir ofta omvalda när de kommer upp för val. Problemet är bara, att när man inte hör/ser något från användaren på länge, så tvekar man att lägga in en nomineringsfråga. Jag minns bara en enda som inte blivit omvald efter inaktivitet, men då efter att inte en enda åtgärd gjorts sedan administratören tillsatts. -- Lavallen 10 augusti 2010 kl. 16.52 (CEST)
Tja, om jag är ensam i den kategorin, så är det inte så mycket att bråka om; eller avsåg du något annan, som faktiskt gick till omröstning? Ser nu att detta var en dum kommentar; jag vidtog ju faktiskt åtgärder under min administratörstid, även om de inte alltid var så lyckade; så du måste ha avsett någon annan. Jörgen B 12 augusti 2010 kl. 22.08 (CEST)
Förläng omröstningsperioden (per kandidat) från en vecka till en månad så att även mindre aktiva användare hinner med att skaffa sig en mer välgrundad inställning till okända kandidater! Vad har vi att förlora på en sådan förlängning? Fördela gärna även omvalsperioderna bättre över året i stället för att som nu koncentrera dem till en månad per kvartal. --Nyström 10 augusti 2010 kl. 14.41 (CEST)
Inte så lyckat. Vi behöver ägna litet tid och kraft åt redigerande också... Däremot kan gärna den faktiska nomineringsperioden förlängas. Jörgen B 12 augusti 2010 kl. 22.03 (CEST)
Var och en väljer så klart att ägna så mycket tid han/hon vill åt att redigera. För den som anser att nuvarande omröstningsperiod är tillräckligt lång innebär en förlängning inte någon inskränkning i redigeringsarbetet. För andra innebär det större valfrihet i hur man fördelar sina insatser för Wikipedia. --Nyström 13 augusti 2010 kl. 14.10 (CEST)

Förslag om ändrade procedurer för administratörsval[redigera | redigera wikitext]

Det pågår nu på Wikipediadiskussion:Ansökan om administrativ behörighet flera diskussioner om vissa ändringar. Bland annat föreslås (under rubriken Ett förslag) att diskussion flyttas till diskussionssidan; och (under Röstlängd) vissa skärpningar och preciseringar vad gäller rösträtten.

M. v. h., Jörgen B (som alltså tillför de "blänkpositiva") 13 augusti 2010 kl. 15.50 (CEST)

Pågående diskussion[redigera | redigera wikitext]

Ett problem när det gäller att ställa frågor eller diskutera något på artiklars diskussionssidor kan ju vara att ingen ser det och att man aldrig får något svar, om artikeln inte hör till dem som läses mest. Att ta frågan hit till bybrunnen är väl inte att rekommendera antar jag. Skulle det därför inte vara praktiskt med någon form av "pågående diskussion"-ruta eller liknande som man klickade i. Artikeln skulle då synas i någon kategori eller så, så att andra användare smidigt kunde hitta dem. När frågan sedan är besvarad är det bara att avmarkera "pågående diskussion". Är det för mycket dröm och fantasi? :p -Laxskinn 13 augusti 2010 kl. 18.17 (CEST)

{{Hjälp}} kan fungera ibland. -Josve05a (d | b) 13 augusti 2010 kl. 18.24 (CEST)
Diskussioner bör inte flyttas hit, däremot finns det inget hinder för att göra som Jörgen gör ovan nämligen tipsa om en diskussion och uppmana intresserade att delta.--Ankara 13 augusti 2010 kl. 18.28 (CEST)
Man kan lätt se pågående diskussioner om man går till Senaste ändringar och välj Namnrymd: Diskussion. AlphaZeta 13 augusti 2010 kl. 21.05 (CEST)
Jag brukar ibland be om hjälp på en diskussionssida för en relaterad och mer populär artikel. Vissa ämnesorienterade wikiprojekt fungerar bra, särskilt på enwp. Jag har inte sett att någon har kritiserats för att ta be om hjälp med en artikel här på Bybrunnen, men ofta flyttas diskussionen tillbaka till artikelns diskussionssida. Mange01 13 augusti 2010 kl. 23.22 (CEST)
Projektsidor kan fungera även om aktiviteten verkar vara låg så kan många ha dem bevakade. --NERIUM 13 augusti 2010 kl. 23.37 (CEST)
Tack för tipsen. Då verkar det ju faktiskt som att det som gäller hursomhelst är att ta frågan någon annanstans. Hursomhelst, et jag undrade för tillfället var egentligen om det är plagiat att kopiera från Runeberg eller om copyrighten har gått ut eller nåt. -Laxskinn 13 augusti 2010 kl. 23.44 (CEST)
Oj, såg att Ankara var snabb som vinden och svarade på frågan där jag ställde den från början. Tackar -Laxskinn 13 augusti 2010 kl. 23.45 (CEST)

