Europeiska centralbanken

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
ECB är en omdirigering hit. Se ECB (DOCSIS) för det tekniska branschrådet för öppen kabel-TV-standard.
Europeiska flaggan Europeiska unionens institutioner
Europeiska centralbanken
Europeiska centralbanken
Sammansättning Direktionen och ECB-rådet
Ordförande




Funktion ▪ föra unionens monetära politik
Inrättad 1 juni 1998
Rättslig form institution
Rättslig grund art. 13.1 FEU[1]
Säten
Eurotower-ffm005.jpg
 Eurotower
Frankfurt am Main, Tyskland
Officiellt säte


Europeiska centralbanken (ECB) är en av Europeiska unionens institutioner,[1] med ansvar för att, tillsammans med de nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta, föra unionens monetära politik.[2] Centralbanken är därmed en av världens viktigaste banker. Den leds av en direktion, bestående av en ordförande (centralbankschefen), en vice ordförande samt fyra andra ledamöter.[3] ECB är oavhängig av unionens övriga institutioner, organ och byråer liksom medlemsstaternas regeringar och andra organisationer när den utövar sina befogenheter.[2] Europeiska centralbankens huvudmål är att upprätthålla prisstabilitet.[2] Därutöver ska centralbanken även sträva efter att stödja den allmänna ekonomiska politiken inom unionen med hänsyn till dess mål.[2] Endast ECB har rätt att tillåta utgivning av euro.[2]

ECB inrättades som en egen juridisk person den 1 juni 1998, med säte i Frankfurt am Main, Tyskland. Centralbanken regleras direkt av unionsrätten, men ägs av medlemsstaternas centralbanker.[2] Den förste centralbankschefen var Wim Duisenberg, som satt fram till och med den 31 oktober 2003 då han ersattes av Jean-Claude Trichet. Den 1 november 2011 tillträdde Mario Draghi som ny centralbankschef. Hans mandatperiod sträcker sig fram till och med den 31 oktober 2019.[4]

Innehåll

Historia [redigera]

Huvudartikel: Europeiska unionens historia
ECB:s säte i Frankfurt am Main.

ECB är efterträdaren till Europeiska monetära institutet (EMI) och övertog alla de funktioner som institutet utövade.[5][6] Institutet bildades i samband med inledandet av den andra etappen i Ekonomiska och monetära unionen (EMU) för att hantera gränsöverskridande frågor bland de medlemsstater som skulle införa euron samt för att förbereda bildandet av ECB och Europeiska centralbankssystemet. ECB ersatte Europeiska monetära institutet den 1 juni 1998 i enlighet med fördraget om Europeiska unionen. Centralbanken erhöll dock inte sina fulla befogenheter förrän i samband med införandet av euron den 1 januari 1999.[6]

Den förste centralbankschefen var nederländaren Wim Duisenberg, som tidigare hade varit centralbankschef i Nederländerna och ordförande för Europeiska monetära institutet.[6] Frankrike ville istället ha en fransman på posten för att uppväga att sätet hade förlagts till Tyskland, och hotade därför med att inte stödja Wim Duisenberg som centralbankschef. En överenskommelse nåddes som innebar att Duisenberg skulle lämna över till Frankrikes centralbankschef Jean-Claude Trichet efter att ha fullgjort mer än hälften av sin mandatperiod. Därför tillträdde Jean-Claude Trichet som centralbankschef den 1 november 2003.[7] Det var inte bara centralbankschefen som gav upphov till spänningar inom unionen. Storbritannien krävde att få utse en av ledamöterna i direktionen, trots att landet inte avsåg införa euron.[7] Under påtryckningar från Frankrike, tilldelades tre av de sex mandaten i direktionen till de tre största medlemsstater som skulle införa euron: Tyskland, Frankrike och Italien. Efter liknande krav från Spanien reserverades det fjärde mandatet för en spansk ledamot.[7]

Vid bildandet av ECB ingick totalt elva av de dåvarande 15 medlemsstaterna i Europeiska unionen i valutasamarbetet. Den 1 januari 2001 anslöt sig även Grekland. Slovenien anslöt sig 2007, Cypern och Malta anslöt sig 2008, Slovakien anslöt sig 2009 och Estland anslöt sig 2011, vilket utökade antalet ledamöter i ECB-rådet.

