Kungsporten, Göteborg
Kungsporten, även Söderport och Gamleport, var en stadsport på nuvarande Kungsportsplatsen i centrala Göteborg. Den var placerad mellan de närliggande bastionerna Gustavus Magnus och Johannes Dux
Innehåll |
Historik[redigera]
Kungsporten var av trä mellan 1621-1653, därefter i sten samt ombyggd 1698. Eftersom man på 1640-talet tog hål i stadsmuren för att bygga en ny port i öster, Nye Port, så kallades den befintliga gamla porten mot söder för Gamle Port från 1644,[1] år 1699 Söder Port och Konungsporten i huvudsak från 1670. Porthuset var en stor byggnad med en gång igenom, och fungerade som kontrollplats för folk och gods som skulle in i staden där en tullavgift togs upp. Portbyggnaden användes även som garnison för stadsvakten, och på andra våningen fanns ett häkte. Högra flygeln var högvakt för Göta artilleriregemente.[2] Portens vaktstyrka kunde i slutet av 1600-talet uppgå till närmare 60 man, eftersom de också vaktade bastionerna och ravelinerna runtomkring.[3]
Genom en vindbrygga bildades en kommunikationsled mot landsvägen åt söder, över ravelinen Prins Karl, som låg direkt utanför. Ritningen för den nya stadsporten gjordes av generalkvartermästaren Paul Ludvig Leijonsparre, en elev till fästningsingenjören Erik Dahlbergh, som år 1694 blivit utnämnd till generalkvartersmästare vid Göteborgs befästningar.
Kungsporten uppfördes på entreprenad av rådmannen Abraham Bruhn och Daniel Lander och kostade 17 963 daler silvermynt (kontrakt 13 september 1698). Porten stod helt klar 1704.[4] En gammal beskrivning av porten säger att den varit "af en magnifiqve Structur af Bossagearbete med tienliga Zirater utstofferad och med åtskillige Logementer, såsom Corps de Guarder, Materialkamrar och Arrestantkamrar; förutan svåra fängelserum under Jorden, åfwan på är en myket skiön Althan, som är med koppar betäckt och garnerad med en Balustrade af jern".
Från slutet av 1700-talet användes Kungsporten till förvaring av straffångar. Genom kungliga brev av den 28 november 1835 samt 23 april 1836[5] fastställdes det att Kungsporten kunde raseras, vilket skedde under åren 1836-1838.[6] Porten såldes den 23 mars 1836 för 345 riksdaler banko till kopparslagaremästaren Carl Erik Lilja, med "lägenheter och väggfast inredning". Köpet övergick dock till staden. Det gjordes flera försök att bevara den åt eftervärlden, och det är efter denna stadsport som Kungsportsplatsen har fått sitt namn. De båda lejonfigurerna från portens krön finns numera i Göteborgs museum.
Rivningsmassorna från Kungsporten forslades bort som fyllnadsgods till Skeppsbrokajen,[7] som tillsammans med Stenpiren – var den första kajen som anlades längs Göta älv i mitten på 1800-talet.
Om Kungsporten i Suecia antiqua et hodierna[redigera]
Historiker är ibland tveksamma till bilderna i Erik Dahlberghs praktverk. Vissa byggnadsbilder baseras på förslag som aldrig utfördes,[8] medan byggnader på andra bilder görs större och pampigare genom att rita omgivande människor och hästar i dvärgstorlek. Nedanstående verkliga uppmätning av Kungsporten från 1772, visar ändå en överensstämmelse med Erik Dahlberghs bild från tidigt 1700-tal.
-
Ritning över Kungsporten sedd inifrån staden 1772. Flygelbyggnader runt porten, som sträcker sig mot betraktaren, är ritade i profil. Källa: Krigsarkivet
-
Ritning över Kungsporten sedd utifrån år 1772. Källa: Krigsarkivet
Referenser[redigera]
Noter[redigera]
- ^ Skarback 1992, s. 31
- ^ Svenska Familj-Journalen, Band 17, 1878
- ^ Skarback 1992, s. 35
- ^ Göteborgs historia : Grundläggningen och de första hundra åren : Enväldets och det stora Nordiska krigets skede (1680-1718), [Del l:ll], professor Helge Almquist, Skrifter utgivna till Göteborgs stads trehundraårsjubileum genom jubileumsutställningens publikationskommitté, Göteborg 1935 s. 510-516
- ^ Historisk-statistisk beskrifning öfver Göteborg: från dess anläggning till närvarande tid, Carl Magnus Rydquist, C F Arwidsson Tryckeri, Göteborg 1860 s, 35
- ^ Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg: Andra utökade upplagan, Carl Gustaf Prytz, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1898 s. 111
- ^ Holmström, Richard (red.), Göteborg, 3. uppl., omarb. och tillökad, Allhem, Malmö, 1960, s. 86
- ^ Skarback 1992, s. 36
Tryckta källor[redigera]
- Skarback, Sören (1992). Göteborg på 1600-talet. Göteborg: Tre böcker. Libris 7592865. ISBN 91-7029-103-9 (inb.)
- Göteborg i äldre och nyare tid, [: Bilder samlade och beskrifna af Carl Lagerberg], Wald. Zahrissons Förlag, Göteborg 1902 s. 4
Vidare läsning[redigera]
- Fredberg, Carl Rudolf A:son (1921-1922). Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag. D. 2. Göteborg. Sid. 880-893. Libris 2054907. http://runeberg.org/gamlagot/2/0880.html