WP:AN[redigera | redigera wikitext]

Vill bara belysa att flera artiklar på WP:AN inte kan avslutas på grund av för få röster. Gäller även avnomineringar. Tanzania 14 augusti 2010 kl. 10.32 (CEST)

Jag tittade in där, men har svårt att engagera mig i det hela! Måste därför överlåta det åt andra. Fernbom2 14 augusti 2010 kl. 18.43 (CEST)

"Jobba på Wikipedia"[redigera | redigera wikitext]

Just nu ligger en notis högst upp på sidan om att "jobba på Wikipedia". Från början stod det "Jobba för Wikipedia". Jag ändrade detta till "Arbeta för Wikipedia" med en motivering att "arbeta" är mer formellt än slangordet "jobba". Detta ändrades tillbaka utan någon kommentar till "Jobba på Wikipedia", som om möjligt är ännu sämre. Så länge man inte sitter på ett kontor som tillhör Wikipedia arbetar man inte på Wikipedia, utan för Wikipedia. Man kan heller inte arbeta "på Wikipedia", eftersom det är Wikimedias kontor man i så fall skulle sitta på. Jag har ändrat tillbaka till "Arbeta för Wikip/media" och jag önskar att inte fler ändrar på detta utan att förklara varför här. Textens lydelse ändras här. /Grillo 1 augusti 2010 kl. 13.31 (CEST)

Håller självklart med Grillo i denna fråga. "Jobba på Wikipedia" låter förskräckligt. /Hedning 1 augusti 2010 kl. 13.51 (CEST)
Stöttar också "arbeta" framför slangordet "jobba". /FredrikT 1 augusti 2010 kl. 14.18 (CEST)
Bra ändring. Jag ställde en följdfråga i wikt:Wiktionary:Fikarummet#Arbeta och jobba. --Ainali 1 augusti 2010 kl. 14.49 (CEST)
Det är nog få, misstänker jag, som tycker att "Jobba på Wikipedia" var ett lyckat alternativ. Låter som om någon gjort en direktöversättning, ord för ord, av engelskans "Work at Wikipedia"... / LawD 1 augusti 2010 kl. 14.54 (CEST)
Jag har "jobbat på ICA" och ser inget fel i det; jag kan tänka mig att "jobba som rådgivare åt hovet" lika gärna som att vara en "extern konsult för hovet"; "jobba" är inte slang (?) men ett informellt uttryck jämfört med "arbeta" som inte heller behöver betyda "avlönat yrkesarbete" - jag kan lika gärna jobba i trädgården som att påta eller arbeta med mina blomrabatter. Den utlysta positionen handlar också om jobb/arbeten på "Wikis" kontor i San Franscico även om distansarbete i vissa fall tycks vara möjligt. Jag med föredrar dock Grillos val. --Mercurial 1 augusti 2010 kl. 17.29 (CEST)
Huruvida "jobba" är att betrakta som slang eller inte är kanske delvis en generationsfråga, men i mina (förvisso litet språkkonservativa) öron förhåller sig "jobba" till "arbeta" ungefär som "snacka" till "tala", d v s inte ett ordval man gärna använder i seriöst fackskriftspråk. /FredrikT 1 augusti 2010 kl. 18.44 (CEST)
Så långt vill jag inte dra det; "prata" kanske kan vara lättviktsvarianten av att "tala". Sedan är det som Ainali påpekar i fikarummet; vi söker jobb, har "jobbsökarsajter" och lyssnar när arbetsmarknadsministern talar om "jobbprogram" utan att tycka att det är konstigare än "arbetslöshet."--Mercurial 1 augusti 2010 kl. 18.57 (CEST)
Men självklart "Arbeta för Wikipedia"? Sen tycker jag den bannern är dum över huvud taget, för man kommer till en meta-sida som inte klart säger vad man kan jobba för men i alla fall. Tanzania 2 augusti 2010 kl. 18.40 (CEST)
Bannern är inte bra alls, håller med. Jag ska erkänna att jag försökte kolla vad det var jag skulle göra för att "Jobba på Wikipedia" och klickade på "översätt", för jag tänkte att översättningar är jag rätt bra på, jag kan ju kolla vilka översättningar det är man kan hjälpa till med...Visade sig då att jag landade på sidan där man skulle översätta just "Jobba på Wikipedia"-bannern...Snopet..! =) --Idunius 2 augusti 2010 kl. 18.54 (CEST)
Jo, jag har länge retat mig på uttryck som "jobbskatteavdrag" och liknande. Som väl heter (eller ens kallas) ännu inte "Arbetsmarknadsdepartementet" "Jobbdepartementet". Fernbom2 15 augusti 2010 kl. 20.14 (CEST)

