Trollhättan
- För andra betydelser, se Trollhättan (olika betydelser).
Trollhättan | |
Tätort · Centralort | |
I förgrunden syns gamla stadshuset vid kanten av Göta Älv, i bakgrunden syns gamla vattentornet
| |
Smeknamn: Trollywood | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Västergötland |
Län | Västra Götalands län |
Kommun | Trollhättans kommun, Vänersborgs kommun |
Distrikt | Trollhättans distrikt, Götalundens distrikt, Lextorps distrikt, Gärdhems distrikt |
Koordinater | 58°17′N 12°17′Ö / 58.283°N 12.283°Ö |
Area | 2 619 hektar (2020)[1] |
- Trollhättans kommun | 2 613 hektar (2020)[2] |
- Vänersborgs kommun | 6 hektar (2020)[2] |
Folkmängd | 50 502 (2020)[1] |
- Trollhättans kommun | 50 495 (2020)[2] |
- Vänersborgs kommun | 7 (2020)[2] |
Befolkningstäthet | 19,3 inv./hektar |
- Trollhättans kommun | 19,3 inv./hektar |
- Vänersborgs kommun | 1,17 inv./hektar |
Tidszon | CET (UTC+1) |
- sommartid | CEST (UTC+2) |
Postort | Trollhättan |
Postnummer | 461 XX |
Riktnummer | 0520 |
Tätortskod | T5084 |
Geonames | 2667303 |
Ortens läge i Västra Götalands län.
| |
Wikimedia Commons: Trollhättan | |
Trollhättan är en tätort i Västergötland och centralort i Trollhättans kommun i Västra Götalands län. En mindre del är belägen i Vänersborgs kommun.
Historia
Namnet Trollhättan användes ursprungligen endast om Göta Älvs fallområde. Trollhättans tätort omfattar idag ett betydligt större område som förr hade andra geografiska namn. Nedan tecknas historiken för det område som idag kallas för Trollhättan.
Namnet Trollhättan kommer från ett litet berg som finns i Trollhättefallen. Många turister kommer hit för att titta när det är Fallens dag och ser därmed det som har gett namnet för staden. Anledningen till att just detta berg har gett Trollhättan sitt namn är av den enkla anledningen att det ser ut som ett trolls hätta.[källa behövs]
De tidigaste namnen för området: Stora Edet, Eidar, Trollhättan och Stranna
Under medeltiden fanns på Slottsön i Göta Älv en fästning som i olika källor omväxlande kallas för Edsborg, Ekholms slott eller Ekeholms slott. Eventuellt byggdes det i början av 1300-talet och raserades eventuellt i början av 1500-talet. Slottsön ligger vid det sund som i gamla skrifter kallas Naglums sund, vid Naglums kyrkoruin. Förr gick landsvägen från Västergötland till Norge via detta sund och borgen bevakade överfarten.[3] Idag återfinns Edsborg som namnet på fotbollslaget FC Trollhättans hemmaarena.
Namnet Edsborg tyder på att området redan då kallats för Ed. Pluralformen av Ed är Eiðar, som området kallats i ett dokument från 1200-talet.[4] Ett ed är en passage där båtar måste bäras eller dragas.[5] Namnet Eidar återfinns idag i namnet på Trollhättans bostadsaktiebolag Eidar AB.
Ett annat tidigt namn för orten är Stora Edet. Denna beteckning har använts för att skilja Stora Edet från det mindre edet två mil nedströms: Lilla Edet, som också var en plats där båtar fick dras förbi vattenfall.[6]
Själva namnet Trollhättan har ursprungligen använts enbart om fallområdet. Det är först belagt i namnet Trollhetta qvarn, som nämns 1413 i Erik av Pommerns skattebok.[7]
Det som idag är Trollhättans stadskärna hette förr Stranna och var en del av Gärdhems socken.[8]
Bosättningen Stranna blir Trollhättan
Trollhättan hade dels en strategisk betydelse vid landsvägen mellan Västergötland och Norge och dels en näringspolitisk betydelse för sjöfarten till och från Vänern. Öster om Trollhättefallen syns ännu idag spåren av Dragrännor, rännor invändigt beklädda med lera där båtar drogs förbi fallen. Det tidigaste dokumentet som nämner att båtar dragits förbi Trollhättan är Harald Hårdrådes saga som vintern 1063/1064 drog norska flottan förbi fallen i Göta Älv och seglade in i Vänern.[3]
Dragning av båtar samt utnyttjande av kraften i älven var de första viktiga näringsverksamheterna i staden. Från medeltiden har kvarn- och sågverksamhet bedrivits där stadens centrum nu ligger, och ett samhälle har successivt vuxit fram däromkring.
