Anti-Counterfeiting Trade Agreement
Anti-Counterfeiting Trade Agreement (ACTA), formellt handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, Australien, Kanada, Japan, Republiken Korea, Mexikos förenta stater, Konungariket Marocko, Nya Zeeland, Republiken Singapore, Schweiziska edsförbundet och Amerikas förenta stater,[1] är ett multilateralt handelsavtal gällande piratkopiering och varumärkesförfalskning som har förhandlats fram mellan bland andra USA, Australien, Mexiko och EU.
Syftet med ACTA är att förbättra respekten för existerande immateriella rättigheter. I korthet går avtalet ut på att samordna kampen mot upphovsrättsbrott.
Avtalet har kritiserats för att det förhandlats utan insyn eller demokratisk process samt att det går emot grundläggande mänskliga rättigheter.[2] Detta skapar också problem för datorprogram som kan spela DRM-skyddad media.[källa behövs] ACTA kräver vidare att ISP:er inte får länka eller innehar sådan programvara som det är möjligt att spela DRM-skyddad media i.[källa behövs]
ACTA är ett handelsavtal och förhandlingarna har därför[förtydliga] till stor del bedrivits under sekretess. Sverige har drivit frågan om ökad öppenhet i förhandlingarna. Under 2010 offentliggjordes förhandlingstexten vid flera tillfällen och den slutliga texten offentliggjordes i december 2010.[3] De inblandade länderna har erkänt att ACTA existerar men har tidigare vägrat lämna ut vad förslaget innebär.[källa behövs]
Första gången som ACTA offentligt uppmärksammas var i maj 2008 då delar av förslaget läckte till Wikileaks. En människorättsaktivist i Kanada som försökte hämta ut dokument relaterade till ACTA fick dokument med endast rubriken på och all text censurerad.[4]
EU:s mandat för förhandlingarna slogs fast vid ett möte för jordbruksministrarna i maj 2008, men eftersom frågan var en så kallad "A-punkt" så framgick det inte av mötets dagordning. Riksdagsledamoten Karl Sigfrid, som kritiserat förhandlingarna, fick information om när mötet ägde rum av riksdagens utredningstjänst.[5]
22 av EU:s medlemsstater, alla utom Cypern, Estland, Nederländerna, Slovakien och Tyskland, undertecknade avtalet 26 januari 2012 i Tokyo.[6] För Sveriges del så undertecknade Japanambassadören Lars Vargö avtalet.[7] Sedan tidigare hade Australien, Kanada, Japan, Sydkorea, Marocko, Nya Zeeland, Singapore och USA skrivit under det. Efter att avtalet har undertecknats måste det ratificeras av först Europaparlamentet och sedan av varje enskild medlemsstats parlament.[8]
[redigera] Referenser
- ^ ”Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående på Europeiska unionens vägnar av handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, Australien, Kanada, Japan, Republiken Korea, Mexikos förenta stater, Konungariket Marocko, Nya Zeeland, Republiken Singapore, Schweiziska edsförbundet och Amerikas förenta stater” (PDF). Europeiska kommissionen. 2011-06-24. Arkiverad från originalet den 2012-01-28. http://www.webcitation.org/651TgzVzC. Läst 2012-01-28.
- ^ ”ACTA: A Global Threat to Freedoms (Open Letter)”. Free Knowledge Institute. 10 december 2009. http://freeknowledge.eu/acta-a-global-threat-to-freedoms-open-letter. (engelska)
- ^ Det slutliga avtalet Läst den 6 april 2011. (engelska)
- ^ ”Proposed US ACTA plurilateral intellectual property trade agreement (2007)”. Wikileaks. 22 maj 2008. http://wikileaks.org/wiki/Proposed_US_ACTA_multi-lateral_intellectual_property_trade_agreement_(2007).
- ^ Waltersson, Yonna (26 februari 2009). ”Kritikerstorm mot hemligt ACTA”. Europaportalen. http://www.europaportalen.se/2009/02/kritikerstorm-mot-hemligt-acta-0.
- ^ ”EU countries sign unpopular anti-counterfeit treaty”. EUobserver.com. 27 januari 2012. http://euobserver.com/9/115043.
- ^ http://www.dn.se/nyheter/politik/sverige-skrev-under-acta-avtalet
- ^ Lindström, Anna (26 januari 2012). ”Sverige skriver under ACTA-lagförslaget”. SVT Rapport. http://svt.se/2.22620/1.2690957/sverige_skriver_under_acta-lagforslaget?lid=puff_2690957&lpos=rubrik.