"För lång"[redigera | redigera wikitext]

Allt oftare har man stött på att folk klagar på att artiklar är "för långa". Det finns till och med en kategori för artiklar som är för långa. Problemet är att det ingenstans står vad som är "för långt", och jag tycker att invändningen känns ganska obefogad. Med en bra struktur och bra inledning är det väl snarare bra än dåligt att artikeln är lång? Mary Rose anses vara för lång, men då den är så tydligt strukturerad så är det ju ändå inte svårt att hitta vad man vill ha?

Allra mest att klaga på finner jag det vara i artikelnomineringar, där för lång anges som motivering varför man inte ska stödja artikeln. Harvey Milk fallerade på denna motivering, men jag tycker att denna är välstrukturerad likaså. Därutöver står det ingenstans i kriterierna att den inte får vara hur lång som helst. Om det ska gälla som motivering att en artikel inte blir utvald, måste det in i kriterierna. Jag tycker vi bör föra en diskussion här om ämnet. Finns det egentligen "för långa artiklar", eller bara "dåligt strukturerade artiklar"? Jag för min del kan inte förstå att en välstrukturerad artikel blir "för lång". Och jag passar på att rekommendera Harvey Milk. Tanzania 13 augusti 2010 kl. 09.21 (CEST)

Jag håller helt med om att det är ett konstigt kriterium. I en väldisponerad artikel ska inte längden ses som något negativt. I mallen står det dessutom att man ska överväga att dela upp artikeln i underartiklar, vilket bland annat i fallet Mary Rose ter sig mycket märkligt. Vill vi verkligen ha artiklarna Konstruktionen av Mary Rose och Mary Roses militära historik? TLNR är ett horribelt argument till och med i diskussionsforum, och om man vill skriva fullödiga artiklar om vilket ämne som helst måste man tillåtas att lägga ut texten. /Jssfrk 13 augusti 2010 kl. 10.05 (CEST)
Här står det i och för sig lite om vad som anses vara för långt, och varför. /Jssfrk 13 augusti 2010 kl. 10.06 (CEST)
Det står vad som kan anses vara för långt, ja, men det du skriver om Mary Roses militära historik och liknande har du helt rätt i. 250 000 byte kanske är lite att ta i - men så stora artiklar finns det inte många av här. Lite över 100 000 med tydlig struktur kan inte jag se problemet med. Tanzania 13 augusti 2010 kl. 10.25 (CEST)
Jag tycker en artikel sällan behöver vara över 35 000 byte (+noter, källor och liknande). Finns det mer att skriva om ämnet tycker jag i princip att huvudartikeln bör innehålla en sammanfattning på runt 35 000 byte, och allt annat kan flyttas till underartiklar. Anledningen handlar om tillgänglighet. Jag tycker att en läsare ska kunna få en fullgod bild av ett ämne utan att lägga timmar på att läsa igenom en mastodontartikel. Sen inser jag att underartiklar kan vara olika lämpligt för olika typer av artiklar. Till exempel för biografier kan det vara hopplöst att hitta lämpliga underartikelämnen. I de fallen får man använda sunt förnuft och acceptera lite längre artiklar, om det inte går att hitta andra vettiga lösningar. Medan för andra artiklar, som t ex Fåglar, borde underartiklarna vara ganska självklara. Där ligger enda svårigheten att göra avgränsningen för vad som ska stå med i huvudartikeln. -- bOiVIE 13 augusti 2010 kl. 10.57 (CEST)
Man behöver inte läsa en hel artikel så länge inledningen och strukturen är bra. Inledningen skall ge en fullgod bild av ämnet utan att gå in på detaljerna. Detaljerna anser jag kan få sväva ut. Tanzania 13 augusti 2010 kl. 11.14 (CEST)