Sammansättning och funktionssätt [redigera]

Huvudartiklar: Europeiska centralbankssystemet och Eurosystemet

Europeiska centralbanken är en av Europeiska unionens institutioner.[1] Dess sammansättning och funktionssätt är fastställda i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,[8] samt i protokollet om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken,[9][10] som är fogat till unionens grundfördrag. ECB har också antagit en arbetsordning som innehåller mer detaljerade bestämmelser om dess funktionssätt,[11] och därutöver finns även en särskild arbetsordning för allmänna rådet.[12]

ECB utgör tillsammans med medlemsstaternas centralbanker Europeiska centralbankssystemet. Tillsammans med centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta bildar ECB Eurosystemet.[13] Eurosystemet ansvarar för unionens monetära politik,[2] och leds av ECB-rådet.[14] Den löpande verksamheten leds av en direktion, som ingår i ECB-rådet.[14] De medlemsstater som inte har euron som valuta bedriver en egen nationell monetär politik till dess att de inför euron som valuta.[15]

Ordförande [redigera]

Huvudartikel: Europeiska centralbankens ordförande
Mario Draghi är centralbankschef sedan den 1 november 2011.

Centralbankschefen är ordförande för direktionen, ECB-rådet samt Europeiska centralbankens allmänna råd. I likhet med övriga ledamöter i direktionen, utses centralbankschefen för en period av åtta år, utan möjlighet till omval.[3] Centralbankschefen företräder ECB i förbindelserna med de andra institutionerna, till exempel när Europeiska unionens råd fattar beslut som rör Europeiska centralbankssystemet,[16] och när centralbankens årsrapport presenteras inför Europaparlamentet och Europeiska unionens råd.[17] Den tidigare nederländske centralbankschefen Wim Duisenberg utsågs till den förste centralbankschefen för ECB den 26 maj 1998 och tillträdde den 1 juni samma år när ECB bildades.[18] Han utsågs efter en informell överenskommelse som innebar att han efter halva mandatperioden skulle lämna sin post till förmån för Frankrikes kandidat till posten. Därför ersattes han den 1 november 2003 av fransmannen Jean-Claude Trichet.[19] Efter åtta års tjänstgöring, ersattes Trichet av italienaren Mario Draghi den 1 november 2011. Hans mandatperiod sträcker sig fram till och med den 31 oktober 2019.[4]

Beslutande organ [redigera]

Direktionen [redigera]

Wim Duisenberg tillsammans med en annan ledamot av direktionen år 2000.

Direktionen är ansvarig för ECB:s löpande verksamhet,[20] och består av en ordförande, en vice ordförande och fyra andra ledamöter.[3][21] De utses av Europeiska rådet med kvalificerad majoritet på rekommendation av Europeiska unionens råd och efter samråd med Europaparlamentet och Europeiska centralbankens råd. Direktionens ledamöter ska väljas ”bland personer vars auktoritet och yrkeserfarenhet inom den finansiella sektorn är allmänt erkända”.[3] De väljs för en period av åtta år, som inte kan förnyas. Endast unionsmedborgare får utses till direktionen, men i övrigt saknas bestämmelser om vilken nationalitet de ska ha.[3][22] Av tradition är dock fyra av de sex ledamöterna från de fyra största medlemsstaterna som har euron som valuta; Frankrike, Italien, Spanien och Tyskland. Direktionens ledamöter arbetar på heltid och får inte utöva annan yrkesverksamhet.[21] Deras löner och andra förmåner bestäms av ECB-rådet, på förslag av en kommitté bestående av tre ledamöter från ECB-rådet och tre ledamöter från Europeiska unionens råd. En ledamot av direktionen kan avsättas av Europeiska unionens domstol endast på begäran av ECB-rådet eller direktionen.[21] Direktionen fattar normalt beslut med enkel majoritet. Vid lika röstetal är det ordföranden som har utslagsrösten.[23]

Europeiska centralbankens råd [redigera]

Europeiska centralbankens råd (ECB-rådet) är ECB:s högsta beslutande organ.[24] Det antar de riktlinjer och fattar de beslut som krävs för att utföra de uppgifter som åligger Eurosystemet.[25] Däribland ingår att fatta beslut om penningpolitiken för euroområdet, vilket inkluderar beslut om monetära mål, styrräntor och tillgångar till valutareserver.[25][14]

