Nuuk

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 64°10′N 51°44′V / 64.167°N 51.733°V / 64.167; -51.733
Nuuk (danska: Godthåb)
Huvudstad
Sermitsiaq - Nuuks landsmärke
Sermitsiaq - Nuuks landsmärke
Flag of Nuuk.GIF
Flagga
Nuuk Coat of Arms.gif
Stadsvapen
Land  Grönland
Kommun Sermersooq
Koordinater 64°10′N 51°44′V / 64.167°N 51.733°V / 64.167; -51.733
Folkmängd 16 181 (2012)
 - storstadsområde 18 039(inkluderar byarna Qiisumooq och Ingestad) Nuuks storstadsområde hänger ihop och tillhör själva staden Nuuk
Grundad 1728
Borgmästare Asii Chemnitz Narup (Inuit Ataqatigiit)
Tidszon UTC-3
Postnummer 3900
Nuuk markerat på kartan.
Red pog.svg
Nuuk markerat på kartan.
Webbplats: www.sermersooq.gl

Nuuk (grönländska för näset, danskt namn: Godthåb) är huvudstaden i Grönland, som är ett självstyrande land i Kungariket Danmark. Nuuk är Grönlands största stad med 16 181 invånare (2012). Staden grundades 1728 av den dansk-norska prästen Hans Egede, som skickades till Grönland av den danska kungen för att hitta nordmän. Dock bodde inte nordmännen längre i Grönland. Hans Egede mötte istället de grönländska inuiterna, som hade haft bosättningar i Nuukområdet i århundraden.

Nuuk ligger vid mynningen av det vidsträckta fjordsystemet Nuup KangerluaGrönlands västkust cirka 240 kilometer söder om norra polcirkeln. Nuuk är centralort i Sermersooq kommun – den näst största av fyra grönländska storkommuner, som bildades vid kommunalreformen den 1 januari 2009. Sermersooq kommun är lika stort som Frankrike och har cirka 21 000 invånare.

Staden har givit namn åt flera vägar i Danmark. Således finns det en GodthåbsvejFrederiksberg samt i Frederiksværk, Herning, Silkeborg, Hillerød, Odense, Østermarie och Vanløse. Dessutom är Nuuks Plads station vid Jagtvej i Köpenhamn uppkallad efter staden.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Nuuk
Klimatöversikt (förklaring)
J F M A M J J A S O N D
 
 
40
 
−5
−10
 
 
47
 
−5
−11
 
 
49
 
−5
−11
 
 
47
 
−1
−6
 
 
55
 
3
−2
 
 
61
 
7
1
 
 
86
 
10
4
 
 
85
 
9
4
 
 
89
 
6
1
 
 
66
 
1
−3
 
 
73
 
−1
−6
 
 
54
 
−4
−9
Genomsnittliga max och min. temperaturer i °C
Nederbördsmängd i mm
Källa: DMI - Klimanormaler
Utsikt från berget Ukkusissaq, som betyder täljsten (på danska heter det Store Malene)

Med ett läge cirka 240 km söder om norra polcirkeln är klimatet i Nuuk lågarktiskt med genomsnittstemperaturer på sju grader i juli och minus åtta grader i januari. I den södra delen av Grönland, däribland Nuuk, och inuti i de djupa fjordarna visar termometern ofta över 20° C i juni, juli och augusti. Vädret är väldigt växlande och kan variera från dal till dal i det vidsträckta fjordsystemet, som utgör Godthåbsfjorden.

På vintern drabbas Nuuk av varma föhn från bergen, där temperaturen ökar avsevärt inom några timmar. Stadens läge vid kusten gör att det finns mycket snö på vintern, som lyser upp de mörka vintermånaderna – november, december och januari. Under frostiga nätter är norrskenet mycket vanligt. Under sommarmånaderna är den längsta dagen 20,5 timmar – i juni, juli och augusti blir det aldrig riktigt mörkt.