Jag anser inte att kvalitet kan mätas i kvantitet. /--Idunius 13 augusti 2010 kl. 11.22 (CEST)

Vad gäller förlista fartyg kan man emrå ha en egen artikel om upphittande och, i förekommande fall, bärgning av vraket om detta riskerar att tynga ner huvudartikeln. Det är trots allt svårare för de flesta att läsa på en datorskärm än i en bok, varför en "lagom" lång artikel är att föredra. Jag brukar dessutom få vissa problem med "slagsida" när jag fyller på information i artiklar, varför jag då och då funderar över om vissa stycken bör vara underartiklar, eller –åt andra hållet– om lösa artiklar bör infogas i huvudartikeln för att väga upp. Vivo 13 augusti 2010 kl. 11.24 (CEST)

Wikipedia är väl ett uppslagsverk, och ingen samling uppsatser. Bra artiklar är alltid koncentrerade. Lägga ut texten utan att göra skillnad på stort och smått kan man väl göra på andra ställen än wp. Artikeln om Mary Rose är på 15000 ord, vilket är drygt 35 normaltäta A4-sidor. Hopplöst att redigera, faktakolla eller underhålla. Eller läsa, för den delen. Marfuas 13 augusti 2010 kl. 16.25 (CEST)

Frågan är dock om det är meningen att någon verkligen skall igenom artiklarna? Sitter folk verkligen och läser allt om t.ex. Sverige i NE?
andejons 13 augusti 2010 kl. 16.31 (CEST)
Väldigt bra poäng. Ett uppslagsverk används för att slå upp det man söker efter. Om man vill veta något om Mary Rose eller Harvey Milk går man ju till artikeln om dessa, man utgår inte ifrån att det nog finns så mycket information om MR/HM att de är indelade i undersidor. Och ctrl-F tror jag att de flesta läsare känner till. Däremot är det förstås extra viktigt att mycket långa artiklar är väldisponerade. /Jssfrk 13 augusti 2010 kl. 17.10 (CEST)

Ett traditionellt uppslagsverk innehåller ofta även längre artiklar. Det krävs litet vana för att läsa längre texter; på enwiki har vi ju också varianten "simple English", vilket kan vara ett stöd för dem med begränsad läsvana. Det finns många fler än jag som som unga satt och läste igenom långa artiklar i uppslagsverk för nöjes skull, eller följde hänvisningar från ett ord till nästa. Det är fortfarande så, att vi verkar att ha litet olika inställningar till texter. Det tog exempelvis tid för mig att inse att en del ger internetreferenser i debattinlägg, utan att tänka sig att man följer dem för att läsa vad som står på respektive ställe.

Det finns också vissa layoutmässiga knep för att göra artiklar både informationstäta och överskådliga samtidigt. Ett av de viktigare är ett förnuftigt bruk av standardförkortningar. Tyvärr lider vårt projekt av en samsyn riktad mot förkortningar, byggande på missuppfattningen att förkortningars enda syfte vore att vinna plats. Att en något kortare artikel med förkortningar skulle kunna vara lättlästare för en van läsare, än samma artikel med alla ord utskrivna, verkar många yngre att ha svårt att ta till sig - trots att delvis samma personer flitigt använder (företrädesvis engelska) förkortningar som "irl", "lol" etc. flitigt i sin kommunikation sinsemellan. (Hur många reagerade på att jag skrev etc. i stället för et cetera eller och så vidare, samtidigt som de två föregående förkortningarna sågs som helt naturliga?)