Från statsmaktens sida fanns ett intresse att förbättra möjligheten att ta sig förbi fallen med hjälp av slussar, eftersom det är effektivare. Större skepp kunde inte heller dras förbi fallen. Under Karl IX påbörjades slussarbeten. I Vänersborg påbörjades Karls grav, som dock inte blev färdig förrän 1752. I Lilla Edet stod en första sluss färdig cirka 1607. Det viktigaste området var dock fallen vid Trollhättan, som visade sig svårast att lösa. Christopher Polhem började 1718 ett arbete på slussar.[9]
Under 1700-talet gjordes flera misslyckade försök att bygga färdigt slussarna. 1753 var Polhems slussled klar, 1754 var Ekeblads sluss klar och invigdes av kung Adolf Fredrik. Den sista slussen blev färdigsprängd 1755 men på grund av tekniska problem kom den aldrig i bruk.
På 6 år, fram till år 1800, färdigställde Baltzar von Platen slussarna. Bygget av Göta kanal möjliggjorde större båtar och för att dessa skulle komma förbi Trollhättan byggdes större slussar under Nils Ericson. Dessa stod klara 1844, längre ned i fallområdet, vid Åkerström. Von Platens och Ericssons slussleder användes parallellt fram till år 1916, då de nuvarande slussarna stod klara. Dessa finns strax öster om Ericssons slussar. När dessa invigts togs de båda äldre slussystemen ur bruk.[6]
I takt med den industriella revolutionen blev det allt mer intressant att utnyttja kraften i älven. År 1847 fick Trollhättan en bärande industri i Nydqvist & Holms mekaniska verkstad, sedermera Nohab, som från början drog nytta av kraften i älven. Ytterligare industrier följde snabbt i dess spår.
Fram till år 1860 hade befolkningen vuxit sig så stor att området kunde bryta sig ur Gärdhems socken och bilda egen socken Trollhättans socken. Vid den tiden hade namnet Trollhättan blivit riksbekant genom bygget av Trollhätte Kanal och namnet Stranna övergavs till förmån för namnet Trollhättan.[10]
Det nuvarande namnets betydelse är inte heller något som det råder enighet kring. Att troll betyder vad det låter som anses inte kontroversiellt. Hätta föreslås dels bokstavligen avse just en dylik huvudbonad, men också i överförd betydelse "bergstopp". (Exempel på den senare betydelsen finns i flera norska fjällnamn.) Vilken naturformation i eller vid älven som ursprungligen avsetts är inte heller klarlagt. En annat antagande bakom namndelen "troll" är att det kommer ur det dialektala "trôla", det vill säga, dra. Det skulle i sådana fall syfta på att man drog ("trôlade") båtarna förbi forsarna.
Alltifrån 1800-talet har samhället ständigt expanderat och omvandlats, under dominans av olika industrier under olika eror. Stridsberg & Biörck ("Stridsbergs"), Nydqvist & Holm AB ("Nohab") och Saab Automobile AB ("Saab") är för äldre trollhättebor klassiska gamla företag som har präglat staden under långa tider.
Elkraften byggs ut
1905 köper staten Trollhätte Kanal AB och ombildar det till ett statligt verk Kungliga vattenfallsstyrelsen, som sedermera kom att bli statliga Vattenfall. 1907 påbörjas byggnationen av Olidans kraftstation som stod färdig 1914.
Genom utnyttjandet av vattenkraft blev Trollhättan ett kluster för elintensiv industri, främst metallurgisk industri från 1910-talet och fram till mitten på 1980-talet. Bland de elintensiva företagen som etablerade sig i Trollhättan fanns Stockholms Superfosfat Fabriks AB senare Fosfatbolaget och Eka Chemicals, Höganäs-Billeholm, Skandinaviska Grafit AB, Ferrolegeringar AB m.fl. mindre och kortlivade företag.