Norrsken över Nuuk

Luften är mycket torr i Grönland, och på grund av låg fuktighet är de kalla temperaturerna under vintern inte så kalla, precis som luften på sommaren känns varmare än det är. Den låga luftfuktigheten gör också, att man kan se längre, än man är van med i de flesta andra länderna. Berg som verkar vara nära, är oftast längre bort än man tror.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Staty över Hans Egede

Nuuk (Godthåb) grundades 1728 av den dansk-norska missionären Hans Egede, efter att han flyttade från Håbets Ø, där han ankom 1721. Redan det första året i Nuuk, skickade Fredrik IV av Danmark på Hans Egedes befallning tre fregatter till Grönland. Dessa tog med sig personal och material till att bygga ett fort. Den största delen av personalen bestod av fångar och prostituerade, de flesta dog inom det första året av skörbjugg och andra sjukdomar. 1730 lämnade guvernören och det mesta av befolkningen området, och 1736 lämnade Hans Egede även Grönland, varefter Herrnhutternas missionärer tog över området.

På 1850-talet var Grönland – och i synnerhet området runt Nuuk – i stor kris. Européerna hade tagit med sjukdomar och en kultur, som krockade med grönlänningarnas, och många grönlänningar levde i fattigdom. 1853 ankom Hinrich Rink till Grönland, och han såg att grönlänningarna hade tappat en stor del av deras kultur och identitet. Därför startade han Grönlands första tidning Atuagagdliutt 1861; tidningen fick en infödd grönlänning som redaktör. Denna tidning kom senare att betyda mycket för den grönländska självförståelsen; men med ursprung i Nuuk.

Under andra världskriget fanns det återigen ett hopp i återställandet av den grönländska identiteten. Samuel Kleinschmidt reformerade och uniformerade den grönländska rättskrivningen. Det betydde att grönlänningarna nu hade ett gemensamt skriftspråk, och därefter samlades ett landsråd under Eske Bruns ledning i Nuuk. 1940 upprättades dessutom ett amerikanskt och ett kanadensiskt konsulat i Nuuk – och sedan dess har flera konsulat kommit till. Landsrådet blev i en rapport från 1946 fortfarande indelat i en nord- och en syddel, men höll gemensamma möten vartannat år. I samband med den nya förordningen 1950 lades de två landsråden tillsammans till ett.

Landsrådet lades ner den 1 maj 1979, när Grönlands hemstyre bildades. Sedan dess ligger Grönlands landsting (Inatsisartut), Grönlands regering och landets centraladministration i Nuuk.

Historiska byggnader i Nuuk[redigera | redigera wikitext]

Herrnhutmissionens gamla byggnad

Den mähriska herrnhutisterna Herrnhut var aktiv på det mesta av västkusten. I Nuuks södra del finns Herrnhutmissionens gamla byggnader. som idag används av Grönlands universitet, Ilisimatusarfik.

Grönlands högskola (Ilinniarfissuaq) i Nuuk har i mer än 150 år varit hem för lärarutbildningen. Tidigare stod högskolan också för utbildningen av konfirmander. Flera av Grönlands mest framstående politiker har examen från Ilinniarfissuaq.

Kolonihavnen i stadens centrum är den äldsta stadsdelen i Nuuk , där bl.a. Grönlands domkyrka, Annaassisitta Oqaluffia är belägen. Dessutom kan man hitta bl.a. Grönlands nationalmuseum och Hans Egedes Hus, som Grönlands självstyre idag använder till representativa ändamål.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Nuuk ligger intill Davis sund mellan Grönland och Kanada. Staden ligger i den sydvästra delen av Grönland och i utkanten av ett av världens största och mest grenade fjordsystem, Godthåbsfjorden (Nuup Kangerlua). I fjorden hittar man bl.a. de två bygderna Kapisillit och Qeqertarsuatsiaat med respektive 68 och 248 invånare (2007), och där ligger flera sommarhusområden – ofta i nedlagda bygder. Mittemot Nuuk på andra sidan av fjorden ligger ett relativt platt markområde, Nordlandet (Akia), där det bland annat finns goda förutsättningar för renjakt [1].

Godthåbsfjorden

Från botten av Godthåbsfjorden kan man gå in till inlandsisen. I fjordsystemet lever utöver havsdjur som sälar, valar och fisk också rendjur, snöharar och polarrävar m.m. Isbjörnen har tidigare varit en mycket sällsynt besökare i Godthåbsfjorden, men idag ses isbjörnen oftare i området [2].