Att få en ändring till stånd vad gäller förkortningar kan ta sin tid, gissar jag; men en början kan ju vara att fundera allmänt på hur man åstadkommer en informationstät text som ändå utgör ett rimligt sammanhängande helt. Jörgen B 13 augusti 2010 kl. 17.37 (CEST)

Det måste väl för tusan vara ett självklart mål att hela artikeltexten är avsedd att läsas! Eller? Visst är det nog så att de flesta läsare bara läser ingressen och skummar ner till nåt avsnitt man letar efter, men om man är rimligt intresserad av artikelns ämne ska man självfallet kunna läsa den i ett svep, precis som i ett tryckt uppslagsverk. Ingen artikel nämnd och ingen glömd, men nog finns det massor av artiklar (särskilt på enwp) som är väldigt svårgenomträngliga (även för den som inte lider av "begränsad läsvana"). Att skriva artiklar går inte ut på att bara vräka in alla fakta man överhuvudtaget hittar och sedan källbelägga dem. Det handlar minst lika mycket om att välja bort massor av faktauppgifter och placera in det man behåller i en genomtänkt disposition, och inte minst att skriva i en genre och en tradition (uppslagsverksgenren) och behärska den någorlunda. Inte så lätt som man skulle kunna tro. Själv tycker jag att Boxholmsmodellen är ett rätt bra exempel på en riktigt bra artikel, vi skulle behöva en ritning också så vore den perfekt. Om den blommade ut till 35 sidor pratig och spretig text skulle den passa bättre någon annanstans än i ett uppslagsverk, till exempel på en blogg eller en hemsida.
(Den här riktlinjen innehåller förresten redan ungefär det som efterlystes om förkortningar: att det inte finns någon anledning att förkorta av utrymmesskäl, men att man däremot gärna får göra det av till exempel läsbarhetsskäl. Jag gissar att många förkortningar försvinner på grund av detta klåfingriga redigerande med robotar, det är rätt tacksamt att söka efter "t.ex." och ersätta det med "till exempel". Blä för sånt. Att det går att göra nåt automatiskt innebär inte att man ska göra det automatiskt.) Marfuas 13 augusti 2010 kl. 22.01 (CEST)
Din ståndpunkt håller jag verkligen inte med om. Boxholmsmodellen är ungefär lika lång som många av våra stubbar. En inledning skall vara det du vill. Detaljer skall man kunna hitta om man vill ha det också, utan att behöva leta över hela webben. Tanzania 13 augusti 2010 kl. 23.48 (CEST)
Förr visades ett automatmeddelande i redigeringsläge när artikeln var för lång men det togs bort. Tråkigast är långa artiklar som handlar om lite av varje eftersom närliggande artiklar har klipp och klistrats in för att på lite mera byte. --NERIUM 14 augusti 2010 kl. 00.15 (CEST)
Om jag minns rätt så var det meddelandet mest av teknisk art. Det var en påminnelse att tänka på dem som hade äldre webbläsare som inte klarade av att visa stora sidor. Det hade alltså inte så mycket med läsbarhet i den mening som diskuteras nu att göra. --MagnusA 14 augusti 2010 kl. 10.32 (CEST)
Som sagt, vem läser artikeln Sverige i NE? Den i DVD-utgåvan är på 70 A4-sidor... Kan vi skapa en väl fungerande struktur med underartiklar skall vi naturligtvis göra det, och det är naturligtvis bra om man kan välja mellan flera olika detaljnivåer, men faktum kvarstår ändå att uppslagsverk inte i första hand är ämnade för nöjesläsning.
andejons 14 augusti 2010 kl. 09.33 (CEST)