Administrativa tillhörigheter
Orten var till 1860 belägen i Gärdhems socken varur Trollhättans socken då utbröts och där Trollhättan då blev kyrkby och orten ingick efter kommunreformen 1862 i Trollhättans landskommun. Bebyggelsen kom tidigt att expandera in i kringliggande socknar/landskommuner och när Trollhättans stad bildades 1916 av Trollhättans socken/landskommun så införlivades samtidigt delar av Gärdhems landskommun med det där liggande Trollhättans municipalsamhälle och andra områden som Skoftebyn. Från Västra Tunhems socken/landskommun tillfördes Stallbacka och från Vassända-Naglums socken/landskommun Strömslund. 1920 tillförs ytterligare delar från Västra Tunhem socken/landskommun (Malöga och Hedeäng). Vassända-Naglums landskommun upplöstes 1945 och en del av området inkorporerades då i Trollhättans stad. Stadskommunen utökades ytterligare 1969 innan den 1971 uppgick i Trollhättans kommun där Trollhättan sedan dess är centralort.[11]
I kyrkligt hänseende hörde orten före 1860 Gärdhems församling och därefter till Trollhättans församling med delar kvar i Gärdhems församling. 1989 utbröts ur Trollhättans församling Götalundens församling och Lextorps församling för delar av orten.[12][12]
Orten ingick till 1896 i Väne tingslag och därefter till 1971 i Flundre, Väne och Bjärke tingslag. Från 1971 till 2004 ingick Trollhättan i Trollhättans domsaga och orten ingår sedan 2004 i Vänersborgs domsaga.[13]
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Trollhättans tätort | ||||
---|---|---|---|---|
År | Invånare | |||
1860 | 1 871 | |||
1870 | 2 658 | |||
1880 | 3 844 | |||
1890 | 5 295 | |||
1900 | 7 923 | |||
1910 | 12 275 | |||
1920 | 14 763 | |||
1930 | 15 018 | |||
1940 | 17 551 | |||
1950 | 22 951 | |||
1960 | 30 610 | |||
1970 | 41 016 | |||
1980 | 41 369 | |||
1990 | 42 257 | |||
2000 | 44 046 | |||
2005 | 44 498 | |||
2010 | 46 457 | |||
2015 | 48 573 | |||
Källor: SCB |
Anmärkningar:
- 1900–1910 avser siffrorna befolkningen såväl inom kommunens gränser, samt uppskattade siffror för förstäderna Skoftebyn och Strömslund, som då låg utanför Trollhättan.
- 1920–1940 avser siffrorna befolkningen inom stadens gränser, som under denna tid stämde väl överens med tätbebyggelsen.
- Från och med 1950 avser siffrorna SCB:s tätortsdefinition.
- Fram till och med 1960 utgjorde Halvorstorp en egen tätort. Invånarantal: 404 (1940), 504 (1950), 715 (1960)
- I 1990 års siffror har även inräknats befolkningen i Björndalen (1 073) och Skogshöjden (1 006). Dessa stadsdelar började byggas i slutet av 1980-talet och hade vid 1990 års tätortsavgränsning ännu inte vuxit ihop med Trollhättan, och räknades därför som egna statistiska tätorter.
- Ända sedan Trollhättan blev stad 1916 har den haft plats mellan 20 och 25 i storleksordning bland Sveriges städer.
Stadsdelar
Kommunikationer
Kollektivtrafik
Kollektivtrafiken i Trollhättan är sammanslagen med Vänersborg och drivs av Västtrafik. Den består enbart av buss som i Trollhättan utgår från Drottningtorget.
Järnväg
Trollhättan ligger längs Norge/Vänerbanan. I Trollhättan finns Trollhättetunneln, en av Sveriges längsta järnvägstunnlar.
Näringsliv
- Trollhättans största företag är GKN Aerospace Sweden och NEVS.
- Filmindustri är en ny industri som håller på att växa fram i Trollhättan, "Trollywood". Hos Film i Väst spelas numera hälften av all svensk långfilm in.
- "Innovatum Teknikpark", som invigdes 1997, är ny mötesplats för innovationer.
Utbildning
Kommunala grundskolor
|
|
Fristående grundskolor
Kommunal gymnasieutbildning
- Magnus Åbergsgymnasiet, "MÅG".
- Nils Ericsonsgymnasiet, "Nisse".
- Lärcentrum (Komvux)
Fristående gymnasieutbildning
- Folkuniversitetets gymnasium
- Lichron teknikgymnasium (specialinriktningar inom elteknik och CNC)
- Ljud & Bildskolan (musikproduktion, spelutveckling och media)
- Trollhättans praktiska gymnasium
- Drottning Blankas Gymnasieskola
Eftergymnasial utbildning
- Högskolan Väst
- Lernia
- Trollhättans folkhögskola
Kultur
Lokala musikband
- Topplock
- Cirkus Miramar
- Happy Vibes
- Lord Belial
- Paul Paljett
- Peter LeMarc
- Suburbia
- The Crown
- Ölhävers
- Blue Penny
- Spring Johnny!