Bergen omkring Nuuk omfattar landmärket Sermitsiaq, som har gett namn till en landstäckande tidning. Sermitsiaq är 1 207 meter hög och hör, tillsammans med bergen Lille Malene (ca. 450 m.), Store Malene (ca. 770 m.) och Hjortetakken (ca. 1190 m.), till de berg som omger Nuuk.

Stadens utveckling[redigera | redigera wikitext]

Nuuk består av tre stora stadsdelar. Midtbyen, som har varit bebodd i århundraden, är staden och Grönlands politiska och kulturella centrum. Här ligger Sermersooq kommuns centraladministration och Grönlands självstyres centraladministration. Stadens butiker, caféer, restauranger och kulturella institutioner ligger också här, särskilt i områdena vid Imaneq, Aqqusinersuaq och på Spindlers Bakke.

Nuussuaq, som bildade i slutet av 1970-talet och byggdes ut på 1980-talet är den näst största stadsdelen. Nuusuaq kännetecknas av låga byggnader i skarpa färger och ligger på ett stort bergsområde, som genomkorsas av en tunnel.

Qinngorput, där de första bostäderna togs i bruk 2003, är den moderna stadsdelen i Nuuk och är den del av staden, där det uppförs mest nybyggnationer. Dessutom finns det en rad mindre stadsdelar som t.ex. Qernertunnguanut, som är ett bostadsområde mellan Nuuk och Nuussuaq. Midtbyen och Qernertunnguanut ligger i postnummer 3900, medan Nuussuaq och Qinngorput ligger i postnummer 3905.

Qinngorput vid Store Malene

Midtbyen växte ut från den gamla kolonihamnen. Den historiska bebyggelsen vid kolonihamnen åtskiljer sig väsentligt från Nuuks övriga kvarter, som kännetecknas av moderna bebyggelsesformer som t.ex. Myggedalens enfamiljshus eller Store Slettes betongblock, som uppfördes på 1960-talet och 1970-talet. Bostadshuset Blok P, som var känt som Grönlands största hus, huserade nästan 1 % av landets befolkning. Huset förväntas rivas 2011 och ersättas med en ny, modern byggnad.

Nuuk har inga parker med träd, då staden ligger norr om trädgränsen i ett lågarktisk miljö. Det finns däremot flera rekreative områden och torg, samt flera markerade vandringsleder i och runt stan.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Katuaq är Nuuks och Grönlands kulturhus och ska "stimulera och utveckla kulturlivet i Grönland under utförandet av en fullständig, fri och oberoende konstnärlig diskretion i samarbete med institutioner, organisationer, personer och företag. Fonden ska medverka till att sprida kunskap om nordiska konst- och kulturliv i Grönland och till grönländskt konst- och kulturliv i Norden".[3] Katuaq har en stor sal, där det spelas teater och hålls konserter. Katuaq har dessutom en intimsal, som är centrum för föreläsningar och konstnärliga evenemang i mindre skala. Det finns ofta konstutställningar i Katuaqs lobby som används till rockkonserter.

Katuaq - Grönlands kulturhus [4]

Katuaqs stora sal fungerar som stadens biograf; den mest populära filmen 2008 var Indiana Jones och Kristalldödskallens rike , som sågs av 2.440 gäster.[5]

Före Katuaq invigdes fungerade församlingshuset på Aqqusinersuaq som biograf.[6]

Nuuks konstmuseum är ett museum för grönländsk konst, grundat av entreprenören Svend Junge.[7]

Silamiut är Grönlands professionella teatergrupp och spelar föreställningar i Katuaq och i KNR:s gamla lokaler på H.J. Rinksvej, och för att ta turen på kusten.[8]

Grönlands nationalmuseum och arkiv tolkar Grönland och Nuuks förflutna. Museet är beläget i kolonihamnen och har utställningar om stadens och landets historia, konst och hantverk[9]. Arkivet har 3148 löpmeter register.[10]

Landsbiblioteket, Nunaata Atuagateqarfia (egl. "vårt lands boksamling"), ligger i centrum på gågatan och huseras i ett blått och grönt hus. Biblioteket erbjuder en skönlitteratur och facklitteratur för vuxna, en barnavdelning, en tidningsläsesalen och en internetavdelning.[11]

Förlagen Atuagkat, Milik Publishing och Atlantic Music har också huvudkontor i Nuuk.

