Nuuk

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 64°10′N 51°44′V / 64.167°N 51.733°V / 64.167; -51.733
Nuuk (danska: Godthåb)
Huvudstad
Centrala Nuuk under sommartid.
Centrala Nuuk under sommartid.
Nuuk Coat of Arms.gif
Stadsvapen
Land  Grönland
Kommun Sermersooq
Koordinater 64°10′N 51°44′V / 64.167°N 51.733°V / 64.167; -51.733
Folkmängd 17 834 (januari 2009)
 - storstadsområde 18 039(inkluderar byarna Qiisumooq och Ingestad) Nuuks storstadsområde hänger ihop och tillhör själva staden Nuuk
Grundad Först bosatt 2000 f.kr
Borgmästare Asii Chemnitz Narup (Inuit Ataqatigiit)
Tidszon UTC-3
Nuuk markerat på kartan.
Red pog.svg
Nuuk markerat på kartan.
Webbplats: www.nuuk.gl

Nuuk (danska: Godthåb, "gott hopp") är huvudstad och största stad på Grönland samt kommunsäte för Sermersooqs kommun. Stadens danska namn var det officiella namnet fram till dess att fullt självstyre trädde i kraft 1979. Nuuk hade i januari 2013 16 454 invånare,[1] vilket gör staden till en av världens minsta huvudstäder. Den är uppdelad i två delar; en äldre som kallas Koloniehavn med gamla byggnader, och en nyare.[2]

Det grönländska namnet på staden, "Nuuk", betyder näset. Namnet har sitt ursprung i det faktum att det område som Nuuk är beläget på utgör ett näs, det vill säga en långsmal halvö.

Staden är säte för Namminersornerullutik Oqartussat eller Grönlands hemstyre.[3] Landsstyret och Landstingets (regeringen respektive parlamentets) två årliga möten hålls i Nuuk. Staden har varit säte för den tidigare Nuuks kommun, men efter en administrativ ombildning är staden numera istället säte för Sermersooqs kommun.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Staty över Hans Egede.

Platsen där Nuuk ligger har en lång historia och har varit bebodd av många olika folkslag. Till en början beboddes området av paleoeskimåfolket saqqaq omkring 2000 f.Kr., senare av nordmän under 900-talet och kort därefter av inuiter. Inuiterna och nordmännen levde tillsammans utan särskilt mycket kommunikation sinsemellan fram till 1500-talet, då människan plötsligt försvann från ön[källa behövs], förmodligen på grund av skiftningar i klimat och växtlighet.

Staden Nuuk grundades 1728 av den norska missionären Hans Egede och gavs namnet Godthåb ("gott hopp"). Den grundades nära en redan existerande inuitbefolkning i Kangeq. Grönland var då en norsk koloni under den dansk-norska kronan, men kolonin hade inte haft någon kontakt med Norge på över två århundraden. Befolkningen var länge låg; 1901 låg den på 950 invånare och 1950[4] hade den precis överstigit 1 000.[2]

År 1979 döptes staden om till Nuuk av hemstyret, och likt övriga Grönland består den grönländska befolkningen i staden av både inuiter och etniska danskar.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Nuuk har de geografiska koordinaterna 64°10′N 51°45′V / 64.167°N 51.750°V / 64.167; -51.750[5], vid Nuup Kangerluas (danska: Godthåbsfjorden) mynning, ungefär 10 kilometer från Davis sund på Grönlands sydvästra kust och ungefär 240 kilometer syd om norra polcirkeln. Staden är belägen vid Godthåbsfjorden, en av världens största och mest förgrenade fjordar. Förgreningarna utgörs bland annat av öarna Sermitsiaq, Qeqertarsuaq, Qingaq (danska: Storø) och Qoornuup Qeqertarsua (danska: Bjørneøen).

Landskapet i och omkring Nuuk är präglat av urberg och i området finns några av världens äldsta bergarter. Staden omges av flera fjälltoppar; några av dem är Store Malene (790 m), Lille Malene (420 m) och 20 kilometer nordöst om staden finner man dess stora kännetecken, berget Sermitsiaq (1210 m), som ligger på ön med samma namn i Godthåbsfjorden. De två förstnämnda fjällen är populära mål för vandring respektive utövande av vintersporter.

Nordväst om Nuuk finns ett stort och platt landområde, Nordlandet (Akia), som har betydande populationer av renar. Dessutom finns flera system av fjordar där det finns numer övergivna byar och samhällen, exempelvis Kangeq och Qornoq.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

De främsta ekonomiska källorna i Nuuk är fisk- och skaldjursindustri samt turism.[2]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Invånarna i Nuuk är till största del inuiter. Grönländska är det största språket, men många talar även danska. På grund av den stora inflyttningen till Grönland, där nästan 20 procent är födda utomlands, talas även många andra språk i Nuuk.[källa behövs] Eftersom Grönland från början var en norsk koloni har norskt inflytande dominerat en stor del av landets historia, något Nuuk utgör ett exempel på (då staden anlades av norrmannen Hans Egede år 1728).

