Norrtälje kommun är en kommun i Stockholms län. Centralort är Norrtälje.
Kommunen är under befolkningstillväxt. Från 1985 till 2010 har folkmängden ökat med ca 33 %. Under sommaren är antalet boende i kommunen större, då sommarboende flyttar in i den stora mängd fritidshus som finns i kommunen. Av kommunens drygt 56 000 invånare bor ca 31 % i tätorten Norrtälje, ca 26 % i övriga tätorter, ca 11 % i någon småort och ca 32 % utanför ort.
Sveriges Kommuner och Landsting definierar kommunen inom kommungruppen "turism- och besöksnäringskommuner" [3]. Det beror på att antalet fritidshus per invånare är 0,44 vilket överstiger gränsen 0,20.
Sedan 1 januari 2005 inkluderas kommunen formellt i Stor-Stockholm.
[redigera] Administrativ historik
Kommunen är den största i Stockholms län och omfattar nära en tredjedel av länets yta. Vägen dit har gått via de två riksomfattande kommunreformerna 1952 och 1971. 1863, när Sveriges kommuner i modern mening kom till, fanns i området förutom Norrtälje stad inte mindre än 25 landskommuner. 1914 blev järnvägsknuten Rimbo municipalsamhälle inom Rimbo landskommun.
Vid reformen 1952 grupperades landskommunerna i de nio storkommunerna Blidö (oförändrad), Frötuna (av Frötuna och Rådmansö), Häverö (av Edebo, Häverö, Singö och Ununge), Knutby (av Bladåker, Edsbro, Faringe och Knutby), Lyhundra (av Estuna, Lohärad, Malsta, Roslags-Bro, Söderby-Karl och Vätö), Roslags-Länna (av Länna, Riala och Roslags-Kulla), Sjuhundra (av Fasterna, Husby-Lyhundra, Rimbo, Rö och Skederid), Skepptuna (av Gottröra, Husby-Långhundra, Lunda, Närtuna, Skepptuna och Vidbo) och Väddö (av Björkö-Arholma och Väddö)
1967 delades Skepptuna upp, varvid en del (Gottröra och Närtuna) lades samman med Sjuhundra och tillsammans bildade den nya Rimbo landskommun. Rimbo municipalsamhälle hade upphört 1958. 1967 överfördes också Roslags-Kulla församling från Roslags-Länna till Österåker.
Slutligen bildades dagens Norrtälje kommun 1971 genom sammanläggning av staden med Blidö, Frötuna, Häverö, Lyhundra, Rimbo, Roslags-Länna, Väddö samt en del av storkommunen Knutby som delades genom att Edsbro församling gick till Norrtälje kommun, medan resten överfördes till Uppsala kommun och därmed bytte län.
Blasonering: I fält av silver ett störtat, svart ankare.
Norrtäljes kommunvapen är övertaget från den namngivande enheten, Norrtälje stad, och föreskrevs i dess privilegiebrev från 1622. Varför ankaret är placerat som det är råder det delade meningar om. Bl.a. så spekuleras det i att detta skulle symbolisera en stad på väg eftersom det kan vara symbolen för ett skepp i rörelse samt att ett ankare hängt på detta sätt ser ut som bokstaven T som är den första bokstaven i det historiska ortnamnet.[4] Vapnet fastställdes för staden 1942 och registrerades av kommunen 1974. Av de i kommunen ingående tidigare enheterna hade även Häverö landskommun och Rimbo landskommun vapen.
[redigera] Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Norrtälje kommun 1970-2010 |
| År |
|
|
Invånare |
|
| 1970 |
|
38 238 |
| 1975 |
|
39 193 |
| 1980 |
|
40 842 |
| 1985 |
|
42 204 |
| 1990 |
|
46 165 |
| 1995 |
|
50 295 |
| 2000 |
|
52 611 |
| 2005 |
|
54 596 |
| 2010 |
|
56 080 |
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid. |
[redigera] Mandatfördelning i Norrtälje kommun, valen 1970-2010
| Valår |
V |
S |
MP |
SD |
NYD |
KS |
C |
FP |
KD |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1970 |
2 |
24 |
|
|
|
2 |
15 |
8 |
|
6 |
|
57 |
86,3 |
|
| 1973 |
2 |
23 |
|
|
|
2 |
16 |
5 |
1 |
8 |
|
57 |
89,7 |
|
| 1976 |
2 |
25 |
|
|
|
|
17 |
5 |
|
8 |
|
57 |
89,6 |
|
| 1979 |
2 |
24 |
|
|
|
1 |
14 |
5 |
1 |
10 |
|
57 |
87,8 |
|
| 1982 |
2 |
25 |
|
|
|
1 |
14 |
3 |
|
12 |
|
57 |
88,8 |
|
| 1985 |
2 |
25 |
|
|
|
1 |
11 |
6 |
|
12 |
|
57 |
87,4 |
|
| 1988 |
2 |
25 |
3 |
|
|
1 |
11 |
6 |
|
9 |
|
57 |
83,7 |
|
| 1991 |
2 |
20 |
1 |
|
2 |
1 |
13 |
5 |
2 |
11 |
|
57 |
84,3 |
|
| 1994 |
3 |
27 |
3 |
|
|
|
13 |
3 |
|
12 |
|
61 |
83,8 |
|
| 1998 |
4 |
22 |
3 |
|
|
|
12 |
3 |
4 |
13 |
|
61 |
77,76 |
|
| 2002 |
3 |
24 |
3 |
|
|
|
10 |
7 |
3 |
11 |
|
61 |
76,95 |
|
| 2006 |
3 |
21 |
3 |
|
|
|
8 |
5 |
3 |
18 |
|
61 |
78,63 |
|
| 2010 |
2 |
18 |
5 |
2 |
|
|
7 |
5 |
2 |
20 |
|
61 |
80,92 |
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
[redigera] Tätorter (2010[5]) och småorter (2005[6])
År 2010 fanns det 16 tätorter i Norrtälje kommun, vilket är lika många jämfört med 2005 eftersom en ny tätort tillkom (Finsta) och en upphörde att definieras som sådan (Spillersboda).
År 2010 bodde 56,7 % av kommunens invånare i tätort, jämfört med 55,8 % år 2005.
+ ny tätort 2010
++ upphörde som tätort 2010 trots att orten med marginal har över 200 invånare; anledningen är att andelen fritidshus ökat till en andel över 50 procent (se definition för småort).
2005 fanns det 63 småorter i Norrtälje enligt SCB:s definition och ca 11 % av kommunens invånare bodde i småort och ca 33 % bodde varken i tät- eller småort.
Norrtälje kommun och Värmdö kommun har flest antal öar av alla kommuner i Sverige, med cirka 11 000 (varav 10 500 är havsöar) stycken vardera.[7]
- ^ [a b] ”Kommunarealer den 1 januari 2011” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0802/2011A01/mi0802tab3_2011.xls. Läst 13 mars 2011.
- ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2011”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228185.aspx. Läst 20 februari 2012.
- ^ http://www.skl.se/kommuner_och_landsting/om_kommuner/kommungruppsindelning
- ^ Norrtälje kommuns officiella hemsida, Kulturhistoria - Norrtälje Stad
- ^ http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2010A01/MI0810_2010A01_SM_MI38SM1101.pdf
- ^ http://www.scb.se/statistik/MI/MI0811/2005A01S/MI0811_2005A01S_SM_MI38SM0602.pdf
- ^ Statistisk årsbok för Sverige 2010, [Årg. 96], Statistiska centralbyrån, Stockholm 2010 ISBN 978-91-618-1496-1, s. 10
Sverige