Sport och fritid[redigera | redigera wikitext]

Simhallen Malik

Nuuk har tre stora idrottshallar, Godthåbhallen, som hade 40-årsjubileum 2009[12], Nuusuaq Hallen och Inussivik, en gymnasiehall som ligger vid den gamla heliporten på Vandsøvej.

Simhallen, Malik, som öppnade 2004 nådde 1 000 000 besökare 2009,[13] ligger i Nuussuaq och är ritad av KHR arkitekter. Från simhallen finns utsikt över fjorden och bergen genom de mycket stora panoramafönstrena, medan simhallen utifrån ligger i en arkitektonisk vacker och prisbelönt byggnad [14].

Nuuk har också goda möjligheter till skidåkning. Genom stadsdelen Nuusuaq ut till flygplatsen och omkring berget Lille Malene ligger stadens långdistansspår, medan det på samma berg finns ett alpint skidområde med tre liftar. Omkring Nuuk finns det dessutom stora områden med goda förutsättningar för helikopterskidåkning i det vilda.

Jaktklubben i Nuuk har en skjutbana till lerduveskytte och skeetskytte. Klubben arrangerar dessutom flera jaktturer om året. Särskilt på sommaren är jakt, fiske i floderna och vildmarken samt segling i det stora fjordsystemet bland de naturliga fritidsaktiviteterna i Nuuk och omnejd.

En av Nuuks stora sportföreningar är fotbollsklubben B-67, som har vunnit grönlandsmästerskapet i fotboll åtta gånger, senast 2010. Nuuk har också en golfklubb, Nuuks golfklubb, som spelar på "sista gräsgolfbanan före Nordpolen – såvitt vi vet".[15]

Golfbanan med universitetet i bakgrunden

Nuuk har varje år sedan 1990 varit tillställningen för Nuuk Marathon.

Politik och administration[redigera | redigera wikitext]

Kommunalpolitik i Nuuk[redigera | redigera wikitext]

Mycket av Nuuk från inloppssidan
Sidfjord i Godthåbsfjorden

Kommunens politiska ledning hanteras av borgmästaren, Asii Chemnitz Narup (IA). Borgmästaren sitter på ett mandat från 994 väljare.[16]

Kommunen har tidigare letts av:

Kommunstyrelsen består av 21 medlemmar, som valdes för en fyraårig period. Medlemmarna representerar inte bara Nuuk, men också andra städer, som ingår i storkommunen Sermersooq, som är världens näst största kommun efter sammanslagningen av de kommunala förvaltningarna i Paamiut (Frederikshåb), Ivittuut (Grønnedal), Ammassalik och Ittoqqortoormiit (Scoresbysund) pr. 1 januari 2009.[17]

Medlemmarna valdes dock redan 2008 för en övergångsperiod, som skulle förbereda den grönländska kommunalreformen.

Kommunens förvaltningar[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är administrativt uppbyggt av ett sekretariat, en ekonomi- och näringslivsledning, en kommunikationsförvaltning, en välfärdsförvaltning, en förvaltning för anläggning och miljöförvaltning samt en utvecklingsförvaltning.[18]

Kommunens administration leds av en verkställande direktör. Niels Kreutzmann, tidigare direktör för Bornholmstrafikken, satt på posten i åtta månader.[19] Thorkild Lauridsen hade posten tillfälligt, framtill Claus Steensgaard Jensen övertog den från nyåret 2010, men han avgick med omedelbar verkan från 2 maj 2010.[20] Stine Johansen är tillförordnad direktör, den fjärde personen på posten sedan kommunens upprättelse.[21] Den 15 januari 2011 tillträdde Søren Hald Møller posten som verkställande direktör. Søren Hald Møller kommer från en post som Riksombudsman i Grönland.