ECB-rådet består av direktionens ledamöter samt centralbankscheferna för de nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta.[26][27] Vid ECB-rådets sammanträden kan även ordföranden för Europeiska unionens råd och en ledamot av Europeiska kommissionen närvara, men de saknar rösträtt vid omröstningar. Ordföranden för Europeiska unionens råd kan dock lägga fram förslag till ECB-rådet.[28] ECB-rådet fattar normalt beslut med enkel majoritet, och varje närvarande ledamot av ECB-rådet har då en röst. Vid lika röstetal är det ordföranden som har utslagsrösten.[29] Enligt de ursprungliga bestämmelserna skulle ett nytt, roterande röstsystem införas när antalet centralbankschefer uppgick till mer än 15,[29] vilket inträffade den 1 januari 2009 när Slovakien införde euron. Emellertid beslutade ECB-rådet att senarelägga denna bestämmelse, så att den träder i kraft först när antalet centralbankschefer överstiger 18.[30] I vissa fall fattar ECB-rådet beslut genom att centralbankschefernas röster viktas efter de nationella centralbankernas andelar i ECB:s tecknade kapital. Vid kvalificerad majoritet krävs då röster som representerar minst två tredjedelar av ECB:s tecknade kapital och minst hälften av andelsägarna. Direktionens ledamöter saknar vid dessa omröstningar rösträtt.[31] ECB-rådet måste sammanträda minst tio gånger per år, men i praktiken sammanträder det två gånger per månad.[25][14]

Allmänna rådet [redigera]

Europeiska centralbankens allmänna råd omnämns inte i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, utan istället regleras dess funktioner och befogenheter helt och hållet i protokollet om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken. Allmänna rådet är ECB:s tredje beslutande organ och består av direktionens ordförande och vice ordförande samt alla centralbankschefer i samtliga Europeiska unionens medlemsstater, det vill säga även centralbankscheferna för de medlemsstater som inte har euron som valuta.[32] Även ordföranden för Europeiska unionens råd och en ledamot av Europeiska kommissionen kan närvara, men de saknar rösträtt vid omröstningar.[33] Det är ECB:s ordförande, eller vice ordföranden i hans eller hennes ställe, som leder allmänna rådet.[34] Allmänna rådet ansvarar bland annat för att samla in statistiska uppgifter, förbereda övergången till den gemensamma valutan hos de medlemsstater som ännu inte har euron som valuta samt att utföra de uppgifter som tidigare utfördes av Europeiska monetära institutet (EMI).[5] Vartannat år granskar allmänna rådet om de medlemsstater som inte har euron som valuta uppfyller konvergenskriterierna.[14] Allmänna rådet är ett tillfälligt organ som kommer att upphöra att existera när väl alla medlemsstater inom unionen har euron som valuta.[35]

Oavhängighet [redigera]

För att bidra till upprätthållandet av prisstabiliteten är ECB och de nationella centralbankerna oberoende av politisk inverkan. Detta är en princip som är starkt influerad av den tyska centralbankens oavhängighet. I praktiken innebär detta att centralbankerna inte får motta instruktioner av varken unionens institutioner, organ och byråer eller någon medlemsstats regering. Samtidigt måste dessa organ respektera ECB:s oavhängighet.[36][37] Oavhängigheten för direktionens ledamöter har ytterligare förstärkts genom att de bara kan avsättas av Europeiska unionens domstol på begäran av centralbanken själv.[21] Dessutom kan de inte bli omvalda efter sin åtta år långa mandatperiod, vilket minskar deras behov av att tillfredsställa de politiker som har utsett dem.[3] Samma krav om oavhängighet finns för de nationella centralbankerna, vilket är ett av villkoren för att en medlemsstat ska få införa euron som valuta. De nationella centralbankscheferna måste utses för en period av minst fem år.[37] Eurosystemet får inte låna ut pengar till unionens organ eller nationella enheter i den offentliga sektorn.[37]

Europeiska centralbankens oberoende har kritiserats av vissa politiker, däribland Frankrikes förre president Nicolas Sarkozy, med hänsyn till att centralbanken inte är villig att göra avkall på prisstabiliteten för att skapa jobb och tillväxt i unionen.[38] Å andra sidan utgör centralbankens oberoende en fundamental princip för bland annat Tyskland.[39]

Kapitalteckning [redigera]