Ja, vad ska man säga? Om artikeltexten inte är avsedd att läsas kan man fråga sig varför vi överhuvudtaget håller på. Och jag menar att det är naivt att tro att en artikel blir bättre bara för att den innehåller fler faktauppgifter. Om Boxholmsmodellen skulle innehålla information om vilka stinsar som bott på stationen i Linghem med familjer och fritidsintressen, och vad det var för proportioner mellan sandsten och kalksten, eller vad som serverades till lunch den 13 maj 1953 i Tranås skulle det bli en mycket sämre artikel, även om man nu skulle bombardera artikeln med 200+ fotnoter. Boxholmsmodellen är bra för att den beskriver ämnet uttömmande utan att innehålla oväsentligheter. Den är alldeles lagom lång med tanke på vad den handlar om. Artikeln Sverige i NE är av naturliga skäl längre än artikeln om streltser, men om artikeln om streltser vore 70 A4-sidor skulle den vara alldeles för lång. Då skulle den inte längre vara en artikel i ett uppslagsverk utan någonting annat, typ en essä. Mary Rose är idag ingen särskilt bra artikel, eftersom den spretar åt alla möjliga håll och till exempel innehåller pratiga utläggningar om hur ekbeståndet i England såg ut på 1500-talet. Texten liknar mer en essä eller ett specialarbete än en artikel i ett uppslagsverk. Men strunt samma, det är ju bara Internet. Skriv hur långa artiklar du vill, det är ju ändå ingen som ska läsa eller underhålla din text. Marfuas 14 augusti 2010 kl. 10.18 (CEST)
Det är klart texten är till att läsas. Men den är inte nödvändigtvis till för att läsas i ett svep. Det är också klart att en text kan innehålla diverse ovidkommande material som behöver rensas ut, men det är inget man kan direkt se genom att bara se på dess längd. Att en text "spretar åt alla möjliga håll och till exempel innehåller pratiga utläggningar om hur ekbeståndet i England såg ut på 1500-talet" är en betydligt mer konstruktiv kritik än att bara säga att den är "för lång".
andejons 14 augusti 2010 kl. 10.42 (CEST)
Jag tror att den här typen av detaljerad centralstyrning riskerar att strypa projektet. Vissa artiklar är stubbar, andra i ganska snäva ämnen kanske inte behöver vara så långa. Även om jag tycker att Boxholmsmodellen känns som en ok artikel, saknar den en hel mängd information - varför valdes den till dessa sju stationer, och varför inte till fler? Varför ersattes den så snart av Hällnäsmodellen? Hade Adolf W. Edelsvärd några tankar när ha tog fram den? Hur förhåller sig Boxholmsmodellen till hans andra stationsstyper? Däremot behöver den inte rymma uppgifter om stinsarna vid stationerna. Sedan kan jag se poängen i att man inte har långa utläggningar om trädbeståndet i England på 1500-talet, men om det inte finns en artikel trädbeståndsutveckingen i England att hänvisa till, och man inte vill skapa en stub om detsamma som bara innehåller uppgifter om 1500-talet (vilket man lämpligen inte bör göra) ser jag inga problem i att artikeln innehåller en nödvändig redogörelse för detta.--FBQ 14 augusti 2010 kl. 20.03 (CEST)
Vem har efterfrågat detaljerad centralstyrning? Den enda poängen var att pratiga artiklar som är längre än vad ämnet motiverar är sämre än artiklar med koncentrerat språk som är lagom långa. Och det här handlar ju inte om ekbestånd eller Edelsvärds arkitektoniska visioner, utan om vad som är en bra artikel rent generellt. Eller hur? Marfuas 14 augusti 2010 kl. 21.44 (CEST)