Utbildningsinstitutioner[redigera | redigera wikitext]

Folkskolor[redigera | redigera wikitext]

Grönlands självstyres administrationsbyggnad
Huvudartikel: Folkskolan i Grönland

Nuuk har fem folkskolor.[22] Atuarfik Samuel Kleinschmidt, som är uppkallad efter herrnhutermissionären, är belägen på Radiofjeldet i centrum[23], Ukaliusaqskolan också i centrum, Kangillinguit Atuarfiat, som ligger i Nuussuaq,[24] liksom Nuussuup Atuarfia gör det.[25], samt Atuarfik Hans Lynge som är placerad i den nya stadsdelen Qinngorput. Stadens friskola är belägen i Nuussuaq[26]. Den nationella lärarhögskolan, Ilinniarfissuaq[27] är placerad i stadens gamla stadsdel.

Ungdomsutbildningar[redigera | redigera wikitext]

Nuuks ungdomsutbildningar kan genomföras på det allmänna gymnasiet ("GU" i dagligt tal), handelsgymnasiet och det tekniska gymnasiet. Gymnasiet ligger på C.E. Jansensvej, medan Niuernermik Ilinniarfik ligger i en blå byggnad på Aqqusinersuaq.

Högre utbildningar[redigera | redigera wikitext]

Hamnen i Nuuk

Nästan alla Grönlands högre utbildningsinstitutioner är idag samlade i Nuuk:

Transport[redigera | redigera wikitext]

Nuuk betjänas av tre busslinjer: Här ses X3 på Aqqusinersuaq vid det ena av stadens tre trafikljus.

Nuuks vägnät förbinder alla stadens delar: Pulsådern genom centrum är Aqqusinersuaq (grönländska för "stora vägen"). Två vägar leder ut ur centrum, dels H.J. Rinksvej efter den danska geografen och etnologen, dels 400-talik, som är uppkallad efter en grotta på västra sidan av vägen. Båda väger leder över i Eqalugalinnguit som leder mot Nuussuaq, en stadsdel som byggdes på 80-talet. Nuussuaq förbinds med Qinngorput, som utbyggdes efter millennieskiftet, via Borgmästare Anniitap Aqqusernga, som invigdes 2008 och fick namn efter Nuuks då nyligen avlidna borgmästare, Agnete Davidsen.[29]

Det finns bara stadsvägar i Nuuk och således inga vägar mellan Nuuk och andra städer, transporter på större avstånd i Grönland genomförs genom antingen fartyg eller flyg. Vägnätet uppgår till 100 km, som körs av 2 591 fordon.[30]

Nuuk har två taxibolag; Nuuk Taxi hade länge varit den enda operatören i staden, men kommunstyrelsen gav 2007 Taxagut (grönländska: "Vår taxi") tillåtelse till att öppna en konkurrerande central den 8 januari 2008. Antalet taxibilar i staden i slutet av 2007 var 58.[31]

Nuuks kommunala bussbolag, Nuup Bussii, som betjänar staden med tre ordinära busslinjer och tre skolbussar. Nuup Bussii har 42 hållplatser fördelade i Nuuk, varav en del är försedda med vindskydd.[32]

Nuuk har en cykelväg längs Eqalugalinnguit och har ett särskilt markerat spår för snöskotrar.[33]

Nuuk har en småbåtshamn samt en atlanthamn, varifrån Arctic Umiaq Lines M/S Sarfaq Ittuk tar med passagerare. Royal Arctic Line har dessutom förlagt sin kajanläggning här, varifrån fartyg sänds i reguljär trafik på den grönländska kusten, och terminalen mottar supplyfartyg från Ålborg, samtidigt som yrkesfiskarna kan komma till kajen med försäljningsmöjligheter.

Nuuk flygplats har direkta förbindelser till Paamiut (Frederikshåb), Kulusuk, Maniitsoq (Sukkertoppen), Reykjavik, Keflavik, Narsarsuaq samt Kangerlussuaq (Søndre Strømfjord), varifrån det finns direkta förbindelser til bl.a. Köpenhamn. Nuuk flygplats invigdes 1979 och är den äldsta av landets regionala flygplatser. Nuuk flygplats betjänas av Air Greenland och Air Iceland.[34]

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Nuuk har ett vänortssamarbete med en rad städer, sju i Norden och fyra i den övriga världen.[35]