Även om ECB regleras genom unionsrätten, ägs centralbanken av de nationella centralbankerna. ECB omfattas inte av de lagar som banker och företag omfattas av. ECB:s tecknade kapital ska uppgå till minst fem miljarder euro, men detta kan utökas genom ett beslut i ECB-rådet.[40] Justering av kapitalteckningen görs baserad på statistik från Europeiska kommissionen och sker vart femte år eller i samband med att unionen utvidgas.[41] I slutet av 2010 uppgick det tecknade kapitalet till över tio miljarder euro.[41] Detta kapital har tecknats av och endast av medlemsstaternas nationella centralbanker. Fördelningen baserar sig på folkmängd och bruttonationalprodukt (BNP), och justeras regelbundet om det anses nödvändigt. Andelarna kan inte användas som kollateral.[42] Fördelningen beräknas genom ett medelvärde mellan medlemsstatens andel av unionens befolkning och medlemsstatens andel av unionens bruttonationalprodukt.[43] De medlemsstater som inte har euron som valuta bidrar endast marginellt till Europeiska centralbankens kapital; deras inbetalda kapital är reducerade till 3,75 procent av deras totala andel av det tecknade kapitalet.[41] Dessa centralbanker får inte ta del av ECB:s vinster, men behöver å andra sidan inte heller täcka eventuella förluster.[41]

Centralbank Fördelningsnyckel (%) Inbetalt kapital (€)
Eurosystemet &&&&&&&&&&&&&069.97050069,9705 &&&&&07529282289.3500007 529 282 289,35
Nationale Bank van België / Banque Nationale de Belgique &&&&&&&&&&&&&&02.4256002,4256 &&&&&&0261010384.680000261 010 384,68
Deutsche Bundesbank &&&&&&&&&&&&&018.93730018,9373 &&&&&02037777027.4300002 037 777 027,43
Eesti Pank &&&&&&&&&&&&&&00.1790000,1790 &&&&&&&019261567.80000019 261 567,80
Central Bank of Ireland &&&&&&&&&&&&&&01.1107001,1107 &&&&&&0119518566.240000119 518 566,24
Bank of Greece &&&&&&&&&&&&&&01.9649001,9649 &&&&&&0211436059.&60000211 436 059,06
Banco de España &&&&&&&&&&&&&&08.3040008,3040 &&&&&&0893564575.510000893 564 575,51
Banque de France &&&&&&&&&&&&&014.22120014,2212 &&&&&01530293899.4800001 530 293 899,48
Banca d'Italia &&&&&&&&&&&&&012.49660012,4966 &&&&&01344715688.1400001 344 715 688,14
Central Bank of Cyprus &&&&&&&&&&&&&&00.1369000,1369 &&&&&&&014731333.14000014 731 333,14
Banque centrale du Luxembourg &&&&&&&&&&&&&&00.1747000,1747 &&&&&&&018798859.75000018 798 859,75
Bank Ċentrali ta' Malta &&&&&&&&&&&&&&00.&632000,0632 &&&&&&&&06800732.3200006 800 732,32
De Nederlandsche Bank &&&&&&&&&&&&&&03.9882003,9882 &&&&&&0429156339.120000429 156 339,12
Österreichische Nationalbank &&&&&&&&&&&&&&01.9417001,9417 &&&&&&0208939587.700000208 939 587,70
Banco de Portugal &&&&&&&&&&&&&&01.7504001,7504 &&&&&&0188354459.650000188 354 459,65
Banka Slovenije &&&&&&&&&&&&&&00.3288000,3288 &&&&&&&035381025.10000035 381 025,10
Národná banka Slovenska &&&&&&&&&&&&&&00.6934000,6934 &&&&&&&074614363.76000074 614 363,76
Suomen Pankki – Finlands Bank &&&&&&&&&&&&&&01.2539001,2539 &&&&&&0134927820.480000134 927 820,48
Centralbanker utanför eurosystemet &&&&&&&&&&&&&030.&2950030,0295 &&&&&&0121176379.250000121 176 379,25
Bulgariska nationalbanken &&&&&&&&&&&&&&00.8686000,8686 &&&&&&&&03505013.5000003 505 013,50
Česká národní banka &&&&&&&&&&&&&&01.4472001,4472 &&&&&&&&05839806.&600005 839 806,06
Danmarks Nationalbank &&&&&&&&&&&&&&01.4835001,4835 &&&&&&&&05986285.4400005 986 285,44
Latvijas Banka &&&&&&&&&&&&&&00.2837000,2837 &&&&&&&&01144798.9100001 144 798,91
Lietuvos bankas &&&&&&&&&&&&&&00.4256000,4256 &&&&&&&&01717400.1200001 717 400,12
Magyar Nemzeti Bank &&&&&&&&&&&&&&01.3856001,3856 &&&&&&&&05591234.9900005 591 234,99
Narodowy Bank Polski &&&&&&&&&&&&&&04.8954004,8954 &&&&&&&019754136.66000019 754 136,66
Banca Naţională a României &&&&&&&&&&&&&&02.4645002,4645 &&&&&&&&09944860.4400009 944 860,44
Sveriges riksbank &&&&&&&&&&&&&&02.2582002,2582 &&&&&&&&09112389.4700009 112 389,47
Bank of England &&&&&&&&&&&&&014.51720014,5172 &&&&&&&058580453.65000058 580 453,65
Europeiska centralbankssystemet &&&&&&&&&&&&0100.&&&&&0100,0000 &&&&&07650458668.6000007 650 458 668,60