Längd är något som behandlas ganska godtyckligt på wikipedia, speciellt vad gäller nomineringar. Jag tycker inte att en utvald artikel ska behöva vara speciellt lång, men artiklar kan ibland förkastas pga att det är för korta, ofta med hänvisning till en annan, längre artikel, som i ett annat sammanhang kan anses vara för lång. Fallet Harvey Milk tycker jag skulle förtjäna en ny omröstning, jag ser inte riktigt någon möjlighet att bryta ut delar från den. --Ace90 14 augusti 2010 kl. 09.55 (CEST)

Skulle en text på WP verkligen framstå som kortare för att den innhöll några haltande förkortningar och vägde några byte mindre? En webbläsares sidor är ju elastiska, till skillnad från en tryckt encyklopedis oföränderliga spalter där varje mm räknas. ... Harvey Milk - problemet jag ser är snarare att flera avsnitt är fluffiga.--Mercurial 15 augusti 2010 kl. 14.27 (CEST)
Jag tänker inte kommentera så mycket på det främsta exemplet här (Mary Rose) eftersom jag är huvudförfattare och därmed rätt oneutral. Däremot tycker jag att det skulle vara rätt bra om folk faktiskt tog upp konkreta problem på diskussion:Mary Rose, särskilt med tanke på den ofta rätt hårda kritik som framhållits här. Om det finns delar av den artikeln som verkligen bör kapas, flyttas eller komprimeras så borde man kunna förklara vilka dom är. Gärna också genom att berätta på vilket sätt viktig information om artikelämnet går läsaren förbi p.g.a. längden.
Tidigare har jag varit rätt hård kritiker till långa artiklar, men jag är idag är jag snarast neutral (att Mary Rose blev så himla lång har många olika skäl). Däremot tycker jag att vi borde helst skulle kunna argument som bara bygger på vad man själv anser är okej angående artikellängd. Vi behöver inlägg som baserar sig på hur läsare bevisligen läser texter både på nätet och på papper. Problemet är ju att vi egentligen bara debatterar om det är ett misslyckande att X antal personer inte läst igenom vissa väldigt långa artiklar till 100%. Samtidigt har vi inte den minsta aning om hur ofta det sker ens med någon artikel oavsett längd. Vi skulle helt enkelt behöva hänvisningar till studier av medieforskare, beteendevetare och litteraturexperter inom ämnet, för annars kommer vi troligen inte komma någon vart.
Peter Isotalo 16 augusti 2010 kl. 14.34 (CEST)
Tanken var inte att racka ner på just Mary Rose, den råkade bara bli ett exempel. (Jag vill också passa på att understryka att ingen skugga ska falla över Peter, översättningen måste ha varit ett hästjobb som förtjänar en liten medalj.) Marfuas 16 augusti 2010 kl. 17.55 (CEST)

Särskild kategorisortering för kategorier löst[redigera | redigera wikitext]

Problemet om att alla underkategorier inta visas (trots att de är få) när än kategori har över 200 artiklar som diskuterats tidigare på bybrunnen, verkar ha lösts! :) Är detta i sådana fall redan implementerat i Wikipedia? Eller måste någon uppdatering gå igenom först? Är det någon som vet en kategori där vi kan kika om det fungerar? Moberg 14 augusti 2010 kl. 00.04 (CEST)

Är det ingen som kan bekräfta eller dementera detta? Moberg 15 augusti 2010 kl. 19.25 (CEST)
Vi kör en version som är nyare än versionen som det implementerades i, men det verkar inte som att den är aktiverad. Sertion (>disusksion) 15 augusti 2010 kl. 19.35 (CEST)
Går det inte att aktivera då? Moberg 16 augusti 2010 kl. 07.16 (CEST)

Artikeln Sergej Kirov[redigera | redigera wikitext]

Denna har varit POV märkt i över två år, vilket är minst sagt befogat. Texten är i huvudsak baserad på en bok från 1938 och en skrift från kfml(r) och det går lätt se direkt fel och tydliga värderande vinklingar, typ stämpling som trotskist. Jag lutar åt att all text bör förkastas pga källornas tveksamma opartiskhet och att artikeln bör skrivas om från början från andra källor och/eller språkversioners artiklar. Då frågan har en mer generell aspekt - tillförlitlighet på källors opartiskhet - så välkomnar jag flera synpunkter i frågan på artikelns diskussionssida.Yger 15 augusti 2010 kl. 20.20 (CEST)

Jag var djärv och slaktade ner artikeln till en version som i nuvarande skick motsvarar ungeför ingressen till ENWP-artikeln. Det var för dåligt, utöver POV var det rätt fluffigt. Hoppas att det kan ge en möjlighet att börja bygga upp från början istället. Luttrad 16 augusti 2010 kl. 00.00 (CEST)

Nicolas Hammarström[redigera | redigera wikitext]

Ett par ip-adresser har lagt in en text om att en Nicolas Hammarström ska vara kompositör till diverse låtar av kända svenska och internationella band (se t.ex. redigeringarna av 83.241.234.4 och 85.229.106.38). Är det någon som känner till om detta stämmer eller vem denna Hammarström är. Google ger inte många vettiga träffar. -Laxskinn 15 augusti 2010 kl. 23.42 (CEST)