I Nuuk är Lyngby-Taarbæk-vej t.ex. uppkallad efter den nordsjälländska vänorten, som också levererar stadens julgranar.[36] Ålborg, från vilka varor till Grönland i första hand transporteras, är också vänort med den grönländska huvudstaden. Ålborg och Nuuk har dessutom stiftat ett näringslivsnätverk, som ska främja städernas ömsesidiga intresse av samarbete.[37]

Norden[redigera | redigera wikitext]

Övriga världen[redigera | redigera wikitext]

  • Tyskland Cuxhaven, Tyskland
  • Kanada Pangnirtung, Nunavut, Kanada
  • USA Barrow, Alaska, USA
  • Kina Changchun, Kina

Nuuk är dessutom aktiv i World Winter Cities Conference for Mayors, en sammanslutning för städer med klimatsvåra förhållanden. Nuuk var värd för konferensen 2008.[38]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Grønlands Naturinstitut undersøger rensdyr i Akia og Maniitsoq foråret 2008”. Grönlands naturinstitut. http://www.natur.gl/index.php?id=357. Läst 19 juli 2010. 
  2. ^ Grönlands naturinstitut
  3. ^ ”Årsberetning for 2008” (PDF). Katuaq. 2008. 1. http://www.katuaq.gl/media(229,1030)/%C3%85rsberetning_2008.pdf. Läst 19 juli 2010. 
  4. ^ ”Kunst og arkitektur”. Schmidt, Hammer og Lassen. http://shl.dk/dan/about-us/kunst-arkitektur. Läst 19 juli 2010. 
  5. ^ ”Årsberetning for 2008” (PDF). Katuaq. 2008. 7. http://www.katuaq.gl/media(229,1030)/%C3%85rsberetning_2008.pdf. Läst 19 juli 2010. 
  6. ^ ”Julie om naturen”. http://www.redbarnet.dk/Gr%C3%B8nland/Gr%C3%B8nland/indhold/Gr%C3%B8nland_-_whats_up!/Respekt-nbspfor-nbspnaturen/Julie_om_naturen.aspx. Läst 19 juli 2010. 
  7. ^ ”Nuuk Kunstmuseum”. http://www.kunstmuseum.gl/. Läst 19 juli 2010. 
  8. ^ ”Silamiut”. Silamiut. http://www.silamiut.gl/. Läst 19 juli 2010. 
  9. ^ ”Grønlands Nationalmuseum og Arkiv”. http://www.natmus.gl/. Läst 19 juli 2010. 
  10. ^ ”Statistisk Årbog” (PDF). 2009. http://www.stat.gl/LinkClick.aspx?link=aarbog+2009%2fKapitel+20.pdf&tabid=157&mid=652&language=da-DK. Läst 19 juli 2009. 
  11. ^ ”Grønlands Landsbibliotek”. http://www.katak.gl/index_da.asp. Läst 19 juli 2010. 
  12. ^ ”Store koncerter på stribe”. Sermitsiaq. 20 november 2009. http://sermitsiaq.ag/kultur/article103377.ece. Läst 19 juli 2010. 
  13. ^ ”Vandhund nummer 1.000.000”. Sermitsiaq. 13 april 2009. http://sermitsiaq.ag/indland/article81304.ece. Läst 19 juli 2010. 
  14. ^ Kommuneqarfik Sermersooq – Malik
  15. ^ ”Forsiden”. Nuuk Golfklub. http://www.nuukgolf.gl/Forsiden/tabid/36/Default.aspx. Läst 15 mars 2012. 
  16. ^ ”Asii Chemnitz Narup er klar til borgmesterpost”. Kalaallit Nunaata Radioa. 9 april 2008. http://www.knr.gl/index.php?id=2504&type=98&tx_ttnews%5Btt_news%5D=33115&tx_ttnews%5BbackPid%5D=2502&cHash=5a90e16479. Läst 19 juli 2010. 
  17. ^ ”Nord er for stor”. Sermitsiaq. 24 september 2008. http://sermitsiaq.ag/politik/article56236.ece. Läst 19 juli 2010. 
  18. ^ ”Administrationen”. http://www.sermersooq.gl/da/administrationen.aspx. Läst 19 juli 2010. 