Funktioner och befogenheter [redigera]

Funktioner relaterade till den monetära politiken [redigera]

Huvudartikel: Gemensamma monetära politiken

Europeiska centralbankens centrala funktion är att tillsammans med de nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta föra unionens monetära politik. Den ska även stödja unionens allmänna ekonomiska politik med syfte att förverkliga unionens mål.[44] De medlemsstater som ännu inte har euron som valuta står utanför den gemensamma monetära politiken och bedriver en egen självständig monetär politik.[2] Den gemensamma monetära politiken syftar till att upprätthålla prisstabilitet,[2] vilket i praktiken innebär att inflationen ska ligga strax under två procent på årsbasis. ECB har befogenhet att utfärda förordningar och beslut samt icke-bindande rekommendationer och yttranden.[45] ECB kan även anta riktlinjer till de nationella centralbankerna i sitt utövande av den gemensamma monetära politiken. De grundläggande uppgifterna som ECB ansvarar för utöver den monetära politiken innefattar valutamarknadsoperationer, att förvalta medlemsstaternas officiella valutareserver samt att främja ett fungerande betalningssystem.[46] Dessutom har ECB ensamrätt att tillåta utgivning av eurosedlar samt att tillåta medlemsstaterna att prägla euromynt.[47][48][49] Fram till att euromynten togs i omlopp den 1 januari 2002 hade ECB även ensamrätt att prägla euromynt.[50] Varje år överlämnar ECB en årsrapport till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet och Europeiska kommissionen om centralbankssystemets verksamhet och om den monetära politiken under det föregående och innevarande året.[17]

Funktioner relaterade till andra institutioner [redigera]

ECB fyller också en rådgivande funktion.[51] ECB ska höras vid varje utkast till unionsakt som föreslås inom centralbankens behörighetsområde samt, av de nationella myndigheterna, innan ett förslag till rättsregler på nationell nivå som rör ECB:s behörighetsområde antas.[52] ECB ska även höras vid fördragsändringar om institutionella ändringar på det monetära området.[53] I vissa särskilda fall kan lagstiftningsakter antas på rekommendation av ECB.[54] ECB innefattas inte i unionens budget på samma sätt som unionens övriga institutioner, organ och byråer.[55] ECB utser också två ledamöter av Ekonomiska och finansiella kommittén.[56]

Säte och administration [redigera]

Centralbankens framtida säte i Frankfurt am Main.

ECB har sitt säte i Frankfurt am Main, Tyskland,[57] där unionens största finansiella centrum finns. I staden besitter ECB tillfälligtvis Eurotower i väntan på att dess planerade nya huvudkontorsbyggnad ska bli färdigställd.[58] År 1999 lanserade banken en internationell arkitekttävling om designen för den nya byggnaden. Tävlingen vanns av det Wien-baserade arkitekturkontoret Coop Himmelbau. Byggnaden kommer att bli ungefär 180 meter hög (den nuvarande byggnaden är 148 meter hög) och kommer att ha sällskap av flera andra byggnader som ligger på ett tidigare stormarknadsområde i östra delen av Frankfurt am Main. Byggandet påbörjades i oktober 2008, och beräknas vara klart till 2013. Inflyttning väntas under 2014.[59][60] Den nya byggnaden väntas bli en arkitektonisk symbol för unionen och är dimensionerad för att rymma dubbelt så många anställda som i dagens byggnad.[58] Centralbanken har runt 1 400 anställda.[61] Europeiska centralbanken omfattas av bestämmelserna om immunitet och privilegier för unionen.[62]