Med 15 469 invånare år 2010 är Nuuk den största staden på Grönland, samt den stad på ön som växer snabbast.[6] Invånarantalet har ökat med en fjärdedel sedan 1990.[6] Den stora befolkningsökningen har medfört vissa sociala problem.[2]

Nuuks befolkningstillväxt under de senaste två decennierna. Källa: Grønlands statistikbank[6]
Nuuks befolkningstillväxt under de senaste två decennierna. Källa: Grønlands statistikbank[6]


Utbildning och vård[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelen Nuussuaq i Nuuk.

I Nuuk finns Grönlands universitet. Utöver dessa finns:

I staden finns Drottning Ingrids sjukhus. Det tjänar som huvudsjukhuset för kommunen, men också för Grönland som helhet. Sjukhuset har omkring 130 sängar.[7]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Sjöfart[redigera | redigera wikitext]

Nuuk är hemmahamn för färjelinjen Arctic Umiaq Line. Hamnen är isfri året runt.[8]

Flyg[redigera | redigera wikitext]

Flygbolaget Air Greenland har sin bas och sitt huvudkontor i Nuuk.[9] Nuuk flygplats ligger fyra kilometer nordöst om staden, där flygningar avgår till nästan alla städer på Grönland, samt internationella destinationer som Köpenhamn.

Kollektivtrafik[redigera | redigera wikitext]

Nuup Bussii kör bussar i staden. De kör följande linjer:

  • Linje 1: centrum (Qeqqa)-Qinngorput, var 30:e minut;
  • Linje 2: centrum (Qeqqa)-Nuussuaq, var 15:e minut;
  • Linje E2/X2: centrum (Qeqqa)-Nuussuaq via några andra mindre bostadsområden, var 15:e minut under rusningstid;
  • Linje 3: centrum (Qeqqa)-Nuuk flygplats-Qinngorput, en gång per timme.

Det finns även tre skolbusslinjer (linje 4, 5, 6) som avgår två gånger per timme under rusningstid.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Nuuk har ett maritiminfluerat arktiskt klimat med kalla snöiga vintrar och kyliga somrar. Temperaturen ligger under fryspunkten på vintern och håller sig kylig under sommaren.[10] Vintrarna är mörka med endast några timmars sol (ungefär klockan 10.00-14.30), medan sommardagarna är upplysta av solen dygnet runt.


Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
 Högsta medeltemp. -4,4 -4,5 -4,8 -0,8 3,5 7,7 10,6 9,9 6,3 1,7 -1 -3,3
 Lägsta medeltemp. -10,1 -10,6 -10,6 -6,1 -1,5 1,3 3,8 3,8 1,6 -2,5 -5,8 -8,7
 Nederbörd 39 47 50 46 55 62 82 89 88 70 74 54

Kända invånare[redigera | redigera wikitext]

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Nuuk har vänorter i alla de nordiska länderna och därutöver några utanför Norden. Staden deltar dessutom i World Winter Cities Conference for Mayors, som är en sammanslutning av städer med barska klimatförhållanden.[11]

Nordiska vänorter

Utomnordiska vänorter

Panorama[redigera | redigera wikitext]

Panorama över Nuuk

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Grønlands Statistikbank
  2. ^ [a b c d] ”Godthåb”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/lang/godth%C3%A5b. Läst 2010-09-24. 
  3. ^ Nanoq.gl
  4. ^ Godthaab i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1908)
  5. ^ Kommuninformation. De grønlandske kommuners Landsforening, KANUKOKA
  6. ^ [a b c] ”Population in localities January 1.st by locality, age, gender and place of birth 1977-2010”. Grønlands statistikbank. http://bank2.stat.gl/dialog/varval.asp?ma=BEEST4&ti=Population+in+localities+January+1%2Est+by+locality%2C+age%2C+gender+and+place+of+birth+1977%2D2010&path=../Database/Greenland/Population/Population%20in%20Greenland/&search=NUUK&lang=4. Läst 23 september 2010. 
  7. ^ Bjerregaard, Peter; Young, T. Kue (1998). The circumpolar Inuit: health of a population in transition. Wiley-Blackwell. sid. 55. ISBN 8716119053. http://books.google.co.uk/books?id=6Ko25S59XdwC&pg=PA55&dq=Queen+Ingrid%27s+Hospital#v=onepage&q=Queen%20Ingrid%27s%20Hospital&f=false 
  8. ^ ”Store norske leksikon - Nuuk”. http://www.snl.no/Nuuk. Läst 25 september 2010. 
  9. ^ ”Contact - Air Greenland”. http://airgreenland.com/kontakt/. Läst 25 september 2010. 
  10. ^ Extreme temperature records since 1850, meteorologyclimate.com
  11. ^ ”Winter Cities 2008 i Nuuk”. Sermitsiaq. 16 januari 2008. http://sermitsiaq.ag/indland/article27860.ece. Läst 19 juli 2010. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]