Evenemang
- Fallens dagar i juli varje år.
- Trollhättans poesifestival arrangeras sedan 2001 av Poesiföreningen Dekadans och Trollhättans stad. Poesifestivalen är en av Sveriges största och arrangeras första helgen i mars.
- Saabfestivalen vid Saabmuseet, sommartid vartannat år (senast juni 2015).
- Veteranbilsutställning på slussområdet varje onsdag 18.00-21.00 i juni, juli och augusti.
- Vicious Rock Festival, metal och hårdrocksfestival som hålls i juli. [14]
- Trestad Racing Summer Meet, bilträff på Trestad Center.
Media
Tidning
- 7-dagar
- Metro Göteborg
- TTELA (sammanslagning av Elfsborgs Läns Allehanda och Trollhättans Tidning/Lilla Edet-Posten)
Radio
- Radio Trollhättan - 90,6 MHz
- SR Väst - 103,7 MHz
- Rix FM Trestad - 105,0 MHz, alternativ frekvens 98,7 MHz
- Mix Megapol - 106,9 MHz
- Lite FM - 101,1 MHz 1
- Radio Bohuslän Uddevalla - 106,2 MHz 2
- SR Göteborg - 101,9 MHz
- SR Sjuhärad - 102,9 MHz
- SR Skaraborg - 100,3 MHz
1 Stationens tillstånd gäller för Vänersborgs kommun, men kan även avlyssnas i Trollhättan.
2 Stationens tillstånd gäller för Uddevalla, men kan även avlyssnas i Trollhättan.
TV
Sevärdheter
Natur- och kulturmiljön i Göta älvs fall- och slussområde med slussar från 1800, 1844 och 1916 är ett känt besöksmål.
- Kanalmuseet
- Karl Johans Torg
- Polhems slussled
- Saabmuseet
- Stallbackabron
- Trollhättefallen
- Trollhätte kanal
- Vattenkraftstationerna Hojum och Olidan
- Spikön
Religion
Svenska kyrkans församlingar
Huvuddelen av tätorten är indelad i tre församlingar, nämligen Trollhättans, Götalundens och Lextorps församling. Stadsdelen Halvorstorp ligger dock i Gärdhems församling. År 1989 ändrades den kyrkliga indelningen av Trollhättan, då Lextorps och Götalundens församlingar bildades.
Frikyrkor
- Frälsningsarméns kår i Trollhättan
- Kronokyrkan (Evangeliska Frikyrkan)
- Pingstförsamlingen i Trollhättan
- Trollhättans Missionsförsamling (Equmeniakyrkan)
- Lindvedens Missionsförsamling (Equmeniakyrkan)
- Velanda Missionsförsamling (Equmeniakyrkan)
- Ekumeniska församlingen (Equmeniakyrkan)
Moské
- Trollhättans moské (Islamiska Kulturföreningen i Trollhättan Lextorp)
Andra religiösa församlingar
- Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga (Halvorstorp)
- Sankt Petri katolska församling
- Jehovas Vittnen
Sport
Idrottsföreningar
Sportanläggningar
Kända Trollhättebor
Personernas relation till detta område behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Om uppgifter i personartiklarna, efter kontroll, visar på en relation till orten, kan mallen tas bort (2013-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
|
|
Se även
- Trollhättans socken
- Lista över fasta fornminnen i Trollhättan (för omfattning av detta område, se Trollhättans stad#Sockenkod)
Noter
- ^ [a b] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Statistiska tätorter 2020, befolkning och landareal per tätort och kommun, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] - Ekholms slott
- ^ - Trollhättans släktforskare om Trollhättans historia Arkiverad 24 december 2005 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ - Svenska Akademiens Ordbok
- ^ [a b] - Trollhättans Kommun om Trollhättans historia Arkiverad 27 februari 2009 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ - Thomas Bjurbäck om Trollhättans historia
- ^ - ibid
- ^ - Arnholm.nu om Trollhätte kanal Arkiverad 15 november 2011 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ - http://www.trollhattebygden.se/2-2003.html Arkiverad 24 december 2005 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ [a b] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Trollhättans tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ [www.viciousrock.se ”Vicious Rock Festival”]. www.viciousrock.se. Läst 4 mars 2015.
- ^ ”SVT Sport”. Arkiverad från originalet den 4 november 2011. https://web.archive.org/web/20111104052621/http://svt.se/2.21247/1.2471934/mika_myllyla_41_har_avlidit%26from%3Drss. Läst 5 juli 2011.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Trollhättan.
|