Öppenhet och tillgång till handlingar [redigera]

På grund av sin speciella och känsliga funktion, har ECB särskild ställning i förhållande till de bestämmelser som gäller inom Europeiska unionen kring öppenhet. När centralbanken utövar sina icke-administrativa funktioner omfattas den inte av de allmänna bestämmelserna för öppenhet som gäller unionens övriga institutioner, organ och byråer.[63] Europeiska centralbankens unionsakter kan prövas i Europeiska unionens domstol och passivitetstalan kan väckas mot centralbanken.[64][65]

Se även [redigera]

Referenser [redigera]

Noter [redigera]

  1. ^ [a b c] ”Artikel 13.1 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 22. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  2. ^ [a b c d e f g h i] ”Artikel 282 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 167. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  3. ^ [a b c d e f] ”Artikel 283.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 168. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  4. ^ [a b] ”Europeiska rådets beslut av den 24 juni 2011 om utseende av Europeiska centralbankens ordförande (2011/386/EU)”. EUT L 173, 1.7.2011, s. 8. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2011:173:0008:0008:SV:PDF. 
  5. ^ [a b] ”Artikel 46 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 248-249. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0201:0328:SV:PDF. 
  6. ^ [a b c] ”Europeiska monetära unionen (EMU)”. Europeiska centralbanken. http://www.ecb.int/ecb/history/emu/html/index.sv.html. Läst 2012-03-26. 
  7. ^ [a b c] ”The third stage of Economic and Monetary Union” (på engelska). CVCE. http://www.cvce.eu/obj/european_navigator-en-e2e91dc0-3a6d-49fc-b3f8-f96fb5f3addb. Läst 2011-08-11. 
  8. ^ ”Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 47-200. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  9. ^ ”Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 47-200. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  10. ^ ”Protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 230-250. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0201:0328:SV:PDF. 
  11. ^ ”Arbetsordning för Europeiska centralbanken”. EUT L 80, 18.3.2004, s. 33-41. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2004:080:0033:0041:SV:PDF. 
  12. ^ ”Arbetsordning för Europeiska centralbankens allmänna råd”. EUT L 230, 30.6.2004, s. 61-63. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2004:230:0061:0063:SV:PDF. 
  13. ^ ”Artikel 282.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 167. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  14. ^ [a b c d e] ”Europeiska centralbanken beslutar om räntor”. EU-upplysningen. 2012-01-02. http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/EUs-institutioner/Europeiska-centralbanken-ECB/. Läst 2012-03-24. 
  15. ^ ”Artikel 42.2 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 247. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0201:0328:SV:PDF. 
  16. ^ ”Artikel 284.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 168. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  17. ^ [a b] ”Artikel 284.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 168. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  18. ^ ”Beslut som fattas genom överenskommelse på stats- eller regeringsnivå mellan regeringarna i de medlemsstater som inför den gemensamma valutan av den 26 maj 1998 om utseende av Europeiska centralbankens ordf”örande, vice ordf”örande och ö”vriga direktionsledam”öter (98/345/EG)”. EGT L 154, 28.5.1998, s. 33-34. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:1998:154:0033:0034:SV:PDF. 
  19. ^ ”Beslut fattat genom överenskommelse på stats- eller regeringsnivå mellan regeringarna i de medlemsstater som har infört euron av den 16 oktober 2003 om utseende av Europeiska centralbankens ordförande (2003/767/EG)”. EUT L 277, 28.10.2003, s. 16. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2003:277:0016:0016:SV:PDF. 
  20. ^ ”Artikel 11.6 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 235. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0201:0328:SV:PDF. 
  21. ^ [a b c d] ”Artikel 11.1 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 235. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0201:0328:SV:PDF. 
  22. ^ ”Artikel 11.2 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 235. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0201:0328:SV:PDF. 
  23. ^ ”Artikel 11.5 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 235. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0201:0328:SV:PDF. 
  24. ^ ”Artikel 282.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 167. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  25. ^ [a b c] ”ECB-rådet”. Europeiska centralbanken. http://www.ecb.int/ecb/orga/decisions/govc/html/index.sv.html. Läst 2012-03-24. 
  26. ^ ”Artikel 283.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 168. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  27. ^ ”Artikel 10.1 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 233. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0201:0328:SV:PDF. 
  28. ^ ”Artikel 284.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 168. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  29. ^ [a b] ”Artikel 10.2 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 233-234. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0201:0328:SV:PDF. 