  19. ^ ”Sermersooq-direktør kvitter jobbet”. Sermitsiaq. 10 juli 2009. http://sermitsiaq.ag/indland/article89831.ece. Läst 19 juli 2010. 
  20. ^ ”Kommuneqarfik Sermersooq siger farvel til endnu en direktør”. Kalaallit Nunaata Radioa. 3 maj 2010. http://www.knr.gl/index.php?id=183&tx_ttnews%5Btt_news%5D=55787&cHash=de6fc5092a. Läst 19 juli 2010. 
  21. ^ ”Administrationen”. Kommuneqarfik Sermersooq. http://www.sermersooq.gl/da/administrationen/administrerende_direktoer__piso.aspx. Läst 19 juli 2010. 
  22. ^ ”Skoler i Kommuneqarfik Sermersooq”. Kommuneqarfik Sermersooq. http://www.sermersooq.gl/da/borger/folkeskolen/skoler_i_kommuneqarfik_sermersooq/nuuk.aspx. Läst 19 juli 2010. 
  23. ^ ”Atuarfik Samuel Kleinschmidt”. http://www.ask-nuuk.gl. Läst 19 juli 2010. 
  24. ^ ”Kangillinguit Atuarfiat”. http://www.kangillinguit.gl. Läst 19 juli 2010. 
  25. ^ ”Nuussuup Atuarfia”. http://www.nuussuup-atuarfia.gl. Läst 19 maj 2010. 
  26. ^ ”Nuuk Internationale Friskole”. http://www.nif.gl. Läst 19. juli 2010. 
  27. ^ ”Ilinniarfissuaq, Grønlands Seminarium”. http://www.ilinniarfissuaq.gl. Läst 30 september 2011. 
  28. ^ ”Ledelse”. http://www.uni.gl/OmIlisimatusarfik/Ledelse/tabid/64/language/da-DK/Default.aspx. Läst 19 juli 2010. 
  29. ^ ”Ny vej til Qinngorput indviet i dag”. 4. oktober 2008. http://www.knr.gl/index.php?id=183&tx_ttnews%5Btt_news%5D=38519&cHash=7b7bf8826f. Läst 19 juli 2010. 
  30. ^ ”Antallet af biler i Nuuk må begrænses”. 3 april 2007. http://sermitsiaq.ag/indland/article4417.ece. Läst 19 juli 2010. 
  31. ^ ”Ny taxacentral mødt med demonstration”. Sermitsiaq. 20 november 2007. http://sermitsiaq.ag/indland/article22248.ece. Läst 19 juli 2010. 
  32. ^ ”Køreplan. Rute 1, 2 og 3” (PDF). http://www.bus.gl/Portals/0/pdf/K%c3%b8replan%2023112009.pdf. Läst 19 juli 2010. 
  33. ^ ”Snescooterspor”. http://www.dk.nuuk.gl/Administrationen/ForvaltningenForTeknikOgMiljo/~/media/Nuuk/Administrationen/Forvaltningen%20for%20teknik%20og%20miljoe/Infrastruktur%20%20og%20miljoeafdelingen/Infrastruktur/snescooterspor_08%2012%202004_dk.ashx. Läst 19 juli 2010. 
  34. ^ ”Nuuk”. http://www.airiceland.dk/AirIceland/Destinationer/Nuuk/. Läst 19 juli 2010. 
  35. ^ ”Venskabsbyer”. Kommuneqarfik Sermersooq. http://www.sermersooq.gl/da/politik/venskabsbyer.aspx. Läst 19 juni 2010. 
  36. ^ ”Lyngby-Taarbæk i Grønland”. Lokalavisen Uge•Nyt Fredensborg. http://fredensborg.lokalavisen.dk/lyngby-taarbaek-i-groenland-/20100424/artikler/704249921/1021. Läst 19 juli 2010. 
  37. ^ ”Arctic Business Network” (PDF). Aalborg Kommune. http://www.aalborgkommune.dk/erhverv/erhvervsservice/erhvervsdata/documents/arctic-business-network-folder.pdf. Läst 19 juni 2010. 
  38. ^ ”Winter Cities 2008 i Nuuk”. Sermitsiaq. 16 januari 2008. http://sermitsiaq.ag/indland/article27860.ece. Läst 19 juli 2010. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]