Jag har tagit bort uppgifterna (inlagda av tre ip-nummer).Yger 16 augusti 2010 kl. 07.53 (CEST)

Finsk danshemsida[redigera | redigera wikitext]

Sorry för spammet men jag har stött på något mysko. Användaren Www.suomi.nu har lagt in en massa konstiga texter i olika dansrelaterade kategorier. Att rulla tillbaka bidraget gör dock att man hamnar på hemsidan www.suomi.nu. Samma sak om man försöker gå in på användarsidan eller diskussionen. Sker detta automatiskt om man döper användarkontot till en url? -Laxskinn 15 augusti 2010 kl. 23.56 (CEST)

Va? Det låte konstigt, det ska det inte. Hmm...-Josve05a (d | b) 15 augusti 2010 kl. 23.58 (CEST)
Inga problem när jag försöker. Gick bra att rulla tillbaka i Festival, gick också bra att besöka användarsidan och diskussionen. Lsj 16 augusti 2010 kl. 08.29 (CEST)
Så är det iaf inte här. Tanzania 16 augusti 2010 kl. 08.30 (CEST)
Funkar bra här på windows med firefox, internet explorer och chrome. Vad använder ni som det inte fungerar för? AlphaZeta 16 augusti 2010 kl. 10.15 (CEST)
Jag indenterade nog fel. Jag menade att jag inte märker den buggen eller vad det nu är. Tanzania 16 augusti 2010 kl. 12.08 (CEST)
Jag har testat lite och det visade sig att det bara händer med firefox och inte med explorer. Står förövrigt RDR:http//:Www.suomi.nu där nere i hörnet när man håller musen över länken. Kanske är någon inställning hos mig... -Laxskinn 16 augusti 2010 kl. 22.40 (CEST)

Veckans tävling![redigera | redigera wikitext]

Veckans tävling går ut på att rensa önskelistorna!

Hej, hej, allihopa!!! Nu är det dags för min första tävling! Efter den här veckan får vi hoppas på nästan tomma önskelistor här på svenskspråkiga Wikipedia, för nu är det dags att tömma dem med hjälp av veckans tävling! Givetvis är alla användare välkomna att bidra (alla mellan J 1982 och de som precis gjort sin första redigering) och man behöver inte vinna, eftersom alla som får över 12 000 poäng får den otroligt vackra lila rosetten! Titta först i önskelistorna vad ni kan tänkas skriva om och besök sedan tävlingen! Välkomna! - (d) Green Yoshi (b) 16 augusti 2010 kl. 10.39 (CEST)

Observera att nu finns det en lista över vissa artiklar som ger 1 000 extra poäng. Ta en till och se om du kan skriva om någon, så är du inte så långt efter (eller så tar du ledningen!). - (d) Green Yoshi (b) 17 augusti 2010 kl. 10.13 (CEST)

Stora problem med plagiat i tv- och filmartiklar[redigera | redigera wikitext]

Igår upptäckte jag av en slump att alla beskrivningar av avsnitten i Lista över avsnitt av Lyxfällan och Grannfejden var plagiat. När jag tittade på fler bidrag av samma bidragsgivare hittade jag Wallanderfilmer. Jag har (av misstag som oinloggad) gått igenom alla av de senaste, och samtliga handlingsbeskrivningar av filmerna var direktkopierade och ditlagda av två andra användare också. Det känns tyvärr som det behövs en ordentlig genomgång av artiklarna och övriga bidrag från användarna.--Ankara 16 augusti 2010 kl. 23.20 (CEST)

Jag så att du ändrade i Grannfejden, håller med att det behövs en genomgång! -Josve05a (d | b) 16 augusti 2010 kl. 23.22 (CEST)
Plagiat skall väl raderas direkt? Det föreligger ju stora problem med upphovsrätten. --79.138.198.251 16 augusti 2010 kl. 23.39 (CEST)
Jag har raderat allt jag hittat, men däremot inte gått igenom alla artiklar.--Ankara 16 augusti 2010 kl. 23.40 (CEST)
Håller med, verkar vara plagiat - alltså de lite längre beskrivningarna som nu är borta ur artiklarna. Ulner 16 augusti 2010 kl. 23.57 (CEST)