  30. ^ ”Europeiska centralbankens beslut av den 19 mars 2009 om ändring av beslut ECB/2004/2 av den 19 februari 2004 om antagande av arbetsordningen för Europeiska centralbanken (ECB/2009/5) (2009/328/EG)”. EUT L 100, 18.4.2009, s. 10-11. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:100:0010:0011:SV:PDF. 
  31. ^ ”Artikel 10.3 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 234. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0201:0328:SV:PDF. 
  32. ^ ”Artikel 44.2 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 248. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0201:0328:SV:PDF. 
  33. ^ ”Artikel 45.2 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 248. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0201:0328:SV:PDF. 
  34. ^ ”Artikel 45.1 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 248. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0201:0328:SV:PDF. 
  35. ^ ”Artikel 50 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 250. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0201:0328:SV:PDF. 
  36. ^ ”Artikel 282.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 167. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  37. ^ [a b c] ”Oberoende”. Europeiska centralbanken. http://www.ecb.int/ecb/orga/independence/html/index.sv.html. Läst 2012-04-01. 
  38. ^ ”The Tragedy of the Euro” (på engelska). Philipp Bagus. 2010. http://mises.org/books/bagus_tragedy_of_euro.pdf. Läst 2012-04-01. 
  39. ^ ”Sarkozy wants new role for euro bank” (på engelska). EUobserver. 2012-04-16. http://euobserver.com/19/115882. Läst 2012-04-16. 
  40. ^ ”Artikel 28.1 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 241. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0201:0328:SV:PDF. 
  41. ^ [a b c d] ”Teckning av kapital”. Europeiska centralbanken. http://www.ecb.int/ecb/orga/capital/html/index.sv.html. Läst 2012-04-01. 
  42. ^ ”Artikel 28.4 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 241. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0201:0328:SV:PDF. 
  43. ^ ”Artikel 29 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 242. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0201:0328:SV:PDF. 
  44. ^ ”Artikel 127.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 102. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  45. ^ ”Artikel 34.1 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 244. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0201:0328:SV:PDF. 
  46. ^ ”Artikel 127.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 102. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  47. ^ ”Artikel 128.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 103. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  48. ^ ”Artikel 128.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 103. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  49. ^ ”Uppgifter”. Europeiska centralbanken. http://www.ecb.eu/ecb/orga/tasks/html/index.sv.html. Läst 2012-03-24. 
  50. ^ ”The powers of the European Central Bank” (på engelska). BBC News. 2003-02-12. http://news.bbc.co.uk/2/hi/business/86006.stm. Läst 2012-04-01. 
  51. ^ ”Artikel 282.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 167. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  52. ^ ”Artikel 127.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 102. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  53. ^ ”Artikel 48 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 41-43. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  54. ^ ”Artikel 289.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 172. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  55. ^ ”Artikel 314.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 183. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  56. ^ ”Artikel 134.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 105. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  57. ^ ”Protokoll 6 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 265. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0201:0328:SV:PDF. 
  58. ^ [a b] ”In ECB future, a new home to reflect all of Europe”. International Herald Tribune. 2004-11-16. http://www.iht.com/articles/2004/11/16/ecb_ed3_.php. Läst 2007-08-02. 
  59. ^ ”Byggnadsfas”. Europeiska centralbanken. http://www.ecb.europa.eu/ecb/premises/construction/html/index.sv.html. Läst 2012-03-25. 
  60. ^ ”Anbudsinfordran för generalentreprenad för uppförande av ECB:s nya lokaler”. Europeiska centralbanken. 2003-01-06. http://www.ecb.int/press/pr/date/2007/html/pr070710_3.sv.html. Läst 2007-08-02. 
  61. ^ ”Fakta om EU-anställda”. EU-upplysningen. 2012-01-02. http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/EUs-institutioner/Fakta-om-EU-anstallda/. Läst 2012-03-24. 
  62. ^ ”Artikel 343 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 194. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  63. ^ ”Artikel 15 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 54-55. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  64. ^ ”Artikel 263 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 162. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  65. ^ ”Artikel 265 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 163. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 

Externa länkar [redigera]

v • d • r
Europeiska unionens institutioner
Europeiska unionens flagga EU-portalen — metasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.

Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Europeiska_centralbanken&oldid=21567798#Direktionen"